SE511967C2 - Metod och system för diagnosticering av sammansatta distribuerade system, företrädesvis implementerade i fordon - Google Patents

Description

511 967 2 systenikonfigtiratioiien och deras diagnosrutiner är beskrivna I en checklista. där alla tliagnosrutiners beroende av varandra är angivet.

Det l PCT/SE96/Ol244 angivna systemet kan till viss mån reducera det antal felkoder som geriereras. och hjíilpsamt bidra till att grundfelet identifieras. Det är dock praktiskt omöjligt att implementera diagnosrutiner som täcker in alla typer av felfall I ett distribuerat system.

VPPFINNINGENS ÄNDAMÅL l 'ppfinningen har till ändamål att underlätta diagnosticering av sammansatta system med felaktig funlttioiialitet. antingen I samband med att serviceverkstaden tar emot felanmälan från It-rdorisftäraren eller när reparatören utför felsökning I fordonet. \ tterligare ett ändamål är att med hjälp av andra funktionaliteter, vilka andra funktionaliteter har med den felaktiga funktionen gemensamma delfunktioner. kunna utföra en bortgallring av delfunktioner med korrekt funktion från felsökningen. vilket reducerar tiden för felsökning. lïppfinningen medger även att en primär felsökning av en användarfunktionalitet kan utföras dynainiskt under drift av fordonets förare. där fordonsföraren kan stå I kontakt med serviceverkstad i ia tradlös kommunikation och under guidning kan bekräfta eller dementera full funktionalitet på andra användarfunktionaliteter vilka har överlappande delfunktionaliteter. f-kiiiiti ett ändamål är att medge ett komplement till felsökning I system där även felkoder genereras och lagras I system under operativ drift. (ienoin att fordonets system beskrives med utgångspunkt från av fordonsanvändarefömimmbara furiktitiiier. kan fordonsanvändarens perception av systembeteende enkelt användas för att begränsa tL-lstikniiig till ett minimum. Med fordonsanvändare avses en förare. en passagerare. en servicemekaniker I begrepp att serva fordonet. eller en myndighetsperson vilken avser kontrollera au fordonet har korrekt funktionalitet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Den uppfinningsenliga metoden utmärkes av patentkravets 1 kännetecknande del samt systemet för tnftàraiide av den uppfinningsenliga metoden utmärkes av patentkravets 9 kännetecknande del. (ienoiii den uppfinningsenliga metoden och systemet kan man snabbt begränsa det område inom x ilket man bör utföra felsökningen. Den systematiska beskrivningen av systemet l ett flertal autonoma anvandarfunktioner. vilka innefattar ett antal delfunktioner. möjliggör en enkel datorstödd isolering av felen till sannolikt felaktiga funktioner I speciellt sammansatta system tippby-ggda med multiplexteknik.

Ut 30 35 3 511 967 Övriga uppfinningen utmärkande särdrag och fördelar framgår av övriga patentkravs kännetecknande delar samt den efterföljande beskrivningen av utföringsexempel. Beskrivningen av titföriiigsexempel sker med hänvisning till figurer angivna i följande figurförteckning. ttciuRFöRreckNtNø Figur I visar en första användarfunktionalitet beskriven I form av en kedja med delfunktioner; Figur 2 visar en andra användarfunktionalitet beskriven I form av en kedja med delfunktioner; Figur 3 visar en tredje användarfunktionalitet beskriven I form av en kedja med dellunktioner; Figur 4 visar principema för en systematisk dokumentation I tabellfonn av funktionaliteter l sammansatta system; Figur 5 visar en dokumentation av delfunktionaliteter. med tillhörande felsannolikhet samt delfunktionsbeskrivning; Figur 6 visar översiktligt ett system för utförande av diagnosticering av ett sammansatt ~j stem I enlighet med uppfinningen, Figur 7 visar mer detaljerat vissa delar av ett system för diagnosticering av ett sammansatt system I enlighet med uppfinningen, Figur 8 visar en alternativ metod för att visualisera en funktionskedja, samt Figur 9 visar en stilistisk funktionskedja enligt figur 8.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSEXEMPEL Lippfinningen utgår från att fordonssystemen systematiskt beskrivs som ett antal autonoma anviindarfunktioner. vars mest karakteristiska drag är att de ger en för fordonsanvändaren törniniiiibar funktion. En sådan fömimmbar funktion kan även benämnas som en "ut-funktion".

Denna användarfunktion är alltid något som användaren upplever ett värde I eller nytta med, och som användaren upplever som meningsfull att ställa krav på. \'arje identifierad användarfunktion består av en logisk kedja med intem- eller delfunktioner, vilka fran en rotfunktion och via ett antal delfunktioner I slutändan ger en påvisbar funktonaliteten. Hur delfuiiktionema rent praktiskt är implementerade är helt egalt sett ur användarens perspektiv.

(Jlika användarfunktioner kan ha en eller ett flertal gemensamma delfunktioner. Dessa delfunktioner blir då överlappande funktioner, vilka överlappande funktioner användes systematiskt för att underlätta felsökningen enligt uppfinningen.

I följande avsnitt skall beskrivas 3 exempel på dokumenterade användarfunktioner. 1:a Användarfunktion; Visa Hastighet 'Jr 10 511 967 4 1 ligur 1 visas ett exempel på en dokumenterad första användarfunktion vars funktionalitet är lkirriirrrriibar av fordonsanvändaren. I detta fall beskrives användarfunktionen visa hastighet('i'shovt= ~peed"). Användarfunktionen visa hastighet är I sin tur uppdelad I en kedja med delfunktioner 10- 211, .-\tt rätt hastighet visas på hastighetsmätaren I ett fordon kan I nyare typer av instrumentpaneler hero pa att tillräcklig spänning ej finns I batteriet 10. I äldre system kunde hastighetvisaren paxerkas av en mekanism driven av en vajer. men denna mekaniska typ visas ej här. lširtteriet 10 spänningsätter en sensor 12 via en strömförsörjningskabel 11. och I beroende av hur niabhi ett tandat hjul rör sig förbi sensorn 12 erhålles en pulsad utsignal på en ledning 13. där den pulsade utsignalen har en frekvens beroende på aktuell hastighet. En hastighetssensor 12 kan exempelvis vara monterad på trtgående axeln på en växellåda. eller alternativt på en hjulaxel till ett icke drivande hjul på fordonet.

Den av sensorn 12 genererade signalen leds till en beräknings- eller omformningsenhet 15 via letlriing 13 samt anslutningar 14. I vilken beräkningsenhet signalen omforrnas till en lämplig enhet lt» pa hastighetssignalen. Denna enhet hastighetssignalen 16 kan lämpligen skickas ut på en seriell clatahtrss 17. exempelvis CAN~buss eller liknande, där denna hastighetssignal kan göras tillgänglig lur flera delsystem I fordonet. Genom att använda en hastighetssensör vilken skickar ut en hastighetssignal på en seriell buss. reduceras behovet av dubbleringar av hastighetsgivare för olika typer av system som alla har behov av en hastighetssignal. ktirdet 16 på hastighetssignalen på bussen 17 kan läsas av med en instrumentpanelnod via ingångar 15. 1 instrumentpanelnoden matas hastighetssignalen till ett drivsteg 19 vilket driver an lrastighetsmätares aktuator 20. med tillhörande visare. (i-enorn den visade uppdelningen av användarfunktionen “visa hastighet” l flera delfunktioner. erhalles en logisk koppling av olika delfunktioner till varandra.

Delfunktionerna kan fysiskt sett vara implementerade I olika komponenter. Exempelvis kan batteri 111 saint strömförsörjning ll ingå I elsystemet. med en unik kabel 11 för strömförsörjningen till sensorn. I denna strömförsörjning kan även ingå en säkring mellan batteri 10 samt kabel 1 1.

Seristir' 12 kan även vara utrustad med en för den pulsade utsignalen unik kabel 13. där utsignalen leds till en motornod innehållande momenten 14-16. Med motomod avses primärt ett på ellerI riiirheten av motoraggregatet anordnat styrdon, vilket styrdon primärt kontrollerar motorfunktioner, nien som aven innefattar medel för omformning eller beräkning av en hastighetssignal.

Motornodens anslutningar 14 leder den pulsade signalen till en CPU villken omformar den kontinuerligt pulsade signalen till en enhet 16, exempelvis Km/h eller mph.

Kommunikationsbussen 17 kan vara en höghastighetsbuss vilken överför globala data mellan olika tiskritiska funktioner I fordonet vilka kräver snabb uppdatering för att bibehålla önskad respons I s; steniet. I ett annat alternativ' kan Kommunikationsbussen 17 vara indelad I en första litiigliastighetsbuss. vilken via en Gateway överför hastighetssignalen till en låghastighetsbuss. På UI 10 30 s 511 967 lughastighetsbussen är typiskt anordnade icke tidskritiska system vilka överför global information sinsemellan. En instrumentpanel är ett sådant icke tidskritiskt system, där data enbart behöver uppdateras några få gånger per sekund. lnstruiiientpanelnoden kan innefatta momenten 18-20, där anslutningar 18 till instrumentpanel- nöden leder hastighetssignalen till drivsteg samt visare på instrumentpanelen. 2:a .Ånvändarfunktionz Konstantfarthållning 1 li gur 2 visas en dokumenterad andra användarfunktion förnimmbar av fordonsanvändaren. l detta llill iir användarfunktionen begränsad till konstantfarthållarens funktion vilken utgår från liastighetssignalen för reglering av motorpådraget I beroende av om konstantfarthållningen är aktiverad.

Pa sainma sätt som användarfunktionen "visa hastighet” spänningsätter batteriet 10 sensom 12 via siroiiilörsörjningskabeln 11, och en pulsad utsignal från sensom leds via ledningen 13 till en heräknings- eller omformningsenhet 15 via anslutningar 14. I beräkningsenheten omformas signalen till en lämplig enhet 16 på hastighetssignalen för vidare distribution av detta liastighetsvärde på en seriell databuss. Delfunktionema 10-17 är sålunda överlappande delfunktioner I de båda användarfunktionema “visa hastighet" samt “konstantfarthållningÉ Den salunda omformade enheten på hastighetssignalen leds via bussen 17 till konstantfarthållarens fysiska styrenhet via ingångar 21. I konstantfanhållarens styrenhet utföres ett antal kontroller innan funktionen “hålla konstant fart” i konstantfarthållaren aktiveras. I ett första steg 22 kontrolleras att koristaritfarthållaren är påsatt, vilket är ett krav för att konstantfarthållningsfunktionen skall kunna aktiveras. I ett andra steg 23 kontrolleras om fordonsanvändaren registrerat lämplig bör-hastighet.

Registrering av lämplig börhastíghet brukar konventionellt ske genom att fordonsanvändaren trycker in en “set speed”-knapp på konstantfarthållningsreglaget, vilket resulterar I att aktuell titirdoiishastighet läses in I ett minne innehållande bör värdet för konstantfarthållningens rnálhtistighet på fordonet. Iett tredje steg 24 kontrolleras att inte konstantfarthållningsfunktionen deaktiverats. Deaktivering kan ske genom att antingen bromspedal eller kopplingspedal påverkats undre tiden konstantfarthållningen försöker bibehålla registrerad målhastighet. I ett fjärde steg 25 kontrolleras om “Resume“-aktiverats. "Resume”-funktionen medför att senast lagrad börhastighet skall atertas. I femte steget sker en jämförelse mellan åsatt målhastighet samt fordonets aktuella hastighet. ( hn således konstantfarthållningsfunktionen satts på (steg 22) och en målhastighet registrerats (steg 23) aktiveras automatisk hastighetsreglering om ej deaktivering skett (steg 24).

Hastighetsregleringen sker genom att påverka gaspådraget, oftast I form av trottelläget I en besninmotor med indirekt insprutning, I steget 27, vilken trottelreglering sker proportionellt mot skillnaden mellan målhastighet samt aktuell fordonshastighet.

'Ji 30 U) L/i 511 967 6 j1e_._~_\_iivändarfunktion: Visa Motortemperatur I iigtir 3 visas en dokumenterad tredje användarfunktion. I detta fall beskrives användarfunktionen visa inotorteinperaturPshovv engine temp"). På motsvarande sätt som för användarfunktionen visa liasiigliet. utgår denna användarfunktion från att ett batteri 10 via ledning 41 spänningsätter en för teinperaturrnätningen nödvändig sensor 42. Sensom 42 kan påkonventionellt sätt vara anordnad I iiiotoriis kylsystem. där kylvattentemperaturen avkännes.

Den a\ sensorn 42 genererade signalen leds via ledning 43 samt anslutningar 44 till en beräknings- ellei' timformningsenhet 152 l vilken beräkningsenhet signalen omformas till en lämplig enhet 45 pa temperatursignalen. Detta värde på hastighetssignalen 45 kan lämpligen skickas ut på en seriell tlatabiiss 17, exempelvis CAN-buss eller liknande.

Viirdei 45 på temperatursignalen på bussen 17 kan läsas av med en instrumentpanelnod via iiigaiigai' 18. I instrumentpanelnoden matas temperatursignalen till ett drivsteg 19 vilket driver en iemperaturmätares aktuator 50. med tillhörande visare. lit sainma sätt som användarfunktionen “visa hastighet” spänningsätter batteriet ll) lämplig sensor iiietl separata strömförsörjningskabelarl l. Anpassning av enhetema på mätt egenskap omformas lämpligen I samma nod(l5 eller l5“). och det omfonnade värdet på den mätta storheten skickas ut pa samma kommunikationsbuss 17 till instrumentpanelnodens anslutningar 18 och drivsteg 19.

Delliiiiktionerna l0. l7.l8. 19 samt eventuellt 15' från användarfunktioenen "visa temperatur" är .salunda överlappande delfunktioner med användarfunktionen "visa hastighet” Uokuiiientationsmetod för användarfunktionema I figur 4 visas ett exempel på fonn av systematisk dokumentation av användarfunktioner. Varje enskild användarfunktion “show speed”'/'°Cruise control" kan I form av en tvådimensionell matris ange \ ilka typer av del- eller intemfunktioner som sammantaget ger aktuell användarfunktion.

:Nletouen innebär att samtliga delfunktioner inkluderas I dokumentationen nödvändiga för att astadkomma en komplett användarfunktion vilken är självförsörjande och autonom.Denna dokumentation utföres på alla funktionaliteter vilka användaren kan verifiera. Resultatet av denna tloktinientationsinetod innebär att delfunktioner som är gemensamma för mer än en användar- lunktioii kommer att vara del av varje berörd användarfunktions beskrivning. Dessa gemensamma deltunktioner kan lämpligen benämnas överlappande delfunktioner. altemativt överlappande ltinkiionsdomäner.

Varje enskild intemfunktion har en bestämd plats I matrisen. vilken plats indikeras av position I lioristiiital- samt vertikalled. I position 23, dvs position 2 I vertikalled samt position 3 I hoiisontal led. kan enligt figuren anges att en delfunktion utgör delfunktion nummer 3 I aktuell användarfuiiktion. \'ad som fysiskt utgöres av denna delfunktion kan hämtas från en separat lista. se figur 5. där position/tt 23 indikerar att delfunktionen är en fysisk sensor av typ AB2. Listan kan även innefatta 30 35 7 511 967 en fastställd felfaktor, här MTBF 10000 (Mean Time between Failure), men även dess fysiska placering I fordonet(Location). (ienorn att använda en dokumentation av användarfunktioner enligt figur 4 kan en snabb utsorterin g av andra användarfunktioner med flest gemensamma delfunktioner implementeras I en bärbar eller stationär dator. Beskrivningar av vad respektive delfunktionalitet motsvarar. samt dess satinolikhet för haveri. kan likaledes lagras Idatorminnen, för åtkomst I samband med assistans vid felsökning. Ä ven andra typer av dokumentationsmetoder än den visade matrisformen med tillhörande tabell kan användas. Det väsentliga är att alla användarfunktionaliteter dokumenteras genomgående som sinsemellan autonoma användarfunktionaliteter. där dock en eller flera delfunktioner kan vara gemensamma mellan dessa användarfunktioner.

Qiayriossystem I figur 6 visas översiktligt de I ett diagnossystem enligt uppfinningen nödvändiga komponentema. I databasen (il lagras alla dokumenterade användarfunktioner för fordonet ifråga. Åtkomst av dessa dokumenterade användarfunktioner styrs av en selekteringsfunktion 62, vilken kan styras via en bärbar eller stationär dator att söka efter speciella användarfunktioner.

En uppkoppling av diagnossystemet mot fordon kan ske via trådlös kommunikation 64-66a-66b eller i ia ett fysiskt uppkopplingsbart diagnosínterface. 63-65a-65b.

En fördel med trådlös kommunikation är att användaren av fordonet kan koppla upp sig mot sen iceverkstaden altemativt databasen 61 under drift av fordonet, och företrädesvis I samband med att användaren uppfattar en felaktig funktionalitet I fordonet. I serviceverkstaden kan en reparatör eller kundmottagare via en terminal 60,60a,60b ställas I förbindelse med ft trdonsanvändaren. (ienotn strukturerad sökteknik ledd av kundmottagaren kan felaktig användarfunktion bland de som lagrats l databasen Zl identifieras. I figur 7 framgår närmare vad som krävs för identifieringen.

I databasen 61 finns en full uppsättning av användarfunktioner för ett flertal bilmodeller. Car N1- Car N 2 mfl, samt där respektive bilmodeller kan förekomma I ett flertal varianter typeI-typeZ osv.

Varje specifik variant har en egen full uppsättning av dokumenterade användarfunktioner. loretritdesvis motsvarande dokumentatationstekniken visad I figur 4. Selektering av rätt tippsättning av användarfunktioner sker via en administrativ funktion I databasen. l selekteringsfunktionen 62 finns nödvändigt stöd för diagnosen. Iett första steg 62b initieras assisterad identifiering av felaktig användarfunktionalitet. Denna implementeras genom lämplig sökteknik. där användaren altemativt reparatör/kundmottagarem succesivt begränsar sökning till specilika användarfunktioner. Exempelvis kan succesiv begränsning ske genom ett interaktivt 10 u: 'Ji 'Ji 511 967 frageltärfarande med olika menyer på alltmer detaljerad nivå. I en första meny kan en fråga ställas 8 oin användarfunktionen avser något område av 1 belysning, motor. klimat eller Iikande. I tinclerliggande menyer kan sedan alltmer detaljerade användarfunktionaliteter efterfrågas.

Identifieringen av felaktig användarfunktionalitet kan ske genom att reparatören/kundmottagaren löper igenom frågemenyeer på temiinal 60a under det att slutanvändaren är behjälplig vid besvaraandet av frågoma. Ett annat altemativ kan vara att användaren sitter I fordonet och via tradltäs ialkontakt med reparatör/kundmottagare löper igenom frågemenyema. Ett tredje altemativ kan vara att användaren själv besvarar frågor som ställs automatiskt till användaren vid en trådlös kontakt vid automatiserad serviceassistans. Frågoma kan presenteras för användaren/föraren med tal I fordonets högtalarsystem eller visuellt på en skärm I fordonet.

Efter det att användaren identifierat och bekräftat den felaktiga användarfunktionen, initieras atitoiiiatiskt en jämförelse 62e av den identifierade felaktiga användarfunktionen mot övriga dokumenterade användarfunktioner. För att snabbt kunna exkludera så många delfunktioner från lelstàkningen som möjligt, prioriteras företrädesvis de användarfunktioner som har flest eller en forhestämd andel gemensamma delfunktioner vid jämförelsen I steg 62d. Användaren/föraren ställs då inför en fråga om även den andra användarfunktionen. mot vilken den felaktiga amandarfunktionen jämföres mot. är felaktig. Om användaren/föraren då svarar att den andra användarfunktionen fungerar, exkluderas från vidare felsökning I steget 62e de delfunktioner som iir geniensamma mellan den felaktiga och den jämförda användarfunktionen. Jämförelsen mot andra an vändarfunktioner utföres så länge det finns andra användarfunktioner som har någon med den felaktiga användarfunktionen gemensam delfunktion som inte exkluderats från felsökningen I steget ole.

I x Issa iniplementationer så kan även icke gemensamma delfunktioner gallras bort om man vid kontroll finner att även den jämförda användarfunktionen ej har full funktionalitet. Om systemet har ett singulärt fel så kan felet återfinnas Ide gemensamma delfunktionema. En viss risk finns dock att systemet är utsatt för flera fel, vilket medför att en exkludering av delfunktioner kan vara niindre önskvärd. ( ienom detta förfarande kan felsökningen succesivt reducera antalet delfunktioner som det potentiellt kan vara fel på. Oftast är det inte möjligt att erhålla en reduktion till endast en delfunktion, utan ett mindre antal delfunktioner kvarstår som sannolika orsaker till felet.

I syfte att snabbare få en reduktion av delfunktioner, så kan olika optimeringsmetoder användas, där man väljer den jämförande användarfunktionen efter en förbestämd andel av gemensamma delfunktioner. Exemeplvis så kan jämförande användarfunktioner väljas där dessa jämförande anxiindarfunktioner skall ha så nära hälften som möjligt av de kvarvarande och icke ännu hortgallrade delfunktionema. Dessutom kan man tvångsmässigt vid varje iterativt steg se till att så L/i _. lJi 30 b.) LI: 9 511 967 vitt skilda delfunktioner som möjligt väljs för den jämförande användarfunktionen I efterföljade steg. l i issa system kan ett mycket ston antal användarfunktioner ha huvuddelen av delfunktionema geineiisanima med varandra. Om man väljer olika användarfunktioner för succesiva jämföresler nied samma gemensamma delfunktioner, riskerar man att ej erhålla en verksam reduktion av sannolikt felaktiga delfunktioner.

Diagnosfall l En felsökning I enlighet med uppfinningen av en användarfunktion motsvarande den som visas I figur l och 2 beskrives I det följande. Ett antagande kan vara att fordonsanvändaren upplever att koiistaiitfanhållningsfunktionen ej fungerar.

Vid kiindmottagning på en serviceverkstad kan kundmottagaren I en utfrågning av fordonsanvändaren identifiera att funktionen “cruise control”. figur 2. är den felaktiga funktionen.

Därefter sker en jämförelse mot andra användarfunktioner. där "show speed" enligt figur 1 exempelvis kan vara en annan användarfunktíon som av diagnossystemet identifierats ha flest gemensamma delfunktioner. Diagnossystemet följer då upp med att efterfråga. exempelvis via skiiinien 60a. om även denna andra användarfunktion, dvs “show speed" uppvisar felaktigt funki ionalitet. Om användaren /föraren då svarar att denna andra användarfunktion fungerar utan ii-.igr-.i felaktigheter. kan diagnossystemet reduceras antalet sannolika felaktiga delfunktioner. dvs exkludera delfunktionerna 10-17. I detta fall kan då diagnossystemet rekomendera att sannolik felaktig delfunktion ligger I någon av delfunktionema 21-27.

Diagiiosfall 2 En felsökning I enlighet med uppfinningen av en annnan användarfunktion motsvarande den som v isiis l figur 3 beskrives I det följande. Ett antagande kan vara att fordonsanvändaren upplever att Iiustigiietsmätaren visar för låg hastighet. \'id kundmottagningen identifieras den felaktiga användarfunktionen. , dvs användarfunktionen "show speedWfigur 1. Därefter sker en jämförelse mot exempelvis användarfunktionen “Cruise eoiitroP/figur 2. vilken användarfunktion har flest gemensamma delfunktioner. Diagnossystemet löliei' då upp med att efterfråga. exemeplvis via skärmen 60a, om även denna andra am iindarfunktion. dvs “cruise control” uppvisar felaktigt funktionalitet. Om användaren /föraren d-.i svarar att denna andra användarfunktion fungerar utan några felaktigheter. kan diagnossystemet reduceras antalet sannolika felaktiga delfunktioner, dvs exkludera delfunktionema 10-17. I detta tall kan då diagnossystemet rekomendera att sannolik felaktig delfunktion ligger I någon av delfunktionema 18-20. Vid fortsatt jämförelse mot ytterligare användarfunktioner identifieras ännu en aiiviindarfunktion, “show engine temp”/figur 3, vilken har gemensamma delfunktioner med delfunktionema 18-20.

Ur 20 511 967 10 Uiagtiossjfstemet följer då upp med att efterfråga, exemeplvis via skärmen 6021, om även denna andra anvíindarfttnktion. dvs “show engine temp" uppvisar felaktigt funktionalitet, dvs att visaren ej ligger I mitten på"ett visst område på temperaturindikeringen efter 5 minuters motordrift. Om användaren /föraren då svarar att visaren ligger mitt på temperaturindikeringen, kan diagnossystemet reduceras antalet sannolika felaktiga delfunktioner. dvs exkludera delfunktionema Ikfl- h). I detta fall kan då diagnossystemet rekomendera att sannolik felaktig delfunktion ligger I delfunktionen 20, dvs själva visarinstrumentet. firgitdra felaktig användarfunktion I det fall som en andra felaktig användarfunktion skulle identifieras under diagnosticeringen. kan de delfunktioner som är gemensamma mellan den första felaktiga och andra felaktiga ttmandarfiunktionen identifieras som sannolikt felaktiga. I vissa fall kan vissa användarfunktioner vara felaktiga utan att fordonsanvändaren uppmärksammar detta. I en implementation av den ttppfnttitigsenliga diagnosmetoden I fordon där diagnosticering kan ske trådlöst mot en serxceverkstad under drift av fordonet, kan enkelt icke aktiverade funktioner begäras bli aktherade för eventuell kontroll av dess funktionalitet.

Vidare jämförelser mot andra användarfunktioner sker då med prioritering av de användar- funktioner som har flest gemensamma delfunktioner med de delfunktioner som tidigare identifierats som mest sannolikt varandes felaktiga.

Qpjgfiiiningsenlig Metod kombinerad med felsannolikhet och/eller egendiagnos Bland de delfunktioner som kvarstår efter en uppftnningsenlig utgallring av sannolikt icke felaktiga delfunktioner. kan dessa kvarvarande delfunktioner prioriteras som sannolikt felaktiga I beroende av beräknad eller utprovad felsannolikhet på respektive delfunktionalitet. Denna felsannolikhet kan lagras för varje enskild delfunktionalitet I de listor motsvarande den som visats I figur 5. där telsannolikheten anges som MTBF (Mean Time Between failure).

I det fall som vissa delfunktioner har en egendiagnos. kan prioritering ske av de delfunktioner som har en felkod som indikerar felaktig funktion.

Om en global databas 61 användes. vilken möjliggör åtkomst alla serviceverkstäder och/eller fnrdntt. kan det I databasen befintliga värdet på felsannolikhet uppdateras I beroende av vilka atgärder som I slutändan erfodrats för att åtgärda den felaktiga funktionen.

.Alternativ beskrivning av en användarfunktion I figur 8 visas en altemativ beskrivning av en användarfunktion implementarad I en annan miljö. .Ånvandarfunktionen som åskådliggöres I figur 8 är “visa hastighet". vilken visning sker I instrumentet AI. För bestämning och visning av hastigheten används två distribuerade noder. dels ett ABS-styrdon. CPUI, samt en instrument panel nod. CPLIZ. CPUI erhåller strömförsörjning från 15 20 35 ;i 511 967 en batteri via säkring-kablage samt kontakt, motsvarande BAT-Fl-Wl-Kl, och CPU2 erhåller strömförsörjning på motsvarande sätt via BAT-F2-W2-K4. Respektive nod, CPU1 och CPUZ. iiinchaller en mjukvara(datorprogramvara) Cl respektive CZ, vilken hanterar konvertering av storheter. l ABS-styrdonet CPU1 sker en mätning av fordonsliastigheten medelst en sensor Sl. Signalen tas in via kablage W3 samt kontakt K2. I mjukvaran Cl sker sedan en konvertering av givaren Sl tilsignal till lämplig storhet på hastigheten. Denna storhet på hastigheten skickas därefter ut via kontakt/interface K3 som ett datameddelande på kommunikationsbussen W4. lnstrumentnoden ('Pl 'I läser av det datameddelande på bussen W4 som bär denna storhet på hastighetssignalen.

Programvaran C 2 I nöden CPUZ konverterar därefter storheten på hastighetssignalen till lämplig utsignal som skickas via kontakten K5 till en visare Al. l figur 8 är den gemensamma funktionsdomänen inringad med grövre streckmarkering. De fysiska midcrna CPUl samt CPU2 är inringade med klenare streckmarkering, där nodemas kontakteringsptinktei' mot andra system kablage visas med kontakter Kl-K5. l exempelvis noden CPU] kan finnas delfunktioner som inte ingår I funktionsdomänen “visa hastighet". En sådan funktion kan vara bromstryckövervakning. där en trycksensor S11 övervakar trycket I bromssystemet. Via en kontakt K22 överförs tryckgivarens signal till en konverteringsfunktion CIO. vilken konverterar utsignalen från givaren till lämplig storhet. På motsvarande sätt kan även finnas noder CPU3 vilka ej utgör del av funktionsdomänen för “visa liastigliet". Vid service så kan lämpligen det aktuella systemet I fordonet visualiseras på en dataskärm. liknande figur 8. De delfunktioner som ingår I funktionsdomänen kan markeras genom kraftigare intensitet eller val av si gnalfärger. Omgivande noder. delfunktioner samt kablage kan då svagt antydas vilket ger en bättre bild över systemets sammansättning, samtidigt som undersökt funkt ionsdotnän tydliggöres I sin helhet. l figur 9 visas hur systemet I figur 8 kan dokumenteras I kedjor från rotfunktioner, FLSI respektive FI. till den slutliga “ut-funktionen" Al, vilken visar för fordonsanvändaren fömimmbara symptom pa fclheteende. Denna typ av strukturerad dokumentation lämpar sig väl för en datoriserad identifikation av överlappande funktionsdomäner.

Felsökning av grundorsak Efter en bortgallring av icke sannolikt felaktiga delfunktioner kvarstår ett antal intemfunktioner som mer eller mindre sannolikt felaktiga. För att identifiera grundorsaken till felsymptomet kan diagnossystemet identifiera de kvarvarande intemfunktioner vilka ligger längst ifrån ut-funktionen, Dessa kvarvarande intemfunktioner som ligger längst ifrån ut-funktionen ges högre sannolikhet för fel relativt intemfunktioner som ligger närmare ut-funktionen. Med längst ut avses ej det fysiska avstandet. istället de intemfunktioner vilka har flest mellanliggande antalet intemfunktioner.

Lli ._ 'J i 511 967 lfppliiiningen kan modifieras på ett flenal sätt inom definitionema av de bifogade patentkraven. l! Ekeinpelvis så kan den systematiska dokumentationen av användarfunktioner ske på annat sätt än via en inatrisuppläggning enligt figur 4. Vilken annan form som helst kan implementeras så länge min den lämpar sig för datorstödd jämförelse mellan användarfunktioner I syfte att hitta gemensamma delfunktioner.

Användarfunktionei' motsvarande de som visas I figurema 1-3 kan dokumenteras på andra sätt än det som visats. En användarfunktion kan ha flera rot-funktioner, dvs någon delfunktion kan I sig paxerkas av mer än en föregående delfunktion, vilket ger en användarfunktion vilken grenar upp sig som ett träd från den fömimmbara funktionaliteten. Användarfunktionema skall dock beskrivas sunt riktade sekventiella delfunktioner, riktade från åtminstone en rot till en så kallad ut-funktion. d» s en av fordonsanvändaren fömimmbar funktion.

Det interaktiva frågeförfarandet kan vara implemeterat på PC-format på en persondator 60.6()a.6()b I exempelvis windows-miljö. där en kundmottagare/reparatör går igenom ett antal frågemenyer snfrda av den aktuella uppsättningen av användarfunktioner för fordonet ifråga.

Fragelörfarandet kan även ske l fordonet där frågor för identifiering av felaktiga amandarfunktioner samt frågor om andra användarfunktioner mot vilka den felaktiga am ändarfunktionen jämföres mot. kan presenteras via högtalare eller via skärmar I fordonet.

Claims (4)

1. Un 'Jt 'JI b) lJi U 511 967 PATENTKIIAV l. Metod för diagnosticering av fel i distribuerade system. företrädesvis men inte exklusivt för distribuerade elsystem l fordon. där olika användarfuiiktioiier l systemet sinsemellan har åtminstone en överlappande intern- eller delfunktion kännetecknad av att -fordoitets funktionaliteter är dokumenterade som ett antal självförsörjande och sinsemellan autonoma användarfunktioiter. där respektive användarfuiiktitiii utgöres av fordonsanvâindare förniminbar funktionalitet och där varje amfåindarftinktion består av ett antal iiiternftinktioiier kopplade l en kedja 'från åtminstone en rotfuitktioit till en slutgiltig förniinntbar funktionalitet. till x ilka internfuiiktioner sammantaget ger den önskade användarftiiiktitviteit. -att vid av fordonsaitvändareit upplevt symptom identifieras åtiniitstoiie en första anxfändarfuiiktion som är logiskt kopplad till symptomet. -att andra användarfuitktionei' identifieras vilka har åtminstone en gemensam internfunktion med den användarfuiiktioit som är logiskt kopplad till syinptoiiiet. vilka andra användarftinktioiier kontrolleras med avseende på funktionalitet. -saint att alla internfunktioner l den första användarfuiiktioiieit vilken är logiskt kopplad till symptomet gallras bort som potentiell felorsak, om dessa internfunktioner är gemensamma med internfuiiktioiier från kontrollerade andra användarfunktioner med full funktionalitet.

2 Metod enligt patentkrav l k ä n n e t e c k n a d a v att alla internfunktioner l den första användarftinktioneii vilken är logiskt kopplad till symptomet. gallras bort som potentiell orsak till syinptoittet om dessa internfunktioiter är icke gemensamma med intemfunktioner från kontrollerade andra användarftinktioner med icke full funktionalitet.

3. Metod enligt patentkrav l eller 2 k ä n n e te c k n a d a v att den första användarfuiiktioneii vilken är logiskt kopplad till syinptoitiet kontrolleras mot andra användarftinktioiter l en iterativ' process. där andra och icke tidigare kontrollerade användarfuiiktioner väljs for kontrollen I beroende av en forbestämd andel gemensamma internfunktioiier bland de kvarvarande intemfunktioner som icke gallrats boit från den första användarfuiiktionen.

4. Metod enligt patentkrav 3 k ä n n e t e c k n a d a v att där andra och icke tidigare kontrollerade användarfUnktiOner väljs för kontrollen I beroende av så nära hälften av det antal internfuiiktioiier som ännu ej gallrats bort från den första användarfunktioneii. '__/i IO 20 J h) lJi 14 511 967 b Metod enligt patentkrax' 3 k ä n n e t e c k n a d a v att alla internfunktiorier l den första användarfuiiktioneii vilken är logiskt kopplad till symptomet identifieras soin rekomenderade potentiella orsaker till syinptoinet. företrädesvis genom tilldelning av en högre felsaniiolikliet. om dessa internfuiiktioiier är geniensaninima med internfunktioner fran kontrollerade andra användarftiiiktioner med icke full funktionalitet. 6. Metod enligt patentkrav 3 k ä n n e t e c k n a d a v att den forsta användarfunktionen vilken är logiskt kopplad till ett symptom kontrolleras mot andra användarfunktioner l en iterativ process. där andra och icke tidigare kontrollerade användarfunktitiner väljs for kontrollen l beroende av flest gemensamma internfuiiktioiier med de imernftiiiktioiiei' som har identifieras soin rekomenderade potentiella orsaker till syinptoinet. företrädesvis identifierade genom högre felsaiinolikliet. 7. Metod enligt patentkrav 3 k ä n n e t e c k n a d a v att fordonets funktionaliteter är systeinatiskt och lieltäckaiide dokumenterade som ett antal självförsörjande och sinsemellan autonoma anvtändarfuiiktioiier. där varje användarfuiiktioii är dokumenterad l form av en en lista med alla intern- eller delfunktioner anordnade l Sekventiell ordning l listan från åtniinstone en rot till endast en slutlig och av fordonsaiiväiidaren förniminbar användarfunktionalitet. där ett aktnerings- eller dataflode för erhållande av den av fordonsanvändaren förniinmbara användartiiiiktionaliteten löper l sainma sekventiella ordning mellan internfunktioneriia. 8. Metod enligt patentkrav 4 eller 5 k ä n n e t e c k n a d a v att bland de kvarvarande intern- eller delfunktioner som ej gallrats bon efter kontroll gentemot fungerande och symptomfria användarftinktioner. identifieras de kvarvarande iiiternfunktioner vilka ligger längst ifrån ut- funktionen. vilka kvarvarande iiiternftinktioiier längst ifrån ut-funktioneii ges högre sannolikhet som orsak till symptomet relativt iiiternfuiiktioner som ligger närmare ut-fuiiktioneii. 0. Metod enligt patentkrav 5 eller 8 k ä n n et e c k n a d a v att de kvarvarande intern- eller delfunktioner som ej gallrats bon efter kontroll gentemot fungerande och symptomfria användarftiiiktioner ges en statistiskt bestämd sannolikhet som orsak till syinptoniet l beroende av genom utprovning och/eller felmodsaiialyvs bestämd haveri benägnhet. l0. Metod enligt patentkravt 5.8 eller 9 k ä n n e t e c k n a d a v att bland de kvarvarande intern- eller delfiinktionerna som ej gallrats bort efter kontroll gentemot fungerande och synipioiiifria användarfuiiktioner. prioriteras de iiiternfuiiktioner »om mest sannolika för haveri vilka imeritfuitktioiiei' genom egendiagiios har identifierats vara felaktiga. och där denna felaktighet l systeinet lagrats som en felkod tillhörig den aktuella internfuiiktioiieii. '_11 lll 511 967 ._. YJI I I. System för diagnosticering av fel i distribuerade system. företrädesvis men inte exklusivt för distribuerade elsystem I fordon, där olika användarfttnktioner I systemet sinsemellan har atminstciiie en överlappaiide intern- eller delfuiiktioii känneteckn ad av att -fordonets funktionaliteter är dokumenterade I en databas (Zl ) som ett antal och sinsemellan autonoma användarfuiiktioiiei' (70a-70d). där anv ändarfunktion utgöres av fordonsaiiväiidareii förniminbar funktionalitet och där varje användarfutiktioii består av ett antal internfuiiktioner kopplade I en kedja från åtiniitstone en rotfuttktioii till en slutgiltig förnimmbai' fiunktioiialitet. till vilka internfunktioiier sammantaget ger den önskade användarfunktioiien. -medel (62h) för att vid av fordonsaitväiidaren upplevt symptom identifiera åtminstone en första användarfunktion I databasen som är logiskt kopplad till syniptoitiet. -iiiedel (62c) for att identifiera andra anvândarftinktitwiier I databasen vilka har àtininsttnie en gemensamt internfunktion med den användarfuiiktion som är logiskt kopplad till syinptoinet. vilka andra användarftiiiktionei* kontrolleras med avseende på funktionalitet. -samt medel (62e) för att gallra bort alla internfunktioner som potentiell felorsak I den första zinxfandarfunktionen vilken är logiskt kopplad till symptomet. om dessa internfuiiktioner är gemensammma med internfuiiktioner från kontrollerade andra användarfuiiktioner med full funktionalitet. II. System enligt patentkravl I k ä n n e t e c k n at a v att systemet innehåller medel for sumineriiig av felsannolikheter för respektive intemfunktion. vilka sannolikheter tillägnats internfuiiktioiieii. saint medel fdr presentation och rangordning av internfunktioiier I succesivt ininskaiide sannolik orsak till symptomet. l3. S) stem enligt patentkrav I I eller l2 k ä n n e te e k n at a v att databasen är global och via selekteriiigsmedel (62) medger access till databasen via felsökniiigsterininal (60.60a.60b) eller direkt via fordonet (67).