SE516144C2 - Tidssynkronisering av en mottagare i ett digitalt radiotelefonsystem - Google Patents

Description

.516 144 2 överförda signalen måste den sålunda först synkronisera signalen för att erhålla en referenspunkt från vilken den kan demodulera.

I typfallet har denna synkronisering ástadkommits genom in- kludering av en synkroniseringssekvens, vilken är känd vid mottagaren, i den utsända signalen. I mottagaren korreleras en samplad version av den mottagna signalen med den kända synkroni- seringssekvensen för bestämning av var sekvensen med största sannolikhet är placerad i den samplade signalen. Denna position används sedan såsom referenspunkt för demodulering av signalen.

SUMMERING AV UPPFINNINGEN Föreliggande uppfinning erbjuder ett förbättrat förfarande och en anordning för utförande av tidssynkronisering av den utsända signalen genom användande av tva eller flera kända datasekvenser för bestämning av det relativa tidsläget av varje fält i varje tidslucka före demodulering. Ett annat syftemál för uppfinningen är erbjudande av förbättrad tidssynkronisering utan ökad meröverföring (transmission overhead) av signalen, varigenom den totala dataöverföringseffektiviteten ökas.

KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Dessa och andra särdrag och fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå av följande detaljerade beskrivning under hänvisning till ritningarna, i vilka Fig. l visar ett typiskt ramformat i en utsänd signal som behandlas i enlighet med uppfinningen.

Fig. 2 illustrerar ett generellt format av en tidslucka inom en ram.

Fig. 3 visar ett detaljerat luckformat för en typisk signal utsänd från en mobilstation till en basstation. 5.16 144 3 Fig. 4 visar ett detaljerat luckformat av en typisk signal utsänd från en basstation till en mobilstation.

Fig. 5 är ett blockschema av en korreleringskrets i enlighet med uppfinningen.

Fig. 6 är ett blockschema av en krets för alstring av ett estimat av kanalens impulssvar i enlighet med upp- finningen.

Fig. 7 är ett blockschema av en annan utföringsform av en krets för alstring av ett estimat av kanalens impuls- SVaI' .

Fig. 8 är ett blockschema av en tids1ägesáteranpassningskrets i enlighet med uppfinningen.

Fig. 9 illustrerar en utföringsform i vilken ett flertal tidslägesáteranpassningsfunktioner är kombinerade.

DETALJERAD BESKRIVNING AV DE FÖREDRAGNA UTFÖRINGSFORMERNA Fig. 1 illustrerar en typisk ram i en utsänd signal enligt formatet för TIA-standarden IS-54. Fastän denna standard har valts för att illustrerar uppfinningen inser fackmannen att den här beskrivna tidssynkroniseringsmetoden kan tillämpas pà data som utsänts i ett godtyckligt format. Följaktligen innefattar varje ram sex luckor som inkluderar data fràn ett flertal signaler utsända av olika mobilstationer eller utsända till ett flertal olika mobilstationer från basstationen. Varje fullhastig- hetstrafikkanal använder datafälten i två tidsluckor av ramen med samma inbördes avstånd (t.ex. 1 & 4, 2 & 5 eller 3 &6).

Var och en av dessa tidsluckor inkluderar data som är kända vid mottagaren innan den utsända signalen mottagits samt data som är okända. Detta särdrag illustreras schematiskt i fig. 2. Formatet för en tidslucka varierar i beroende av huruvida den sänds av 5.16 .144 4 basstationen eller av en mobilstation. Vart och ett av dessa specifika format beskrivs nedan under hänvisning till fig. 3 och 4.

Tidsluckformatet för en signal utsänd av en mobilstation kommer nu att beskrivas under hänvisning till fig. 3. De sex bitar långa fälten G och R representerar skydds- resp. effektpåslagningsin- tervall. G-fältet representerar en skyddstid som används för att separera den aktuella transmissionsskuren. från den tidigare transmissionsskuren, och R-fältet representerar en ramptid som är nödvändig för att fullständigt aktivera radiosändaren. De tre DATA-fälten innehåller kanaldata, såsom talinformation. SYNC- fältet är ett 28 bitars fält innehållande en sekvens som har valts för att ha goda korrelationsegenskaper och.kan användas för t.ex. symbolsynkronisering, utjämnarträning och luckidentifie- ring. Den långsamma associerade kontrollkanalen (SACCH = Slow Associated Control Channel) är en signaleringskanal för överför- ing av kontroll- och övervakningsmeddelanden mellan mobilstatio- nenmoch systemet. Slutligen används det kodade digitala.verifika- tionsfärgkodfältet (CDVCC == Coded Digital Verification Color Code) för att särskilja den aktuella trafikkanalen från trafik- samkanaler (traffic co-channels).

Basstationen använder ett något annorlunda format än mobilstatio- nen för sändning av signaler, såsom visas i fig. 4. Här fungerar SYNC-, SACCH-, DATA- och CDVCC-fälten på samma sätt som de på liknande sätt betecknade fälten som beskrivits med avseende på fig. 3. Tidsluckor som sänds av basstationen erfordrar dock ej skydds- och effektpåslagningsfält såsom är nödvändigt vid tidsluckor utsända i skurar av mobilstationerna, sålunda är dessa fält utelämnade och har ett tolv bitars utrymme RSVD reserverats i varje lucka för framtida bruk.

Såsom nämnts ovan är ett av syftena för SYNC-fältet i varje tidslucka att tidssynkronisera varje tidslucka och erhålla den optimala samplingspunkten såsom en referens före demodulering.

I typfallet görs detta genom korrelering av den mottagna signalen 5.16 .144 5 med det kända SYNC-fältet och genom användande av korrelations- funktionens topp såsom en optimal samplingspunkt. Med tids- synkroniseringsförfarandet och anordningen enligt uppfinningen inkluderar den förbättrade synkroniseringsmetoden dock användande av en eller flera tillkommande sekvenser av kända datasymboler.

Med avseende på signalen som utsänds från basstationen till en mobilstation kan den tillkommande kända datasekvensen t.ex. vara synkroniseringsfältet från den följande tidsluckan eller CDVCC- fältet. I signaler utsända av mobilstationerna till basstationen kan endast CDVCC-fältet användas såsom tillkommande kända data, eftersom SYNC-fälten för de tillkommande luckorna sänds av andra mobilstationer.

CDVCC-fältet var, såsom diskuterats ovan, ursprungligen avsett att särskilja mellan den aktuella trafikkanalen och trafiksamka- naler. Såsom diskuteras mera i detalj i amerikanska patentet nr. 5,008,953, vilket härmed införlivas genom hänvisning, medger talfärgkoden att basstationen som är ansvarig för en förbindelse kan skilja mellan en mobilstation som är en part i förbindelsen och en interfererande mobilstation som använder samma radiokanal.

Viktigare för föreliggande uppfinning är att CDVCC-data för varje tidslucka är kända för mottagarna i både mobilstationen och basstationen före avkodningen, eftersom dessa data redan har mottagits i antingen ett trafikkanaldesigneringsmeddelande eller ett handoff-meddelande.

Sampeltidslägesåteranpassning åstadkoms genom buffertlagring av den mottagna signalen och beräkning av samplingspositionen genom användande av två eller flera kända datasekvenser. Först alstras ett estimat av kanalens impulssvar för varje känd sekvens S.

Estimaten av impulssvaren används sedan för alstring av tid- lägesåteranpassningsfunktionerna. Om exempelvis synkroniserings- sekvenserna i intilliggande tidsluckor väljs såsom kända data vid mottagaren i mobilstationerna kan korreleringsfunktionerna av dessa synkroniseringsfält användas såsom impulssvarestimat ur vilka tidslägesåteranpassningsfunktionerna sedan härleds. Ett blockschema av en krets som används för alstring av korrelerings- 51.6 1.44 6 funktionen av en känd datasekvens till en mottagen signal illustreras i figur 5 och diskuteras mera i detalj nedan.

I basstationens mottagare måste dock synkroniseringsfältet och CDVCC-fältet användas såsom tillkommande kända datasekvenser, eftersom varje successivt synkroniseringsfält alstras av olika mobilstationer. I detta fall erfordrar korreleringsfunktionen av CDVCC-fältet ytterligare behandling för uppnàende av ett impulssvarestimat, eftersom CDVCC-fältet ej behöver ha goda korreleringskaraktäristika. Denna behandling beskrivs i samband med fig. 6 nedan.

Fig. 5 illustrerar ett transversalfilter 5 som används för alstring av korreleringsfunktionen mellan en mottagen signal och de kända datasymbolerna i denna signal. Såsom förklarats ovan är denna korreleringsfunktion en av de funktioner som kan användas såsom impulssvarestimat vid alstring av en tidslägesåteranpass- ningsfunktion. I denna krets pàläggs komplexkonjugatet av den mottagna signalen ingången 10. Komplexkonjugatet kan represente- ras av formeln y*(n + u(k+L-1)) där: u antalet sampel per symbolperiod; L antalet kända datasymboler som används i korrele- ringen; och k = index för den första kända symbolen i korrelatio- Den .

Varje symbol multipliceras med den komplexvärda representationen av den kända datasymbolen, varefter dessa termer summeras och resultatet divideras med det totala antalet kända datasymboler som används i korrelationen. Följaktligen består vart och ett av blocken 11 av u fördröjningselement med en total fördröjning pà en symbolperiod. Efter varje fördröjning avtappas signalledningen och multipliceras komplexkonjugatet av den mottagna signalen med den lämpliga delen av den komplexvärda representationen av den kända datasymbolen, i detta fall en av synkroniseringssekvensens symboler, vid var och en de komplexa förstärkarna 12. Detta 516.144 7 resultat adderas till vart och ett av de tidigare resultaten, och summan divideras med antalet symboler L som används i korrelatio- nen för erhållande av korrelationsfunktionen r(n). Enligt en utföringsform av uppfinningen kan var och en av de kända sekvenserna i intilliggande tidsluckor behandlas pà detta sätt.

En krets för alstring av ett impulssvarestimat genom användande av en känd sekvens S visas i fig. 6. För exemplifiering har antalet tappar i en utjämnare i denna utföringsform valts vara n=2. Det bör dock noteras att om ingen utjämnare är anordnad i mottagaren skulle antalet tappar vara n=l och skulle endast en impulssvarestimatkomponent h°(n) alstras. I fig. 6 inmatas komplexkonjugatet av den mottagna signalen, y*(n + u(k+L-1)), vid 30. Komplexkonjugatet korreleras sedan i blocken 32, vilka vart och ett representerar en korrelator såsom diskuterats ovan och illustrerats i fig. 5.

Korrelationen av den kända sekvensen S multipliceras sedan med komplexkonjugatet av den inversa autokorrelationsmatrisen av den kända sekvensen S genom komplexa förstärkare och adderare generellt indikerade vid 34. I detta exempel representeras komplexkonjugatet av den inversa autokorrelationsmatrisen av den kända sekvensen S genom matrisen: J I.

Vid förstärkaren 36 multipliceras den lämpliga koefficienten av den korrelerade funktionen med koefficienten an och vid addera- ren 44 summeras resultatet med den produkt som alstrats vid förstärkaren 38 hörande till en annan koefficient i den korrele- rade funktionen med koefficienten an. Pá liknande sätt summeras produkterna som alstrats vid förstärkarna 40 och 42 vid adderaren 46. Resultatet för enlmottagaren med en tvàtappsutjämnare utgöres av impulssvarestimatet h(n) med komponenterna l5(n) och T5(n). 51_6 1,44 8 Multiplikationen med den inversa autokorrelationmatrisen av den kända sekvensen S ger impulssvarestimatet om den kända sekvensen ej har goda korrelationsegenskaper, såsom är fallet vid CDVCC- sekvensen.

Alternativt, om den kända sekvensen har goda korrelationsegenska- per (dvs. en autokorrelationsmatris som är lika med eller approximerar identitetsmatrisen), kan kretsen i fig. 7 användas för alstring av impulssvarestimatet. Exempelvis kan denna krets användas när den kända sekvensen är ett synkroniseringsfält. I fig. 7 inmatas komplexkonjugatet av den mottagna signalen vid 40.

Blocket 42 representerar korrelatorn i fig. 5 där signalens korrelationsfunktion är härledd. Impulssvarestimatet h(n) består av en första komponent l%(n), varvid den kända sekvensens korrelationsfunktion fördröjs en symbolperiod vid fördröjnings- elementet 43 samt en andra komponent t5(n), vilken är en icke fördröjd version av korrelationsfunktionen.

En tidslägesáteranpassningsfunktion f(n) alstras sedan ur impulssvarestimatet såsom illustreras i fig. 8. De två komponen- terna1%(n) och hßrfl av impulssvarestimatet inmatas vid 50 resp. 52. Var och en av dessa komponenter kvadreras vid blocken 54 och summeras vid adderaren 56. Därefter- normaliseras summan. vid förstärkaren 58 genom multiplicering av sununan med ett normalise- ringsvärde 1/K, där K exempelvis kan vara: Z |y(n+u(k+L-l))|2 nEW K = eller 2 lhoüfllz nEW där W är ett lämpligt fönster. Denna normalisering medger att den resulterade tids1ägesåteranpassningsfunktionen f(n) kan kom- bineras med andra liknande funktioner. 516.144 9 Ett annat sätt att alstra en tidslägesåteranpassningsfunktion är att beräkna den ackumulerade kvadrerade felsignal som härrör fràn en utjämnare som körts i tränings- eller referensinriktad mod.

Denna procedur upprepas för olika positioner n och på detta sätt bildas en tidslägesåteranpassningsfunktion. Ett läge på n som minimerar denna tidslägesåteranpassningsfunktion väljs såsom samplingspunkten. Alternativt kan en kombination av liknande tidslägesåteranpassningsfunktioner härledas ur utj ämnarträningen över ett flertal kända' sekvenser och kan den position n som minimerar den sammansatta funktionen väljas såsom samplings- punkten.

En av fördelarna med att använda två eller flera kända datamön- ster vid symbolsynkroniseringen är att fastän tidsförskjutning kan förekomma även inom varje lucka genereras ett flertal tidslägesáteranpassningsfunktioner för olika tidspositioner inom varje lucka för korrigering av denna förskjutning. Följaktligen kan demodulation utföras t.ex. på basis av en kombination (t.ex. en linjär kombination) av ett flertal tidslägesåteranpassnings- funktioner, vilka genererar en enda samplingspunkt. Fig. 9 illustrerar en sådan kombination där tre tidslägesåteranpass- ningsfunktioner används för .alstring av en kombinerad tids- lägesåteranpassningsfunktion ft°t(n). Givetvis kommer antalet tidslägesåteranpassningsfunktioner att svara mot antalet använda kända sekvenser i synkroniseringsprocessen och dessa kan vara två eller flera än tre. Ett tidsindex som antingen maximerar, t.ex. när tidslägesàteranpassnings funktionerna alstras ur korrelerings- funktionen, eller minimerar, t.ex. när tidslägesàteranpassnings- funktionerna alstras ur utjämnarfelfunktioner, den kombinerade tidslägesåteranpassningsfunktionen som härletts ur ett flertal kända sekvenser väljs sedan såsom samplingspunkten. Alternativt kan demodulation utföras genom användande av andra optimala samplingspunkter härledda ur andra tidslägesåteranpassnings- funktioner, i beroende av vilken motsvarande känd datasekvens som ligger närmast den aktuella demodulationspositionen inom 'tidsluckam Ytterligare ett sätt att förbättra demodulationen genom användande av flera tidslägesåteranpassningsfunktioner för 51,6 1.44 10 alstring av ett flertal optimala samplingspunkter är att utföra en separat demodulation av varje lucka för varje samplingspunkt och att kombinera demodulerade data i enlighet med något kriterium, såsom den minsta summan av kvadrerade fel alstrade under utjämnarträning eller vägmetriker om en Viterbi-detektor används.

Såsom framgår av ovanstående beskrivning erbjuder föreliggande uppfinning förbättrad tidssynkronisering av signaler genom användande av flera än ett känt datamönster för alstring av ett flertal tidslägesåteranpassningsfunktioner. Dessa tidslägesåte- ranpassningsfunktioner används sedan för att finna en eller flera referenssamplingspunkter för demodulering av den mottagna signalen. En annan viktig aspekt av uppfinningen är att för- bättringen av tidssynkroniseringen ej kommer på bekostnad av en ökad mertransmission. Eftersom tidssynkroniseringsmetoden enligt uppfinningen utföres genom användande av datamönster som redan finns i varje tidslucka, såsom CDVCC-fältet och den efterföljande luckans synkroniseringsfält, adderas inga tillkommande synkroni- seringsord. Addering av sådana tillkommande synkroniseringsord skulle reducera förhållandet mellan antalet databitar och antalet bitar som ej innehåller data i varje ram och därför försämra överföringseffektiviteten.

Fackmannen inser att föreliggande uppfinning kan realiseras i andra specifika former utan avvikelse från uppfinningens väsentliga karaktär. De här beskrivna utföringsformerna skall därför i alla avseende betraktas såsom illustrativa och. ej restriktiva. Uppfinningens ram indikeras av de bifogade patent- kraven snarare än ovanstående beskrivning, och alla förändringar som faller inom meningen och ekvivalensområdet för denna är avsedda att innefattas däri.

Claims (24)

516 144 1 1

1. PATENTKRAV

2. Förfarande för tidssynkronisering och demodulering av en mottagen data- signal, innefattande stegen; tillhandahållande av två eller flera datasekvenser i den mottagna signa- len, vilka datasekvenser år kända för en mottagare för varje uppsättning datafält som skall demoduleras; vilka två eller flera datasekvenser inkluderar en eller flera synkronise- ringssekvenser med goda korrelationsegenskaper (SYNC) och en eller flera sekvenser som ej har goda korrelationsegenskaper (CDVCC); beräkning av en tidslägesåteranpassningsfunktion (f(n)) för var och en av två eller flera av datasekvensema; uppsökning av en eller flera samplingspunkter på basis av detta flertal tidslägesäteranpassningsfunktioner; och demodulering av varje uppsättning datafält i den mottagna datasignalen genom användande av den resulterande samplingspunkten eller av de re- sulterande flera samplingspunkterna såsom en referens för demodule- ringspositionen.

3. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 1, varvid demoduleringsste- get vidare innefattar stegen: bestämning av en enda sarnplingspunkt genom användande av en kom- bination av nämnda flertal tidslâgesàteranpassningsfunktioner (fmdrlfiš och användning av denna enda sarnplingspunkt såsom en referenspunkt för demodulering av uppsättningen datafâlt.

4. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 2, varvid kombinationen är en linjär kombination.

5. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 1, varvid demoduleringsste- get vidare innefattar stegen: 516 144 12 val av en av nämnda en eller flera samplingspunkter som beräknats ur en känd datasekvens (Sk) närmast en aktuell demoduleringsposition inuti uppsättningen datafält; användning av den valda samplingspunkten såsom en referenspunkt för demodulering av uppsättningen datafält vid den aktuella demodulerings- positionen; inkrementering av den aktuella demoduleringspositionen; och kontinuerlig upprepning av stegen val, användning och inkrementering för varje demoduleringsposition inuti uppsättningen datafält.

6. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 1, varvid demoduleringsste- get vidare innefattar stegen: demodulering av uppsättningen datafält en gäng för var och en av nämnda en eller flera samplingspunkter, varje gäng genom användning av en annan av nämnda en eller flera samplingspunkter såsom en referens för demodulering av uppsättningen datafält; och kombinering av nämnda flertal demodulerade signaler pä basis av ett förutbestämt kriterium.

7. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 5, varvid nämnda förutbe- stämda kriterium är en minsta summa av kvadrerade fel.

8. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 1, varvid steget tillhandahål- lande innefattar att nämnda en eller flera sekvenser som ej har goda kor- relationsegenskaper (CDVCC) används även för annat än synkronisering men förblir konstanta under sändning av den mottagna datasignalen.

9. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 7, innefattande ett tillkom- mande steg: utskiljning av en aktuell trafikkanal ur en trafiksamkanal med användande av nämnda en eller flera sekvenser som ej har goda kor- relationsegenskaper (CDVCC).

10.

11.

12. 516 144 13 Förfarande för tidssynkronisering och demodulering av en mottagen tids- lucka i en ram i en kommunikationssignal mellan bas- och mobilstationer i ett mobilt, cellulårt telefonsystem, innefattande stegen: tillhandahållande, i nämnda tidslucka, av två eller flera datasekvenser som är kända för en mottagare, varvid åtminstone en av nämnda datase- kvenser är en synkroniseringssekvens med goda korrelationsegenskaper (SYNC) och åtminstone en av nämnda datasekvenser är en kontrollsekvens som ej har goda korrelationsegenskaper (CDVCC); beräkning av en tidslägesåteranpassningsfunktion för var och en av två eller flera av nämnda datasekvenser; och demodulering av tidsluckan i kommunikationssignalen genom använ- dande av en eller flera samplingspunkter härledda ur tidslägesåter- anpassningsfunktionema. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 9, varvid demoduleringsste- get vidare innefattar stegen: bestämning av en enda samplingspunkt genom användande av en kom- bination av nämnda flertal tidslägesåteranpassningsfunktioner (ft°t(n)); och användande av samplingspunkten såsom en referenspunkt för demodule- ring av uppsättningen datafält. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 10, varvid kombinationen är en linjär kombination. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 9, varvid demoduleringsste- get vidare innefattar stegen: val av en av nämnda en eller flera samplingspunkter som beräknats ur en känd datasekvens (Sk) närmast en aktuell demoduleringsposition inom tidsluckan; användning av den valda samplingspunkten såsom en referenspunkt för demodulering av tidsluckan; inkrementering av den aktuella demoduleringspositionen; och

13.

14.

15.

16.

17.

18. 516 144 14 kontinuerlig upprepning av stegen val, användning och inkrementering för varje demoduleringsposition inom tidsluckan. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 9, varvid demoduleringsste- get vidare innefattar stegen: demodulering av tidsluckan en gäng för var och en av nämnda en eller flera samplingspunkter, varje gång genom användande av en annan av nämnda samplingspunkter såsom en referenspunkt för demodulering av tidsluckan; och kombinering av nämnda flertal demodulerade signaler på basis av ett förutbestämt kriterium. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 13, varvid nämnda förutbe- stämda kriterium är en minsta summa av kvadrerade fel. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 9, varvid tidslägesäteran- passningsfunktionen härleds ur en korrelationsfunktion (r(n)) för var och en av nämnda kända datasekvenser. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 9, varvid nämnda förutbe- stämda funktion är en felsignal alstrad under utjämnartråning för var och en av nämnda kända datasekvenser. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 9, varvid kontrollsekvensen (DCVCC) används även för annat än synkronisering men förblir konstant under sändning av den mottagna datasignalen. Förfarande för tidssynkronisering enligt krav 17, innefattande ett tillkom- mande steg: utskiljning av en aktuell trafikkanal ur en trafiksamkanal med användande av nämnda en eller flera sekvenser som ej har goda kor- relationsegenskaper (CDVCC).

19.

20.

21. 516 144 15 System för tidssynkronisering och demodulering av mottagna datasignaler i ett tidsdelat system för multipel access, varvid varje tidslucka i en motta- gen datasignal inkluderar två eller flera kända datasekvenser, vilka inklu- derar en eller flera synkroniseringssekvenser med goda korrelationsegen- skaper (SYNC) och en eller flera sekvenser som ej har goda korrelations- egenskaper (CDVCC), vilket system innefattar: beräkningsorgan för beräkning av en förutbestämd funktion (fn(n)) för var och en av två eller flera av nämnda datasekvenser och beräkning av en eller flera samplingspunkter på basis av de förutbestämda funktionema; och ett första demoduleringsorgan för demodulering av tidsluckan av den mottagna datasignalen genom användande av en eller flera av samplings- punkterna. System för tidssynkronisering enligt krav 19, varvid det första demodule- ringsorganet vidare innefattar: ett första kombineringsorgan för kombinering av nämnda tidsläges- återanpassningsfunktioner i och för bestämning av en samplingspunkt; och ett referenspunktväljande organ för användning av nämnda samplings- punkt som en referenspunkt för demodulering av tidsluckan. System för tidssynkronisering enligt krav 19, varvid det första demodule- ringsorganet vidare innefattar: ett samplingsväljande organ för val av en av nämnda en eller flera samplingspunkter som beräknats ur en känd datasekvens (Sk) närmast en aktuell demoduleringsposition inom tidsluckan; ett referenspunktväljande organ för användning av den valda samp- lingspunkten såsom en referenspunkt för demodulering av tidsluckan; ett inkrementerande organ för kontinuerlig upprepning av stegen val, användning och inkrementering av den aktuella demoduleringspositionen; och

22.

23.

24. 516 144 16 ett upprepningsorgan för kontinuerlig upprepning av stegen val, an- vändning och inkrementering för varje demoduleringsposition inom tids- luckan. System för tidssynkronisering enligt krav 19, varvid det första demodule- ringsorganet vidare innefattar: ett andra demoduleringsorgan för demodulering av tidsluckan en gång för var och en av nämnda en eller flera samplingspunkter, varje gäng ge- nom användande av en annan samplingspunkt som en referenspunkt för demodulering av tidsluckan; och ett andra kombineringsorgan för kombinering av nämnda flertal demo- duleringssignaler på basis av ett förutbestämt kriterium. System för tidssynkronisering enligt krav 19, varvid nämnda en eller flera sekvenser som ej har goda korrelationsegenskaper (CDVCC) används även för annat än synkronisering men förblir konstanta under sändning av den mottagna datasignalen. System för tidssynkronisering enligt krav 23, innefattande en diskrimina- tor för utskiljning av en aktuell trafikkanal ur en trafiksamkanal med an- vändande av datafältet.