SE513425C2 - Lysrör innefattande två diametralt belägna diffusorskikt - Google Patents

Description

20 25 513 425 2 ljusflödet mot den diarnetralt motsatta halvan av det yttre röret. Det inre röret hind- rar en del av detta reflekterade ljusflöde från att nå den andra rörhalvan. Denna av- skärmningseffekt är störst invid diffusorskiktens mittpart, vilket är gynnsamt' efter- som det är önskvärt att dämpa ljusstyrkan i denna riktning. Därmed blir ljusstyrkan jämnare i olika riktningar från lysröret och därmed belysningen jämnare på plana ytor, tex. skyltsidor, anordnade parallellt med ett mittplan mellan diffusorskikten.

Exempelvis har konstaterats att när lysrör enligt uppfinningen monterats i en skylt, som med tidigare kända lysrör gav en belysningsstyrka på 50% vid de mörkaste partierna järnfört med de ljusaste, erhölls vid de mörkaste partierna hela 80% till 90% av belysningsstyrkan vid de ljusaste partierna.

Ett utföringsexempel av uppfinningen beskrives nedan närmare under hänvisning till åtföljande ritning. På denna visar Fig. 1 ena änden av ett i sig känt, kapslat lysrör, delvis uppskuret, Fig. 2 ett tvärsnitt genom ett lysrör enligt uppfinningen, och Fig. 3 en ljusfördelningskurva för ett lysrör enligt fig. 2.

Fig. 1 visar ena änden av ett kapslat lysrör 1 enligt känd teknik. Detta omfattar ett inre glasrör 3, som på insidan är belagt med lysänme och utgör det egentliga lysrö- ret. Inuti det inre rörets 3 ände är en elektrod 5 anordnad, vilken står i förbindelse med två kontaktstift 7, som är anordnade diametralt på rörets ändsockel 9 och skju- ter ut axiellt fiån denna. Det inre röret 3 omges koaxiellt av ett yttre glasrör 11, som med hjälp av silikonringar 10 är avtätat fäst vid de båda ändsocklama 9.

Fig. 2 återger ett tvärsnitt genom ett lysrör enligt uppfinningen. Figuren visar ett inre glasrör 3, som på insidan är försett med ett lysämnesskikt 13. Koaxiellt omgivande det inre röret 3 finns ett yttre glasrör 11, vilket liksom det inre röret 3 är cirkulärt i tvärsnitt. Den i fig. 1 visade elektroden 5 återges ej i fig. 2, men fig. 2 antyder med streckade linjer de båda kontaktstiften 7. Vanliga dimensioner för rören är en ytter- diarneter av 26 mm för det inre röret (T8) och 38 mm för det yttre röret (T12). 10 20 25 30 513 425 3 Det som ovan beskrivits i anslutning till fig. 2 återfinnes även hos det i fig. 1 visade, kända lysröret. Till skillnad från detta uppvisar lysröret enligt uppñrmingen enligt fig. 2 två diffusorskikt 15, vilka är anordnade på insidan av det yttre röret 11'_dia- metralt mittemot varandra, Vardera diffusorskiktet 15 sträcker sig i rörets 11 om- kretsled över en periferivirrlcel a sett från lysrörets centrumlinje O. Vinkeln a skall ligga mellan 50° och 120° och är företrädesvis mellan 75° och 85°.

Fig. 2 visar även i snitt delar av två skyltsidor 17 hos en dubbelsidig ljusskylt, ej närmare visad. Skyltsidoma 17 är Uansmittenta och har exempelvis reklarntext eller bilder. Skyltsidorna 17 är anordnade parallellt med ett centralt plan Y-Y, vilket sträcker sig genom lysrörets 1 centrumlirrje 0 och de båda kontaktstiften 7. Ett vin- kelrätt mot detta plan beläget plan genom centrurrrlirrjen O betecknas X-X.

I den i F ig. 2 visade utföringsformen sträcker sig båda diffusorsldlcten 15 utmed vä- sentligen hela det yttre rörets '11 läng-dl Vidare är vinkeln ot densamma för båda dif- fusorskikten 15 och är lika stor utmed skiktens hela längd.

Diffusorskikten 15 består i det visade utföringsexemplet av en blandning av TiOz och BaSO4 i pulverform. En del av den ljusmängd, som från det inre röret infaller på varje diffusorskikt 15, reflekteras 'tillbaka mot den på motsatt sida om nrittplairet Y- Y belägna belägna andra halvan av det yttre röret 11. Diífusorskiktets 15 reflek- tionsfaktor ligger lärnpligen mellan' 10% och 50% av det infallande ljusflödet. En del av detta reflekterade ljusflödeftífiårdet motsatta diffusorskilctet i den andra rörhalvan. Andra delar av det reflekterade ljusflödet strömmar ut genom det yttre röret ll inom de partier därav, som ligger mellan de längsgående kantema 16 av det motstående diffusorskiktet 15 och det centrala mittplanet Y-Y. Vidare absorberar diffusorskikten 15 en del av' det p'å deras' insida infallande ljusflödet. Absorptions- faktorn kan variera mellan 10 % och 30 %. Återstoden av det på diflirsorskikten irr- ifrån infallande ljusflödet transmitteras som diffuserat ljus. Styrkan av detta trans- rnitterade ljus uppgår till mellan 30 % och 75 % av styrkan P hos det ljus, som ut- strålas i det centrala rnittplanet Y-'Y' och som betecknas med en pil i fig. 2. Företrä- 10 15 20 25 30 513 425 4 desvis ligger ljusstyrkan hos det transmitterade ljuset mellan 35 % och 65 % av P.

Vid den föredragna utföringsformen varierar dessutom diffusorskiktens 15 trans- missionsfaktor i det yttre rörets 11 omkretsled så, att skikten 15 har lägst transmis- sionsfaktor vid sin mitt, d.v.s. i planet X-X, och att transmissionsfaktom ökar från denna mitt mot skiktens kanter 16. Vid skiktens 15 mitt kan då styrkan hos det transmitterade ljuset uppgå till ovarmämnda 35 % av P, vid skiktens kanter till 65 % av P.

Variationen i omkretsled av diffusorskiktens transmissionsfalctor kan åstadkommas genom att diffusorskiktens 15 tjocklek varieras, vid det föredragna utföringsexemp- let från en största tjocklek vid mitten i planet X-X till en minsta tjocklek invid kan- tema 16. Även skiktens 15 reflektionsfaktor kan varieras genom variation av skikt- tjockleken, varvid tjockare skikt ger högre reflektionsfaktor. Vid det föredragna ut- föringsexemplet minskar reflektionsfaktorn från skiktens 15 mitt vid planet X-X ut mot deras kanter 16. Reflektionsfalctorn kan variera mellan 10 % och 50 % av det på skiktet 15 inifrån infallande ljuset. Lämpligen ligger reflektionsfaktom vid skiktets 15 mitt mellan 30 % och 50 %.

Genom ovan beskrivna variation av diffusorskiktens 15 transmissions- och reflek- tionsfaktor är det möjligt att skapa en mycket jämn ljusfördelning på de av lysröret l belysta skyltsidorna 17. I planet X-X, där skyltsidoma ligger närmast lysröret, är det transmitterade ljusets styrka lägst och ökar med ökande avstånd från detta plan. Ge- nom att vardera diffusorskiktet fungerar som reflektor och kastar reflekterat ljus mot motstående halva av lysröret ökar lysrörets användbara utstrålningsvirikel.

Fig. 3 återger en ljusfördelningskurva i form av ett polärdiagrani, som visar ljusstyr- kan för strålningen från ett lysrör 1 enligt fig. 2. Lysröret 1 visas schematiskt i dia- grarnmets centrum med kontaktstiften 7 liggande i Y-planet. I Y-planet utstrålas ljus med en ljusstyrkan, som betecknats med 100 i diagrammet och motsvarar ovan- nämnda ljusstyrka P. Diagramrnet visar att ljusstyrkan hos det av lysröret l utstråla- de ljuset är lägst i X-planet, d.v.s. vid diffusorskiktens 15 rnittpartier, och ökar med 10 15 20 25 513 425 5 ökande vinkel från detta. lfig. 3 har även inritats två räta linjer, som är parallella med Y-axeln och schematiskt antyder de i ñg. 2 visade skyltsidoma 17. Som fram- går är ljusstyrkan mycket jämn mellan ca 30° och ca 150° resp. mellan ca 210° och ca 330° så att belysningsstyrkan på skyltsidoma blir mycket jämn.

Fig. 3 visar också med cirkeln A styrkan hos den ljusstrålning, som erhålles om det yttre röret 11 saknar diffusorskikten 15. Samma ljuskålla som vid utforingsexemplet enligt fig. 2, det inre röret 3, visade sig då ge upphov till en ljusstrålning, vars styrka A endast var 85% av den ljusstyrka P, som vid utföringsexemplet i fig. 2 erhölls i Y- planet, alltså i de riktningar där ljuset ej avskännas av diflusorskikten. Försök med olika diffusorskikt 15, där skiktens periferivinkel a, reflektionsfaktor och absorp- tionsfaktor varierats, har visat attjärriíört med ljusstyrkan A kan ljusstyrkan P vara 10% - 25% större. Genom lämpligt val och kombination av skiktens form och egen- skaper kan en variation mellan 5% och 30% uppnås.

Cirkeln A visar också den mycket ojämna belysningsstyrka, som skulle råda vid skyltsidoma 17 om det yttre röret ll ej hade diffusorskikt 15, eller om det yttre röret 11 helt saknades. Ett lcraffigt maximum råder i X-planet. Från X-planet sjunker be- lysningsstyrkan snabbt uppåt och nedåt. Vid ca 145° och 35 ° resp. 215 ° och 325 ° överensstämmer ljusstyrkan A med ljusstyrkan P. Längre bort från Y-planet är be- lysningsstyrkan på skyltsidoma 17 lägre än med ett lysrör, som är försett med difiiu- sorskíkt 15 enligt uppfinningen. Med difiusorskikt enligt uppfinningen uppnås alltså en kraftig reduktion av variationerna i belysningsstyrka på skyltsidoma.

När stora skyltsidor skall belysas kan flera lysrör 1 anordnas parallellt med varandra i Y-planet med sådant inbördes avstånd att där ljusstyrkan från ett rör faller av kraf- tigt, exempelvis vid ca 160° resp. ca 200°, tar ljuset från det bredvidliggande lysröret vid, varigenom järrm belysningsstyrka kan erhållas på teoretiskt sett hur stora skylt- sidor som helst.

Claims (9)

10 15 20 25 513 425 6 Patentkrav

1. Lysrör omfattande ett långsträckt inre glasrör (3), vars insida uppvisar ett lysätn- nesskikt (13) och vilket har ändpartier (9), i vilka elektroder (5) är belägna, samt ett yttre ljustransrnitterande rör (1 1), som koaxiellt omgiver det inre röret (3) och är förbundet med detta vid dess ändpartier (9), kännetecknat av att det yttre rörets (11) insida är försett med två diametralt beläg- na, sig väsentligen utmed det yttre rörets (1 1) hela längd sträckande diffusorskikt (15), vilka dels difluserar det från det inre röret (3) utstrålade ljuset, dels delvis re- flekterar detta.

2. Lysrör enligt krav 1, kännetecknat av att vardera difihsorskiktet (15) i det yttre rörets (11) omkretsled sträcker sig över en vinkel or sett från rörets centrumlirije (O), varvid ot ligger mellan 50° och l20°, företrädesvis mellan 75° och 85°.

3. Lysrör enligt krav 1 eller 2, kännetecknat av att vardera diflhsorskiktet (15) har en reflektionsfaktor, som ligger mellan 10% och 50% av det därpå infallande ljuset.

4. Lysrör enligt krav 3, kännetecknat av att hos vardera diffusorskiktet (15) varierar reflektionsfaktorn från ett lägre värde vid skiktets längsgående kantpartier (16) till ett högre värde vid skiktets (15) mittemellan kantpaniema belägna mittparti.

5. Lysrör enligt krav 4, kännetecknat av att reflektionsfalctorn vid diffusorsldktets rnittparti ligger mellan 30% och 50%. 10 15 513 425 7

6. Lysrör enligt något av kraven 1-5, kännetecknat av att styrkan hos det av vardera diffusorskiktet ( 15) transmitterade ljuset ligger mellan 30% och 75% av styrkan hos det ljus (P), som utstrålas genom det yttre röret (3) i en riktning (Y-Y) mittemellan de båda diffusorskikten (15), och företrädesvis uppgår till mellan 35% och 65% där- aV.

7. Lysrör enligt krav 6, kännetecknat av att styrkan hos det av vardera diffusorskik- tet (15) transmitterade ljuset varierar i rörets omkretsled från ett högre värde vid skiktets (15) längsgående kantpartier (16) till ett lägre värde vid skiktets (15) mitt- emellan kantpartierna belägna rnittparti.

8. Lysrör enligt krav 7, kännetecknat av att styrkan hos det vid vardera diffu- sorskiktets (15) mitt transmitterade ljuset uppgår till mellan 35% och 50% av styr- kan hos det ljus (P), som utstrålas genom det yttre röret (11) i en riktning (Y-Y) mittemellan de båda ditïusorskikten (15).

9. Lysrör enligt något av kraven 1-8, kännetecknat av att diffusorskikten (15) inne- fattar en blandning av TiOz och BaSO4.