SE514453C2 - Sätt och anordning för laddning av artilleripjäser medelst kastansättning - Google Patents

Description

514.453 2 den accelererade granaten eller drivkrutladdriingen får fortsätta sin bana framåt och in i pjäsens laddöppning som en fritt rörlig kropp.

Hittills har man framförallt i praktiken prövat pneumatiskt drivna kastansättare där en gasackurnulator svarat för den nödvändiga energien för att ge den aktuella granaten den nödvändiga kasthastigheten. Vid konventionella ansättare som inte ger en kastansättning förekommer ofta kedj etransmíssioner för att överföra energitillskottet mellan en axiellt förskjuten hydraulisk eller pneumatisk kolv och den pådrivare som direkt påverkar granatens bakre del.

Som exempel på en hydrauliskt driven kedj ematat granatarrsättare kan nämnas US 4,45 7,209 där främst Fig. 12 och 18 är av intresse medan US 4,957,028 utgör ett exempel på en rent kolvdriven ansättare.

Föreliggande uppfinning hänför sig nu till en eldriven kastansättare för artilleripj äser .

Utmärkande för ansättaren enligt uppfinningen är inledningsvis att denna för accelerationen av granatema och i förekommande fall drivkrutladdningarna utnyttjar startaccelerationen från en elmotor, vars roterande rörelse på mekanisk väg växlas ner och omvandlas till en rätlinjig rörelse. Enligt en utveckling av uppfinningen kan man dessutom då så krävs även utnyttja ett extra energitillskott från en uppladdningsbar energiackumulator, som tidigare tillförts ett energitillskott, och som nu utlöses samtidigt med att kastansättarens drivande ehnotom startas ochisom därigenom möjliggör en än snabbare acceleration. I en av de utföringsexempel som illustrerar uppfinningen växlas dessutom den enligt uppfinningens grundprincip erhållna ansättningshastigheten upp genom en specifik mekanisk anordning.

Grundkonstrirlctionen till den eldrivna kastansättaren enligt uppfinningen kan alltså utnyttjas för ansättningen av såväl granater som drivkrutladdriingar, varvid skillnaden fiärnst kommer att ligga i att då det gäller ansättning av granater så är det som regel endast dessa som accelereras upptill kasthastighet i en fast laddvagga medan man vid drivlcrutladdningar kan tvingas att även accelerera upp laddvaggan och låta den följa laddningarna in i eldrörets laddöppning eftersom drivkrutladdníngarna kan ha dålig egen styvhet. 514.453 3 Bland fördelarna med att driva ansättaren elektriskt istället för hydrauliskt eller pneumatiskt kan nämnas att ansättaren därigenom kan göras väsentligt enklare och med färre komponenter och därigenom kan förväntas få en högre grad av tillgänglighet samtidigt som man får möjlighet att, genom elektronisk styrning av den drivande elmotorn, noggrant reglera ansättningshastigheterna inom alla pj äsens elevationer så att ansättningen alltid-blir densamma. Elmotom kan sålunda även användas för att bromsa ansättriingshastigheten för den händelse det energitillskott som energiackumulatom tillför skulle vara för stort med hänsyn till den fór tillfället aktuella pjäselevationen.

Grundidéen bakom föreliggande uppfimiing är sålunda att man vid laddningen av artilleripj äser skall utnyttja startaccelerationen vid en ehnotor för att accelerera upp den artilleridrivkrutladdning eller dito granat som man skall ladda pjäsen med till en så hög hastighet att den är tillräcklig för en kastansättning av densamma. För att detta skall vara möjligt måste därvid elmotoms roterande rörelse som redan nämnts omvandlas till en linjär rörelse. l samband med uppfinningen föreslås två olika grundprinciper för detta av vilka den ena bygger på användningen av en drivrem eller matningskedja som drivs av den nedväxlade elmotorn via företrädesvis en vinkel- eller planetväxel medan den andra bygger på utnyttj andet av ett med elrnotom förbundet kuggdrev som driver en kuggstång i den önskade axiella riktningen. l uppfinningen ingår vidare ett sätt och ett antal olika anordningar som möjliggör en elektriskt driven kastansättriing av såväl drivkrutladdningar som granater där elmotorns energitillskott kombineras med det från en energiackumulator vars upplagrade energi urladdas samtidigt med och parallellt med att motorn startas. Eftersom granatema har en så hög egenvikt krävs utöver en elmotor, som på redan antytt sätt ger upphov till en linjär rörelse, för att hålla motoms storlek på en på en rimlig nivå, även ett energitillskott av icke oväsentlig storlek. Enligt det nu aktuella grundkonceptet tillförs det sålunda förutom motom erforderliga energitillskott genom en med ehnotorns start samtidig utlösning av den i en energiackumulator samlade energien. Granatema måste ha ett visst stöd under sj älva accelerationen i förrn av en granatvagga och i denna accelereras de sedan upp till önskad ansättningshastighet av en granatpådrivare. Den senare måste i sin tur snabbstoppas innan den når in i pj äsens laddöppning. En del av den därvid utvecklade bromsenergin kan då utnyttjas för en åtminstone delvis återuppladdning av energiackumulatom. Därefter kan i enlighet med en föredragen utveckling av uppfinningen den ehnotor som utgör själva kärnan i systemet ' - w f' = .< t. f i. . . ; ~ -< - - - « « . , < . .n "'. f. _' _ _ .t :,' i- - «- . . i. . l . .. f , , \K_< rr- :vi <. z lf. f « . k . . _ ' ' ' * 1 r <- . - f. u (f ll fr” ,.. i År utnyttjas för att slutföra återuppladdningen av energiackumulatom. Enklast genomförs denna återuppladdning av energiackumulatom därvid genom att elrnotom backas varvid övriga delar av ansättaren följer med. Utöver elrnotom och energiackumulatorn krävs vid ansättaren enligt uppfinníngen en spärrfunlction som tillser att energiackumulatom utlöses vid rätt tidpunkt dvs samtidigt med att elmotorn startas. Som spärr fimktion kan därvid motorn utnyttjas. Den som energiackurnulator tidigare Omnämnda komponenten kan med fördel utgöras av en komprimerbar ijäderfunktion i fonn av en eller flera samverkande spiral- eller gasfiädrar av i och för sig känd typ förutsatt att man med dessa uppnår en tillräcklig energilagringskapacitet.

Som redan antytts finns det inom grundidéen för den elrnotordrivna ansättaren, med dess energiackumulator för att möjliggöra även ansättning av tunga granater, plats för flera olika detaljutfonnningar. Sålunda finns det alltså flera olika sätt på vilket man kan omvandla en elrnotors accelererande rotation till en likaledes accelererande rätlinjig rörelse, samtidigt som det finns flera olika sätt att utforma energiackurnulatom på. l det följ ande kommer därför några olika föredragna sätt att utforma anordningen enligt uppfinníngen att beskrivas mer i detalj. Ett av de där beskrivna exemplen innefattar förutom grundkonceptet för uppfinníngen även en utveckling av detsamma, som möjliggör en mekanisk uppväxling av ansättriingshastigheten till en högre nivå en den som erhålls enligt nämnda grundkoncept. De i samband med bifogade figurer .beskrivna varianterna får dock endast ses somvexempel på några varianter av uppfinningen medan denna i sin helhet finns definierad i de efterföljande patentkraven.

Av i det följande redovisade figurer visar: F ig.l grundprincipen för uppfinníngen Fig.2 samma variant som Fig.l men i snedproj ektion och med vissa detalj er utelänmade för att förtydliga huvudprincipen Fig.3 och 4 en andra variant på uppfinníngen i snedproj ektion och två olika funktionslägen Fig.5 , 6 och 7 snedprojektioner av en tredje variant på uppfinníngen där Fig 5 visar anordningen med granaten i startläget och F ig 6 med granaten i utskjutningsläget och F ig 7 drivsystemets huvudkomponenter med granaten i startläget och Fig.8 och Fig. 9 en sidoprojektion resp en lodvy av ärmu en variant på uppfinníngen och Fig. 10 snittet X-X i FigS. 514 453 5 På Fig. 1 visas schematiskt grundprincipema för uppfinningen i dess enklaste variant när det gäller ansättningen av granater. På figuren har granaten beteckningen 1 medan 2 betecknar den elektriska drivmotom och 3 motorns drivhjul. Över drivhjulet 3 löper en matningskedja 4, vilken dessutom löper över ett av kedjan drivet kedj ehjul 5, som dock är väsentligt större än hjulet 3 och därför kommer att rotera med en väsentligt lägre hastighet. Genom utnyttjande av matningskedjan 4 omvandlas alltså elmotorns 3 roterande rörelse, och då främst dess startacceleration, som är den motorrörelse som främst utnyttjas i samband med utövandet av uppfinningen, till en linjär rörelse, som via en granatpådrivare 6 kommer att överföras till granaten 1. Den acceleration som därvid tillförs granaten härrör alltså fiån elmotorns startacceleration. Granatens 1 stora vikt gör det emellertid nödvändigt att tillföra ytterligare energi efiersom motom annars måste göras exceptionellt stor och enligt uppfinningen tillförs detta extra energitillskott genom att i en energiackumulator 7 i ett tidigare skede upplagrad energi utlöses samtidigt med att elmotom 2 startas. I sin enklaste form utgörs energiackumulatom 7 av en i uppladdat tillstånd komprimerad spiral- eller gasfi äder. För utlösning av energiackumulatom finns, som antytts på ñguren ett med elmotorstarten till sin funktion sammankopplat spärrsystem 8, som kopplas ur samtidigt med att elmotom 2 tillförs startström. Späirsystemet 8 kan med fördel inför starten ersättas av att motorn 2 belastas i bromsriktningen, dvs den riktning i vilken den spärrar eller håller emot energiackumulatom, varefter strömriktningen kopplas om och ökas till sitt maxvärde varvid samtidigt energiackumulatorn 7 utlöses. Denna startmetod ger en än snabbare start och alltså en högre granatacceleration. För överföring av energiackumulatorns 7 energitillskott till matningskedj an 4 och därmed till pådrivaren 6 och slutligen granaten 1 ñnns vidare en andra matningskedja 9 som löper över dels ett brythjul 10 dels ett drivhjul ll varvid det senare är fast monterat på samma axel som kedjehjulet 5 och alltså i sin tur driver detta.

Då elrnotom 2 startas tillförs motorns energitillskott till matningskedjan 4 och samtidigt lämnar sålunda energiackumulatom 7 sitt energitillskott via den andra mamingskedjan 9 även det till matningskedjan 4 varvid det samlade energitillskottet från dessa bägge energikällor accelererar granaten 1 i pilens A riktning till en hastighet som är tillräckligt hög för att granaten skall fortsätta till ansättning i den icke utritad pj äsens ansättriingsläge. Så snart granaten fått erforderlig hastighet bromsas pådrivaren 6 till stopp vilket sker senast i höjd med drivhjulets 3 axel. Det faktum att elmotom har en viktig uppgift att fylla i systemet kan även 514453 6 utnyttjas för att bromsa ansättriingshastigheten för granaten om energiackumulatorns energitillskott i något läge skulle bli för stort. Att elektroniskt styra en elmotor med utgångspunkt från t ex en hastighetssensor är ju idag en enkel rutinåtgärd. Det enklaste sättet att återuppladda energiackumulatom är för övrigt att backa elmotom tills den återgått till ursprungsläget.

På Fig. 2 visas i princip samma anordning som på Fig. l , här dock i snedprojektion och utan att motorn 2 ritats ut. Här förutses även motorn 2 bli utnyttjad för att hålla systemet spärrat fram till start varför spärrsystemet 8 helt saknas. I övrigt har de olika komponenterna erhållit samma hänvisningsbeteckningar som på Fi g l. Den icke utritade motorn 2 förutsätts alltså vara kopplad till drivhjulet 3 och därmed driva den över hjulet 5 löpande matningskedjan 4 i vilken granatpådrivaren 6 är infást. Den andra matningskedjan 9 löper över brythjulet 10 och det på samma axel som hjulet 5 fast monterade drivhjulet ll medan gasfjädern 7a med sin stomme är infást i ett inte utritat stativ medan dess kolvstång är förenade med matriingskedj an 9 som den då den utlöses driver i pilens Al riktning. På figuren har även några ytterligare pilar som markerar de olika matníngskedjornas 4 resp 9 rörelser utritats. Som fiamgår av figuren innebär således en start av den icke utritade motom 2 att granaten 1 accelereras i pilens Al riktning av den sammanslagna startaccelerationen från den icke utritade motorn 2 och gasfiädern 7a. För återuppladdningen av energiackumulatom, dvs gasfjädern 7a krävs endast att motom 2 backas tills gasfj ädem på nytt komprimerats varefter systemet spärras genom motorbromsning och systemet är klart för en ny funktionssekvens. Under sin acceleration förutsättes granaten 1 vila i en systemfast granatvagga som kan ha formen av en helt eller devis täckt ränna eller motsvarande . Granatvaggan har dock för tydlighets vinnande inte ritats ut på någon av ñgurerna l eller 2.

I den på Fig 3 och 4 visade varianten av anordningen enligt uppfinningen ingår samma elmotor 2, som i Fig. 2 och denna driver via en vinkelväxel 2a ett första kedj ehjul 3a, som i sin tur driver en matningskedja 4a. På den senare är en något annorlunda utformad granatpådrivare 6a monterad, denna följ er med kedjans rörelse (runt kedjehjulen ) och ger därigenom fri väg för tillförsel av nya granater bakifrån. Granatpådrivaren 6a är också försedd med speciella bakre styrhjul, som följ er i den på figuren uuitade granatvaggan 12 ingående på figuren icke utritade styrspår. Detta för att ge styrning och ta upp det moment som granaten 514 453 7 överför. På figurema år vidare utritad granatvaggan 12 i vilken granaten 1 vilar under sin acceleration. Matningskedjan 4a löper vidare över ett andra kedjehjul 5a, som kan vara drivet av eller drivande relativt matningskedjan 4a beroende av om det är granaten 1 som skall accelereras eller den även här ingående enegiackumulatom, här betecknad 7b, som skall återuppladdas. Kedj ehjulet Sa är med sin axel förbundet med den ingående axeln till en planetväxel 13 vid vars utgående axel l3a en knäledsarrn 14 är fast anbringad . Vid knäledsarmens 14 fria ytterända 15 är ena änden av energiackumulatorn 7b, som här utgörs av en gasfi äder infäst via en vridbar tapp. Gasfjäderns 7b andra ände är sedan i sin tur vid punkten 16 via en andra tapp förbunden med ansättarens på Fig.3 och 4 icke utritade ramverk.

På matningskedjan 4a är även ett motbringarel7 fast anordnad. Denna senare utnyttjas för att stoppa upp granatema 1 då de tillförs granatvaggan 12 bakifi-ån. Som fiaingår av figuren kommer granatpådrivaren 6b att befinna sig på matningskedj ans 4 undersida då motbringaren 17 befinner sig vid ett lämpligt stoppläge på matningskedjarts ovansida. Motbringaren 17 utnyttjas för att bromsa upp granaterna då de tillförs till granaträrman 12 och samtidigt förskjuts motbringaren och kedjan varvid bromsenergin utnyttjas för att åtminstone till en del ladda om energiackumulatom, dvs gasfj ädem 7b.

För att denna variant på uppfinningen skall fungera korrekt krävs att matningskedjans 4a hela accelerationssträcka, dvs avståndet mellan gasfi ädems 7b start och stoppläge skall motsvara 1/2 varv för den på planetväxelns 13 axel anordnade lcnäledsarmen 14. Systemet med planetväxelns knäledsarm 14 och gasfjädern 7b har två dödpunktslägen av vilka det första inträder då samtliga dess ledpunkter 13a, 15 och 16 ligger i linje och gasfiädem 7b är fullt komprimerad. Ett andra dödpuriktsläge ligger ett halvt varv därifrån med gasfi ädem 7b helt expanderad. l det här sammanhanget är vi emellertid mer intresserade av att få till stånd en snabb energiöverföring än att utnyttja eneregiackumulatom till dess absoluta maximum. För att få ut maximal acceleration ur gasfiädem 71:» måste man som startläge välja ett där knäledsarmen redan länmat dödpunktsläget och bildar en vinkel med detta läge. En startvinkel om ca 30° från dödpunktsläget har visat sig vara lämplig. Samtidigt offrar man alltså en begränsad del av energiackurnulatoms lagade energi eftersom denna i detta läge till en mindre del är urladdad och samtidigt får man, eftersom den totala slaglängden skall motsvara ett halvt varv för planetväxelns utgående axel, vid slagets avslutning en bromsning av systemet som innebär en första förspämiing av energiackumulatorn. Denna bromsning skall dock endast 514 453 8 påverka granatpådrivaren 6a eftersom granaten 1 i detta läge skall ha uppnått sin maximala hastighet. Fig.4 visar läget omedelbart innan denna bromsning påbörjas.

Anordningens funktion blir nu som följer: I Startläget befinner sig granaten 1 i granatvaggan 12 medan gasfjädern 7b och knäledsarmen l4 ligger ovan beskrivna läge strax vid sidan om fiädems fulla komprimering medan motorn 2 håller systemet i balans. Då granaten l skall ansättas startas motorn 2 varvid matningskedjan 4 börjar röra sig och därmed kedjehjulet Sa som drar nmt planetväxeln 13 och samtidigt drivs knäledsarmen 14 i samma riktning av energiackumulatom dvs gasfiädern 7b. Genom att planetväxeln är sammankopplad med kedj ehjulet 5a avlämnar således gasfiädern Tb sitt energitillskott den vägen till matningskedjan 4a medan motorn ger sitt energitillskott till samma matningskedja 4a via kedjehjulet 3a. Varvid dessa energitillskott gemensamt accelererar granaten 1. Vid det på Fi g 4 visade läget har energiackumulatom 7b lämnat hela sin energi och granaten 1 har nått önskad hastighet och fortsätter den egna kastbanan fram till ansätming i den icke utritade pjäsens ansättriingsläge. Av det tidigare omtalade halva varvet för planetväxelns utgående axel återstår nu endast en mindre del som innebär en första förspänning av gasfiädern 7b och erforderlig energi för denna íörspänning kan tas från en snabb inbromsning av granatpådrivaren 6a, som nu fullgjort sin uppgift med denna granat. Inbromsning av granatpådrivaren sker med gasfi ädern och motom gemensamt. För den resterande återuppladdningen av gasfiädern kan därefter utnyttjas dels den energi som upptas av motbnngaren 17 då denna stoppar nästa frarmnatade granat kompletterad med erforderlig resterande energi från motom. Återuppladdningen av energiackurnulatorn kan för övrigt även genomföras genom att motom 2 backas den sträcka som motsvarar ett 1/2 varv för planetväxen.

Grundprincipen bakom den på Fig. 5, 6 och 7 visade anordningen är att elmotoms 2 rotationsrörelse skall omvandlas till en linjär rörelse medelst ett kuggdrev som driver en kuggstång och sarnrna grundide utnyttjas för att överföra energiackurnulatoms energitillskott till granaten, vilket i detta fall sker genom att detta energitillskottet överförs till motorns drivhjul och därifrån tillsammans med motoms eget energitillskott till granatpådrivaren.

På Fig 5 visas anordningen med granaten i startläget och på Fig.6 när den uppnått sin max acceleration och på F ig. 7 visas främst hur de på de andra figurema skymda kugghjulen 514.453 7 samverkar med varandra och den kuggstång som driver granaten. På Fig. 7 har flera detalj er som återñnns på de övriga figurema utelämnats.

Iden på Fig.5, 6 och delvis 7 visade anordningen återfinns ganaten 1 , granatvaggan 12 samt drivrnotorn 2 med dess vinkelväxel 2a, som alla kan vara i oförändrat skick. Dessutom ingår en granatpådrivare 6c som i princip är av tidigare antydd typ. Den senare ingår som fast komponent i en pådrivarstomme 17, som är förskjutbart anordnad i pilens B riktning i ett på figuren icke utritat ramverk, som även uppbär granatvaggan 12. I pådrivarstommen 17 ingår vidare en fast kuggstång 18 . Motorn 2 driver nu då den startas, via vinkelväxeln 2a ett kuggdrevl9 ( se även Fig.7 ), vilket i sin tur driver ett kuggdrev 20 som driver kuggstången 18 och därmed pådrivarstommen 17 i pilens B riktning. Vidare ingår i pådrivarstommen l7 ett fiäderhållarrör 21 innehållande en kraftig spiralfi äder som i komprimerat skick vill driva en andra kuggstång 22 i pilens C riktning. Kuggstången 22 ligger sedan i sin tur i ingrepp med ett kuggdrev 23 vilket är fast monterat på samma axel 24 som ett mellanhjul 25 vilket i sin tur står i förbindelse med motoms kuggdrev 19.

Denna principlösning av uppfinningen innebär, som vid tidigare alternativ att dåpjäsen skall laddas kopplas motom om från sin bromsande ftuiktion och startas varvid dess startacceleration via kuggdreven 19 och 20 börjar driva lcuggstången 18 och därmed även pådrivarstommen 17 i pilens B riktning. Samtidigt ges kuggstången 22 en möjlighet att börja röra sig i pilens C riktningi och med att fiädem inne i fiäderhållarröret 21 driver den fiamåt varvid därvid fiigjord energi via kuggdrevet 23 och mellanhjulet 25 tillförs motom och den vägen omvandlas till en granatacceleration i pilens B riktning. På figurerna 6 och 7 ingår även en broms 26 för uppbromsning av pådrivarstommen17 efter fullgjord acceleration av granaten.

Den på Fig.8, 9 och 10 visade varianten på uppfinningen innefattar slutligen en av en elmotor 2 driven vinkelväxel 2a vars utgående axel är försedd med ett kuggdrev 27, vilket då motorn roterar forskjuter en kuggstång 28 och det ramverk i vilket denna ingår i pilens D riktning.

Hela ramverket 29 är nämligen förskjutbart längs en styrskena 30 och denna styrskena utgör en integrerade del av en laddsystemets grundstomme 3l. I ramverket 29 är vidare två brythjul 32 resp 33 anordnade och över dessa löper en matningskedja 34. Vid matningskedjan 34 är vidare en granatpådrivare 6d infast i höjd med markeringen 35. Dessutom är matningskedjan 5 1 4 4 5 3 70 34 vid punkten 36 fast förbunden med styrskenan 30. Dessutom ingår två energiackumulatorer 37a och 37b vilka är fasta en på vardera sidan om ramverket 29. Då dessa energiackumulatore, vilka utgörs av spiralfi ädrar utlöses kommer de att påverka ramverket i samma riktning som motom eftersom de är inspända mellan det rörliga ramverket 29 och grundstornmen 31.

Då motorn startas driver den ramverket 29 via kuggdrevet 27 och kuggstången 28 i pilens D riktning. Matningskedjan 32 och därmed även granatpådrivaren 6d följer med i samma riktning. I och med att matningskedjan är fast förbunden med styrskenan 30 och alltså via denna med grundstornmen 31 så kommer varje förskjutning av ramverket 29 i pilens D riktning att längs styrskenan 30 att resultera i en den dubbel förskjutningen av matningskedjan 34 och den därmed sammanhängande granatpådrivaren 6d. Systemet ger alltså en utväxling av 2 till 1 av kedjans och därmed även granatpådrivarens rörelse j åmfört med ramverkets rörelse och detta får sin rörelseenergi dels via motorns startacceleration dels via de samtidigt utlösta energiackumulatorerna 37a och 37b.

Av figurerna framgår slutligen att granatpådrivaren 6d är lagrad längs två styrskenor 38a och 38b som ingår i den som ett slittsat rör utformade granatvaggan 39. Granaten har som tidigare beteckningen 1.

Claims (17)

514 .455 71 Patentkrav

1. Sätt att vid laddning av sådana artilleripjäser, som laddas med laddkomponenterna i form av granater (1) och drivlcrutladdningar var för sig, under laddningens första del accelerera upp den laddkomponent, med vilken pjäsen skall laddas till en tillräckligt hög hastighet för att resp laddkomponent under laddoperationens andra avslutande del skall kunna tillryggalägga sista biten in i pj äsens eldrör fiam till ansättningen däri som en egen fri rörelse , kännetecknat därav att resp laddkomponent (1) accelereras upp till nödvändig ansättningshastighet under utnyttjande av ett elektrornekariiskt alstrat energitillskott i form av startaccelerationen från en elmotor (2) vars roterande startacceleration på mekanisk väg omvandlas till en rätlinjig acceleration.

2. Sätt enligt krav 1 kännetecknat därav att den avsedda laddkomponenten (l) accelereras upp till önskad ansättriirrgshastighet av ett linjärt i laddrilctningen verkande elektromekaniskt alstrat forsta energitillskott kombinerat med ett i samma riktning samtidigt utlöst tidigare i en energiackumulator (7, 7a-d) upplagrat andra energitillskott.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2 känneteckn at därav att nämnda upplagt-ade andra energitillskott hämtas fiån minst en i ett tidigare skede komprimerad tjäderfunlction (7,7a-d).

4. Sätt enligt krav 1, 2 eller 3 kännetecknat därav att den elmotor (2) som utnyttjas för alstringen av det på elektromekanisk väg alstrade första energitillskottet sedan laddoperationen sluttörts umyttjas för att på nytt tillföra energiackumulatom (7,7 a-d) ny upplagrad energi i form av en uppspänd fiäderenergi eller motsvarande.

5. Anordning för att vid laddning av artilleripjäser under laddoperationens första del, i enlighet med sättet enligt endera av patentkraven 1-4 accelerera upp den laddkomponent med vilken pjäsen skall laddas, såsom en granat (l) eller en eller flera drivkrutladdningar, till en tillräckligt hög hastighet för att laddkomponenten under laddoperationens andra avslutande del skall kunna tillryggalägga sista biten ini pj äsens eldrör fram till ansättningen som en som 5.14 453 72 en egen fri rörelse kännetecknad därav att den för alstring av denna acceleration utnyttjade energialstraren utgörs av en elmotor (2) vars roterande startacceleration på mekanisk väg omvandlas till den önskade linjära accelerationsrörelsen med vilken laddkomponenten accelereras upp till önskad ansättningshastighet.

6. Anordning enligt lcrav 5 kännetecknad därav att den, dels innefattar ett elektromekaniskt system (2,2a,4-11) för alstring av ett första linjärt energitillskott i laddriktningen , dels en energiackumulator (7,7a-d) i vilket ett i samma riktning utlösbait linjärt andra energitillskott i förväg kan ha upplagrats och varvid nänmda elektromekaniska system för alstring av det första energitillskottet är sammankopplat med nämnda energiackumulator på sådant sätt att då det första energitillskottet börjar alstras utlöses även det andra och varvid de samverkande energitillskotten gemensamt påverkar en pådrivare (6,6a-d) som anligger mot den laddkomponent (1) som skall ansättas.

7. Anordning enligt krav 6 kännetecknad därav att nämnda elektromekaniska system (2,2a, 4-1 1) för utvecklande av det första energitillskottet innefattar en nedväxlad elmotor (2) kombinerad med en mekanisk funktion (Za, 4-1 1) för omvandling av motorns (2) roterande startacceleration till en linjär accelererande rörelse.

8. Anordning enligt krav 6 eller 7 kännetecknad därav att nämnda mekaniska funktion för omvandling av elrnotoms roterande startacceleration till en linjär accelererande rörelse utgörs av en första matningskedja (4) som löper i en sluten slinga i laddkomponentens (1) önskade accelerationsriktning över dels ett med motorns (2) utgående axel fast förbundet första kedjehjul (3) dels ett i matningskedjans (4) löprikming anordnat andra kedjehjul (5) medan energiackumulatom (7,7a) är kopplad till en andra matningskedja (9), som i en sluten slinga löper parallellt med den första matningskedjan över två kedjehjul (10,11) av vilka det ena är fast monterat på sarmna axel som den första matningskedj ans andra kedj ehjul (5) och varvid dessa två senare nämnda kedjehjul (11,5) då de påverkas via motorn resp energiackumulatorn roterar, resp driver i samma riktning medan granatpådrivaren (6) är förbunden med och drivs av nämnda första matningskedja. :f :LK - ' -t (ut, u e: (m: c f «\ . . . i .< . r<, r« < t t t i- . f r f mr fr: .. m. co f. . u, t , . -- - f f- I o . t t < < i . .- tf m f << « « . . f . - i 73

9. Anordning enligt kraven 5-8 kännetecknad därav att energiackumulatom (7,7a-d) utgörs av en ijäderfiinktion i form av en gas- eller spiralfiäder och varvid de bägge matningskedj omas rörelse i en riktning aktiverad av motorn innebär en upplagring av energi genom spänning av fiäderfiinldionen samtidigt med en återföring av granatpådrivaren(6)vtill ett startläge medan en rörelse i motsatt riktning innebär en acceleration av granatpådrivaren och aktuell laddkomponent (1) under energitillskott från såväl motorn (2) som v energiackumulatom (7,7a).

10. Anordning enligt kraven 5-7 kännetecknar! därav att den innefattar en över två kedjehjul (3a,5a) i en sluten slinga löpande matningskedjan (4a) som via ett av kedjehjulen (3 a) drivs av en elmotor (2), medan en planetväxel (13) är iörbunden med matningskedj ans (4) andra kedjehjul (5 a), varvid detta kedj ehjul beroende av omständigheterna kan vara antingen drivet av eller drivande relativt matningskedj an, medan planetväxelris utgående axel är förbunden med en vevslängsarm (14) vid vars ytterände en mellan denna och en fast punkt (16) inspänd fiäderfunktion (7b) i forrn av en gas -eller spiralfiäder är inspänd medan en granatpådrivare (6a) är förbunden med rnatningskedj an(4a).

11. Anordning enligt krav 10 kännetecknad därav att full slaglängd för fiäderfunktionen motsvarar ett 1/2 varvs rotation för planetväxelns (13) utgående axel och den vid axeländan fasta vevslängsarmen (14), varvid den senare uppvisar ett startläge, som motsvarar granatens (1) startläge där den håller energiackumulatom (7b) komprimerad och där vevslängsarmen bildar en viss vinkel med fiârbindelselinjen genom energiackumulatorns (7b) fasta infàstriingspunld (16) och planetväxelns utgående axel (l3a) samt ett stoppläge, som motsvarar granatpådrivarens (6b) stoppläge innefattande en mindre förspänning av energiackumulatom âstadkomrnen genom att den bromsenergi som fiigörs vid bromsningen av granatpådrivaren (6a) efter fullgjord acceleration av aktuell laddkomponent tillvaratagits.

12. Anordning enligt endera av kraven 10 eller ll kännetecknad därav att elrnotorn (2) och därmed sammankopplade system kan drivas åt valfiitt håll antingen för accelerationen av granaten eller för uppladdning av energiackumulatom. 5 'l 4 .4 5 3 711

13. Anordning enligt krav ll eller 12 kännetecknad därav att matningskedjan (4) förutom granatpådrivaren (6b) även uppbär en motbríngare (17) för bromsning av granater (1), som tillförs anordningen, varvid det energitillskott som tillförs motbringaren (17) under bromsningen av resp granat (1)utnyttjas för att driva planetväxeln (13) i en riktning som åtminstone till en del innebär en uppladdning av energiackurnulatom (7b), medan uppladdníngen av densamma slutíörs med elmotorn (2).

14.Anordning enligt krav 6 kännetecknad därav att nämnda mekaniska funktion rör omvandling av elmotorns (2) roterande startacceleration till en linjär acceleration utgörs av ett av motom (2) drivet kuggdrev (19,20,23,25), som ligger i anliggning med en med granatpådrivaren förbunden första kuggstång (18) medan energiackumulatom innefattar en ijäderfunktion och en av densamma då íjäderfuriktionen aktiveras en relativt det övriga systemet iörskjutbar andra kuggstâng(22), vilken i sin tur även den via kuggdrev (23,25,19) står i förbindelse med elrnotoms (2) drivaxel.

15. Anordning enligt krav 6 kännetecknad därav att nämnda mekaniska funktion för omvandling av elrnotoms (2) roterande acceleration till en linjär rörelse utgörs av ett på motorns utgående axel monterat kuggdrev (27) som ligger i anliggning med och och via en däri ingående kuggstång (28) driver ett törskjutbart ramverk (29) varvid nämnda ramverket (29) i sin tur uppbär en över två kedjehjul (32,33) i en sluten slinga löpande matningskedja (34), vilken dels vid den ena av sina parallellöpande parter är förbunden med den stomme (30) i vilken ramverket (29) är íörskjutbart dels vid sin andra part är förbunden med granatpådrivaren (6d) medan minst en energiackumulator (3 7a, 37b) är inspännd mellan den fasta stommen (31)och det törskjutbara ramverket (29) .ramverket

16. Anordning enligt endera av kraven 5-15 kännetecknad därav att den innefattar organ som startar upp utlösningen av energiackumulatoms energitillskott samtidigt med att elmotorn startas.

17. Anordning enligt endera av kraven 5-16 kännetecknad därav att den innefattar organ rör belastning av elmotorn (2) i en riktning som bromsar utlösningen av energiackumulatorerna frarn till tidpunkten för ansättningen då strömriktningen till motom motorema kopplas om.