SE517485C2 - Sätt vid separering av värdefull metall från en smältblanding, samt anordning härför - Google Patents

Description

Innan o :nosa nvøøo 20 25 30 35 51 1 485 man vill återvinna, såsom masugnsslagg, andra typer av stålverksslagger än fifån tillverkning av rostfiia stål, slagger från tillverkning av ferrolegeringar som innehåller medföljande metall och sannolikt även för smältor som huvudsakligen, ellert o m helt, består av flytande metall, såsom råjärn, stål och ferrolegeringar.

Flytande slagg och flytande metall, åtminstone flytande stål, innehåller ungefär lika stor värmemängd per enhet massa, men densiteten hos slaggen är mindre än den hos metallen. Slagg kyls därför lättare till stelningstemperatur. Andra parametrar som kan påverka granuleringsresultatet är viskositet och ytspänningsförhållanden hos det smälta, flytande materialet. Detta utnyttjas vid uppfinningen, som innebär att granuleringen utförs på ett sätt som underlättar en efterföljande separering av den värdefulla metallen från den mindre värdefulla slaggen. Enligt uppfinningen åstadkommer man en ström av smältablandningen och spolar vatten mot strömmen av den flytande smältablandningen i så stor mängd och med sådan kraft att blandningen slås sönder, dvs. fiagmenteras, till att bilda droppar eller fragment med varierande storlek, vilka snabbkyls till att bilda ett granulat bestående av en grov fraktion som innehåller huvuddelen av den värdefulla metallen och en finare fraktion som innehåller huvuddelen av slaggen i den ursprungliga blandningen vilket underlättar en efterföljande separeringsprocess. En speciell fördel med att huvuddelen av metallinnehållet samlas i den grova funktionen är dessutom att detta är fördelaktigt från återvinningssynpunkt, enär större partiklar kan recirkuleras i ståltillverkningprocessen och omsmältas med mindre förluster än ett finare material.

Företrädesvis åstadkommer man en ström av smältan i form av en ridå som bringas att falla nedåt av gravitationen, vilken ridå är förhållandevis tunn men å andra sidan desto bredare, och att denna smältaström slås sönder, dvs. fragmenteras, under sitt fall med hjälp av vattenstrålar riktade mot åtminstone ena bredsidan på nämnda ridå utmed väsentligen ridåns hela bredd, och att de bildade fragmenten, som kan han formen av mer eller mindre stora droppar eller stänk, snabbkyls av samma eller andra vattenstrålar, så att de snabbt kyls och stelnar till att bilda granuler.

Det är viktigt att slaggen kyls mycket snabbt, så att man får ett granulat som inte vittrar, vilket den kan göra om den kyls långsamt. Åtminstone gäller detta stålverksslagger med höga kalkhalter, men kan även gälla andra slagger vars kemiska sammansättning medför vittringsrisk. För att åstadkomma en snabb avkylning är det fördelaktigt om ridån är tunn. Det är även önskvärt att vattenstrålama förmår penetrera ridån, så att inte vatten hamnar under metall, som förekommer i slaggen och som eventuellt inte stelnat. Även av detta skäl bör ridån vara förhållandevis tunn och ha en medeltjocklek av max. 10 cm :anno »anno 10 20 25 30 35 151 7 485 Dock får den inte heller vara för tunn. En alltför tunn ridå gör det svårare att hålla en relativt jämn tjocklek och dänned reproducerbarhet hos processen. Medeltjockleken bör därför vara minst 2 cm. Bredden bör vara minst fem gånger så stor som ridån är tjock.

Generellt kan sägas att det är gynnsamt ju bredare ridån är upp till en viss praktisk gräns för att dels ge önskvärd tillverkningskapacitet, dels reducera eventuella randproblem, dvs. eventuella problemi samband med fragmenteringen av det flytande materialet i ridåns ytterkanter. Företrädesvis bör ridåns bredd därför vara minst 50 cm, lämpligen minst 80 cm, men den kan även vara 1 m och större. Troligen bör den dock inte överstiga 2 m och normalt vara max 150 cm bred.

Vid granuleringen kan användas en anordning, som innefattar medel för att åstadkomma en ström av smältan i form av en ridå enligt det föregående, företrädesvis minst 50 cm bred men väsentligt tunnare, företrädesvis med en medeltjocklek av 2- 10 cm, ett batteri munstycken anordnade i sidled utmed ridåns hela bredd och åtminstone även utmed en sträcka längs ridåns strömningsriktning, samt medel för att under tryck spruta vatten genom nämnda munstycken i riktning mot ridån för att slå sönder smältastrålen till små droppar och/eller större fiagment och för att kyla dessa.

Nämnda medel för att åstadkomma en ström av smältan i form av en ridå består enligt utföringsformen av en lutande ränna med plan botten med samma bredd som den önskade bredden på ridån. I nämnda medel ingår även utrustning för att fiakta smältan och hälla denna i övre änden av rännan. Dessa utrustningar kan utgöras av en tillförselränna eller av andra konventionella transport- och tippanordningar samt ett kärl för smältan men kan även utgöras av speciellt utvecklade anordningar. I stället för en ränna med plan botten kan i princip användas en gjutlåda med en rak spaltformad gjutöppning i bottnen, men en sådan anordning är mindre lämplig än en öppen, lutande ränna på grund av risk för igensättningar i det spaltformade tappningshålet. Tekniken att breda ut det flytande materialet på en bred, sluttande yta säkerställer hög kapacitet och driftsäkerhet, även när det är frågan om ett material som kan variera avsevärt med avseende på flöde, temperatur, konsistens och kemisk sammansättning.

Munstyckena kan utgöras av individuella enheter kopplade till en eller flera vatten- tillförselledningar men är företrädesvis integrerade i ett flera spruthuvuden, som i sin tur är anslutna till en tryckvattenkälla. Enligt ett utförande, som visat sig fungera väl, har spruthuvudet formen av en box med en mot ridån vänd vägg, som är perforerad med ett stort antal öppningar. Mer bestämt utgörs dessa öppningar enligt den praktiserade utföringsformen av cirkulära hål, som kan ha en diameter av 10-30 mm, anordnade i :anno anala 20 30 51 7 485 4 Pl464 horisontella rader och i rader som är vinkelräta mot de horisontella raderna, dvs. sammanfallande med vertikala plan, utmed sprutboxens hela bredd (utsträckning i sidled) och höjd. Speciellt fördelaktigt är det, då smältan innehåller flytande metall, att anordna hålen i åtminstone ett övre parti av sprutboxen på sådant avstånd från varandra i de rader som sammanfaller med vertikala plan att den flytande metallen bildligt talat ”klipps isär” i strimmor av det vatten som utsprutas genom munstyckena, så att större enheter bildas. Samma vatten efïektuerar även en begynnande avkylning, som fiillbordas av det vatten som sprutas ut genom hålen inedre partiet av sprutboxen. Den intensiva kylningen genom vattenbegjutningen bryter ,-även isär enhetema till att bilda mindre partiklar, vilket är möjligt i synnerhet när det gäller slaggen, vilket ytterligare är ägnat att skapa ett granulat bestående av större metallpartiklar och väsentligt mindre slaggpartiklar. En lämplig delning mellan de ”vertikala” raderna i sprutboxens övre del är 20 - 70 mm Enligt en annan tänkbar utföringsform har de öppningar som bildar nämnda munstycken formen av smala spalter i den vägg på sprutboxen som är vänd mot ridån. Lämpligen är dessa spalter anordnade ivertikala plan, varvid tanken även i detta fall är att det vatten som utsprutas genom spalterna, i synnerhet genom en övre rad av spalter i det fall sprutboxen försedd med flera rader spalter, skall ”klippa” isär ridån/smälta strålen, och i synnerhet den flytande metall som ingår i smältan så att större enheter bildas Som nämnts ovan bör vattnet passera genom smältaridån för att undvika risk för explosion, som skulle kunna orsakas av att smält metall lägger sig över vatten. Detta är ett av skälen till att smältaridån bör ha en tjocklek av 2-10 cm Å andra sidan bör vattnet ha en önskvärd kontakttid mot smältan för att hinna kyla denna under sin passage genom ridån. Därför är det lämpligt att vattnet sprutas snett nedåt mot smältaridåns baksida. Vinkeln mellan smältaridån och vattenstrålama bör alltså var mindre än 90°, t.ex. 20 -60°. Ca. 35 ° vinkel har visat sig fungera väl.

Nämnda medel för att under tryck spruta vatten genom munstyckena innefattar pumpar och vattenledningar till munstyckena, respektive till nämnda spruthuvud eller sprutbox, i det fall munstyckena är integrerade i en sådan större enhet. Vattnet tjänar både till att slå sönder smältastrålen och till att kyla de större eller mindre droppar och/eller fragment som bildas särskilt då vatten från den övre delen av nämnda batteri av munstycken träffar den ridåformade smältastrålen och att snabbt kyla de bildade dropparna och/eller fragmenten, så att dessa stelnar innan de träfiar en mottagare, som t.ex. kan utgöras av en nedre lutande ränna, som är bredare än förstnämnda, övre ränna och som leder bildade granuler och vatten till en behållare eller annan uppsamlings- annu: nina; »anna 20 25 30 35 51 7 485, anordning. I stället för en lutande ränna för att ta emot granulat och vatten kan även tänkas andra anordningar, t.ex. en bassäng fylld med vatten. För att åstadkomma både desintegreringen av ridån/smältastrålen till droppar eller större stänk och för kylningen av dessa krävs stora mängder vatten som per tidsenhet sprutas genom munstyckena, t. ex. 50-500 l/s. Vattenflödet bestäms av smältans tippflödeshastighet, kemi, viskositet och temperatur. Om slaggen innehåller mycket litet smält metall kan vattentillförseln ligga inom nedre delen av nämnda område. Dock bör flödet företrädesvis vara minst 100 l/sek. Om metallinnehållet är förhållandevis stort, vilket det ofta kan vara, åtminstone under korta perioder av granuleringsprocessen, bör vattenmängden vara företrädesvis minst 200 1/sek.

Man kan även tänka sig att anordna flera batterier av munstycken över varandra, varvid åtminstone något övre batteri primärt används för att slå sönder ridån/smältastrålen och åtminstone något nedanför beläget batteri i första hand är till för att kyla de bildade droppama eller fragmenten. Detta skapar även möjlighet att utforma munstyckena på olika sätt, eller rikta sprutboxarna under olika vinklar. Tillexempel kan åtminstone någon nedre box anordnas att spruta vattnet i mer lutande vinkel mot smältaridån än åtminstone någon övre box, för att fylla dessa båda uppgifter. Även det motsatta förhållandet kan också tänkas. Vidare kan man tänka sig att utforma någon nedre box, och/eller justera trycket i någon nedre box, så att Vattenflödet genom denna nedre box, och därmed kylefiekten, blir större än medelst någon högre upp anordnad sprutbox.

Ytterligare kännetecken och aspekter på uppfinningen framgår av de efterföljande patentkraven samt av följande detaljerade beskrivning av några tänkbara utförings- former samt av uppnådda resultat.

KORT FIGURBESKRIVNIN G I den följande detaljerade beskrivningen av några utföringsformer och av uppnådda resultat kommer att hänvisas till bifogade ritningsfigurer, av vilka Fig. 1 utgör en sidovy av en anordning för att utföra sättet enligt uppfinningen, Fig. 2 utgör en frontvy H-H i Fig. 1, Fig. 3 visar fiamsidan på en sprutbox enligt ett första utförande, som kan ingå i anordningen enligt uppfinningen, Fig. 3A utgör ett diagram som illustrerar vattenfördelningen mellan de vertikala rader av munstycken som ingår i sprutboxen, brann unuon ansa; 20 25 30 35 517 4856 I Pl 464 Fig. 4 är ett fotografi som visar granulat av slagg A, respektive rostfiitt stål B erhållet med anordningama enligt Fig. 1-Fig. 3, Fig. 5 visar en annan en utformning av munstycken på sprutboxens framsida, Fig. 6 visar ännu en utformning av munstyckena, och Fig. 7 visar en anordning enligt uppfinningen med flera sprutboxar anordnade över varandra.

DETALJERAD BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER SAMT ERHÅLLNA RESULTAT I.

Med hänvisning först till Fig. 1 och Fig. 2 betecknas en anordning för granulering enligt uppfinningen allmänt med siffran 1. Anordningen består enligt utföringsformen av följande enheter, nämligen en tippstol 2 (som visas både i ett nedre utgångsläge och ett övre tippningsläge) för tömning av flytande slagg i ett slaggkärl 3, en rännformad, lutande häll 4, en sprutbox 5, pumpar, ventiler, som icke visats i figuren, och åtminstone en ledning 6 för tillförsel av vatten under tryck till sprutboxen 5 samt en nedre häll 7, som också utgörs av en lutande ränna, för att ta emot granulatet och forsla detta vidare för fortsatt hantering.

Tippstolen 2 kan vridas omkring en horisontell vridningsaxel 10. För tippningsrörelsen kan användas icke visade hydraulcylindrar, men det är även möjligt att utföra den med gafilarna på en transporttruck eller på annat sätt.

Slaggkärlet 3 utgörs av ett helt konventionellt slaggkärl av det slag som används i stålverk för att ta emot slagg som dras av från ytan på det färskade stålet. Storleken på slaggkärlet beror naturligtvis på mängden slagg som normalt produceras i stålugnen eller stålkonvertem. Normalt kan ett sådant slaggkärl, då kärlet är fyllt till brädden med slagg och en viss mängd flytande metall, rymma till exempel 3-20 ton. I den anläggning som har testats rymde slaggkärlet 5 ton smält slagg som innehöll en mindre mängd flytande metall. Vid högre metallhalt i slaggen, vilket kan förekomma, och ofta även gör det, blir vikten i motsvarande grad högre beroende på metallens väsentligt större densitet.

Rännan 4 kan ha en botten och sidor inklädda med keramiskt material, men lämpligen består den av gjutjärn. Lutningen är ca.45°. Generellt kan sägas att lutningen bör vara mellan 30 och 60°, lämpligen max 50° för att ge det flytande materialet en lämplig hastighet, innan det lämnar rännans nedre kant 12, som är helt rak, horisontell och skarp för att ge god släppning för smältaströmmen och för att denna skall få den önskade »inne :earn brunn 20 25 30 w 4 85 formen av en bred, fallande ridå 13. Bredden på rännans botten 14, eller åtminstone bredden på den nedre släppkanten 12, motsvarar den önskade bredden på den fallande ridån 13 av smält material. I det aktuella exemplet uppgick bredden till 120 cm Rännans raka sidoväggar har betecknats 15. Rännan 4 skall, förutom att fimgera som transportör även fimgera som flödesutjämnare och fördelare av smältan, så att man får en huvudsakligen jämntjock avrirming över släppkanten 12. Rännan bör därför inte bara ha en adekvat bredd utan även tillräcklig längd, t. ex. en längd som uppgår till 2-4 gånger rännans bredd.

Den nedre rännan 7 kan vara utformad ungefär på samma sätt som den övre rännan 4 men kan tillverkas av väsentligt enklare material på grund av den effektiva kylningen från vattnet, t. ex. av plåt eller balk av vanligt stål.. Dock är den nedre rännan något bredare och dess lutning bör även vara mindre, ca 20 - 30°.

Sprutboxens 5 plana framsida 17 lutar ca 35° mot ett vertikalt plan sammanfallande med rännans 14 nedre kant 12 för att smältaridån skall få längre transportsträcka genom vattnet, vilket i sin tur ger en längre kontakttid mellan vatten och smälta och därmed effektivare kylverkan. De vattenstrålar 18 som strömmar ut genom munstycks- öppningama 19 är sålunda parallella och riktade snett framåt-nedåt mot den fallande smältaridån 13 under en vinkel av ca 35° mot horisontalrikmingen.

Enligt den i Fig. 3 visade utföringsformen består munstyckena 19 helt enkelt av cirkulära hål borrade vinkelrätt in genom sprutboxens 5 frontplåt och uppvisar fasade mynningar för att motverka divergering av de enskilda vattenstrålarna. Mönstret av munstycksöppningar är sådant att munstycksöppningama bildar horisontella rader, samtidigt som de även bildar rader sammanfallande med vertikalplan som är vinkelräta mot sprutboxens front 17. Delningen dl mellan de ”vertikala” radema uppgår till 50 mm för att det vatten som utsprutas genom öppningama 19 i sprutboxens övre del x skall ”klippa” sönder den smälta metallen i relativt breda strimlor I den nedre delen y ligger de ”vertikala” radema förskjutna en halv raddelning för att intensifiera avkylningen av de bildade fragmenten av smält metall och slagg och även för att ytterligare desintegrera slaggpartiklarna . Inedre delen ligger dessa ”vertikala” rader förskjutna en halv raddelning. Avståndet d2 mellan munstycksöppningar ingående i samma ”vertikala” rader uppgår i sprutboxens övre del x till 75 mm, medan motsvarande avstånd d3 i sprutboxens nedre del y uppgår till 60 mm. Dessutom ligger de horisontella radema av munstycken i denna del av sprutboxen tätare. Det totala antalet hål i dessa nedre rader är dock mindre än i den övre delen. Detta resulterar i en 1-»11 snuva 20 25 30 517 485 8 Pl464 vatteniördelning mellan de ”vertikala” raderna, som illustreras i Fig. 3A. Munstyckenas diametrar uppgår enligt utföringsformen till 16 mm, vilket fór varje munstycke motsvarar en genomströmningsarea uppgående till ca 200 mmz. Det totala antalet munstycken i sprutboxen 5 uppgår enligt utíöringsformen till 172 st, vilket ger en total genomströmningsarea av ca 3.5 dmz.

Sprutboxens 5 bredd B uppgick till 120 cm, medan ”höjden” H uppgick till 50 cm Med den beskrivna anordningen granulerades slagg som bildats vid tillverkning av rostfiitt stål. En sådan slagg består huvudsakligen av kalk, CaO, och andra kalcium- föreningar, SiOz och andra metalloxider och andra metalllöreningar som bildats vid färskning och reducering av stålsmältan. Slaggen innehöll även en mindre andel, ca 10 %, flytande rostfiitt stål, som medföljt slaggen vid avdragningen av slaggen från den konverter, ivilken stålsmältan fiírskats och slaggen reducerats. Hur denna metall är fördelad har inte fullständigt utretts, men det kan ändå anses klarlagt att åtminstone en viss del av metallen återfinns som metalldroppar i den flytande slaggen. En del flytande metall har normalt sedimenterat i slaggkärlet 3, ivilken den bildar en bottensump. Vid tippningen av smältan i rännan 4 blandar sig även denna del av den flytande metallen med slaggen. Det kan dock inte uteslutas att inblandningen blir mycket ofullständig, och att delar av den smältaström, som rinner ned fór rännan 4, då den tippas i rännan, kommer att utgöras helt eller huvudsakligen av smält metall. Det är av vikt att även denna del eiïektivt splittras av vattenstålarna 18 och avkyls, så att den stelnar. Eljest föreligger explosionsrisk. Med hjälp av anordningen enligt uppfinningen granuleras såväl slagg som metall mycket efiektivt, även då metallen förekommer i stor koncentration.

Då smältan tippas i rännan 4 breder den ut sig över rännans hela botten 14 och bildar en bred, ca 2-10 cm tjock ridå 13 då den lämnar rännans nedre kant 12. Variationer i tjocklek förekommer, vilka t. ex. kan bero på mer eller mindre tillfälliga avsättningar av stelnad slagg och/eller metall på rännans 4 botten 14 och/eller på dess kant 12, eller bero på variationer i flödet från slaggkärlet 3, då detta tippas. Ivissa fall kan detta medföra att ridån inom något eller några områden blir tjockare än 10 cm, eller tunnare än 2 cm, eller till och med att smältaströmmen delar sig i två eller flera ridåer som eventuellt men inte nödvändigtvis förenar sig till en sammanhängande ridå innan den träffas av vattenstrålarna. Den angivna tjockleken, 2- 10 cm, utgör därför ett medelvärde på ridåns eller dehidåernas tjocklek. |»|1n canon runs. 20 25 30 51 7 m, Under sitt fall träffas ridån 13 av vattenstrålama 18, som med stor kraft sprutas mot ridåns bakre bredsida under nämnda vinkel. Vattenflödet genom sprutboxen 5 uppgick till ca. 200 l/s. Sprutboxen 5 var anordnad omedelbart under rännans nedre kant 12, så att vattenstrålamas medeltransp ortsträcka från munstyckena 19 i sprutboxens övre del x från munstycksöppningama till ridån 13 uppgick till drygt ca. 10 mm. Härigenom uppnåddes en betydande uppsplittring och avkylning samt penetrering av ridån 13 av de övre radema av munstycken 19, medan uppsplittringen och avkylningen fullbordades i önskad grad av de nedre raderna av munstycken. Troligen bör vattenstrålamas transportsträcka inte vara större än 20 cm, men lämpligaste längd är sannolikt 5-10 cm.

Sedan det sålunda bildade granulatet träffat den nedre rännan 7 strömmar det nedåt- framåt och tillvaratas i en lämplig behållare medan vattnet avleds för återanvändning.

Resultatet framgår av Fig. 4, där den vänstra bilden Avisar den del av granulatet som huvudsakligen består av slagg. Typiskt har detta granulat formen av partiklar med en storlek från bråkdelen av en mm upp till max ca 5 mm Enstaka partiklar kan vara något större, max. ca. 10 mm. Den del av granulatet som huvudsakligen består av metall har en helt annan karaktär, såsom visas i den högra bilden B. Detta material består av mer oregelbundet formade stycken, av vilka huvuddelen, räknat på vikt, har en storlek mellan 5 och upp till ca 40 mm Det inses att detta ihög grad underlättar en separering av den värdefulla metallen fiån den mindre värdefulla slaggen. Detta kan tex. ske genom konventionell siktning. Även gravimetrisk eller annan separering, där densitetsskillnader utnyttjas effektivt är emellertid tänkbara och kan i själva verket vara att föredra, då en sådan teknik kan utnyttjas även för separering av mindre metallpartiklar med högre densitet från de lättare slaggpartiklama.

Vid utföringsformen av sprutboxen 5 enligt Fig. 5 har munstyckena 19' formen av smala spalter ställda på högkant. Enligt utföringsformen är de anordnade itre parallella rader över varandra, varvid mellanradens munstycken är sidoförskjutna till att ligga mitt emellan munstyckena iden övre och i den undre raden av munstycken. Tanken är att det vatten som med krafi sprutas ut genom främst de övre munstycksöppningarna skall ”klippa” isär smältaridån 13 i strimlor, framförallt den flytande metallen då sådan förekommer, så att större enheter bildas. Vattnet fragmenterar därefter enheterna ibitar med lämplig storlek.

Vid utföringsformen enligt Fig. 6 har principen att ”klipp a” isär ridån till strimlor radikaliserats, genom att munstyckena 19' ' i detta fall sträcker sig i parallella plan från i det närmaste sprutboxens topp till dess botten. ;-i., :nano s 1 7 4 s s šïï* *i 10 Vid anläggningen enligt Fig. 7 har flera stycken sprutboxar 5A, 5B, etc. anordnats över varandra, såsom visas i figuren. För varje sprutbox 5A, 5B, SC etc. kan användas en separat pump 20 och separat anslutningsledning 21A, 21B, 21C etc. för vatten.

Lämpligen kan för den övre sprutboxen 5A användas en utformning av munstyckena enligt Fig. 5 eller 6 för att ”klippa” isär ridån 13 och i åtminstone någon av de efterföljande sprutboxama 5B, 5C etc. använda en utformning Lex enligt Fig. 3, så att ridån 13 först strimlas upp av vattenstrålarna fiån en övre sprutbox, varefter uppsplittringen och avkylningen fiillbordas av vattnet från den eller de efterföljande boxama. Utföringsformen gör det även möjligt att använda vatten med olika tryck, flöden och temperatur och att ge sprutboxama varierande lutning, såsom visas i Fig.7.

Claims (18)

10 15 20 25 30 35 n g y I 0 I I I 0 00 517 485 Pl464 PATENTKRAV e

1. Sätt vid separering av värdefilll metall fiån en smältablandning som innehåller den värdefulla metallen men som huvudsakligen består av smält slagg, k ä n n e t e c k - n at av att man åstadkommer en ström av nämnda smältablandning och spolar vatten mot strömmen av den flytande smältablandningen i så stor mängd och med sådan krafi att blandningen slås sönder (fragmenteras) till att bilda droppar eller fragment med varierande storlek, vilka snabbkyls till att bilda ett granulat bestående av en grov fraktion som innehåller huvuddelen av den värdefirlla metallen och en finare fiaktion som innehåller huvuddelen av slaggen i den ursprungliga blandningen.

2. Sätt enligt krav l, k änn ete c kn at av att man åstadkommer en ström av smältan i form av en ridå (13), som bringas att falla nedåt av gravitationen, vilken ridå är minst fem gånger så bred som den är tjock, och att denna smältaström slås sönder, dvs. fragmenteras till droppar eller stänk under sitt fall med hjälp av vattenstrålar (18) riktade mot åtminstone ena bredsidan på nämnda ridå utmed väsentligen ridåns hela bredd och att de bildade fragmenten, som har formen av mer eller mindre stora droppar eller stänk, snabbkyls av samma eller andra vattenstrålar, så att nämnda droppar eller stänk snabbt kyls och stelnar till att bilda granuler.

3.Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e c k n at av ridån har en medeltjocklek av 2-10 cm.

4. Sätt enligt krav 2 eller 3, k ä n n e t e c k n at av att vattenstrålama är riktade snett fiamåt-nedåt mot nämnda ridå.

5. Sätt enligt något av kraven 1-4, k ä n n e t e c k n at av att vattenstrålarna sprutas fiamåt i parallella, vertikala plan.

6. Sätt enligt något av kraven l-S, k ä n n e t e c k n at av att ridån har en bredd av minst 50 cm och max. 2 meter.

7. Sätt enligtkrav 6, känn etecknad av attridåns bredd ärminst 80 cmochmax. 1.5 meter.

8. Sätt enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n at av att smältan hälls i en ränna med rak, horisontell nedre kant (12), varigenom bildas nämnda ridå med en bredd väsentligen motsvarande bredden på nämnda kant. 10 l5 20 25 30 35 o nu: nu

9. Sätt enligt något av kraven 1-8, k ä n n e t e c k n at av att den grova fraktionen, som innehåller huvuddelen av den värdefulla metallen, separeras fiån den finare fraktionen som innehåller huvuddelen av slaggen i den ursprungliga blandningen.

10. - 10. Anordning för granulering av en smälta som består av en blandning av flytande slagg och flytande metall, k ä n n e t e c k n a d av medel (4, 12) för att åstadkomma en ström av smältan i form av en ridå (13) som är minst fem gånger så bred som den är tjock, ett batteri (5) av munstycken (19) anordnade i sidled utmed ridåns hela bredd och åtminstone även utmed en sträcka längs ridåns strömningsriktning, samt medel för att under tryck spruta vatten genom nämnda munstycken i riktning mot ridån för att slå sönder smältastrâlen till droppar eller fragment och för att kyla dessa till att bilda ett granulat bestående av en grov 'fraktion som innehåller huvuddelen av den värdefulla metallen och en finare fiaktion som innehåller huvuddelen av slaggen i den ursprungliga blandningen.

11. l 1. Anordning enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a d av att vattenstrålarna är riktade mot nämnda ridâ i vertikala parallella plan.

12. Anordning enligt något av kraven 10 och ll, k ä n n e t e c k n a d av att nänmda ridå bildas av nedre kanten (12) på en ränna (4) för nämnda smälta, vilken kant (12) ligger i ett vertikalplan, som är vinkelrätt mot de vertikalplan i vilka nänmda vattenstrålar är anordnade att utsprutas i riktning mot nänmda

13. Anordningeriligtlcrav l2,kännetecknad avatträrman(4)harenbredd väsentligen motsvarande den önskade bredden på nämnda ridå.

14. Anordningenligtkrav l3,kännetecknad av atträrmanär2-4 gångersålång som den är bred. ”

15. Anordning enligt något av kraven 10-14, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda medel för att spruta vatten mot ridån innefattar åtminstone ett batteri (5) av munstycken, vilket batteri har huvudsakligen samma utsträckning i horisontell riktning som ridån är bred.

16. Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att batteriet i en riktning tvärs horisontalriktningen har en utsträckning av minst 20 cm, och max 100 cm.

17. Anordning enligt krav 16, k ä n n e t e c k n a d av att batteriet i en riktning tvärs horisontalriktningen har en utsträckning av minst 35 cm och max. 70 cm.

18. Anordning enligt något av kraven 15-17, k ä n n e t e c k n a d av att munstyckena är anordnade i rader, sammanfallande med vertikala, parallella plan, eller utgörs av slitsar, anordnade i vertikala, parallella plan, och att nämnda rader, respektive slitsar i vertikala plan har en delning av 20-70 mm.