SE515782C2 - Störningsfri anslutning till en tidsmultiplex buss - Google Patents

Description

111 nå (fl 'Q tß IQ « | . - t . -v HI Hum- 2 Dessa anslutningskretsar placeras mellan insticksenhetens logik och bussen, och de omfattar bl.a. buffertar, såsom trelägesbuffertar, vilka styrs till ett högohmigt läge för den tid insticksenhetens signalledningar kopplas till bussen, och vilka styrs bort från sitt högohmiga läge då insticksenheten tas i drift. Nackdelen med sådana sepa- rata anslutningskretsar är att de innehåller kretsar för flera olika tillämpningar, var- vid de för en viss tillämpning naturligtvis innehåller onödiga kretsar och tar sålunda i anspråk onödigt mycket utrymme. Dessutom har insticksenheterna vanligen mera signalledningar än det finns buffertar i de kommersiella anslutningskretsarna, var- vid det behövs fleraanslutningskretsar och dessa kräver utrymme på kretskortet som innehåller insticksenheten, vilken man i sin tur strävar att göra liten till forma- tet för att hålla nere storleken hos kommunikationsutrustningarna. Dessutom måste anslutningskretsarna externt styras vid rätta tidpunkter till rätt läge, så att inkopp- lingen störningsfrí. Därför kan en störningsfri inkoppling bli osäker.

Avsikten med föreliggande uppfinning är att realisera en störningsfri anslutning till en tidsmultiplex buss så, att man undviker de ovan nämnda nackdelarna. Detta är möjligt genom en anslutningskrets, som integrerats i insticksenheten och omfattar buffertar och styrkretsar, vilka realiserar en automatisk lägesstyrning av buffertama och en minimering av hjälpspänningen som krävs av anslutníngskretsarna genom att automatiskt koppla bort klocksignalerna till insticksenhetens logikkretsar för den tid då anslutningen till bussen sker. Detta säkrar en störningsfri inkoppling med li- ten strömförbrukning och tack vare den automatiska styrningen är den störningsfria inkopplingen väl kontrollerad och stöming av signalen undviks med säkerhet. För att undgå de nämnda nackdelarna har anslutningskretsen dessutom integrerats i samma mikrokrets som den egentliga funktionella logiken i insticksenheten.

Den uppfinningsenliga anslutningskretsen kännetecknas av att den omfattar ett styrblock, som styr varje trelägesbufferts läge, och vari på förhand programmerats de utgångslägen den styr, och som automatiskt ställer in lägenjhos trelägesbuffer- tama, och som ytterligare har en ingång för extern programmering.

Anslutningskretsen enligt uppfinningen omfattar en trelägesbuffert för varje elek- trisk enhets signalledning som kopplas till bussen, en logik som styr varje treläges- buffert och som alltid ställs i ett på förhand bestämt läge beroende på vad som på förhand programmerats i minnet som ansluter sig till styrlogiken. Minnet och så- lunda styrlogiken kan även separat styras till önskade logiska lägen. Dessutom har anslutningskretsen försetts med organ för att bryta klocksignalerna till logikkretsen, t.ex. en styrbar omkopplare som av samma logik som även styr trelägesbufferten.

Då insticksenheten kopplas till bussen får den från en extern matningslinje en liten hjälpspänning, med vilken den fungerar. För hjälpspänningslinjen kan kretskortet i 515 782 3 förses med ett förlängt stift, så att anslutningskretsen får hj älpspänningen innan insticksenheten kopplats till bussen, varvid anslutningskretsen befinner sig i ett kontrollerat tillstånd vid inkopplingsögonblicket. Styrlogiken styr trelägesbuffertar- na i ett höohmigt läge, så att insticksenheten inte belastar eller stör bussen, och styr brytningen av klocksignalen till logikkretsen för att minimera strömförbrukningen, varvid även en mycket liten hjälpspänning är tillräcklig för anslutningskretsen. Då insticksenheten tas i drift aktiveras dess effektmatningsenhet, och då effektmat- ningsenheten kan ge en tillräckligt stor driftspänning, avlägsnas brytningen av klocksignalerna till logikl varvid den skiftar trelägesbuffertarna ur det högohmiga läget, så att logikkretsarna kan mata ut till bussen data som kommer till insticksenheten, och på motsvarande sätt kan en signal mottas från bussen. Därvid följer buffertarna de logiska lägena hos data till bussen och från bussen.

Uppfinningen skall i det följande beskrivas närmare med hänvisning till bifogade figur som visar en anslutningskrets enligt uppfinningen och dess anslutningar till bussen och insticksenhetens logikkretsar. lkopplingsschemat som visas i figuren omfattar anslutningskretsen enligt uppfin- ningen en trelägesbuffert 1 för varje signalledning S, ett styrblock 2 som säkrar en kontrollerad störningsfri anslutning till bussen (icke visad) och som omfattar en bistabil logik 3 och ett minne 4, fördelaktigt ett skiftregister, som ställer in lägen hos vissa block i anslutningskretsen, varvid minnet innehåller utgångslägen för den bistabila logiken 3, samt klocksignalens brytorgan 5, 6 mellan minst en klocksignal , 16 och minst en logikkrets 7, 8. Logikkretsarna 7, 8 i figuren utgör inte en del av den uppfinningsenliga anslutningskretsen, utan en del av insticksenheten, vari även anslutningskretsen fördelaktigt integreras.

Då insticksenheten ansluts till bussen får den från en extern matningslinje (icke vi- sad) en liten hjälpspänning, som anslutningskretsen behöver för sina funktioner, och övriga delar av insticksenheten förblir i viloläge. För hjälpspänningslinjen kan man på kretskortet anordna ett förlängt stift, så att anslutningskretsen kan få hjälp- spänningen före insticksenheten kopplas till bussen, varvid anslutningskretsen be- finner sig i ett kontrollerat tillstånd vid anslutningsögonblicket. Styrblocket 2 styr trelägesbuffertarna 1 i ett högohmigt läge, varvid insticksenheten inte belastar eller stör bussen, och styr brytningen av logikkretsarnas 7, 8 klocksignaler 15, 16 för att minimera strömförbrukningen, varvid en synnerligen svag hjälpspänning är till- räcklig för anslutningskretsen. Anslutningskretsen har en register access linje 18, som kopplats till mikroprocessom (icke visad), som i sin tur styr insticksenheten och ger till styrregistrets 4 minne utgångslägena för den bistabila logiken 3 som styr m -J m ~<1 m IJ 4 trelägesbuffertama 1. Då insticksenheten kopplas till bussen styr styrregistret 4 au- tomatiskt den bistabila logikens 3 utgångar 10 till de lägen som upptas i styrregist- rets 4 minne, varvid trelägesbuffertarna 1 ställs i ett högohmiskt läge, och sålunda kommer insticksenheten inte att vid inkoppling till bussen störa signalerna som överförs på bussen. Den bistabila logiken 3 ger samtidigt styrsignaler ll, 12 till klocksignalernas brytorgan 5, 6, som kan vara t.ex. styrbara omkopplare, för att bryta klocksignalerna 15, 16 till logikkretsarna 7, 8. Då insticksenheten tas i drift aktiveras dess effektmatningsenhet (icke visad), och då effektmatningsenheten ger ut en tillräckligt stor driftspänning avlägsnas brytningen av klocksignalerna 15, 16 till logikkretsarna 7, 8, och styrlogiken 2 ges en signal om det ändrade läget, varvid den skiftar trelägesbuffertama 1 ur det högohmiga läget, så att logikkretsarna 7, 8 kan mata ut till bussen data S som kommer till insticksenheten, och på motsvarande sätt kan en signal S mottas från bussen. Därvid följer buffertarna de logiska lägena hos data till bussen och från bussen. Klocksignalerna 15, 16 kopplas till logikkret- sarna 7, 8 så, att då effektmatningsenheten aktiverats och driftspänningen uppnått den nivå som krävs, får anslutningskretsen information om detta via sin maskinva- ru-återställningslinje 13, varifrån styrningen går vidare antingen direkt till klock- signalens brytorgan 6 och den bistabila logiken 2, eller enbart till den bistabila logi- ken 2. Då den bistabila logiken 2 får maskinvaru-återställningssignalen 13, styr 11 den brytorganet 5 att koppla klocksignalen till logikkretsen 8 och styr trelägesbuf- fertama 1 bort ur det högohmiga läget. I stället för att informationen om aktivering av effektmatningsenheten skulle gå via maskinvaru-återställningslinjen 13, kan mikroprocessorn informera 18 om detta till styrblocket genom att ge nya lägen till styrregistret 4. Som komplement till det som sagts ovan kan maskinvani-återställ- ningslinjen 13 användas som blockeringsstyrning 13, varvid, eftersom trelägesbuf- fertarna normalt styrs automatiskt i ett högohmigt läge då insticksenheten ansluts till bussen, denna styrning kan hindras om så önskas genom att via blockerings- styrlinjen 13 styra den bistabila logiken 3 och brytorganen 5, 6 att hindra brytning av klocksignalen och blockering av trelägesbuffertens utgång.

Figuren visar inte effektmatningsenheten eller hur den kan anslutas till insticksen- hetens kretsar för att mata driftspänningen. I praktiken kan detta lösas så, att man mellan hjälpspänningslinjen, linjen från effektmatningsenheten och insticksenheten anordnar en omkopplare, som styrs av effektmatningsenheten. Styrningen fungerar då så, att omkopplaren kopplar hjälpspänningen till insticksenheten och anslut- ningskretsen för den tid då insticksenheten ansluts till bussen, och då insticksenhe- ten tas i drift, aktiverar mikroprocessorn som styr insticksenheten effektmatnings- enheten, och då den sistnämnda startat upp styr den omkopplaren i det andra läget, varvidinsticksenheten och anslutningskretsen får driftspänningen från effektmat- ningsenheten och inte från hjälpspänningslinjen. Samtidigt ger effektmatningsenhe- .. i..

LN ten information om sin aktivering via maskinvaru-återställningslinjen 13.

Med den föreliggande uppfinningen kan man ansluta elektriska enheter, såsom in- sticksenheter till en buss och koppla dem ur bussen utan störningar. Uppfinningen kan speciellt tillämpas i kommunikationsutrustningar som i sina bussar hanterar och överför tidsmultiplexsignaler.

Claims (10)

10 15 20 25 30 m ai m ~ in m Patentkrav

1. Anslutningskrets för störningsfri anslutning av en elektrisk enhet till en elektrisk buss, som förmedlar tidsmultiplexsignaler mellan flera elektriska enheter, varvid anslutningskretsens utgång för varje elektrisk enhets signalledning som skall kopp- las till bussen omfattar en trelägesbuffert (1) med en styringång (10) för att styra den till ett högohmigt läge för att koppla den elektriska enheten till bussen och koppla den elektriska enheten från bussen, kännetecknad av att den omfattar ett styrblock (2), som styr varje trelägesbufferts (1) läge, vari på förhand program- merats de utgångslägen (10) den styr, som automatiskt ställer in lägen hos treläges- buffertarna (1), och som ytterligare har en ingång (18) för extern programmering.

2. Anslutningskrets enligt patentkrav 1, kännetecknad av att den för att bryta klocksignalerna (15, 16) till logikkretsen omfattar organ (5, 6), vilka styrs av styr- blocket (2) som styr trelägesbuffertarna.

3. Anslutningskrets enligt patentkrav 1 eller 2, kännetecknad av att styrblocket (2) omfattar en styrlogik (3), som ställer sig i på förhand bestämda lägen, samt ett pro- grammerbart minnesorgan (4), vari på förhand lagrats utgångslägen för styrlogiken (3)-

4. Anslutningskrets enligt patentkrav 1, kännetecknad av att den omfattar en blockeringsstyrning (13), som hindrar aktiveringen av den automatiska styrningen (2)-

5. Anslutningskrets enligt patentkrav 3, kännetecknad av att styrlogiken (3) omfat- tar en bistabil logik (3).

6. Anslutningskrets enligt patentkrav 3, kännetecknad av att minnesorganet (4) omfattar ett styrregister (4).

7. Anslutningskrets enligt patentkrav 1, kännetecknad av att den elektriska enhe- ten omfattar en centralprocessor, som styr styrblocket (2) i anslutningskretsen.

8. Anslutningskrets enligt patentkrav 4, kännetecknad av att blockeringsstyrningen kopplats till styrlogiken (3).

9. Anslutningskrets enligt patentkrav 4 eller 8, kännetecknad av att bloekerings- styrningen kopplats till klocksignalens brytorgan (6).

10. Anslutningskrets enligt något föregående patentkrav, kännetecknad av att den integrerats i samma mikrokrets som den egentliga funktionslogiken (7, 8) för den elektriska enheten.