SE509551C2 - Insatsledning med torrt bindemedel och förfarande för relining med en sådan insatsledning - Google Patents

Description

509 551 För att åstadkomma en relining, där även en förstärkning av den befintliga rörledningen erhål- les, har olika metoder och insatsledningar utvecklats. Ett exempel på sådan utveckling framgår av Lex. GB-A-2082285. Enligt denna skrift kränges en slangliknande insatsledning in i en be- frntlig rörledning samtidigt som ett bindemedel sprutas mot den befintliga rörledningens inre vägg framför insatsledningen under dess införande och faster denna mot väggen.

Enligt en annan metod bär den slangliknande insatsledningen med sig ett bindemedel som faster denna mot den befintliga rörledningens inre vägg. Denna metod är numera vanligen före- kommande. Emellertid är den behäftad med vissa väsentliga problem både vad gäller tekniken och vad gäller arbetsmiljön.

Den slangliknande insatsledningen består av ett skikt av vätsketätt material och ett eller flera skikt av filtliknande material, som kan indränkas med och kvarhålla bindemedlet. Bindemedlet utgöres därvid av en plast, t.ex. epoxy. De plaster som kan användas för nämnt ändamål är dels giftiga och allergiframkallande och dels svåranvända. Detta innebär att indränlmingen av plasten i det filtliknande materialet måste ske under sådana betingelser, att ingen arbetare kan komma till skada av plasten, vare sig genom kontakt med själva plastmaterialet eller genom kontakt med gasema från detta.

Eftersom de plaster, som kan användas för detta ändamål har förhållandevis kort härdningstid vore det ett önskemål att kunna tillföra dessa till det filtliknande materialet i direkt anslutning till den arbetsplats, där insatsledningen skall installeras. Av ovannämnda skäl blir emellertid an- läggningen för anbringandet av plasten så komplicerad, dyr och omfattande, att den av lämplig- hetsskäl måste bli stationär.

Insatsledningarna tillföres alltså flytande plast i en stationär anläggning, varifrån de sedan skall transporteras till de olika platser, där de skall användas. Sådana transporter kan ta en relativt lång tid liksom att det tar en viss tid att utföra arbetet. Det kan sålunda röra sig om flera dagar mellan det att insatsledningarna iordningställes och läggningsarbetet kan utföras. För att kunna 509 551 3 hålla plasten i flytande tillstånd någon längre tid får därför insatsledningama förvaras i kylcon- tainrar fram till läggningen. Trots detta blir förvaringstiden relativt begränsad.

Vid läggiiingen är det sedan mycket svårt för arbetarna att inte komma i kontakt med plasten och allergier och andra av plasten förorsakade arbetsskador är vanligt förekommande.

Mot bakgrund av ovanstående problem vid dagens teknik är det ett önskemål att fâ fram en in- satsledning, som kan förvaras i praktiskt taget obegränsade längder under praktiskt taget obe- gränsad tid, som är helt fri från skadliga medel och som med enkel och billig appartur kan iord- ningställas för läggning vid läggningsplatsen. Detta önskemål uppfylles genom föreliggande uppfinning, såsom den definieras i de bifogade patentkraven, av vilka även det, som särskilt kännetecknar uppfinningen, framgår.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande i anslutning till bifogade ritningar, på vilka Fig. 1 är en schematisk, uppbruten vy av en del av en insatsledning enligt uppfinningen, Fig. 2 schematiskt visar hur läggningen av en konventionell insatsledning utföres, samt Pig. 3 schematiskt visar hur läggriingen av en insatsledning enligt uppfinningen utföres.

Den i fig. 1 visade insatsledningen 1 innefattar i det visade utförandet ett yttre, vätsketätt skikt 2 samt två inre skikt 3 och 4 av filtlikriande eller annat vätskeupptagande material. Insatsledningen 1 är i detta tillstånd flexibel och kan liknas vid en slang. Det yttre skiktet 2 kan utgöras av t.ex. plast, gummi eller liknande och utgör antingen en beläggning direkt på det intilliggande skilctet 2 eller också en separat enhet. De inre ñltliknande skikten 3 och 4, som dels utgör bärare av bindemedlet och dels fungerar som arrnering, är av ett antal beroende på vilken styrka man öns- kar uppnâ hos insatsledningen. Dessa skikt kan vara av samma eller olika material i beroende av vilken typ av arrnering man önskar att den ska utgöra.

Tillverkningen av insatsledningen 1 är i stort sett konventionell. Sålunda sys de olika skikten 2, 3, 4, som från början är i form av band, ihop till tuber eller slangar utanpå varandra i en speci- 509 551 4 ell maskin, i sammanhängande längder om flera hundra meter. Enligt uppñnningen tillföres emellertid ett bindemedel i pulverform, t.ex. cement, mellan de olika skikten 2, 3, 4. Detta pulverformade bindemedel fastnar vid ytoma på skikten och tränger även in i dessa.

Den sålunda framställda insatsledningen innehåller inga giftiga, allergiframkallande eller på annat sätt miljöskadliga material. Så länge den förvaras torrt kan den ligga praktiskt taget hur länge som helst utan att ta skada eller att få försämrade egenskaper ur användningssynpunkt. En sådan insatsledning enligt uppfinningen blir lättare än den konventionella med plastmaterial, vilket medför sänkta fraktkostnader. Den blir också billigare än den konventionella, eftersom sådant bindemedel som cement är billigt liksom vatten, som är den vätska som tillsättes och då först inför läggningen.

Av fig. 2 framgår hur läggning av konventionella insatsledningar med plast som bindemedel går till. I en brunn 5 monteras med hjälp av icke visade anordningar ett mamingsrör 6 vertikalt, vars nedre ände 7 är avvinklad mot den rörledning 8 som skall relinas. En insatsledning 1 trädes genom matningsröret 6 och dess ände 9 kränges eller tillbakavikes över matningsrörets 6 ände 7, där den fastgöres tätt och kraftigt Lex. med hjälp av ett spännband. Genom en slang 10 eller annan ledning tillföres vatten i matningsröret 6 kring insatsledningen 1. Höjden på vattenpelaren i matningsröret 6 ger ett tryck som pressar mot insatsledningens 1 krängning 9 och får därmed insatsledningen 1 att förflyttas framåt i den rörledning 8, som skall relinas, såsom framgår av figuren. Trycket hos vattnet pressar också insatsledningen 1 utåt mot det omgivande rörets inre vägg, så att en säker vidhäftning mellan rörledningens 8 inre vägg och insatsledningen uppnås.

Om man önskar påskynda plastens härdande kan vattnet värmas före användningen.

Av fig. 3 framgår schematiskt hur läggningen av en insatsledning 1 enligt uppfinningen göres, vilken är i stora drag motsvarande den enligt fig. 2. En förutbestämd, beräknad vattenmängd 11 påfylles i insatsledningen 1, vilken mängd primärt bestämmes av insatsledningens längd, som kan vara flera hundra meter, och av mängden cement, som ingår i denna. Den i figur 3 visade utbuktningen av insatsledningen l vid vattenmängden ll är enbart till för att belysa uppñn- ningen. I verkligheten sker ingen nämnvärd utbuktning eftersom insatsledningen l har mycket ringa töjbarhet om över huvud taget någon. Denna vattentillförsel utföres i samband med att 509 551 5 insatsledningens 1 ände 9 fästes vid matningsröret 6. Denna fastsättriing utföres lämpligen ovan mark innan matriingsröret 6 sänkes ned i brunnen 5. Vid samma tillfälle trädes insatsledningen 1 genom ett nyp mellan ett valspar 12, där avståndet mellan valsama är ställbart så att när insats- ledningen 1 drages genom nypet kommer en viss mängd vatten att kunna följa med insatsled- ningen 1 och blöta upp bindemedlet i denna. Denna vattenmängd, som kan passera, är då av- passad till den mängd bindemedel, som finns mellan skikten 2,3,4, så att man får rätt bland- ningsförhållande. I vissa fall kan bindemedlet innehålla ballast i form av t.ex. sand.

För att förbättra inträngningen av vattnet i bindemedlet mellan skikten i insatsledningen 1 i sam- band med läggriingen kan insatsledningen även påföras undertryck på det sätt som likaledes an- tyds i ñg. 3. I detta vidareutvecklade utförande placeras insatsledningen 1 platt på ett tran- sportband 13 mellan valsama 12 och ett upplag, exempelvis den visade rullen 14, av insatsled- ningen 1. I samband med läggningen perforeras insatsledningens 1 yttre skikt 2 vid en plats i anslutning till transportbandets 13 ände närmast rullen 14, varvid perforeringama 15 upptas i ett motsvarande den platta insatsledningens 1 bredd lämpligt antal i en rad tvärs insatsledningen.

Därefter bringas ett motsvarande antal av i fig. 3 antydda sugklockor 16 i kontakt med insats- ledningens 1 yttre skikt 2, över perforeringarna 15, varefter sugklockoma påfores undertryck med hjälp av en lämplig, i figuren icke visad utrustning.

Genom påförandet av undertrycket sugs luften effektivt ur insatsledningen 1 och sugs därmed även det påfyllda vattnet tillbaka genom insatsledningen, i riktning mot sugklockoma och för- delas därrnedjäinnt i ledningen 1. När vattnet närmar sig platsen för de anbringade sugklockor- na 16 fránkopplas undertrycket från dessa och avlägsnas de från insatsledningen 1. Därefter tätas perforeringania 15 genom pävulkning av tätningslappar så att det yttre skiktet 2 återigen blir vätsketätt. Därefter införes insatsledningen 1 genom matriingsröret 6 tills de tidigare utför- da, nu tätade perforeringarna 15 befinner sig vid motsatt ände av transportbandet 13, i anslut- ning till valsama 12. Därefter utföres nya perforeringar 15 i anslutning till försnämnda ände av transportbandet varefter cykeln upprepas. Därvid kan den stegvisa frammatningen av insatsled- ningen 1 för evakuering av luft dänir lämpligen uppgå till i storleksordningen 10 meter. 509 551 6 På det beskrivna sättet uppnår man en mycket god fördelning av vattnet i insatsledningen i sam- band med läggriingen av demia.

Genom att sedan, såsom tidigare, tillföra vatten till den ficka, som insatsledningen 1 bildar vid den krängning, som vänder denna så att det täta skiktet 2 kommer inåt, pressas insatsledningen 1 först nedåt och sedan in i den befintliga rörledning, som skall relinas. Bindemedlet ger sedan en stabil vidhäfming mellan insatsledningen 1 och rörledningens 8 inre vägg.

Vid en jämförelse mellan det tidigare systemet för läggning av insatsledningar och det enligt uppfinningen inser man att det senare är miljövänligt och enkelt. Sålunda saknar det betydelse om arbetarna kommer i kontakt med bindemedelet eftersom det inte är allergiframkallande och det avger inga gifitga gaser. Om man av något skäl måste riva upp en rörledning relinad enligt uppfinningen, så är det upprivna materialet oskadligt för omgivningen, vilket inte är fallet med de tidigare systemen. Transportema till arbetsplatsema kan ske med vanliga lastbilar och i större mängder eftersom det flytande materialet som skall tillföras bindemedlet, inte behöver transpor- teras utan finns tillgängligt på arbetsplatsen, vilket sänker vikten per längdenhet av insatsled- ningen. Detta sänker kostriadema för uppfinningen i jämförelse med tidigare system, och ger mindre köming per längdenhet, vilket dessutom skonar miljön.

Uppfinningen har beskrivits i anslutning till relining av ledningar i mark. Man inser emellertid att uppfinningen är tillämpbar även inom andra områden, t.ex. vad gäller förstärkning av skor- stenar. I sådana fall kan det från början yttre skiktet 2 vara löst så att detta, efter det att binde- medlet brunnit, kan avlägsnas genom utdragning. Eftersom styrkan hos insatsledningar enligt uppfinningen kan göras mycket hög, kan dessa även användas för t.ex. förstärkning av tunnlar, vägtrummor och liknande.

Claims (6)

509 551 7 PATENTKRAV

1. Slangliknande insatsledning (1) för relining och bestående av minst två skikt (2, 3, 4), av vilka ett yttre skikt (2) är i huvudsak vätsketätt, k ä n n e t e c k n a d a v att ett torrt binde- medel är tillfört mellan och/eller i skikten (2, 3, 4).

2. Insatsledning enligt krav 1, k ä n n e te c k n a d a v att bindemedlet utgöres av cement.

3. Förfarande för relining genom läggning av slangliknande insatsledningar ((1), vilka består av minst två skikt (2, 3, 4), som mellan och/eller i sig har bindemedel, varvid insatsledningama från ett upplag (14) matas in i en befintlig rörledning (8) genom ett matningsrör (6) och kränges in i den beñntliga rörledningen, k ä n n e te c k n a t a v att insatsledningen vilken är tillförd ett torrt bindemedel och är utförd med ett i huvudsak vätsketätt yttre skikt (2) i ett läge före mat- ningsröret tillföres en vattenmängd inuti insatsledningen varefter denna dras genom ett nyp mellan valspar (12), vilket nyp tillåter en förutbestämd mängd vatten per längdenhet att följa med insatsledningen, vilken vattenmängd blöter det torra bindemedlet.

4. Förfarande enligt krav 3, k ä n n e te c k n at a v att i samband med läggningen perfo- reras ett yttre skikt (2) av insatsledningen (1) vid en plats på ett avstånd före valsparet (12), av att undertryck påföres insatsledningen (1) via perforeringama, och under en avgränsad tid och av att perforeringama (15) därefter åter tätas, varefter insatsledningen (1) frammatas en förut- bestämd sträcka och sekvensen upprepas.

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n at a v att insatsledningen (1) mellan upplaget (14) och valsparet (12) placeras platt på ett transportband (13) och frammatas med en sträcka av i huvudsak 10 meter mellan varje sekvens av luftevakuering.

6. Förfarande enligt krav 4 eller 5, k ä n n e t e c k n at a v att till en undertryckskälla an- sluma sugklockor (16) placeras över perforeringarna (15) för åstadkommande av luftevakue- ringen från insatsledningen (1).