SE514235C2 - Bromsanordning för tråd i varpmaskin - Google Patents

Description

25 30 35 2 514 255 Genom föreliggande uppfinning åstadkomrnes en anordning för bromsning av en tråd i t ex en varpmaskin med många fördelar gentemot konstruktioner enligt känd teknik eller teknikens ståndpunkt. Sådana fördelar är t ex snabbare till- och frånslag, färre antal delar, enkel anpassbar- het till ställ med olika delning, varje stolpe kan färdigställas på fabrik, vid användning av bistabila magneter som drivenhet erfordras enbart en puls för omställning mellan brornsande position och obromsande position och däremellan erfordras inte någon energiförbnrkning, med elenergimagasi- nerande kondensator för varje bromsdrivenhet räcker det med ett litet nätaggregat för alla broms- drivenheterna, laddningen i kondensatorn kan vara tillräcklig för både till- och frånslag av brom- sen, varje enhet är lätt utbytbar, ingen justering av mekaniska detaljer, en enda manöverpanel för styrning av samtliga bromsar och enheter, lätt att bygga om befintli ga ställ och eventuellt andra delningen mellan stolparna, anordningen kan ges en synnerligen ren design utan här/stänger, luft- cylindrar och slangar, etc.

En utföringsform av föreliggande uppfinning kommeri det följande att beskrivas närmare i detalj under hänvisning till bifogade ritningar. Fig 1 visar en schematisk vy ovanifrån av en varpmaskin med bromsanordningar enligt en utföringsforrn av föreliggande uppfinning. Fig 2 visar en per- spektivisk vy av en del av en stolpe med en bromsanordning enligt en utföringsform av förelig- gande uppfinning. Fig 3 visar en likadan vy som fig 2, varvid vissa delar avlägsnats. Fig 4 visar i något större skala en likadan vy som fig 2 och 3, varvid ytterligare delar avlägsnats. Fig 5 visar en perspektivisk vy av den i fig 4 visade delen i en annan riktning huvudsakligen motsatt Fig 6 visar en vy ovanifiån av en stolpe enligt och med den i fig 2, 3 och 4 visade utföringsforrnen av föreliggande uppfinning. Fig 7A-7D visar ett kopplingsschema över en elektronikkrets för en an- ordning enligt föreliggande uppfinning.

I ritningsfigur l åskådliggöres schematiskt en varpmaskin med en vänsterram l och en högerrain 2, som är placerade i V-forrn, och med en varpa 3 vid V:ets spets. Varje ram 1,2 har tio stolpar 4, som sträcker sig huvudsakligen vinkelrätt mot ritningsplanet och som uppbär ett antal trådbobiner 5 rakt ovanför varandra. Det kan finnas så många som 8-10 trådbobiner 5 på varje stolpe 4. Ett stort antal trådar 6 kommer således att sträcka sig från trådbobinerna 5 via stolpama 4 till varpan 3. Om trådar 6 fi'ån samtliga bobiner S skall ingå i valpen, kommer antalet trådar att uppgå till 640-800 stycken. På stolparna 4 finns en signalgivare för varje tråd och signalgivaren är anordnad att alstra en elektrisk signal i motsvarighet till trädens rörelse. Signalgivama visas inte i fig 1 och kan vara av vilken som helst lämplig typ men i föreliggande fall föredrages en piezo- elektrisk signalgivare, som är kopplad till en elektrisk krets av den i fig 5 visade typen. 10 15 20 25 30 35 3 514 235 I ritningsfigur 2 visas en del av en stolpe 4, som är monterad på en i ramens 1,2 ingående ram- verksdel 7. Stolpen 4 består av en underprofil eller bärprofil 8 och en överprofil eller ett lock 9.

Profilerna 8 och 9 är med fördel tillverkade av aluminium och är dragna, varigenom det blir enkelt att kapa desamma och inplacera en anordning enligt föreliggande uppfinning på önskad plats så- som åskådliggöres i ritningsfigur 2. Bärprofilen 8 sträcker sig med fördel från golv till tak, medan överprofilen 9 kan, såsom visas i fig 3,4 och 5, vara kapad i 100 mm långa givarelängder G för de i en anordning enligt föreliggande uppfinning ingående komponenterna såsom kretskort, signalgi- vare, broms och drivenhet. Mellan givarelängderna G är anordnade täckande överprofildelar 9 och givarelängderna kan sitta med i olika delning med olika långa överprofildelar 9 mellan sig. Längst upp på varje stolple 4 finns en modul med en indikator samt eventuellt elektronik for matning och spänningsstabilisering.

Den på ritningarna visade utföringsformen av föreliggande uppfinning innefattar en bromssko 10, som i ritningsfigurerna visas i bromsande position, i vilken bromsskon 10 klämmer en tråd 6 mot en del av en trådstyrning ll. Trådstyrningen 11 har en bottendel 12 och en relativt bottendelen 12 vinkelrätt sig sträckande del 13 och en i större vinkel mot bottendelen 12 sig sträckande del 14.

Delarna 13 och 14 har var sitt spår 15 för trädning av tråden 6 till ett styröga 16. Huvudsakligen rnittför ögat 16 i trådstyrriingsdelen 14 är hörnet på överprofilen 9 eller en separat del av över- profilen 9 anordnad en öppning 17, i vilken ett signalgivarelement 18 är placerat för att påverkas av tråden 6. Signalgivarelementet 18 kan vara av vilken som helst lärnplig konstruktion men i fö- religgande fall föredrages ett piezoelektriskt signalgivarelement men det kan likaväl utgöras av någon arman typ av signalgivarelement beroende på de egenskaper som erfordras hos signalgivar- element 18 för erhållande av önskad signal vid rörelse av tråden 6.

Bromsskon 10 är monterad på bottendelen 12 hos trådstyrníngen 11 på två tappar 19 och 20. För att vara omstâllbar fiån den i fig 2 visade bromsande positionen med tråden 6 klämd mot botten- delen 12 hos styrningen ll till en utåt från bottendelen 12 vinklade obromsande position, i vilken tråden 6 kan förflyttas förbi bromsskon 10 obehindrat. En fjäder är inrättad att anpressa broms- skon 10 i riktning mot den i fig 2 visade bromsande positionen. Åtminstone tappen 19 är gängad för en mutter, som via en bricka anpassar fjädern mot bromsskon 10 och denna mot bromsande position. Den andra tappen 20 är inrättad att hålla kvar bromsskon 10 i en önskad position, i vil- ken omställning av bromsskon 10 till de olika positionerna medges.

I föreliggande utföringsfornt är inrättad en drivenhet för omställning av brornsskon 10 mellan de två positionerna och denna drivenhet utgöres i detta utföringsexernpel av en bistahil magnet 21, 10 15 20 25 30 35 4 514 235 som visas närmare i fig 5 och 6. Magneten 21 är monterad på en hållarplåt 22, som är en vinkel- plåt med ett hål för magnetens 21 ankare 23, så att ankaret 23 har möjlighet att kommai beröring med bromsskon 10 och omställa densamma till obromsande position, i vilken magnetarzkaret 23 befirmer sig i den relativt positionen i fig 5 och 6 motsatta position eller längst till höger i lig 5 och 6. I denna position är bromsskon 10 vinklad ut från bottendelen 12 hos trådstyrningen 11. Hållar- plåten 22 är med fördel fast i överprofilen, såsom visas i fig 6. I överprofilen 9 är vidare anordnat ett kretskort 24, som kan uppbära den i fig 7A-7D visade elektroniska kretsen, vilken kommer att beskrivas närmare längre fram. I ritningsfigur 5 och 6 belyses närmare hur underprofilen 8 eller bärprofilen är fast på ramverket 7 med ett antal bultar 25. I fig 5 och 6 framgår vidare att under- profilen 8 har en ledpunkt för en läpp 27 på överprofilen 9. Vidare har underprofilen 8 en låshake 28 för samverkan med en låshake 29 på överprofilen 9. För fixering av överprofilen 9 på under- profilen 8 är vidare anordnad en låsskruv 30.

Genom att profilema 8 och 9 är tillverkade genom dragning av aluminium är det lätt att förse profilema 8 och 9 med en förhållandevis komplicerad form och med olika hjälpspår, t ex ett spår- fäste 31 för en extra styrning, om detta synes vara önskvärt.

Den i fig 7A-7D visade elektroniska kretsen för kretskortet 24 uppvisar i det vänstra övre hörnet en kretsdel för behandling av signalen från signalgivaren 18, som har beteckningen XZ. I det övre högra hömet visas en kretsdel, som tjänar till spänningsstabilisering. I det vänstra nedre hömet visas kretskomponenter för inställning av förstärkningen i den del, som behandlar signalen från givaren XZ. I CPU'n sker själva trådövervakningsfiinktioneri, medan det sker en nivåanpassriings- kommunikation i den centralt placerade kretsdelen, som innefattar transistorerrta T3 -T8 och ome- delbart därtill hörande kretskomponenter. Den centralt till höger placerade plinten tjänar till an- slutning av kretsen till en centralenhet och komponenterna mellan plinten och nivåanpassnings- kommunikationsdelen tjänar till s k EMC-skydd. I det nedre högra hömet visas de elektroniska komponenterna i drivenheten för den bistabila magneten 21 och spolen i magneten 21 har beteck- ningen L1 och denna tillföres en omställningspuls med hjälp av en kondensator C 19, i vilken ma- gasineras den elenergi, som erfordras för omställning av bromsmagneten 21 till obromsad position och fiån densamma till bromsande position. Strömmen till kondensatorn C19 erhålles från en kon- stant strömgenerator, i vilken transistorn T17 ingår och de omedelbart därtill kopplade kompo- Ilentßffla.

För en fackman på området är det med hjälp av det i fig 7A-7D visade kretsschemat och den före- gående och följande beskrivningen lätt att lörverkliga detsamma. 10 15 20 25 30 35 5 514 235 Från en icke visad centralenhet sträcker sig en busskabel med 10 ledare till den första stolpen 4 i varpstället och är ansluten till den till höger i fig 7A-7D visade plinten. Fyra ledare i kabeln tjänar till strömförsörjning, en ledare till panikstopp, två ledare till s k stafettlinjer, en till återledare, en till klockpulsledare och en till dataledare. Såsom nämnts går kabeln till den forsta stolpen på varp- stället och kopplas i derma till en grenenhet med en indikeringslarnpa för indikering av stopp fi-ån någon givare på stolpen 4, spänningsstabilisering för stolpens 4 givare, avsäkring, bufiïring av sig- naler fiån stolpens givare samt omkoppling och bufiiing för bussledning till nästa stolpe. Stafett- linjen medför att alla givare kommer att vara elektriskt seriekopplade. Kabeln är en flatkabel med påklämda kontakter, Stafettlinjen skall vara bruten eller ”avklippt” vid varje givare och därför användes två ledare for stafettlinjen. Mellan varje kontakt är en av stafettlinjema avklippt. Mellan varannan kontakt har ledare 1 klippts och mellan nästa ledare 2. Givarna är så konstruerade att stafettsignalen kan komma in vilken väg som helst ”framifrån” eller ”bakifrån”. Signalen som fy- siskt alltid kommer från samma håll kommer i varannan givare in på stafettledare 1 och på nästa i stafettledare 2.

Stafettsystemet fungerar på så sätt att om utgången läggs spänningsmässigt låg från centralenhe- ten blir den låg i alla enheter. När signalen sedan läggs hög från signalenheten når signalen den forsta givaren. I denna kommer då en av givarens stafettpoler att vara hög och den andra låg. När en klockpuls sänds ut från centralenheten och når alla givarna samtidigt, kommer en givare som har ovarmämnd status att sända tillbaka en dataström med diverse meddelanden. Efter att den är klar, lägger den ut en hög signalnivå även på den stafettpöl, som är låg. Härigenom får nästa giva- re på linjen samma status som den första och förfarandet upprepas för denna givare. Centralenhe- ten kan samtidigt räkna hur många klockpulser den har sänt ut och därigenom dels veta vilken givare den ”talar” med och dels veta hur många som awerkats. Den sista givaren i kedjan är där- efter ansluten till återledaren. På detta sätt kommer centralenheten att få vetskap om när den har gått igenom samtliga givare. På detta sätt är det möjligt att skicka ett relativt stort antal datamed- delanden till givarna. Vissa av meddelandena uppfattas bara av de givare som har båda stafettlin- jema höga, vissa av de som har båda linjerna låga och vissa meddelanden läses av alla givare. Den givare som är vald genom att ha en hög och en låg stafettnivå kan både ”tala” och ”lyssna”.

I anordningen enligt föreliggande uppfinning är givama försedda med en utgång för drivning av magneten 21 för omställning av bromsskon 10. Såsom nänmts ovan är det möjligt att sända med- delanden till samtliga givare, medan givama ”talar” enbart en i taget. Meddelanden kan sändas till antingen givama ”före” stafettsignalen eller till givarna ”efter” stafettsignalen. 10 15 20 25 30 35 6 514 235 Då varpmaskinen står stilla är bromsarna 10 i bromsande position. Varpmaslcinen startar sakta for att efterhand öka sin hastighet och vid uppnående av en viss hastighet skickas ett meddelande till samtliga givare om att bromsskon 10 skall omställas till obromsande position. Detta sker med hjälp av busskabeln, som kan vara befintlig utrustning i de fall befintliga givareanläggningar skall kompletteras med bromsanordningar enligt föreliggande uppfinning eller med nya givare, som är försedda med en bromsanordning enligt föreliggande uppfinning. Busskabeln används vidare till att fiån en manöver- eller centralenhet ställa ett antal parametrar i givarna (kretskortet enligt fig 7) t ex känslighet, snabbhet, känslighet för studsande trådar, felindikering, mm. Centralenheten är s a s självlärande och informerar en operatör om hur många trådar som äri drifi. Således kommer det inte att erfordras någon omställning på givarna, om de inte ska övervaka tråd eller skall sakna tråd. Styrningen av bromsarna kan således utföras utan ytterligare tråddragning eller installation.

Samtliga givare sänder då en puls på mellan 10-30 ms till sin bromsmagnet 21 och denna växlar position. Strömmen till varje magnet är i storleksordningen 100 mA. Om denna energi skulle ma- tas ut direkt fiån ett centralt nätaggregat, skulle strömmen bli 100 A om det firms lOOO givare och det skulle krävas mycket grova kablar och ett kraftigt nätaggregat. I varje givare hos anordning- arna enligt föreliggande uppfinning ingår den magasinerande kondensatorn C 19, vars kapacitet är i en föredragen utföringsfonn vald så att den klara minst 2 manövrer direkt efter varandra ” och ”till” på bromsskon lO. Detta är av viss vikt, eftersom många fel irrträñar just i startögon- blicket och det krävs i så fall ett snabbt stopp. Med hjälp av konstantströmgeneratorn i anordning- en enligt föreliggande uppfinning kan matningen av kondensatorn fördelas till en längre tidsperiod.

Om pulsen från kondensatorn C 19 skall vara 30 ms och kondensatom C19 laddas på tre sekunder blir förhållandet att endast 1/100 av den verkliga strömmen måste levereras från nätaggregatet.

I föreliggande utföringsexempel utnyttjas en bistabil elektromagnet 21 för styrning av brornsskon 10. En sådan bistabil elektromagnet har god hålllnafi i båda positionerna. En liknande funktion kan uppnås med andra komponenter än en bistabil elektromagnet. Det är möjligt att använda en elmotor men det är även tänkbart med andra komponenter för omställning av bromsskon 10.

Bromskraften bestämrnes av en fjäder, som kan vara placerad på axeltappen 20. Det kan vidare vara möjligt att reglera bromskraften genom att låta magneten slå flera slag och därmed successivt öka bromskrafien. I ett sådant fall kan det vara önskvärt med en annan typ av drivenhet än en bistabil elektromagnet.

Många modifieringar är naturligtvis möjliga av den i det föregående beskrivna ntföringsfonnen enligt föreliggande uppfinning inom ramen för den i de efterföljande patentkraven definierade uppfinningstanken.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 7 514 235 PATENTKRAV . Anordning for bromsning av en tråd (6) mellan ett garnforråd (5), t ex en trådbobizi, och ett användningsställe (3), t ex vatprullare, varvid en signalgivare (18) 'ar anordnad for alstxing av en elektrisk signal i motsvarighet till trådens (6) rörelse och varvid en trâdbroms (10) är an- ordnad i trädens (6) rörelsebana, kännetecknad därav, att trådbromsen är försedd med en elektriskt aktiverbar drivenhet (21), som innefattar en energirnagasinerande komponent (C19) med kapacitet för omställning av trådbromsen (10) mellan en bromsande position och en obromsande position. . Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att driveneheten (21) är inrättad att omställa trådbronisen (10) till bromsande position och/eller obromsande position i ett eller fle- ra steg eller kontinuerligt. _ Anordning enligt patentkraven 1 och 2, kännetecknar! därav, att drivenheten innefattar en bistabil elektromagnet (21). . Anordning enligt patentkravet 1, kännetecknad därav, att den energimagasinerande kompo- nenten (C19) har en kapacitet for omställning av trådbromsen (10) från bromsande till obromsande position och tillbaka till bromsande position. . Anordning enligt patentkravet 4, kännetecknad därav, att den energimagasinerande kompo- nenten är en kondensator, som magasinerar elenergi. . Anordning enligt patentkraven 3 och 5, kännetecknad därav, att kondensatorn är inrättad att magasinera tillräcklig mängd elenergi för omställning av den bistabila magneten (21) två gång- ef. « Q - . . ~ . . - . . - ~ - . . . . . - . . . . . . . . ~ . - . . - .-