SE509434C2

SE509434C2 - Anordning och förfarande vid antennkalibrering

Info

Publication number: SE509434C2
Application number: SE9701846A
Authority: SE
Inventors: Lars Ingemar Erhage
Original assignee: Ericsson Telefon Ab L M
Priority date: 1997-05-16
Filing date: 1997-05-16
Publication date: 1999-01-25
Also published as: JP4215173B2; WO1998052248A1; DE69840231D1; SE9701846L; AU7464498A; EP0981836A1; US6127966A; SE9701846D0; JP2001526783A; EP0981836B1

Description

20 25 30 509 434 2 Reflektorns dimensioner skall härvidlag vara betydligt större än våglängden pà de signaler som används vid den aktuella tillämpningen. Reflektorn är formad så att den sammanlagrar signaler som inkommer' i en viss riktning. Reflektorantennens känslighetsriktning kan ändras genom att rent mekaniskt omrikta antennen. Den vanligaste reflektorantennen är nog parabolantennen. Reflektorn hos en parabolantenn fungerar som en parabolisk koncentrerar spegel, som vågor som infaller parallellt med. parabolens huvudaxel till parabolens fokus. I parabolens fokus är antennelementet, vanligen en dipol eller en hornantenn, placerat.

En annan typ av antenn med utpräglad riktverkan är den så kallade elektriskt styrda antennen. En elektriskt styrd antenn innefattar ett antal moduler, som vanligen är anordnade på rad eller i ett matrismönster. Antalet moduler kan variera kraftigt, beroende på den aktuella tillämpningen. Varje modul innefattar vanligen ett antennelement.

Vid utsändning av' en signal från en elektriskt styrd antenn delas signalen upp i ett antal lika stora delsignaler, varvid Modulerna innefattar till varje delsignal tillförs en av modulerna. signalkanaler som leder delsignalerna antennelementen.

Varje signalkanal innefattar styrbara dämpare (alternativt styrbara förstärkare) och styrbara fasvridare för styrning av förstärkning och fasvridning för modulerna. De signaler som sänds ut via antennelementen interfererar med varandra. Genom att välja lämpliga värden på den relativa förstärkningen och den relativa fasvridningen mellan modulerna och genom att utnyttja interferensen hos de utsända signalerna kan man kontrollera riktningskänsligheten. - antenndiagrammet - hos antennen. När riktningskänsligheten hos antennen skall ställas om behöver man 10 15 20 25 3 509 43ÅJ blott ställa om förstärkning och fasvridning hos modulerna.

Omstâllningen av förstärkning och fasvridning kan göras elektriskt, varför mekanisk omriktning av antennen ej behöver utföras.

Vid mottagning i en elektriskt styrd antenn sker det omvända i förhållande till sändning. Varje antennelement mottager en delsignal. Modulerna innefattar härvidlag signalkanaler för mottagning, och via dessa signalkanaler överförs delsignalerna till en summationspunkt, där alla delsignaler summeras till en signal. Signalkanalerna för mottagning innefattar även förstärkare och fasvridare, och antennens riktningskänslighet för mottagning kan pà motsvarande sätt som vid sändning styras genom att man varierar modulernas förstärkning och fasvridning.

Moduler med möjlighet till både sändning och mottagning brukar kallas S/M-moduler (Sändare/Mottagare-moduler).

Såsom tidigare har sagts är det vid en del tillämpningar önskvärt att antennen sänder eller mottager i en speciell riktning medan signaler i andra riktningar i så hög grad som möjligt undertrycks. I sändning vill man vanligen koncentrera den utsända signalen så nwcket som nöjligt och :i mottagning undvika störande signaler från sidoriktningarna. Dessa egenskaper brukar sammanfattas med att antennens sidolobsnivàer skall vara så låga som möjligt.

För att möjliggöra låga sidolobsnivàer, med en elektriskt styrd antenn, ställs bland annat krav på antennens storlek och (yta) noggrannheten på förstärkning och fasvridning i modulerna. För att uppnå hög noggrannhet hos modulernas egenskaper måste endera höga krav ställas på de ingående komponenterna eller så införs någon form av kalibreringsfunktion i antennsystemet. 10 15 20 25 509 454 4 I patentlitteraturen återfinns ett antal beskrivningar av kalibreringsbara elektriskt styrda antenner jämte förfaranden för kalibrering av desamma.

Kalibrering av elektriskt styrda antenner behandlas exempelvis i patentskrifterna: US, 5063529; US, 4532518; OCh US, 4994813.

Dessa patentskrifter bygger på att man injicerar en känd testsignal. Testsignalen distribueras med hjälp av ett kalibreringsnät och injiceras separat i. samtliga S/M-moduler.

Alternativt genereras testsignalen i ett kalibreringshorn placerat framför antennen.

S/M-modulernas förstärkning och fasvridning fås genom att betrakta amplitud- och fasförändring hos testsignalen då denna passerar S/M-modulerna. Styrsignalerna som styr dämparna och fasvridarna i S/M-modulerna kan nu korrigeras sä att förstärkning och fasvridning fås att överensstämma med kommenderad (önskad) förstärkning och fasvridning.

Metoden att använda kalibreringshorn fungerar bra i stationära marksystem, eftersom man där relativt enkelt kan placera ett kalibreringshorn i fjärrfältet, mäta in hornets position relativt antennen och därefter utföra kalibreringen. I exempelvis en flygplansradar är ett sådant arrangemang givetvis omöjligt om kalibreringen skall kunna utföras under drift.

Om hornet istället placeras pá närfältsavstànd fràn antennen behöver hornets position relativt antennen vara känt med hög noggrannhet för att de testsignaler som injiceras i S/M- modulerna skall ha känd amplitud och fas. Dessutom ställs det hårda krav pà att inga signaler reflekteras tillbaka till antennen från omgivningen. Detta är inte uppfyllt i exempelvis en flygplansradar, där reflektion fràn radom och övriga delar av 10 15 20 25 s 509 434% flygplanet kan förekomma. Inverkan av dessa reflexer är i stort sett omöjlig att förutsäga, och denna typ av kalibrering lämpar sig därför inte för exempelvis en flygplansradar.

Metoden att förse antennen med ett extra kalibreringsnät fungerar bra även i exempelvis en flygplansradar. Nackdelen är här den höga komplexitet som fördelningsnätet innebär, i synnerhet i de fall då antennen innehåller ett stort antal (tusentals) S/M-moduler. nEnoGöRELsE rön UPPFINNINGEN Den föreliggande uppfinningen avser lösningen av problemet att kalibrera ett antennsystem innefattande en elektriskt styrd antenn med utnyttjande av en testantenn som är anordnad vid den elektriskt styrda antennen, varvid kalibreringen skall kunna ske drift då under störande reflexioner eller okänd annan signalpàverkan är närvarande då signaler sänds mellan testantennen och den elektriskt styrda antennen eller mellan den elektriskt styrda antennen och testantennen.

Ovan formulerade problem löses generellt enligt det följande.

Den elektriskt styrda antennen innefattar ett antal moduler med styrorgan för styrning av modulernas förstärkning och fasvridning vid mottagning eller* sändning. Fasvridningen och förstärkningen vid. mottagning eller sändning skall för' varje modul i förhållande till de övriga modulerna överensstämma med en kommenderad fasvridning och en kommenderad förstärkning vid eller modulen. skall mottagning sändning för Kalibreringen av antennsystemet tillse att detta blir uppfyllt.

Antennsystemet kalibreras utifrån en undersökning av modulernas fasvridning och förstärkning vid mottagning eller sändning.

Fasvridningarna och förstärkningarna vid mottagning eller 10 15 20 25 30 509 434 6 sändning för modulerna undersöks genom att testsignaler utsänds via testantennen och mottages via den elektriskt styrda antennen och/eller genom att testsignaler utsänds via den elektriskt styrda antennen och mottages via testantennen, varvid mottagna signaler, svarande mot testsignalerna, erhålles. De mottagna signalerna har i allmänhet en amplitud och fas som är skild från testsignalernas amplitud och fas. Denna skillnad beror till viss del på fasvridningarna och förstärkningarna vid mottagning eller sändning för' modulerna, men beror* i allmänhet även. på annan signalpàverkan. Om en sådan annan signalpáverkan, följd av exempelvis till reflexioner från omgivningen vid signalöverföringen mellan testantennen och den elektriskt styrda antennen, är okänd så går det inte att med noggrannhet fastställa fasvridningen och förstärkningen vid sändning eller mottagning för modulerna utifrån en jämförelse mellan testsignalerna och de mottagna signalerna. Enligt uppfinningen föreslås därför att varje modul anordnas med ett kommenderbart referensläge vid mottagning, vid vilket modulens fasvridning och förstärkning vid mottagning är kända. Med utnyttjande av referenslägena vid mottagning kan information om den okända signalpåverkan erhållas, så att inverkan av den okända signalpàverkan vid kalibreringen kan elimineras. Var och en av modulerna kan även anordnas med ett referensläge vid sändning, vid vilket modulens fasvridning och förstärkning vid sändning är kända. Information om den okända signalpàverkan kan därmed på ett motsvarande sätt erhållas med utnyttjande av referenslägena vid sändning. Varje modul är dessutom anordnad med ett kommenderbart isolationsläge, vid 'vilket modulen inte släpper igenom signaler. Fasvridning och förstärkning kan därför undersökas för varje modul för sig genom att de övriga modulerna kommenderas i sina isolationslägen. lO 15 20 25 30 7 509 434% Avsikten med uppfinningen är således att kalibrera antennsystemet genom att undersöka modulernas fasvridning och förstärkning vid mottagning och/eller sändning med utnyttjande av testsignaler, varvid inverkan av den okända signalpâverkan på testsignalerna kan elimineras med utnyttjande av referenslägena vid mottagning eller sändning. Uppfinningen innefattar anordningar och förfaranden för dessa ändamål.

Ovan formulerade problem löses mera konkret enligt det följande.

Ett sätt att anordna modulerna med referenslägen vid mottagning är att ﬁwdulernas fasvridning och förstärkning vid mottagning kartläggs som funktion av temperatur och frekvens för förutbestämda inställningar av' de styrsignaler som styr styrorganen för styrning av modulernas fasvridning och förstärkning vid mottagning. Data svarande mot dessa kartlåggningar lagras i minnesorgan i antennsystemet.

Antennsystemet anordnas med temperaturuppmätningsorgan. Dä antennsystemet därmed kan uppmäta temperaturen så är modulernas fasvridningar och förstärkningar* vid mottagning kända för de förutbestämda inställningarna av styrsignalerna, varvid referenslägena vid mottagning erhållits. Ett annat sätt för att anordna modulerna med referenslägen vid mottagning är att modulerna anordnas så att elektroniken i varje modul på kommando kan - förbikopplas med -ett referensorgan,_ exempelvis en transmissionsledning. Modulernas fasvridning och förstärkning vid mottagning bestäms i ett sådant läge huvudsakligen av fasvridning och förstärkning hos referensorganet. Modulernas fasvridning och förstärkning vid mottagning kartläggs då referensorganet är inkopplat som funktion av temperatur och frekvens. Antennsystemet anordnas med temperatur- uppmätningsorgan. Då temperaturen kan uppmätas av antennsystemet sà är fasvridning och förstärkning vid mottagning för modulerna 10 15 20 25 509 454 e kända då referensorganen. är inkopplade, varvid. referenslägena vid mottagning erhållits. Enligt uppfinningen föreslås hur antennsystemet kan kalibreras i mottagning dä modulerna anordnats med referenslägen vid mottagning. Enligt uppfinningen föreslås även hur antennsystemet kan kalibreras i sändning då modulerna anordnats med referenslägen vid mottagning. Modulerna kan anordnas med referenslägen vid sändning på motsvarande sätt som vid mottagning. Enligt uppfinningen föreslås hur antennsystemet kan kalibreras i sändning då modulerna anordnats med referenslägen vid sändning. Enligt uppfinningen föreslås även hur antennsystemet kan kalibreras i mottagning då modulerna anordnats med referenslägen vid sändning.

Uppfinningen har fördelen att antennsystemet kan kalibreras med förhållandevis enkla medel.

Uppfinningen kommer nu att beskrivas närmare med hjälp av föredragna utföringsformer och med hänvisning till bifogade ritningar.

FIGURBESKRIVNING Figur 1 visar en principskiss över kalibrering av en elektriskt styrd antenn, enligt vad som är allmänt känt.

Figur 2 visar en principskiss över ett försök till kalibrering av en elektriskt styrd antenn under drift i en rörlig tillämpning.

Figur 3 visar ett blockschema över en konstruktion av ett antennsystem.

Figur 4 visar ett blockschema över en konstruktion av en S/M- modul. 10 15 20 25 9 509 434 Figur 5 visar ett blockschema som illustrerar signalmodeller.

Figur 6 visar ett flödesschema över kalibrering i mottagning av ett antennsystem.

Figur 7 visar ett flödesschema över ett delsteg vid kalibrering i sändning av ett antennsystem.

Figur 8 visar en första del av ett flödesschema över ett delsteg vid kalibrering vid sändning av ett antennsystem.

Figur 9 visar en andra del av ett flödesschema över ett delsteg vid kalibrering i sändning av ett antennsystem.

Figur 10 visar ett blockschema över en konstruktion av en S/M- modul.

Fönnnmcxm UTFöRINGsFommR I figur 1 visas hur kalibrering av en elektriskt styrd antenn 1 kan gå till enligt vad som är allmänt känt. En testantenn 5 är placerad på fjärrfältsavstånd från den elektriskt styrda antennen 1. Testantennens 5 position relativt den elektriskt styrda antennen 1 är noga inmätt. Testantennen 5 och den elektriskt styrda antennen 1 är placerade så att så lite reflexer_som möjligt uppkommer från omgivningen.

Vid kalibrering i mottagning sänds en testsignal ut från testantennen 5 och mottages via den elektriskt styrda antennen 1. Det sätt som testantennen 5 är anordnad på i figur 1 gör att fas och amplitud på de signaler som injiceras i strálningselementen 3 hos den elektriskt styrda antennen 1 går att beräkna förhållandevis noggrant. Genom att uppmäta fas och amplitud på den via den elektriskt styrda antennen 1 mottagna signalen går det således att erhålla information om den faktiska 10 15 20 25 30 509 454 10 fasvridningen och förstârkningen hos modulerna. Den faktiska fasvridningen och förstärkningen jämförs med önskad fasvridning och förstärkning och en omställning av styrsignalerna till modulernas fasvridare och dämpare kan göras utifrån denna jämförelse. Uppställningen i figur 1 kan även användas för att kalibrera den elektriskt styrda antennen 1 i sändning.

Testsignalen sänds då ut från den elektriskt styrda antennen 1, och mottagning sker via testantennen 5; kalibreringen tillgàr i övrigt pà ett motsvarande sätt som vid kalibrering i mottagning.

I en rörlig tillämpning, som exempelvis en radar i ett flygplan, finns inte de ideala förhållande som gäller vid kalibreringen som beskrivs i figur 1. I figur 2 visas ett försök till kalibrering av en elektriskt styrd antenn 7 i ett flygplan 9.

Den elektriskt styrda antennen 7 är härvidlag anordnad i en radom 11 i nosen av flygplanet 9. En testantenn 13 är även anordnad i radomen 11. Testantennen 13 i figur 2 är mycket närmare den elektriskt styrda antennen 7 än vad som var fallet i figur 1, vilket ställer större krav på bestämningen av testantennens 13 läge relativ den elektriskt styrda antennen 7.

Då en testsignal sänds ut från testantennen 13 i figur 2 uppkommer besvärande reflexer i radomen 11. En signal som mottages via något av den elektriskt antennens 7 styrda strálningselement 21 kommer därför att sammansättas av dels en direkt signal 15, dels ett antal reflexsignaler 17 och 19.

Signalerna som mottages via strálningselementen 21 är således ej till fullo vilket kända, försämrar eller förhindrar kalibreringsförmàgan hos systemet i figur 2. Sammantaget gör allt detta att uppställningen i figur 2 ej lämpar sig för en rörlig tillämpning där kalibrering skall ske under drift. Man är därför vanligen hänvisad till mera komplicerade lösningar vid sådana tillämpningar. 10 15 20 25 11 509 4343 Den föreliggande uppfinningen skall nu beskrivas, med hänvisning till figurerna 3 till och med 10.

I figur 3 visas ett antennsystem 23 i enlighet med den föreliggande uppfinningen. Antennsystemet i figur 3 kan exempelvis tänkas utgöra en del av en radar.

Antennsystemet i figur 3 innefattar en antennenhet 25 som är en elektriskt styrd antenn. Antennenheten 25 innefattar ett antal S/M-moduler 27-(1-N), vilka i sin tur vardera innefattar strálningselement 29-(1-N), via vilka signaler kan utsändas eller mottagas.

Antennenheten 25 innefattar vidare en fördelningsenhet 31.

Fördelningsenheten 31 innefattar en analog fördelningsanslutning 33 som är ansluten till ett i fördelningsenheten beläget dubbelriktat analogt fördelningsnät - ej utritat i figur 3. Det analoga fördelningsnätet förbinder den analoga fördelnings- anslutningen 33 med analoga hos signalanslutningar 35-(1-N) varje S/M-modul 27-(l-N). Signaler som skall sändas ut via antennenheten 31 tillförs således fördelningsanslutningen 33 och fördelas av det analoga fördelningsnätet till de analoga signalanslutningarna 35-(1-N) hos S/M-modulerna 27-(1-N). Vid mottagning tillförs det analoga fördelningsnätet signaler från de analoga signalanslutningarna 35-(1-N) hos S/M-modulerna 27- (1-N), och dessa signaler summeras av det analoga fördelningsnätet till en summasignal, som tillförs den analoga fördelningsanslutningen 33. Summasignalen utgör således den via antennenheten 25 mottagna signalen.

Fördelningsenheten 31 innefattar även digitala fördelnings- anslutningar för digital kommunikation till och från S/M- modulerna - de digitala fördelningsanslutningarna refereras till 10 15 20 25 30 i 509 434 12 kollektivt med referensnummer 37 i figur 3. Fördelningsenheten 31 innefattar ett första digitalt fördelningsnät - ej utritat i figur 3 - för digital signalöverföring till S/M-modulerna 27-(1- N). Det första digitala fördelningsnätet fördelar digitala signaler från de digitala fördelningsanslutningarna 37 till digitala insignalanslutningar hos S/M-modulerna 27- (l-N) .

Fördelningsenheten 31 innefattar även ett andra digital: fördelningsnät - ej utritat i figur 3 - vilket överför digitala signaler frán. digitala utsignalanslutningar hos S/M-modulerna 27-(1-N) till de digitala fördelningsanslutningarna 37. De digitala insignal- och utsignalanslutningarna för- varje S/M- modul 27-(1-N) refereras till kollektivt med referensnummer 39- (1-N) i figur 3.

Antennsystemet 23 i figur 3 innefattar vidare en styrenhet 41 för styrning av antennsystemet 23. Styrenheten 41 innefattar digitala insignal- och utsignalanslutningar, som kollektivt refereras till med referensnummer 43 i figur 3. De digitala insignal- och utsignalanslutningarna 43 hos styrenheten 41. är anslutna till de digitala fördelningsanslutningarna 37.

Dubbelriktade digitala kommunikationskanaler är pà detta sätt upprättade mellan styrenheten 41 och S/M-modulerna 27-(1-N). De digitala kommunikationskanalerna utnyttjas av styrenheten 41 för styrning'och övervakning av S/M-modulernas 27-(1-N) arbete.

I figur 4 visas med ett exempel en konstruktion av S/M-modulerna 27- (1-N) hos antennsystemet 23 i figur 3. S/M-modulen i figur 4, säg S/M-modul nummer i 27-i, innefattar en analog signalanslutning 35-i och ett strálningselement 29-i. S/M- modulen 27-i i figur 4 har mottagnings- och sändningsfunktion.

Den analoga signalanslutningen 35-i hos S/M-modulen 27-i i figur 4 är ansluten till en signalanslutning 83-i hos en styrbar 10 15 20 25 13 509 434 dämpare 81-i. Den styrbara dämparen 81-i följs av en styrbar fasvridare 85-i. Den styrbara dämparen 81-i och den styrbara fasvridaren 85-i innefattar styrsignalingångar 87-i och 89-i för mottagning av styrsignaler c3-i och c4-i. Styrsignalingångarna 87-i och 89-i hos den styrbara dämparen 81-i och den styrbara fasvridaren 85-i är anslutna till en motsvarande första uppsättning styrsignalutgàngar 93-i hos en till S/M-modulen 27-i hörande kontrollenhet 91-i. Kontrollenheten 91-i är därmed anordnad att styra den styrbara dämparen 81-i och den styrbara fasvridaren 85-i.

En signalanslutning 95-i hos den styrbara fasvridaren 85-i är ansluten till en signalanslutning 97-i hos en första styrbar omkopplare 99-i. Den första styrbara omkopplaren 99-i kan ställas i ett första läge 101-i, varvid den första styrbara omkopplarens 99-i signalanslutning 97-i blir' kopplad. till en ingång 105-i hos en första förstärkare 103-i. Den första styrbara omkopplaren 99~i kan även ställas i ett andra läge 107- i, varvid signalanslutningen 97-i hos den första styrbara omkopplaren 99-i blir kopplad till en utgång lll-i hos en andra förstärkare 109-i.

S/M-modulen 27-i i figur 4 innefattar vidare en andra styrbar omkopplare 113-i med en"signalanslutning Il5-i. Den andra styrbara omkopplaren 113-i kan ställas i ett första läge 117-i, 'varvid den andra styrbara omkopplarens 113-i signalanslutning 115-i blir kopplad till en utgång 119-i hos den första förstärkaren 103-i. Den andra styrbara. omkopplaren 113-i kan även ställas i ett andra läge l21~i, varvid den andra styrbara omkopplarens 113-i signalanslutning 115-i blir kopplad till en ingång 123-i hos den andra förstärkaren 109-i. 10 15 20 25 509 434 14 S/M-modulen 27-i i figur 4 innefattar vidare en tredje styrbar omkopplare 125-i med en signalanslutning 127-i. Den tredje styrbara omkopplaren 125-i kan ställas i ett första läge 129-i, varvid den tredje styrbara omkopplarens 125-i signalanslutning 127-i blir kopplad till S/M-modulens 27-i stràlningselement 29- i. Den tredje styrbara omkopplaren 125-i kan även ställas i ett andra läge 131-i, varvid S/M-modulens 27-i stràlningselement 29- i isoleras, så att signaler varken kan gå från eller till stràlningselementet 29-i. Då den tredje styrbara omkopplaren 125-i är i sitt andra läge 131-i sägs i denna framställning att S/M-modulen 27-i är i. sitt isolationsläge. Signalanslutningen 127-i hos den tredje styrbara omkopplaren 125-i är ansluten till signalanslutningen 115-i hos den andra styrbara omkopplaren 113- i.

De tre styrbara omkopplarna 99-i, 113-i och 125-i innefattar styrsignalingängar 133-i, 135-i och 137-i, som är anslutna till en nwtsvarande andra uppsättning styrsignalutgàngar 139-i hos S/M-modulens 27-i kontrollenhet 91-i. Kontrollenheten. 91-i är härvidlag anordnad att styra de tre styrbara omkopplarnas 99-i, 113-i och 125-i lägen 101-i, 107-i, 117-i, 121-i, 129-i och 131- i, och detta görs med styrsignaler c4-i, cS-i och c6-i.

I S/M-modulen 27-i i figur 4 kan en signalkanal för sändning upprättas, genom att de tre styrbara omkopplarna 99-i, 113-i och 125-i styrs till sina första lägen 101-i, 117-i och 129-i. En signal som i ett sådant läge kommer till S/M-modulen 27-i via S/M-modulens analoga signalanslutning 35-i kommer då att överföras till stràlningselementet 29-i via i tur och ordning: den styrbara dämparen 81-i, den styrbara fasvridaren 85-i, den första styrbara omkopplaren 99-i, den första förstärkaren 103-i, 10 15 20 25 15 509 434 den andra styrbara omkopplaren 113-i och den tredje styrbara omkopplaren 125-i.

I S/M-modulen 27-i i figur 4 kan även en signalkanal för mottagning upprättas, genom att den första och den andra styrbara omkopplaren 99-i och 113-i ställs i sina andra lägen 107-i och 121-i, varvid den tredje styrbara omkopplaren 125-i kvarstår i sitt första läge 129-i. En signal som mottages via strälningselementet 29-i överförs i ett sådant läge till S/M- modulens 27-i analoga signalanslutning 35-i via i tur och ordning: den tredje styrbara omkopplaren 125-i, den andra styrbara omkopplaren 113-i, den andra förstärkaren 123-i, den första styrbara omkopplaren 99-i, den styrbara fasvridaren 85-i och den styrbara dämparen 81-i.

S/M-modulen 27-i i figur 4 innefattar vidare en termometer 141- i. Termometern 141-i är anordnad att uppmäta temperaturen i S/M- modulen 27-i och att via en detektorsignalutgàng 143-i avge en temperaturdetektorsignal d2-i svarande mot den uppmätta temperaturen. Detektorsignalutgàngen 143-i hos termometern 141-i är ansluten till en motsvarande detektorsignalingàng 145-i hos S/M-modulens kontrollenhet 91-i.

Kontrollenheten 91-i i figur 4 innefattar digitala insignal- och utsignalanslutningar 147-i, som är anslutna till S/M- modulens digitala insignal- och utsignalanslutningar 39-i.

Kontrollenheten 91-i är därmed anordnad att kunna kommunicera med styrenheten 41 i figur 3.

För att styra riktningskänsligheten hos antennenheten 25 i figur 3 vid sändning och mottagning skall, så som nämnts, fasvridning och förstärkning hos de olika S/M-modulerna 27-(1-N) anta speciella värden. Styrenheten 41 skickar därför kommandon till 10 15 20 25 509 434 16 varje S/M-modul 27-(1-N) om vilken fasvridning och förstärkning som för tillfället skall gälla. Den kommenderade fasvridningen vid sändning respektive mottagning för S/M-modul nummer l 27-1 (1 _<_ l S N) betecknas här med “UFASKOM respektive WFASKOM. Pâ ett motsvarande sätt betecknar “DFÖRSTÅRKNINGKOM respektive MMFÖRSTÃRKNINGMM den kommenderade förstärkningen för S/M-modul nummer l 27-l vid sändning respektive mottagning. För en samtidig behandling av förstärkning och fasvridning är det lämpligt att utnyttja komplexa storheter. Således införes kommenderade komplexa förstärkningar “DAmM respektive WDAWN för S/M-modul nummer l 27-l vid sändning respektive mottagning, vilka här definieras genom S/““>AK°MeS/"<”FÖRSTÅRKNINGKOM - exp(j-S”“”FAsKoM) (1) .

Här betecknar j den imaginära enheten. Utnyttjandet av komplexa storheter är endast till för att få en. kompakt notation. vid beskrivningen av uppfinningen och skall inte på något sätt ses som begränsande för uppfinningen.

Förstärkning och fasvridning - den komplexa förstärkningen - hos S/M-modulen 27-i i figur 4 styrs med hjälp av den styrbara dämparen_8l-i och den_styrbara fasvridaren 85-i. Dà S/M-modulen 27-i erhåller ett visst värde på den kommenderade komplexa förstärkningen WWÜAHM från styrenheten 41 är det kontrollenhetens 91-i uppgift att generera sådana styrsignaler c3-i och c4-i till den styrbara dämparen och den styrbara fasvridaren att S/M-modulens 27-i komplexa förstärkning i relation till övriga S/M-moduler överensstämmer med det aktuella värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen WWÜAWW. 10 15 20 25 w :se 42,11 För att kontrollenheten i en S/M-modul som S/M-modulen 27-i i figur 4 skall kunna. generera styrsignaler till dämparen och fasvridaren så är det känd enligt teknik brukligt att kontrollenheten innefattar minnesorgan med kalibreringsdata.

Kontrollenhetens kalibreringsdata ger i ett sådant fall kontrollenheten information om hur styrsignalerna till dämparen och fasvridaren skall ställas in.

Den komplexa förstärkningen hos en S/M-modul som S/M-modulen 27- i i figur 4 påverkas dock av temperaturen och av den bärvàgsfrekvens som antennsystemet för tillfället utnyttjar. Om ett antennsystem skall styra de olika S/M-modulerna för ett antal olika värden på de kommenderade komplexa förstärkningarna WWDAMW (1 S 1 S N) samt utnyttja olika bärvágsfrekvenser samti- digt son1 antennsystemet utsätts för temperaturförändringar så krävs det en stor mängd av kalibreringsdata hos kontrollenheterna för att styrningen av S/M-modulerna nöjaktigt skall kunna ske för alla de kombinationer av dessa variabler - S/Míl) A kommenderade komplexa förstärkningar mn, bärvàgsfrekvens och temperatur - som kan uppkomma.

Som nämnts, är det enligt känd teknik ett alternativ att anordna ett antennsystem så att det under drift kan kalibrera om sig självt när en eller' flera av dessa variabler ändras. I ett självkalibrerande system kalibreras styrsignalerna till de styrbara dämparna och fasvridarna, när vissa av dessa variabler ändras. Även för ett självkalibrerande system kan det dock vara optimalt att lagra en viss mängd kalibreringsdata; exakt hur mycket kalibreringsdata som är optimalt att lagra i ett självkalibrerande antennsystem beror på tillämpningen. Om 10 15 20 25 509 454 18 exempelvis värdena på de kommenderade komplexa förstärkningarna ”m“Amm varierar betydligt snabbare än vad temperaturen och de bärvågsfrekvenser som systemet utnyttjar varierar så är det kanske lämpligt att lagra en sådan mängd kalibreringsdata så att inställningar av styrsignalerna till de styrbara dämparna och fasvridarna associeras till möjliga värden på de kommenderade komplexa förstärkningarna WWUAMM. När temperatur eller bärvågsfrekvens ändras ställer' systemet styr de styrbara dämparna och fasvridarna, varvid kalibreringsdata modifieras. Om istället värdena på de kommenderade komplexa förstärkningarna WMDAMM och bärvágs- frekvens varierar snabbare än temperaturen. så är det kanske lämpligt att lagra kalibreringsdata som associerar inställningar av styrsignaler till de styrbara dämparna och de styrbara fasvridarna till kombinationerna av möjliga värden på de kommenderade komplexa förstärkningarna ”m”AmM och möjliga bärvàgsfrekvenser. Om temperaturen varierar snabbare än värdena på de kommenderade komplexa förstärkningarna “m”A¶m, och bärvågsfrekvensen så är kanske det optimala att utföra en omställning av styrsignalerna som styr de styrbara dämparna och fasvridarna varje gång som någon variabel ändras.

Antennsystem som är självkalibrerande under drift är, som nämnts, vanligen komplicerade. Antennsystemet 23 i figur 3 kan dock kalibreras med förhållandevis enkla medel, vilket kommer att beskrivas i det följande.

Antennsystemet 23 i figur 3 innefattar en testantenn 45 med ett strålningselement 46. Via testantennen 45 kan signaler sändas ut eller mottagas. Testantennen 45 är anordnad i närheten av antennenheten 25, så att de signaler som sänds ut via 10 15 20 25 19 509 454 testantennen 45 kan mottagas via antennenheten 25 och sä att signaler som sänds ut via antennenheten. 25 kan mottagas via testantennen 45.

Antennsystemet 23 i figur 3 innefattar även en signalgenerator 47. Signalgeneratorn 47 innefattar en styrbar oscillator 49 och en signalomkopplare 53. Den styrbara oscillatorn 49 är ansluten till signalomkopplaren 53. Signalomkopplaren 53 kan ställas i ett första och ett andra läge 55 och 57. När signalomkopplaren 53 är i sitt första läge 55 kopplas en signal från den styrbara oscillatorn 49 via signalomkopplaren 53 till en första fördelningspunkt 59. Den första fördelningspunkten 59 är ansluten dels till testantennen 45, dels till en första signalingàng 63 hos en mottagare 61. När signalomkopplaren 53 är i sitt andra läge 57 kopplas en signal från den styrbara oscillatorn 49 via till en andra signalomkopplaren 53 fördelningspunkt 65. Den andra fördelningspunkten 65 är ansluten dels till den analoga fördelningsanslutningen 33 hos fördelningsenheten 31, dels till en andra signalingàng 67 hos mottagaren 61.

När signalomkopplaren 53 är i sitt första läge 55 kommer sàledes_ en signal från den styrbara oscillatorn 49 att uppdelas i två delar vid den första fördelningspunkten 59. Den ena signaldelen mottages av mottagaren 61 via mottagarens första signalingàng 63 och den andra signaldelen tillförs testantennen 45, och därmed kommer en signal att sändas ut från testantennen 45. Om den frán testantennen 45 på detta sätt utsända signalen mottages av antennenheten 25 så kommer den av antennenheten. 25 mottagna signalen att överföras till mottagarens 61 andra signalingàng 67. 10 15 20 25 30 1509 434 2° När signalomkopplaren 53 istället är i sitt andra läge 57 kommer en signal fràn den styrbara oscillatorn 49 att uppdelas i två delar vid den andra fördelningspunkten 65. Den ena signaldelen tillförs därmed mottagarens andra signalingáng 67, och den andra signaldelen tillförs den analoga fördelningsanslutningen 33 hos fördelningsenheten 33. En signal kan därmed sändas ut via antennenheten 25. Den via antennenheten 25 utsända signalen kan mottagas via testantennen 45, och den via testantennen mottagna signalen tillförs mottagarens 61 första signalingáng 63.

Signalgeneratorn 47 i figur 3 innefattar styrsignalingángar 69 och 71 för mottagning av styrsignaler cl och c2 för styrning av och den styrbara oscillatorn 49 signalomkopplaren 53.

Styrsignalingångarna 69 och 71 hos signalgeneratorn är anslutna till en motsvarande uppsättning styrsignalutgàngar 73 hos styrenheten 41. Styrenheten 41 är anordnad att via styrsignalutgàngarna 73 avge styrsignalerna cl och c2 för styrning av signalgeneratorn 47. Styrenheten kan således styra i vilket läge 55 eller 57 som signalomkopplaren 53 skall vara i samt vilka signalfrekvenser som den styrbara oscillatorn 49 skall generera.

Mottagaren 61 i figur 3 innefattar detektorer - ej utritade i figur 3 f för detektering av fasskillnad och amplitudförhàllande mellan de signaler som nmttages på nwttagarens 61 första och andra signalingàng 63 och 67. Mottagaren 61 innefattar även en detektorsignalutgáng 75 via vilken en detektorsignal dl avges.

Detektorsignalen dl förmedlar information om den fasskillnad och det amplitudförhállande som har detekterats av mottagaren 61.

Detektorsignalutgàngen 75 hos mottagaren 61 är ansluten till en motsvarande detektorsignalingáng 77 hos styrenheten 41.

Styrenheten 41 erhåller därmed information om den fasskillnad 10 15 20 25 21 509 434 och det amplitudförhàllande som har detekterats av mottagaren 61.

S/M-modulerna 27-(1-N) i figur 3 och 4 har var och en anordnats med ett kommenderbart referensläge vid mottagning. Styrenheten 41 kommenderar en av S/M-modulerna, säg S/M-modulen nummer l 27- l (1 S 1 S N), i referensläget vid mottagning genom att via den digitala kommunikationskanalen till S/M-modulen 27-l i fråga sända över ett kommando indikerande att S/M-modulen 27-l skall ställas in i referensläget vid mottagning. Kontrollenheten 91-l i S/M-modulen 27-l i fråga ställer' då in S/M-modulen 27-l i mottagning med förutbestämda vården på styrsignalerna c3-1 och c4-1 för styrning av den styrbara dämparen 81-1 och den styrbara fasvridaren 85-1 i S/M-modulen 27-l. För de förutbestämda värdena på styrsignalerna c3-l och c4-l har den komplexa förstärkningen vid mottagning för S/M-modulen 27-1 i fråga kartlagts som funktion av temperatur T och frekvens f, och kontrollenheten 91-1 hos S/M-modulen 27-l är anordnad med minnesorgan med data frán denna kartläggning, som beskriver S/M- modulens 27-1 komplexa förstärkning för referensläget vid mottagning som funktion av temperatur T och frekvens f. På motsvarande sätt har den komplexa förstärkningen vid mottagning för _de övriga S/M-modulerna 27-q_ (1 S q S N;_q # l) kartlagts för deras referenslägen vid. mottagning, och. motsvarande data från dessa kartläggningar har anordnats i minnesorganen i deras respektive kontrollenheter 91-q.

Kartläggningen av S/M-modulernas 27-(1-N) komplexa förstärkning för referenslägena vid mottagning görs lämpligen under ideala förhållanden, exempelvis vid tillverkning eller service av S/M- modulerna 27-(1-N), varvid metoder enligt känd teknik för 10 15 20 25 509 454 22 undersökning' av S/M-modulernas 27-(1-N) komplexa förstärkning vid mottagning kan användas.

Den komplexa förstärkningen vid mottagning för S/M-modulen nummer l 27-l (1 S l S N) som funktion av frekvens f, temperatur T och den kommenderade komplexa förstärkningen vid nwttagning NDAKM för S/M-modulen nummer ]. 27-l betecknas i. det följande med "mA(f, TfwAKoM) . På motsvarande sätt betecknas den komplexa förstärkningen vid sändning för S/M-modulen nummer l 27-l som funktion av frekvens f, temperatur T och den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning QDAKM för S/M-modulen nummer' l 27-l med “ÜA&,TfuÜAmm). Den komplexa förstärkningen vid mottagning för referensläget vid mottagning för S/M-modulen nummer l 27-l (1 S l S N) funktion av frekvens och SOITI temperatur T betecknas i det följande med "m“5A@,T) och är här, pà grund av kartläggningen, en känd storhet.

Med hjälp av kartläggningen av de komplexa förstärkningarna vid mottagning "m“fA&,T) (1 S 1 S N) för referenslägena vid mottagning för S/M-modulerna 27-l kan antennsystemet 23 kalibreras i mottagning pà ett förhållandevis enkelt sätt, vilket nu kommer att beskrivas.

I figur 5 visas en signalmodell som kommer till användning vid kalibrering i mottagning av antennsystemet 23 i figur 3. I figur 5 beskrivs signaltransporten då en testsignal, genererad av den för att styrbara oscillatorn 49, sänds ut via testantennen 45, sedan mottagas via antennenheten 25 av mottagaren 61. En av S/M- modulerna, säg S/M-modulen nummer i 27-i, är aktiv i mottagning, de övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q # i) är kommenderade i isolationsläge. I figur 5 utnyttjas en komplex beskrivning, 10 15 20 '25 30 23 509 434 och det underförstàs att de verkliga signalerna fås genom att ta realdelen av de komplexa signalerna i figur 5. Testsignalen bo fràn den styrbara oscillatorn 49 år här en harmoniskt oscillerande signal med en frekvens f och kan således skrivas bo=Bexp(j21tft), där B är en konstant, där j är den imaginära enheten, och där t är tiden.

Den signal som i figur 5 matar själva stràlningselementet 46 hos testantennen 45 betecknas bl och denna signal har i allmänhet en annan amplitud och fas än testsignalen bo. Orsaken till att den signal som driver stràlningselementet 46 hos testantennen 45 har annan amplitud och fas än testsignalen bo är bland annat signalpåverkan 'vid överföringen av testsignalen bo till testantennen 45 och signalpáverkan från sändelektroniken i testantennen 45. Den signal bosom driver stràlningselementet 46 hos testantennen 45 kan fàs genom en första komplex förstärkning saK&,T7 av testsignalen bo, så att Den första bfsamf, fnbo. komplexa förstärkningen s“K(f,T) är här en obekant storhet som kan bero av frekvensen f hos testsignalen samt av temperaturen T.

Strålningselementet 46 hos testantennen 45 utstrålar nu elektromagnetiska vågor, som genererar en signal bo i stràlningselementet 29-i hos S/M-modul nummer-i. Den signal bo som genereras i stràlningselementet 29-i hos S/M-modul nummer i 27-i har i allmänhet en annan fas och amplitud än den signal bo som driver stràlningselementet 46 hos testantennen 45. Signalen bokan fås genom en andra komplex förstärkning Ha(f) av signalen bl, så att bo = Hajﬂbr Den andra komplexa förstärkningen Haßf) beror av frekvensen f och det sätt på vilket vågutbredningen mellan stràlningselementet 46 hos testantennen 45 och stràlningselementet 29-i hos S/M-modul nummer i 27-i sker. Om 10 15 20 25 509 434 24 vágutbredningen mellan strålningselementet 46 hos testantennen 45 och strålningselementet 29-i hos S/M-modul nummer i 27-i innefattar reflexioner så är den andra komplexa förstärkningen Ha(f) svär att beräkna. Eftersom antennsystemet 23 i figur 3 skall kunna kalibreras under drift, då reflexioner mycket väl kan förekomma, ses därför den andra komplexa förstärkningen Ha(f) här som en obekant storhet.

För vàgutbredning mellan strålningselementet 46 hos testantennen 45 och stràlningselementen 29-q hos de övriga S/M-modulerna 27-q definieras på. motsvarande sätt komplexa förstärkningar }gq(f) (1 S q S N; q i i) motsvarande den andra komplexa förstärkningen Hn(f) i figur 5.

Den via antennenheten. 25 mottagna signalen, sonx mottages av mottagaren 61 via mottagarens andra signalingång 67, betecknas i figur 5 som b3. Signalen b3 beror enbart av den signal bz som genereras i strålningselementet 29-i hos S/M-modulen nummer i 27-i, eftersom de övriga S/M-modulerna 27-q (1 5 q S N; q # i) är i isolationsläge och därmed inte släpper igenom några signaler. Signalen b3 har en annan amplitud och fas än signalen bg och fås genom att den komplexa förstärkningen vid mottagning m9A&,Tf“)Amm) för S/M-modulen nummer i 27-i verkar pà signalen bz.

Den komplexa förstärkningen vid mottagning mWN&,Tfm)Amm) för S/M-modulen nummer i 27-i är i figur 5 uppdelad i tvà delar, dels den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning mÜA¶m, för S/M-modulen nummer i, som är en känd variabel, dels en komplex felförstärkning m”E&,Tfm)AKw) vid mottagning för S/M-modul nummer i 27-i. Den komplexa felförstärkningen vid mottagning "mE&,TfmÜAmM) är en obekant storhet som i allmänhet lO 15 20 25 25 509 434 kan bero av testsignalens bo frekvens f, temperaturen T och värdet pä den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning "WAKOM för S/M-modulen nummer i 27-i. Med införda beteckningar gäller således "(”A(f, Tf” AK°M)='“”E(f, T,"m AKoM)-'“”AK°M.

På ett motsvarande sätt definieras komplexa felförstärkningar vid mottagning "(°)E(f,T,"(°) AKOM) (1 S q S N; q :ß i) för de övriga S/M-modulerna 27-q motsvarande den komplexa felförstärkningen vid mottagning "(”E(f, TWÜAKOM) för S/M-modul nummer i 27-i.

Ett tillräckligt villkor för att antennsystemet 23 skall vara kalibrerat i mottagning är, såsom inses av en fackman, att de komplexa felförstärkningarna vid mottagning "mE(f,T,"u)AxoM) för S/M-modulerna 27-l (1 S l S N) är lika med ett.

Vid kalibreringen av antennsystemet 23 i mottagning gäller det att ställa om de styrsignaler c3-(1-N) och c4-(l-N) som styr de styrbara dämparna 81-(l-N) och de styrbara fasvridarna 85-(1-N) sà att de komplexa felförstärkningarna "mE(f, IMDAKOM) (l S l S N) vid mottagning för samtliga S/M-moduler 27-(1-N) är lika med ett. För detta ändamål skall nu härledas en felformel, utifrån vilken en omställning av styrsignalerna c3-(l-N) och c4-(1-N) för _styr_ning av de sjtyrbara dämparna 81-(1-N)_ och de styrbara fasvridarna 85-(l-N) kan ske.

Ett komplext förstärknings förhållande vid mottagning WÜMTGGÉ, Tfn) AKOM) för S/M-modul nummer i 27-i, svarande mot frekvensen f och den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning "mAmM för S/M-modulen nummer i 27-i definieras här som förhållandet mellan den via mottagarens andra signalingàng mottagna signalen ba och testsignalen bo, sá att 10 15 20 25 '509 434 26 M(i)M.ÅTG(fI TIME) AKOM) E b3 / bo ' Ett argument till det komplexa förstärkningsförhållandet vid mottagning WÜMÅTGOÉ, TfmAKOM) motsvarar fasskillnaden mellan signa- len b3 och signalen bo, och beloppet av det komplexa förstärkningsförhållandet vid mottagning WÜMÅTGE, TÅWAKQM) motsva- rar amplitudförhàllandet mellan signalen b3 och signalen bo. Det komplexa förstärknings förhållandet vid mottagning "(”"ÃTG(f,T,"mAK°M) är en känd storhet, eftersom fasskillnad och amplitudförhàllande mellan signalerna b3 och bo kan detekteras av mottagaren 61.

Komplexa förstärknings f örhàllanden vid mottagning "(q)"ÃTG(f,T,"(q)AK0M) för de övriga S/M-modulerna 27-q (1 < q < N; q i i) definieras pá motsvarande sätt som för S/M-modulen nummer i 27-i.

Med betraktande av figur 5 inses att det komplexa förstärkningsförhàllandet vid mottagning WÜMÅTGE, Tfm AKOM) för S/M-modulen nummer i 27-i sammansätts av den sammanlagda komplexa förstärkningen av den första och den andra komplexa förstärkningen samt den komplexa förstärkningen vid mottagning för _ s/M-modulen nummer Ai 27-i saK(f, 'D , Hai (f) och "(i)E(f,T,"(i)A )-"mA , så att: KOM KOM MumÅ-rGwfl Tina) Axowàzsalqfl T) _ Haiæymuæxf' Tlnm AKOM)_M Ekvation (3) gäller oberoende av värdet pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning WÜAKOM; speciellt gäller en motsvarande ekvation för referensläget vid mottagning för S/M-modul nummer i, så att: lO 15 20 25 27 509 434 "*”“““*G-"*”R“A .

Här betecknar "mm"“FG&,T) det komplexa förstärkningsförhållandet vid mottagning för referensläget vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i.

Med utnyttjande av ekvationerna (3) och (4) erhålles följande felformel: MCÜREFAEI 13 MIiJA (5) ' KOM M(i)MÅTG(f' TIMÜ.) AKOM) .

MmEKf' Trim AKOM) = Mumxmrdf T) Vänsterledet i ekvation (5) är den komplexa felförstärkningen vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i m”EE,Tfm)AmmL svarande mot frekvensen if och den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning WÜAHM för S/M-modulen nummer i 27-i. Högerledet i ekvation (5) innefattar endast kända storheter, och därmed kan den komplexa felförstärkningen vid mottagning "mE&,Tfm)Amm) för S/M-modulen nummer i 27-i beräknas med utnyttjande av ekvation (5).

Felformler motsvarande den i ekvation (5) gäller naturligtvis för de övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q # i).

När den komplexa felförstärkningen 'vid mottagning W”E&,Tfm)AKw) för S/M-modulen nummer i 27-i beräknats för något visst värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning MWAKM kan styrsignalerna c3-i och c4-i som styr den styrbara dämparen och 81-i den styrbara fasvridaren 85-i ställas nwttagning “wE&ﬂLm”AmQ för S/M-modulen nummer i 27-i. Dessa styrsignaler c3-i och c4-i ställes härvidlag om så att S/M- 10 15 20 25 '5o9 434 n modulens 27-i förstärkning ändras en faktor motsvarande ett delat med beloppet av den komplexa felförstärkningen vid mottagning m”E&,Tfü)Amm) och så att S/M-modulens 27-i fasvridning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felförstärkningen vid mottagning arg W”E&,TÄm)A¶w)} I beskrivningen har använts begreppet "beräkna", exempelvis i sammanhanget "den beräknade komplexa felförstärkningen". Denna beräkning sker i en dator i styrenheten 41. Datorn genererar därvid. verkliga fysikaliska signaler vilka representerar numeriska storheter. Det är naturligtvis utifrån dessa verkliga fysikaliska signaler som exempelvis omställningen styrsignalerna c3-(1-N) och c4-(1-N) görs i antennsystemet 23.

Figur 6 visar ett flödesschema som beskriver ett exempel pá hur kalibrering i mottagning av antennsystemet 23 i figur 3 går till enligt uppfinningen. Figur 6 är tänkt att exemplifiera en sàdan tillämpning av antennsystemet 23 i figur 3 där värdena på de kommenderade komplexa förstärkningarna vid mottagning M(l) A (1 S l S N) och de bärvägsfrekvenser som antennsystemet 23 utnyttjar varierar betydligt snabbare än temperaturen T.

Kontrollenheterna 91-(1-N) innehåller därför minnesorgan med kalibreringsdata som associerar inställningar av styrsignalerna c3-(1-N) och c4-(1-N) för styrning av de styrbara dämparna 81- (1-N) och de styrbara fasvridarna 85-(1-N) till för den aktuella tillämpningen förekommande kombinationer av värden på de kommenderade komplexa förstärkningarna vid mottagning WDAXW (1 S l S N) samt de bärvågsfrekvenser som antennsystemet 23 utnyttjar. När temperaturen ändras sker en omställning av styrsignalerna c3-(1-N) och c4-(1-N) som styr de styrbara 10 15 20 25 29 509 434 A dämparna 81-(1-N) och de styrbara fasvridarna 85-(1-N), varvid kalibreringsdata i kontrollenheterna 91-(1-N) modifieras.

I figur 6 görs kalibreringen av antennsystemet 23 först för en första bärvàgsfrekvens fl. Detta upprepas sedan för ett förutbestämt antal ytterligare bärvàgsfrekvenser ff-fmmx. Denna upprepning indikeras i figur 6 av ett block 153.

För varje bårvàgsfrekvens ff-fmm, utförs i figur 6 kalibreringen först för S/M-modulen nummer ett 27-1 och processen upprepas sedan för de övriga S/M-modulerna 27-(2-N). Denna upprepning indikeras i figur 6 med ett block 155.

För en godtycklig modul, säg S/M-modulen nummer i, innebär kalibreringsprocessen i figur 6 för en godtycklig bärvàgsfrekvens, säg bärvágsfrekvensen nummer n fn, det följande.

S/M-modulen nummer i 27-i kommenderas i referensläge, såsom indikeras i figur 6 av ett block 157. Kontrollenheten 91-i hos S/M-modulen nummer i 27-i får härvidlag information om bärvågsfrekvensen fn från styrenheten 41 och om temperaturen T från termometern 141-i. Eftersom den komplexa förstärkningen vid mottagning "m“ïAE,T9 för referensläget vid mottagning har kartlagts som funktion av'frekvens'f och temperatur T så är den komplexa förstárkningen vid mottagning "w“{A&,T) för referensläget vid mottagning därmed, såsom nämnts, en känd storhet.

De övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q # i) kommenderas, såsom indikeras i figur 6 av ett block 159, av styrenheten 41 i isolationsläge, varvid den tredje omkopplaren 125-q hos dessa S/M-moduler 27-q ställs i sitt andra läge 131-q. 10 15 20 25 1509 454 30 Styrenheten 41 styr signalgeneratorn 47 så att signalomkopplaren 53 ställs i sitt första läge 55 och så att oscillatorn 49 en harmoniskt genererar oscillerande första testsignal med frekvensen fn. Den första testsignalen kommer därmed att sändas ut via testantennen 45, såsom indikeras i figur 6 av ett block 161. Den via testantennen 45 utsända första testsignalen mottages nu via antennenheten 25, och mottagaren 61 nwttager därmed via sin andra signalingàng 67 en första mottagen signal, svarande mot referensläget vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i och den första testsignalen. Mottagaren 61 mottager dessutom den första testsignalen via sin första signalingàng 63.

Ett första komplext förstärkningsförhållande vid mottagning mW@““FGﬁ;,Tä för S/M-modulen. nummer i 27-i, svarande mot referensläget vid mottagning för S/M-modul nummer i 27-i och bärvágsfrekvensen fn, uppmäts genom detektering i mottagaren 61 av fasskillnad och amplitudförhàllande första mellan den mottagna signalen och den första testsignalen. Uppmätningen av det första komplexa förstärkningsförhállandet vid mottagning MmwmFG&;,¶ av ett block 163. för S/M-modulen nummer i 27-i indikeras i figur 6 Kalibreringen i figur 6 av S/M-modul nummer i 27-i för bärvàgsfrekvensen fn görs först för ett första värde pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning m”A¶Wum, för S/M-modulen nummer i 27-i. Kalibreringsprocessen för S/M-modulen nummer i 27-i för bärvàgsfrekvensen fn upprepas sedan för ett förutbestämt antal ytterligare värden på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning "mAmmmm-m”AmmmuüLm för S/M-modulen nummer i 27-i. Denna upprepning indikeras i figur 6 av ett block 165. 10 15 20 25 31 509 434 För ett godtyckligt av dessa värden, säg värde nummer m, på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning “”Ammmm för S/M-modulen nummer i 27-i görs kalibreringen för S/M-modul nummer i och bärvágsfrekvensen fn enligt det följande.

S/M-modul nummer i 27-i kommenderas, såsom indikeras i figur 6 av ett block 167, i mottagning med värde nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning m”Ammmm för S/M-modulen nummer i 27-i. Kontrollenheten 91-i i S/M-modulen nummer i 27-i styr den första och den andra styrbara omkopplaren 99-i och 113-i så att dessa står i sina andra lägen 107-i och 121-i och den tredje styrbara omkopplaren 125-i så att den står i sitt första läge 129-i. Kontrollenheten 91-i i S/M-modulen nummer i 27-i fär information om bärvågsfrekvensen fn och värdet nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning ”Ammmm) för S/M-modulen nummer i 27-i från styrenheten 41. Kontrollenheten 91-i utifrån ställer, kalibreringsdata, in styrsignalerna c3-i och c4-i till den styrbara dämparen 81-i och den styrbara fasvridaren 85-i hos S/M-modulen nummer i 27-i. De övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q # i) förblir kommenderade i isolationsläge.

Styrenheten 41 ser -till att signalgeneratorns 47 signalomkopplare står i sitt första läge 55 och att oscillatorn 49 genererar en harmoniskt oscillerande andra testsignal med frekvensen fn. Den andra testsignalen utsänds därmed via testantennen 45, såsom indikeras i figur 6 av ett block 169. Den via testantennen 45 utsända andra testsignalen mottages via antennenheten 25, och nmttagaraa 61 mottager därmed via sin andra signalingång' 67 en andra. mottagen. signal, svarande mot värde nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid 10 15 20 25 509 454 32 mottagning "mAmmmm för S/M-modulen nummer i 27-i och den andra testsignalen. Mottagaren 61 mottager den andra testsignalen via sin första signalingäng 63. Ett andra komplext förstärkningsförhàllande vid mottagning "m“Gü;,Tf“ÜAmmmﬂ) för S/M-modulen nummer i 27-i, svarande mot värde nummer m pá den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning "mAmWmm för S/M-modulen nummer i 27-i och frekvensen fn, uppmäts i fasskillnad amplitudförhállande mellan den andra mottagna signalen och den mottagaren 61 genom detektering av och andra testsignalen. Uppmätningen av det andra komplexa förstärkningsförhållandet vid mottagning “mW“G@VÉE“”Ammmﬂ) för S/M-modulen nummer i 27-i indikeras i figur 6 av ett block 171.

Kalibreringen av S/M-modulen nummer i 27-i för värde nummer m pä den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning m”Ammmm och frekvensen fn fortsätter, såsom indikeras i figur 6 av ett block 173, med att den komplexa felförstärkningen vid mottagning m”E&;,TfüÜAmmmm) för S/M-modul nummer i 27-i, svarande mot bärvágsfrekvensen fn kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning WÜAHMWJ, för S/M-modulen nummer i 27-i, beräknas i beroende av det första komplexa' förstärkningsförhàllandet vid mottagning Wmmm"G&;,¶ för S/M-modulen nummer i 27-i och det andra kom- plexa förstärkningsförhållandet vid mottagning "wm“Gﬁ;,Tf“ÜAmmmm) för S/M-modulen nummer i 27-i. Vid beräkni- ngen av den komplexa felförstärkningen vid mottagning "mE&;,Tfm)AmWmm) för S/M-modulen. nummer i 27-i utnyttjas ekvation (5). 10 15 20 25 33 509 454 I beroende av den beräknade komplexa felförstärkningen vid mottagning “(”E(fn,T,"(”Ax°M,m,n,) för S/M-modulen nummer i 27-i görs, såsom indikeras i figur 6 av ett block 175, en omställning av styrsignalerna c3-i och c4-i som styr den styrbara dämparen 81-i och den styrbara fasvridaren 85-i hos S/M-modul nummer i 27-i.

Styrsignalerna c3-i och c4-i skall, sàsom nämnts, ställas om så att förstärkningen hos S/M-modul nummer i ändras en faktor motsvarande ett delat med beloppet av den beräknade komplexa felförstärkningen vid mottagning för S/M-modulen nummer i ”“”ECEn,T,'“”AKoM,m,n,) och så att fasvridningen minskas motsvarande ett argument till den beräknade komplexa felförstärkningen vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i arg WEKfn, TﬂüAxoMhnlwﬂz Kontrollenheten 91-i hos S/M-modul nummer i 27-i erhåller härvidlag information om den beräknade komplexa felförstärkningen vid mottagning "(i)E(fn,T,"(i)AK°M,m,n,) för S/M- modulen nummer i från styrenheten 41. Kontrollenheten 91-i är anordnad att utifrån den aktuella inställningen av styrsignalerna c3-i och c4-i och i beroende av den komplexa felförstärkningen vid mottagning '“”E(fn, Tfm AKOMWMN) för S/M- modulen nummer i 27-i beräkna hur styrsignalerna c3-i och c4-i skall ställas om för att uppnå det avsedda resultatet, och kalibreringsdata hos kontrollenheten 91-i hos S/M~modulen nummer i 27-i modifieras i enlighet med detta.

I praktiken genererar en styrbar oscillator, sàsom den styrbara oscillatorn 49 i figur 3 , inte en perfekt harmoniskt oscillerande signal . Istället genererar den en smalbandig signal med en bandbredd som är skild f rån noll . Den kalibreringsprocess som beskrivits här fungerar, sàsom inses av en fackman, även för en sådan smalbandig signal. 10 15 20 25 '509 434 34 Uppfinningen är dock inte begränsad till användningen av smalbandiga testsignaler. Om en mera bredbandig testsignal ß0(t) sänds ut via testantennen 45 istället för testsignalen bu i figur 5 så kan även denna bredbandiga testsignal ß0(t) utnyttjas vid kalibreringen. Istället för signalen b, i figur 5 mottager mottagaren 61 då en mottagen signal ß3(t). Låt Éoï) respektive É,E) beteckna fouriertransformerna till [%(t) respektive ß3(t).

Det komplexa förstärkningsförhål landet vid mottagning "mW“G&,Tfm)A“m) för S/M-modul nummer i kan då, såsom inses av en fackman, fås som kvoten mellan de två fouriertransformerna ßoﬁ) och ßaü), så att "“*“Å“"G = ß, / ß° (e).

Om den bredbandiga testsignalen ß°(t) innehåller en eller flera av bårvågsfrekvenserna som antennsystemet 23 utnyttjar så kan således det komplexa förstårkningsförhållandet vid. mottagning "(i)MÅTG(f,T,"mAK°M) för S/M-modulen nummer i beräknas för dessa bärvågsfrekvenser med utnyttjande av ekvation (6), för att därefter utnyttjas vid kalibrering i mottagning av antennsystemet 23. För att kunna kalibrera antennsystemet 23 i figur 2 med bredbandiga testsignaler* måste naturligtvis signalgeneratorn 49 och mottagaren 61 modifieras så att bredbandiga testsignaler kan genereras och så att fouriert rans formering kan utföras , men i övrigt kan kalibreringen vid mottagning tillgå såsom tidigare beskrivits.

Därmed har ett första sätt för kalibrering i mottagning av antennsystemet 23 beskrivits; i det följande beskrivs nu kalibrering i sändning av antennsystemet 23 samt ett andra sätt för kalibrering i mottagning. 10 15 20 25 35 509 434 I figur 5 visas även en signalmodell som kommer till användning vid kalibrering i sändning av antennsystemet 23 i figur 3. I figur 5 beskrivs signaltransporten då en testsignal ao, genererad av den styrbara oscillatorn 49, sänds ut via antennenheten 25, för att sedan mottagas via testantennen 45 av mottagaren 61. En av S/M-modulerna, säg S/M-modulen nummer i 27- i, är aktiv i sändning. De övriga S/M-modulerna 27-q (1 < q S N; q :ß i) är kommenderade i isolationsläge. I figur 5 utnyttjas även nu en komplex beskrivning, och det underförstås, såsom tidigare, att de verkliga signalerna fås genom att ta realdelen av de komplexa signalerna i figur 5. Testsignalen ao från den styrbara oscillatorn 49 är här en harmoniskt oscillerande signal med en frekvensen f och kan således skrivas ao=onexp(j21tft), där oc är en konstant.

Den signal som i figur 5 matar själva strálningselementet 29-i hos S/M-modulen nummer i 27-i betecknas al och denna signal har i allmänhet en annan amplitud och fas än testsignalen ao.

Signalen al fås genom att den komplexa förstärkningen vid sändning S(”A(f,T,smAK°M) hos S/M-modulen nummer i 27-i verkar på signalen ao.

Den komplexa förstärkningen vid sändning sm1\(f,_T,smAKoM) för S/M- modulen nummer i 27-i är i figur 5 uppdelad i tvà delar, dels den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning SWAKOM för S/M-modulen nummer i 27-i, som är en känd variabel, dels en komplex felförstärkning vid sändning sü)E(f,'I',smAK°M) för S/M- modulen nummer i 27-i. Den komplexa felförstärkningen vid sändning smE(f,T,smAxoM) för S/M-modulen nummer i 27-i är en obekant storhet som i allmänhet beror av frekvensen f, temperaturen T och värdet pà den kommenderade komplexa 10 15 20 25 6509 434 36 förstärkningen vid sändning QÜAMM för S/M-modulen nummer i 27- i. Med införda beteckningar gäller således s(i)^(fl Tlsu) AxoMﬁsmExfl TIsm AKoM)_sAK°M_ På ett motsvarande sätt definieras komplexa felförstärkningar vid sändning ¶@EE,Tf“ÜAmM) (1 S q 5 N; q # i) för de övriga S/M- modulerna 27-q lnotsvarande den. komplexa felförstärkningen. vid sändning ¶”Eü,Tf“ÜAmm) för S/M-modul nummer i 27-i.

Strålningselementet 29-i hos S/M-modulen nummer i 27-i utstrålar nu elektromagnetiska vågor, som genererar en signal az i strálningselementet 46 .hos testantennen 45. Den signal az som genereras i strálningselementet 46 hos testantennen. 45 har i allmänhet en annan fas och amplitud än den signal al som driver strálningselementet 29-i hos S/M-modulen nummer i 27-i. Signalen az kan fås genom en tredje komplex förstärkning Half) av signalen al, så att az = Hﬁjñar Den tredje komplexa förstärkningen Ig¿(f) beror av frekvensen. f och det sätt på vilket vågutbredningen mellan strálningselementet 29-i hos S/M- modulen nummer i 27-i och strálningselementet 46 hos test- antennen 45 sker. Om vågutbredningen mellan strálningselementet 29-i hos S/M-modulen nummer i 27-i och strálningselementet 46 hos _testantennen 45 ,innefattar reflexioner så är den tredje komplexa svår att beräkna. Eftersom förstärkningen }ga(f) antennsystemet 23 i figur 3 skall kunna kalibreras under drift, då reflexioner mycket väl kan förekomma, ses därför den tredje komplexa förstärkningen Hn(f) här som en obekant storhet.

Den signal som mottagaren 61 nu mottager via sin första signalingàng 63 betecknas i har i figur 5 as. Signalen a3 allmänhet en annan amplitud och fas än signalen az som genereras i strálningselementet 46 hos testantennen 45. Orsaker till detta 10 15 20 25 37 509 434 är bland annat från signalpàverkan mottagarelektroniken i testantennen 45 samt signalpáverkan vid signalöverföringen från testantennen 45 till mottagarens 61 första signalingàng 63.

Signalen ao kan fås genom en fjärde komplex förstärkning "°K(f,ïå av signalen az, så att a,="°K(f,'I9a,. Den fjärde komplexa förstärkningen "°K(f, T) är här en obekant storhet som kan bero av frekvensen f och temperaturen T.

Ett komplext f örstärkningsförhâllande vid sändning Su)"ÅTG(f,T,sü)AK°M) för S/M-modulen nummer i 27-i, svarande mot frekvensen f och den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning SWAKOM, definieras här som förhållandet mellan den via mottagarens 61 första signalingàng 63 mottagna signalen ao och testsignalen ao, så att SﬁJMÅTGæl TISÜ.) AKOM) E aa / ao _ Ett argument till det komplexa förstärkningsförhàllandet vid sändning s“'“ÅTG(f,T,smAK°M) för S/M-modulen nummer i 27-i motsvarar fasskillnaden mellan signalen ao och signalen ao, och beloppet av det komplexa f örstärknings f örhàllandet vid sändning Sum” G(f , Tfm AKOM) för S /M-modulen nummer i 2 7 - i mot svarar amplitudförhâllandet mellan signalen ao och signalen ao. Det komplexa förstärkningsförhàl landet vid sändning sümÅTG(f,T,Sü)AK°M) för S/M-modulen nummer i 27-i är en känd storhet, eftersom fasskillnaden och amplitudförhàllandet mellan signalerna ao och ao kan detekteras av mottagaren 61.

Komplexa f örstärknings förhållanden vid sändning s(°*mÅTG(f,T,S(q)AKoM) för de övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q .<_ N; 10 15 20 25 509 454 38 q # i) definieras pà motsvarande sätt som för S/M-modulen nummer i 27-i.

Genom betraktande av figur 5 inses att det komplexa förstärkningsförhâllandet vid sändning smm“G@,I“”Amm) för S/M- modulen nummer i 27-i är den sammanlagda komplexa förstärkningen av den komplexa förstärkningen vid sändning hos S/M-modulen nummer i 27-i, den tredje komplexa förstärkningen och den fjärde komplexa förstärkningen ¶”A&,TfmZ\ Igaﬁ) och kom) I *“K&,Tl Således gäller: anus-GE, TIsw AKOM) = Hiawya mf' Tyszsumfl Tlsw AxoMysnAxoM (8) _ Enligt den föreliggande uppfinningen föreslås nu tvâ sätt att göra kalibreringen i sändning av antennsystemet 23. Enligt det första sättet görs kalibreringen i sändning pá ett motsvarande sätt som i mottagning. Enligt det andra sättet utnyttjas referenslägena vid mottagning även för kalibrering i sändning.

I det följande beskrivs det första sättet för kalibrering i sändning. Eftersom detta första sätt att kalibrera antennsystemet 23 i sändning precis motsvarar det sätt på vilket antennsystemet 23 kalibrerades i mottagning, vilket tidigare beskrivits ingående, så beskrivs därför detta förhållandevis kortfattat.

S/M-modulerna 27-(1-N) har härvidlag anordnats med kommenderbara referenslägen 'vid sändning. Styrenheten 41 kommenderar en av S/M-modulerna, säg S/M-modulen nummer l 27-l (1 S l S N), i referensläget vid sändning på ett motsvarande sätt som den kommenderar S/M-modulen nummer l i referensläget vid mottagning, vilket tidigare beskrivits. S/M-modulernas 27-(1-N) komplexa förstärkningar vid sändning har för referensläget vid sändning 10 15 20 25 39 5Û9 454 kartlagts som funktioner av frekvens och temperatur T. Den komplexa förstärkningen vid sändning för referensläget vid S/M-modulen 27-1 som sändning för nummer 1 funktion av frekvensen f och temperaturen T betecknas i det följande med SWREFAE, 'I) och är, på grund av kartläggningen, en känd storhet.

Följande ekvation, motsvarande ekvation (4) , gäller i sändning för referensläget vid sändning för S/M-modulen nummer i 27-i.

SÜUMÅTREI-'Gæl .Ia-:MEKEI T) _ HiaE)_$(ilREF^(fl Här betecknar sm“í“mFG(f,'I”) det komplexa förstärkningsförhållandet vid sändning för referensläget vid sändning för S/M-modulen nummer i 27-i.

Med utnyttjande av ekvationerna (8) och (9) erhålles följande felformel, vilken motsvarar felformeln för mottagningsfallet i ekvation (5) .

SÜJMÃTGE, TIMCL) AKOM) . SOÛREFAE' Û SÜJMÅTREF GE, T, SUJA S(í)E(fl TISÜ.) A ) KOM ) KOM Högerledet i ekvation (10) innefattar endast kända storheter, och därmed kan den komplexa felförstärkningen vid sändning smE(f, Tfm-AKOM) beräknas med-utnyttjande av ekvation (10) .

Felformler motsvarande den i ekvation (10) gäller naturligtvis för de övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q .<_ N; q i i).

När den komplexa fel förstärkningen vid sändning s(ÜEI(f,T,s(ÜAK°M) för S/M-modulen nummer i 27-i har beräknats för något visst värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning sm AKOM för S/M -modu len nummer i 2 7 - i kan styrsignalerna c3-i och c4-i som styr den styrbara dämparen 8l-i 10 15 20 25 iso9 434 40 och den styrbara fasvridaren 85-i ställas om i beroende av den beräknade komplexa felförstärkningen vid sändning swE(f,T,smAK°M) för S/M-modulen nummer i 27-i. Dessa styrsignaler c3-i och c4-i skall härvidlag ställas om så att S/M-modulens 27- i förstärkning ändras en faktor motsvarande ett delat med beloppet av den komplexa felförstärkningen vid sändning Sü'E(f-,T,S(ÜAKOM)I för S/M-modulen nummer i 27-i och så att S/M- modulens 27-i fasvridning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felförstärkningen vid sändning arg “”E&,Tfm)Amm)} för S/M-modulen nummer i 27-i.

Kalibreringen i sändning av antennsystemet 23 enligt det första sättet motsvarar, såsom sagts, kalibreringen i mottagning som tidigare beskrivits. Den detaljerade beskrivningen av kalibreringen i mottagning som illustreras i figur 6 kan därmed även sägas illustrera kalibreringen i sändning enligt det första sättet. Detta gäller naturligtvis endast om figur 6 modifieras på vederbörligt sätt, exempelvis sä gäller det att vid kalibreringen i sändning enligt det första sättet för kalibreringen i sändning så sänds testsignalerna ut via antennenheten. 25 och. mottages via testantennen, 45 medan vid kalibreringen i mottagning förhållandet var det omvända.

Det andra sättet att kalibrera antennsystemet 23 i sändning skall nu beskrivas. Enligt detta andra sätt utnyttjas referenslägena vid mottagning även vid kalibreringen i sändning.

En av S/M-modulerna, säg S/M-modulen nummer r 27-r, utväljs härvidlag som en referensmodul 27-r. En ekvation. motsvarande ekvation (8) gäller för referensmodulen 27-r, så att: S(r)MÃTG(fI T,S(r) AKOM) = Hra (fyMa T;)_S(r) ECE, TISU) AKOM )_S(r)AKOM I 10 15 20 41 509 434 Ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid S(ï) A sändning Rum för referensmodulen utväljs som ett S(r) A jämförelsevârde vid Utifrån ekvation sändning (ll) KOM(D) ' erhålles speciellt för jämförelsevärdet vid sändning “”Amm@: SMMÄTGE, T,S(r) Axouan) = Hramjla KE' fI1)_S(r)E(f, TISU) AK°M(°))_S(r)AKoMm) _ Med utnyttjande av ekvationerna (ll) och (12) erhålles: S(::)E(f, Tlsür) AKOM) SMMÅTGLÉI Tlsk) AKOM) Sir) Axomo) $(I)E(f' TISÜT) AKOMWI) _ S(I)MÃTG(fI Tlsﬁï) Axohﬂw) . SÜI) KOM ' Vänsterledet i ekvation (13) är en komplex felkvot vid sändning SÜÛEEI T,S(r) ﬂﬂ sm för referensmodulen E(f, T, A 27-r, svarande mot KOM(O)) frekvensen f, den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning SWAWW för referensmodulen 27-r' samt jämförelsevärdet vid sändning “ÜA Högerledet i ekvation (13) innehåller KOM(0) ' endast kända storheter. Den komplexa felkvoten vid sändning S(r) EE I T' Sk) A KOM) SH , SM för referensmodulen 27-r kan därmed beräknas t EE? T' Axomok) utifrån ekvation (13).

Antennsystemet 23 ärf såsom inses av en fackman, kalibrerat i sändning om de komplexa felförstärkningarna vid sändning s(1)E(f,T,smAx0M) (1 S l 5 N) är de samma för alla S/M-modulerna 27-(1-N). Vid det andra sättet för kalibrering i sändning är det avsikten att alla S/M-moduler 27-(1-N) skall ha samma komplexa felförstärkning vid sändning SmE&,Tf“ÜAmm) som referensmodulens 27-r felförstärkning vid sändning SmE&,TfmPHWmL svarande mot jämförelsevärdet vid sändning “”Ammm. Ett nödvändigt villkor ILO 15 20 509 454 42 för att detta skall vara uppfyllt är att den komplexa felkvoten Sk) EE, TiSür) AKOM) vid sändning smEæ TsﬂA för referensmodulen 27-r, svarande KOM (O) mot frekvensen f, den kommenderade komplexa förstärkningen vid S(r) A sändning mM för referensmodulen 27-r samt jämförelsevärdet vid sändning ““Amm@, är lika med ett. När den komplexa 5(l')E(f, TISKI) AKOM) felkvoten vid sändning 3§------ EE' Tlsm Axomw) för referensmodulen 27-r har beräknats för något värde pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning “ﬂAmM för referensmodulen 27-r kan styrsignalerna c3-r och c4-r som styr den styrbara dämparen 81-r och den styrbara fasvridaren 85-r i referensmodulen 27-r ställas om i beroende av den beräknade komplexa felkvoten vid sändning sm mf, Tlsm AKOM) sm sm för referensmodulen 27-r.

EE' Tf Axomrß) Styrsignalerna c3-r och c4-r skall härvidlag ställas om så att referensmodulens 27-r förstärkning ändras en faktor motsvarande ett genom beloppet av S(Z)E(fl T,S(!') A ) den komplexa felkvoten vid sändning š;--§§-3%- och så att EE' TI Axonm) referensmodulens 27-r fasvridning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid sändning ' 5(r) S(r) E&,¶ A ) f f KOMKJ) Även för de övriga S/M-modulerna 27-q skall (1 S q S N; q $ r) styrsignalerna c3-q och c4-q till de styrbara dämparna 81-q och de styrbara fasvridarna 85-q ställas in sä att de komplexa felförstärkningarna “@E&,Tf@)Amm) vid sändning för dessa S/M- moduler 27-q motsvarar den komplexa felförstärkningen vid sändning smE&,Tf“ÜAmmm) för referensmodulen 27-r, svarande wmt 10 15 20 43 509 434 jämförelsevärdet vid sändning S("AKOM(O,. För detta ändamål skall nu härledas en ekvation utifrån vilken denna omställning kan ske för S/M-modulen nummer i 27-i.

Med utnyttjande av ekvationerna (8) och (12) erhålles först: sm EE, Tlsu) Akon) _ SﬁWlÅT GE, TISÜ) AKOM) I Hra . Shi) A Sk) EE, TISÜF) Axoyuw) s( när s( ) I GE' T' r Axomw) KOM ( O) Hiaæ) SÜJA ' KOM Högerledet i ekvation (14) innefattar tre kvoter. Den första och den tredje kvoten innehåller endast kända storheter, den andra det vill säga H“(f), ia kvoten, är dock okänd och måste således uttryckas i kända storheter för att ekvation (14) skall kunna utnyttjas. Det observeras därför att en ekvation motsvarande ekvation (4) gäller även för referensmodulen 27-r, så att MÜÜMÅTREF GE, Ü=SâGGI m _ Har (f)_M(Z)REFA( f ' _ Med utnyttjande av ekvationerna (4) och (15) erhålles: z-urn-zi-.TREPGCEI .n M H,,,(f) _ _ Mtinaåmm-'GE T) Muﬁaax-'AE T) _ (16) En för en fackman välkänd reciprocitet mellan sändande och mottagande mellan antlennerigör att Hai(f)=Hia(f) . På motsvarande sätt gäller naturligtvis att Har(f)=Hra(f). Vänsterledet i ekvation (16) är således lika med den obekanta andra kvoten Hra(f) i högerledet i ekvation (14). Högerledet i ekvation (16) Hiaæ) innehåller endast kända storheter och kan således ersätta den få andra kvoten i ekvation (14), så att: ia 10 15 20 l5o9 434 i 44 swEcE' Tlsü) Alton) süJMÅTGEI Trsm AKOM) rurnaicrasrGæl .D _ MmREPAEI .n SM Akomm sun sm _ sx »när s< x MumA-raz-:r ' ' EE' TI Axomm) I GE' Tf r Axomm) Gti' FD H(l'lRÉFA(f, n SIÜA ( ' KOM Vânsterledet i ekvation (17) är en komplex felkvot vid sändning SÜJEæ' Tlsü.) EÉ7--š;--- för S/M-modulen nummer i E63/ TI Axowuw) 27-i, svarande mot frekvensen f, den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning QÜAWM för S/M-modulen nummer i 27-i samt referensvärdet vid sändning “”AmWw. Högerledet i ekvation (17) innehåller endast kända storheter och den komplexa felkvoten vid SÜ.) T Sü) A ) sändning ﬂﬂ ' gm “M för S/M-modulen nummer i 27-i kan EE' Tf Axomm) därmed beräknas utifrån ekvation (17). Omställningen av styrsignalerna c3-i och c4-i görs så att förstärkningen hos S/M- modulen nummer i 27-i ändras en faktor nmtsvarande ett genom beloppet av den komplexa felkvoten vid sändning och så att fasvridningen minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid sändning arg{ Sk) EE I Tlsk) A anmf, .Lsm AKOM) } KOM(O)) Genonx betraktande av' ekvation (17) inses att kalibreringen i sändning-av antennsystemet-23 enligt det andra-sättet inbegriper att testsignaler både utsänds och mottages via antennenheten 25.

Det andra sättet för kalibrering i sändning har fördelen att referenslägena vid mottagning kan utnyttjas även för kalibreringen i sändning, vilket minskar den mängd data som antennsystemet 23 behöver lagra för att kunna kalibreras.

Ekvationer motsvarande ekvation (17) gäller naturligtvis för de övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q # i,r). 10 15 20 25 45 509 454 I figurerna 7, 8 och 9 visas flödesscheman som beskriver ett exempel på hur kalibreringen i sändning av antennsystemet 23 går till enligt det andra sättet. Figurerna 7, 8 och 9 år tänkta att exemplifiera en på de sådan tillämning av antennsystemet 23 där värdena kommenderade komplexa förstärkningarna vid sändning NUANW (1 S 1 S N) för S/M-modulerna 27-l och de bärvàgsfrekvenser som antennsystemet 23 opererar vid varierar betydligt snabbare än temperaturen T. Kontrollenheterna 91-(1-N) innehåller därför kalibreringsdata som associerar inställningar av styrsignaler c3-(1-N) och c4-(1-N) för styrning av de styrbara dämparna 81-(1-N) och de styrbara fasvridarna 85-(1~N) till för den aktuella tillämpningen förekommande kombinationer av värden på de kommenderade komplexa förstärkningarna vid sändning ¶nAmM och de bärvågsfrekvenser som antennsystemet 23 utnyttjar. När temperaturen ändras sker en omställning av styrsignalerna c3-(1-N) som styr de styrbara dämparna 81-(1-N) och de styrbara fasvridarna 85-(1-N), varvid kalibreringsdata i kontrollenheterna 91-(1-N) modifieras.

Kalibreringen i sändning av antennsystemet 23 inleds i figur 7 med kalibrering i sändning av referensmodulen 27-r, fall varvid i detta S/M-modulen nummer ett 27-1 utvalts som referensmodul 27-r. Kalibreringen i sändning av referensmodulen 27-1 görs i figur 7 först för en första bärvàgsfrekvens fl och kalibreringsprocessen upprepas sedan för förutbestämt antal ytterligare bärvàgsfrekvenser f,-fmmx. Denna upprepning indikeras i figur 7 av ett block 183.

Kalibreringen i sändning av referensmodulen 27-1 i figur 7 görs för en godtycklig bärvágsfrekvens, säg bärvågsfrekvensen nummer n fn, enligt det följande. 10 15 20 25 509 454 46 Referensmodulen 27-1 kommenderas i sändning med jämförelsevärdet vid sändning smAmMm, såsom indikeras i. figur 7 av ett block 185. De övriga S/M-modulerna 27-(2-N) kommenderas i sina isolationslägen, såsom indikeras i. figur '7 av ett block 187.

Styrenheten 41 styr signalgeneratorn 47 så att signalomkopplaren 53 ställs i sitt andra läge 57 och oscillatorn 49 så att denna genererar en första harmoniskt oscillerande testsignal med frekvens fn. Den första testsignalen utsänds därmed via antennenheten 25, såsom indikeras i figur 7 av ett block 189.

Den via antennenheten 25 utsända första testsignalen mottages via testantennen 45, varvid mottagaren 61 via sin första signalingäng 63 mottager en första mottagen signal, svarande mot jämförelsevärdet vid sändning “nAmmm och den första testsignalen. Mottagaren 61 mottager dessutom den första testsignalen via sin andra signalingång 67. Ett första komplext förstärkningsförhållande vid sändning för referensmodulen 27-1 smw“G&;,¶Lw)Ammm) svarande mot jämförelsevärdet vid sändning SNAMMW och bärvàgsfrekvensen fn, uppmäts genom detektering i mottagaren 61, såsom indikeras i figur 7 av ett block 191.

Kalibreringen i sändning av referensmodulen 27-1 för bärvàgsfrekvensen fn görs först för ett första 'värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning smAmmmm för referensmodulen. 27-1 och. upprepas sedan för ett förutbestämt antal ytterligare värden på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning “UA -§mA KOMKmmaxULn) for referensmodulen 27~1. Denna upprepning indikeras i figur '7 av ett block 193.

För ett godtyckligt värde av dessa värden, säg värde nummer m, pä den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning 10 15 20 25 47 509 454 smAmmmm för referensmodulen 27-1 görs denna kalibrering i sändning av referensmodulen 27-1 för bärvàgsfrekvensen fn enligt det följande.

Referensmodulen 27-1 kommenderas i sändning med värde nummer m pá den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning smA¶Wmm, för referensmodulen 27-1, såsom indikeras i figur 7 av ett block 195. Kontrollenheten 91-1 i referensmodulen 27-1 ställer härvidlag in styrsignalerna c3-1 och c4-1 utifrån kalibreringsdata. De övriga S/M-modulerna 27-(2-N) förblir kommenderade i isolationsläge. Styrenheten 41 styr signalgeneratorn 47 så att en andra harmoniskt oscillerande testsignal med frekvens fn utsänds via antennenheten 25, såsom indikeras i figur 7 av ett block 197. Den via antennenheten 25 utsända andra testsignalen mottages via testantennen 45.

Mottagaren 61 mottager därmed via sin första signalingàng 63 en andra mottagen signal, svarande mot värdet nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning SWAKWMJ, för referensmodulen 27-i och den andra testsignalen. Mottagaren 61 mottager dessutom den andra testsignalen via sin andra signalingàng 67. Ett andra komplext förstärkningsförhållande vid sändning sm”“G&M'L“”Ammmﬂ) för referensmodulen 27-1, svarande mot värde nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning SmA¶Wmm, för referensmodulen 27-1 och bärvågsfrekvensen fn, uppmäts genom detektering i mottagaren 61, såsom indikeras i figur 7 av ett block 199.

S(l)E(fn' TlSll) Axommﬂﬁ) felkvoten vid smE& TanA nl I Den komplexa sändning för KOMM) referensmodulen 27-1, svarande mot jämförelsevärdet vid 10 15 20 25 509 434 48 sändning smAmmm, värde nummer rn på den kommenderade komplexa förstärkningen. vid sändning “mA för referensmodulen 27-1 KOM(m,rx) och bärvàgsfrekvensen. fn, beräknas i beroende av det första komplexa förstärkningsförhållandet vid sändning smmWGE,¶fm)Amm@) för referensmodulen 27-1 och det andra komplexa förstärkningsförhållandet vid sändning smm"G@,1Lw”Ammmﬂ) för referensmodulen 27-1. Vid denna beräkning utnyttjas ekvation (13). Beräkningen av den beräknade komplexa Su) T Su) A ) felkvoten vid sändning -ší-1-ïšffïﬂfï för referensmodulen 27- E 1 indikeras i figur 7 av ett block 201. I beroende av den su) su) Eüšn ' T' AK0M(m,n)) beräknade komplexa felkvoten vid sändning -:EEE-EQ;--T n f ' AKOMW) för referensmodulen 27-1 görs, i enlighet med vad som tidigare beskrivits, en omställning av styrsignalerna c3-l och c4-1 som styr den styrbara dämparen 81-1 och den styrbara fasvridaren 85- 1 i referensmodulen 27-1, varvid kalibreringsdata i referensmodulens 27-1 kontrollenhet 91-1 modifieras i enlighet med detta. Denna omställning av styrsignalerna c3-l och c4-1 indikeras i figur 7 av ett block 203.

I figur 8 och figur 9 visas ett flödesschema som beskriver ett exempel på hur de övriga É/M-modulerna 27-(2-N), det vill säga utöver referensmodulen 27-1, kalibreras i sändning enligt uppfinningens andra sätt för kalibrering i sändning.

Kalibreringen i. sändning av de övriga S/M-modulerna 27-(2-N) görs först för en första bärvágsfrekvens fl och upprepas sedan för ett förutbestämt antal ytterligare frekvenser ff-fmmx, såsom indikeras i figur 8 av ett block 213. 10 15 20 25 30 49 509 4342 För en godtycklig bärvàgsfrekvens, säg bärvàgsfrekvensen nummer n fn, görs kalibreringen i sändning i figur 8 och figur 9 enligt det följande.

Referensmodulen 27-1 kommenderas i referensläge vid mottagning, såsom indikeras i figur 8 av ett block 215. De övriga S/M- modulerna 27-(2-N) kommenderas i isolationslåge, såsom indikeras i figur 8 av ett block 217. Styrenheten 41 styr signalgeneratorn 47 så att en harmoniskt oscillerande första testsignal med frekvens fn sänds ut via testantennen 45. Den via testantennen 45 utsända första testsignalen mottages via antennenheten 25, varvid mottagaren 61 via sin andra signalingàng 67 mottager en första mottagen signal, svarande mot referensläget vid mottagning för referensmodulen 27-1 och den första testsignalen.

Mottagaren 61 mottager dessutom den första testsignalen via sin första signalingàng 63. Ett första komplext förstärknings- MQIMATREF G (fn förhållande vid mottagning ,¶ﬂ för referensmodulen 27- 1, svarande mot referensläget vid mottagning för referensmodulen 27-1 och bärvågsfrekvensen fn, uppmäts genom detektering i mottagaren 61, såsom indikeras i figur 8 av ett block 221.

Kalibreringen i sändning i figur 8 fortsätter med att referensmodulen 27-1 kommenderas i sändning med jämförelsevárdet vid sändning ¶”Ammm, såsom indikeras av' ett block 223. De övriga S/M-modulerna 27-(2-N) kvarstår härvidlag i isolationsläge. Styrenheten 41 styr signalgeneratorn 47 så att en harmoniskt oscillerande andra testsignal med frekvens fn utsänds via antennenheten 25, såsom indikeras i figur 8 av ett block 225. Den via antennenheten 25 utsända andra testsignalen mottages via testantennen 45, varvid mottagaren 61 via sin första signalingàng 63 mottager en andra mottagen signal, svarande mot referensmodulen 27-1, jämförelsevärdet vid 10 15 20 25 3509 434 5° SU.) A sändning mmm och den första testsignalen. Ett första komplext förstärkningsförhàllande vid sändning $mm"G&;,TfuÜAmmW) för referensmodulen 27-1, svarande mot jâmförelsevärdet vid sändning “”Ammw och bärvàgsfrekvensen fm uppmäts genom detektering i mottagaren 61, såsom indikeras figur 8 av ett block 227.

Kalibreringen i sändning för bärvàgsfrekvensen fn i figur 8 och figur 9 görs först för S/M-modulen nummer tvà 27-2 och upprepas därefter tills det att kalibreringen i sändning har utförts för resten av S/M-modulerna 27-(3-N). Denna upprepning indikeras i figur 8 av ett block 229.

Kalibreringen i sändning i figur 8 och figur 9 för en godtycklig S/M-modul, säg S/M-modulen nummer i 27-i (2 S i S N), görs enligt det följande.

S/M-modulen nummer i 27-i kommenderas i referensläge vid mottagning, såsom indikeras i figur 8 av ett block 231. De övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q # i) kommenderas i isolationsläge, såsom indikeras i figur 8 av ett block 233.

Flödesschemat i figur 8 fortsätter nu i figur 9, såsom indikeras av ett hänvisningsblock 235. Styrenheten 41 styr signalgeneratorn 47 så att en harmoniskt oscillerande tredje testsignal med frekvens fn sänds ut via testantennen 45, såsom indikeras i figur 9 av ett block 237. Den via testantennen 45 utsända tredje testsignalen mottages via antennenheten 25, varvid mottagaren 61 via sin andra signalingång 67 mottager en tredje mottagen signal, svarande mot referensläget vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i och den tredje testsignalen. Mottagaren 61 mottager dessutom den tredje testsignalen via sin första signalingång 63. Ett första komplext 10 15 20 25 51 509 434 förstärkningsförhàllande vid mottagning "mm““FGü;,T9 för S/M- modulen nummer i 27-i, svarande mot referensläget vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i och bärvågsfrekvensen fn, uppmäts genom en detektering i mottagaren 62, såsom indikeras i figur 9 av ett block 239.

I figur 9 kalibreras S/M-modulen nummer i 27-i i sändning för bärvágsfrekvensen fn först för ett första värde på den kommenderade komplexa förstârkningen vid sändning smAmmmm för S/M-modulen nummer i 27-i och detta upprepas sedan för ett förutbestämt antal ytterligare värden på den kommenderade komplexa förstârkningen. vid sändning NÜAKMQN-“”Ammmmuühm för S/M-modulen nummer i 27-i. Denna upprepning indikeras i figur 9 av ett block 241.

För ett godtyckligt av dessa värden, säg värde nummer m, pà den kommenderade komplexa förstârkningen vid sändning “”Ammmm för S/M-modulen nummer i 27-i görs kalibreringen i sändning för S/M- modulen nummer i 27-i och bärvàgsfrekvensen fn enligt det följande.

S/M-modulen nummer i 27-i kommenderas i sändning med värde nummer m på den kommenderade komplexa förstârkningen vid sändning “”A¶mmm, för S/M-modulen nummer i 27-i, såsom indikeras i figur 9 av ett block 243. De övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q # i) kvarstår härvidlag i isolationsläge.

Styrenheten 41 styr signalgeneratorn 47 så att en harmoniskt oscillerande fjärde testsignal med frekvensen L, utsänds via antennenheten 25, såsom indikeras i figur 9 av ett block 245.

Den via antennenheten 25 utsända fjärde testsignalen mottages via testantennen 45, varvid mottagaren 61 via sin första 10 15 20 25 5Û9 434 52 signalingâng 63 mottager en fjärde mottagen signal, svarande mot värde nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning smAxmﬂnhn, för S/M-modulen nummer i 27-i och den fjärde testsignalen. Mottagaren 61 mottager dessutom via sin andra signalingâng 67 den fjärde testsignalen. Ett första komplext förstärkningsförhållande vid sändning S“”“Å“"GAK°,,,m,n,> för S/M-modulen nummer i 27-i, svarande mot värde nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning swAxmﬂmdï, för S/M-modulen nummer i 27-i och bärvàgsfrekvensen fn, uppmäts genom en detektering i mottagaren 61, såsom indikeras i figur 9 av ett block 247.

I figur 9 utförs en beräkning av den komplexa felkvoten vid su) su) Edin' TI Azcounmm) Sändning smmfn T sm A för S/M-modulen nummer i 27-i, KOM(0)) svarande mot värde nummer m på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning s(i)AKoM(m,m för S/M-modulen nummer i, jämförelsevärdet vid sändning WAKOMQ, och bärvàgsfrekvensen fn, såsom indikeras av ett block 249.

Vid beräkningen av den SG.) I TISÜ.) Axopﬂmlm) felkvoten vid SMEG? TsmA komplexa sändning f ör S /M- KOM(0)) modulen nummer i 27-i- utnyttjas ekvation (17) .- Denna beräkning sker således i beroende av: det första komplexa förstärkningsförhàllandet vid mottagning MWÃTREFCXfH, T) för referensmodulen 27-1 , det första komplexa förstärknings- förhàllandet vid sändning s(”"ÃTG(f,T,smA för referensmodulen KOM(0)) 27 - 1 , det första komplexa förstärkningsförhàl landet vid mottagning "(”"ÅTREFG(fn,'I') för S/M-modulen nummer i och det första komplexa förstärkningsförhàllandet vid sändning 10 15 20 25 53 509 434 SWÅTGE, TfmAxmﬂmﬂu) för S/M-modulen nummer i. De komplexa förstärkningarna vid mottagning “mREF/Hfn, T) och referenslägena för referensmodulen 27-1 och S/M-modulen nummer i Mü-lﬂßFAæn I Ü 27-i är, såsom tidigare beskrivits, i detta sammanhang kända storheter. I beroende av den beräknade komplexa felkvoten vid sändning för S/M-modulen nummer i 27-i görs en omställning av styrsignalerna c3-i och c4-i som styr den styrbara dämparen 81-i och den styrbara fasvridaren 85-i, såsom indikeras i figur 9 av ett block 251. Denna omställning av styrsignalerna c3-i och c4~i görs i enlighet med vad som tidigare beskrivits, varvid kalibreringsdata i kontrollenheten 91-i modifieras.

Om S/M-modulerna 27-(1-N) har anordnats med referenslägen vid sändning så kan antennsystemet 23 naturligtvis kalibreras i mottagning på ett andra sätt, där detta andra sätt för kalibrering i mottagning motsvarar det andra sättet för kalibrering i sändning. Således kan en av S/M-modulerna, säg S/M-modulen nummer r 27-r, utväljas som en referensmodul, och et t värde på den kommenderade komplexa f örstärkningen vid mottagning för referensmodulen 27 -r kan utväljas som ett j ämföre l sevärde vid mottagning )AK°M,°, . En ekvat ion mot svarande ekvation (13) kan härledas, så att MunEKf' Tina) AKOM) M(r)MÃT T'M(r) AKOM) Mhr) AKOMm < > < > ' ' M r BCE' TIN r Axomm) MufmÅT mr) Mm GE' T' Axomm) A (is).

KOM Vänsterledet i ekvation (18) är en komplex felkvot vid mottagning för referensmodulen 27-r, svarande mot frekvensen f, den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning WAKOM för referensmodulen 27-r och jämförelsevärdet vid mottagning mr) A Högerledet i ekvation (18) innehåller endast kända KOM(0) ' 10 15 20 25 509 454 s, storheter, varför den kom lexa felkvoten vid motta nin P g g Mhr) M(r) Ef T, Ä ) n for referensmodulen 27-r kan beräknas med EE' TI Axomm) utnyttjande av ekvation (18) .

Antennsystemet 23 är, såsom inses av en fackman, kalibrerat i mottagning om de komplexa fel förs tärkningarna "mE(f, EWUAKOM) (1 S 1 _<_ N) vid mottagning för S/M-modulerna 27- (l-N) är de samma för alla S/M-modulerna 27-(1-N). Enligt det andra sättet för kalibrering i mottagning är det därför, på motsvarande sätt som vid det andra sättet för kalibrering i sändning, avsikten att de komplexa felförstärkningarna vid mottagning "mE(f, Tfm) AKOM) för S/M-modulerna 27- (1-N) skall motsvara den komplexa felförstärkningen vid mottagning "(')E(f, T,"(r) Axonw) för referensmodulen 27-r, svarande mot jämförelsevärdet vid mottagning "MA Ett nödvändigt villkor KOM(0) ' för att detta skall vara uppfyllt är att den komplexa felkvoten M(r)E(f T mr) A ) vid mottagning för referensmodulen 27-r, EE' TI Axomøl) svarande mot frekvensen f , den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning "MAKQM för referensmodulen och jämförelsevärdet vid mottagning M(ÜAKOM,Û, är lika- med ett. När den M(r) EE' Tlmr) AKOM) felkvoten vid Mmmf T Mk) A komplexa mottagning för KOM(O)> referensmodulen 27-r beräknats för något värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning "WAKOM för referensmodulen 27-r kan styrsignalerna c3-r och c4-r som styr den styrbara dämparen 81-r och den styrbara fasvridaren 85-r i referensmodulen 27-r ställas om i beroende av den beräknade 10 15 20 ss 5Ü9 434 lur) EE' TIMÜ) AKOM) fe l kVOteIl ' ' KOMUJ) komplexa mottagning för referensmodulen 27-r. Pâ ett motsvarande sätt som vid det andra sättet för kalibrering i sändning skall styrsignalerna c3-r och c4-r ställas om så att referensmodulens 27-r förstärkning ändras en faktor motsvarande ett genom beloppet av den komplexa m; EE, Tims AKOM) felkvoten vid mottagning Wii- r ECE' TIMM Axomw) för referensmodulen 27-r och så att referensmodulens 27-r fasvridning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid Mír) EE' TIMM AKOM) mottagning argïí Mmmf TMMA Å för referensmodulen 27-r.

KOM (O) Även för de övriga S/M-modulerna 27-q (lSqSN; q#r) skall styrsignalerna c3-q och c4-q till de styrbara dämparna 8l-q och de styrbara fasvridarna 85-q i dessa S/M-moduler ställas om så att de komplexa felförstärkningarna "“*'E(f, 'I',"(°”A ) vid KOM mottagning för dessa S/M-moduler motsvarar den komplexa f elf örst ärkningen vid mottagning "(')E(f, Tfm AK°M,°,-) för ref erpensmodulen 27 -r, svarande mot jämförelsevärdet vid mottagning "(')AKOM,O) . För detta ändamål skall nu, på motsvarande sätt som vid det andra sätten för kalibrering i sändning, härledas en ekvation utifrån vilken denna omställning kan ske för S/M-modulen nummer i 27-i.

En ekvation, motsvarande ekvation (14) för det andra sättet för kalibrering i sändning, kan enkelt härledas, så att: M(i)E(f T M(i) A ) f 7 KOM _. TIMÖ) AKOM) . Hax-(f) I ÛÜÜA Mk) EE' T'M(r) AKONKÜ) Mt JMÅT M< ) ' G 10 15 20 509 434 56 Högerledet i ekvation (19) innefattar tre kvoter. Den andra år kvoten i högerledet i ekvation (19) är okänd, medan de Hu ) två andra kvoterna i högerledet i ekvation (19) består av kända storheter. Den andra kvoten i högerledet i ekvation (19) måste uttryckas i kända storheter. En ekvation, motsvarande ekvation (16) för det andra sättet för kalibrering i sändning, härleds därför, så att: nä) _ s(r)MÅ'rnsx=G(f, T) c stilnsz-'Aæl .n (20) hä) sümåmsrcæ' .n sunuarluf, in ' H H Den tidigare påpekade reciprociteten gör att Hæ(f)=Hm(f) och Den okända andra kvoten Iäræ ai at: Har=H,a(f>. i högerledet i ekvation (19) är således lika med vänsterledet i ekvation (20).

Högerledet i ekvation (20) innehåller endast kända storheter och H kan därför ersätta den okända andra kvoten °'æ) ai i ekvation (19), så att: mnmf, Tlnu) AKOM) _ Mumrmf, .nr-am Akon) _ sammans-GE, T) I sanna-AE' T) _ MmAKOMw) (21 Mu-:Eæl TIMu-u AKOMM) " ncnniu-GE' Trmr) AKOMM) smMÅ-ranr GE' T) sumsflufl .D sm Am" ) Ekvation (21) motsvarar den vid det andra sättet för kalibrering i sändning utnyttjade ekvationen (17). Vänsterledet i ekvation M(i)E(f, TIMKi) A ) (21) är en komplex felkvot vid mottagning ;§Eš?E;E;ÃJ@L- för KOM(0)) S/M-modulen nummer i 27-i, svarande mot frekvensen f, den kommenderade komplexa förstärkningen vid nwttagning WUAHM för S/M-modulen nummer i 27-i samt jämförelsevärdet vid mottagning m“AXm@. Högerledet i ekvation (21) innehåller endast kända 10 15 20 25 57 509 434 storheter , och den komplexa felkvoten vid mottagning MÜJEE' TIHÜ.) AKOM) :ï-íï 2 7 - i Mkhmfl TIMM Axoutol) för S/M-modulen nummer i kan således beräknas med utnyttjande av ekvation (21) . Omställningen av styrsignalerna c3-i och c4-i som styr den styrbara dämparen 81-i och den styrbara fasvridaren 85-i i S/M-modulen nummer i 27-i görs så att förstärkningen för S/M-modulen nummer i 27-i ändras en faktor motsvarande beloppet till den komplexa felkvoten vid M(i)E(f T HKi) A ) ' 1 KOM mottagning Mm mr) för S/M-modulen nummer i 27-i och så EE' TI Axon(o>) att fasvridningen för S/M-modulen nummer i 27-i minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid mi) EE, Tlnu) Akon) mottagning arg m) W för S/M-modulen nummer i 27-i. mi' TI AxoMtol) Genom betraktande av ekvation (21) inses att kalibreringen i mottagning, enligt uppfinningens andra sätt, av antennsystemet 23 inbegriper att testsignaler både utsänds och mottages via antennenheten 23 .

Ekvationer motsvarande ekvation (21) gäller naturligtvis för de övriga S/M-modulerna 27-q (1 S q S N; q :ß i,r) .

I figurerna 7, 8 och 9 'illustrerades med flödesscheman ett detaljerat exempel på hur kalibreringen i sändning av antennsystemet 23 gick till enligt det andra sättet för kalibrering i sändning. Figurerna 7, 8 och 9 kan även sägas illustrera kalibreringen i mottagning av antennsystemet 23 enligt det andra sättet för kalibrering i mottagning. Detta gäller naturligtvis endast om figurerna 7, 8 och 9 modifieras pá vederbörligt sätt; vid kalibreringen i mottagning enligt det andra sättet utsänds testsignaler via antennenheten 25 och 10 15 20 25 509 454 58 mottages via testantennen då i figur 7, 'utsänds via testantennen och mottages via antennenheten, och vice versa.

Såsom sagts tidigare så varierar de komplexa förstärkningarna vid mottagning och sändning "m“Ü\E,T§ och sm"ÜA&,¶ (1 5 1 3 N) för referenslägena vid mottagning och sändning för S/M-modulerna 27-(1-N) med frekvensen f och temperaturen T. I praktiken finns dock även ett direkt tidsberoende hos de komplexa förstärkningarna vid mottagning och sändning "m“¿A&,T9 och sm“¿Aï,T9 (1 S l S N) för referenslägena vid mottagning och sändning för S/M-modulerna 27-(1-N). Detta direkta tidsberoende orsakas av komponentdrift, till följd av åldrande, i elektroniken, exempelvis i förstärkarna 103-(1-N) och 109-(1-N) och de styrbara omkopplarna 99-(1-N) , 113-(1-N) och 125-(1-N).

Det direkta tidsberoendet gör att kartläggningarna av de komplexa förstärkningarna vid mottagning och sändning MCUREFAE' n S(1)RÉFA(fI Tf) S l S modulerna 27-(1-N) för referenslägena för S/M- måste göras om med jämna tidsmellanrum för skall tillfredsställande. I figur 10 visas därför hur den i figur 4 att de här beskrivna kalibreringsmetoderna fungera tidigare beskrivna konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i kan -modifieras för att minska eller eliminera behovet av att göra om kartläggningarna. Konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i till figur 10 överensstämmer stora delar med konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i figur 4; samma referensnummer utnyttjas därför i båda figurerna för de element som i huvudsak överensstämmer.

I figur 10 har motsvarigheter till ett antal av elementen i figur 4 indikerats kollektivt med ett block 301-i. Blocket 301-i 8 och 9 testsignaler. 10 15 20 30 59 509 434 symboliserar således motsvarigheterna till den styrbara dämparen 81-i, den styrbara fasvridaren 85-i, den första styrbara omkopplaren 99-i, den andra styrbara omkopplaren 113-i, den tredje styrbara omkopplaren 125-i, den första förstärkaren 103-i och den andra förstärkaren 109-i i figur 4.

S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 innefattar en fjärde styrbar omkopplare 303-i med en signalanslutning 309-i.

Signalanslutningen 309-i hos den fjärde styrbara omkopplaren 303-i är ansluten till en analog signalanslutning 35-i hos S/M- modulen nummer i 27-i i figur 10. Den fjärde styrbara omkopplaren 303-i kan ställas i ett första läge 305-i, varvid den fjärde styrbara omkopplarens 303-i signalanslutning 309-i blir kopplad till en signalanslutning 83-i hos en styrbar dämpare, vilken motsvarar den styrbara dämparen 81-i i figur 4.

Den fjärde styrbara omkopplaren 303-i kan ställas i ett andra läge 307-i, varvid den fjärde 303-i blir styrbara omkopplarens signalanslutning 309-i kopplad till en första signalanslutning 321-i hos en transmissionsledning 319-i.

S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 innefattar en femte styrbar omkopplare 311-i med en signalanslutning 317-i. Den femte styrbara omkopplarens 311-i signalanslutning 317-i är ansluten till-ett~stràlningselement'29-i hos S/M-modulen nummer i 27-i.

Den femte styrbara omkopplaren kan ställas i ett första läge, varvid den femte styrbara omkopplarens 311-i signalanslutning 317-i blir kopplad till ett första läge 129-i hos en tredje styrbar omkopplare, vilken motsvarar den tredje styrbara omkopplaren 125-i i figur 4. Den femte styrbara omkopplaren 311- i kan ställas i ett andra läge 315-i, varvid den femte styrbara omkopplarens 311-i signalanslutning 317-i blir kopplad till en andra signalanslutning 323-i hos transmissionsledningen 319-i. 10 15 20 25 30 509 454 60 Den fjärde och den femte styrbara omkopplaren innefattar styrsignalingângar 325-i och 327-i, som är anslutna till en motsvarande tredje uppsättning styrsignalutgångar 328-i hos en kontrollenhet 91-i hos S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10.

Kontrollenheten 91-i i figur 10 innefattar även en första och en andra uppsättning styrsignalutgångar, motsvarande den första och den andra uppsättningen styrsignalutgàngar 93-i och 139-i i figur 4. Den första och den andra uppsättningen styrsignalutgångar har dock inte ritats ut i figur 10, för att figur 10 skall bli tydligare. Kontrollenheten 91-i i figur 10 styr den fjärde styrbara omkopplaren 303-i och den femte styrbara omkopplaren 311-i med styrsignaler c7-i och c8-i.

Kontrollenheten 91-i i figur 10 kan därmed styra huruvida den fjärde och den femte styrbara omkopplaren 303-i och 311-i skall ställas i sina första lägen 305-i och 313-i eller andra lägen 307-i Och 315-i.

När den fjärde och den femte styrbara omkopplaren 303-i och 311- i är ställda i sina första lägen 305-i och 313-i så fungerar konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 på motsvarande sätt som konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i figur 4. När den fjärde och den femte styrbara omkopplaren 303-i och 311-i är ställda i sina andra lägen 307-i och 315-i så _ förbikopplas elektroniken _ i blocket 3o1-i utav transmissionsledningen 319-i.

Konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 är kommenderad i referensläge vid mottagning eller sändning när den fjärde och den femte styrbara omkopplaren 303-i och 311-i är ställda i sina andra lägen 307-i och 315-i. En komplex förstärkning vid mottagning eller sändning "m“5A&,T9 eller ﬁm“Û\&,T) för referensläget vid mottagning eller sändning för 10 15 20 25 61 509 434 S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 bestäms av komplexa förstärkningar hos den fjärde och den femte styrbara omkopplaren 303-i och 311-i samt hos transmissionsledningen 319-i. De komplexa förstärkningarna vid mottagning eller sändning "m“5A&,T) eller' sw”äAE,¶) för referenslägena vid mottagning eller sändning för konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 är inte lika temperatur- och tidsberoende som för konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i figur 4, eftersom elektroniken i blocket 301-i inte påverkar de komplexa förstârkningarna vid mottagning eller sändning "w”ïA@,T3 eller sm“¿A@,T9 för referenslägena vid mottagning eller sändning för S/M-modulen nummer i 27-i såsom den utformats i figur 10.

Transmissionsledningens 319-i komplexa förstärkning är förhållandevis temperatur och tidsoberoende. De komplexa förstärkningarna för den fjärde och den femte styrbara omkopplaren 303-i och 311-i har i viss mån ett temperatur- och tidsberoende.

MÜJREFAE' T) referensläget vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i i Den komplexa förstärkningen vid mottagning figur 10 har kartlagts som funktion av frekvensen f och temperaturen T, och data från denna kartläggning är anordnad i kontrollenheten 91-if Eftersom temperaturberoendet hos den komplexa förstärkningen vid mottagning "m“ÜÄ&,T9 för referensläget vid mottagning för konstruktionen av S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 inte är lika markant som för konstruktionen i figur 4 så behöver en mindre mängd med data lagras i kontrollenheten 91-i i figur 10 än vad som var fallet för' konstruktionen i figur 4. Eftersom tidsberoendet hos den komplexa förstärkningen vid mottagning "w“ïA&,¶) för referens- läget vid mottagning för konstruktionen av S/M-modulen nummer i 10 509 434 62 27-i i figur 10 inte är lika markant som för konstruktionen i figur 4 så behöver kartläggningen den komplexa förstärkningen vid mottagning "ümïMﬁïö för referensläget vid mottagning inte göras om lika ofta. Om transmissionsledningen 319-i och den fjärde och femte styrbara omkopplaren 303-i och 311-i är tillräckligt tidsstabila så behöver kanske kartläggningen överhuvudtaget inte göras om - vad som anses som tillräckligt tidsstabilt bestäms naturligtvis av de noggrannhetskrav som ställs pà antennsystemet 23. Det som sagts här om den komplexa förstärkningen vid mottagning "muF/Hf/I) för referensläget vid mottagning för S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10 gäller naturligtvis även, med vederbörliga modifieringar, för den komplexa förstärkningen vid sändning SmREFAE, 'D för referensläget vid sändning för S/M-modulen nummer i 27-i i figur 10.

Claims

10 15 20 25 30 63 509 434 PATENTKRAV

1. Förfarande för kalibrering i mottagning av ett antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvágsfrekvens, där antennsystemet (23) innefattar en testantenn (45), en elektriskt styrd antenn (25) med minst två moduler (27-(1-N)) med styrbara styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning vid mottagning för respektive modul (27-(1-N)) och organ (91-(1-N)) för generering av styrsignaler till styrorganen (81-(l-N),85-(1-N)), där styrsignalerna associeras till minst ett värde på en kommenderad komplex förstärkning vid mottagning för respektive modul (27-(1-N)), och där var och en av modulerna (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart isolationsläge, k ä n n e t e c k n a t av följande steg: a) anordnande för varje modul (27-(1-N)) av ett kommenderbart referensläge vid mottagning, vid vilket den komplexa förstärkningen vid mottagning för modulen (27-(1-N)) år känd; och b) kalibrering i uwttagning av kmvudsakligen alla nmdulerna (27-(1-N)) för åtminstone en av bärvágsfrekvenserna utifrån en undersökning av de komplexa förstärkningarna vid mottagning där de för modulerna (27-(1-N)), komplexa förstärkningarna vid mottagning för modulerna (27-(1-N)) undersöks genom att testsignaler sänds ut via testantennen (45) och mottages via den elektriskt styrda. antennen. (25), varvid. inverkan av en okänd signalpàverkan pá testsignalerna elimineras med utnyttjande av referenslägena vid mottagning för modulerna (27-(1-N)).

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar följande delsteg: c) utväljande av en av bärvàgsfrekvenserna; d) utväljande av en av modulerna (27-i); 10 15 20 25 “509 434 64 e) utväljande av en första testsignal, innehållande den utvalda bärvâgsfrekvensen; f) utsändning via testantennen (45) av den utvalda första testsignalen; g) mottagning via den elektriskt styrda antennen (25) av den via testantennen (45) utsända utvalda första testsignalen, med den utvalda modulen (27-i) kommenderad i referensläget vid mottagning, och. med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en första mottagen signal, svarande mot referensläget vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) och den utvalda första testsignalen, erhålles; h) jämförelse mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen; i) kalibrering i mottagning av den utvalda modulen (27-i) för den utvalda bärvâgsfrekvensen och åtminstone ett värde pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i), med utnyttjande av jämförelsen, enligt delsteget h), mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen för att eliminera inverkan av den okända signalpáverkan; och delstegen d) tills j) upprepning av till och med i), huvudsakligen alla modulerna (27-(1-N)) utvalts.

3. Förfarande enligt' krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar även följande delsteg k) upprepning av delstegen c) till och. med j), tills ett förutbestämt antal av bärvågsfrekvenserna utvalts.

4. Förfarande enligt något av kraven 2 eller 3, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget i) i sin tur innefattar följande delsteg: 10 15 20 25 30 65 509 434 1) utväljande av ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i); m) utväljande av en andra testsignal, innehållande den utvalda bärvágsfrekvensen; n) utsändning via testantennen (45) av den utvalda andra testsignalen; o) mottagning via den elektriskt styrda antennen (45) (25) av den via testantennen utsända utvalda andra testsignalen, med den utvalda modulen (27-i) kommenderad i mottagning med det utvalda värdet pá den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i), och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en andra mottagen signal, svarande mot det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) erhålles; och den utvalda andra testsignalen, p) jämförelse mellan den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; q) generering av ett värde motsvarande en komplex felförstärkning vid mottagning för den utvalda modulen (27-i), svarande mot den utvalda bärvàgsfrekvensen och det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i), varvid detta görs i beroende av jämförelsen, enligt delsteget h), mellan den första mottagna första signalen och den utvalda testsignalen och jämförelsen, enligt delsteget p), mellan den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; och r) omställning av de med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) associerade styrsignalerna till styrorganen (81-i,85-i) för styrning av den komplexa 10 15 20 25 509 454 66 förstârkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) i beroende av värdet motsvarande den komplexa felförstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i).

5. Förfarande enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget i) i sin tur innefattar även följande delsteg s) upprepning av delstegen 1) till och. med r), tills ett förutbestämt antal värden på den kommenderade komplexa förstärk- ningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) utvalts.

6. Förfarande enligt nágot av kraven 4 eller 5, k ä n n e t e c k n a t av att omställningen av styrsignalerna till styrorganen (81-i,85- i) i delsteget r) inbegriper att detta görs så att den utvalda modulens (27-i) fasvridning vid mottagning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felförstärkningen vid mottagning och så att den utvalda modulens (27-i) förstärkning vid mottagning ändras en faktor motsvarande ett delat med beloppet av den komplexa felförstärkningen vid mottagning.

7. Förfarande enligt något av kraven 3-6, k ä n n e - t e c k n a t av att delsteget p) i sin tur innefattar följande delsteg t) uppmätning av ett andra komplext förstärkningsförhàllande vid mottagning för den utvalda modulen (27-i),'svarande mot den utvalda bärvágsfrekvensen och det utvalda värdet pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i).

8. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att utväljandet av den utvalda andra testsignalen i delsteget m) inbegriper att en andra smalbandig oscillatorsignal utväljs som den utvalda andra testsignalen, varvid den andra smalbandiga 10 15 20 25 30 67 509 454 oscillatorsignalen har en mittfrekvens som huvudsakligen motsvarar den utvalda bârvågsfrekvensen.

9. Förfarande enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget t) i sin tur innefattar följande delsteg: u) detektering av en fasskillnad. mellan den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; och v) detektering' av ett amplitudförhållande mellan. den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen, varvid det andra komplexa förstärkningsförhàllandet vid mottagning för den utvalda modulen har ett argument som motsvarar den, enligt delsteget u), detekterade fasskillnaden och ett belopp som motsvarar förhållandet. det, enligt delsteget v), detekterade amplitud-

10. Förfarande enligt krav 7, k ä n n e t e c k n a t av att utväljandet av den utvalda andra testsignalen i delsteget m) inbegriper att en andra bredbandig signal utväljs som den utvalda andra testsignalen, varvid den andra bredbandiga signalen innehåller den utvalda bärvâgsfrekvensen.

11. Förfarande enligt krav 10, k ä n n e t e c k n a t av' att delsteget t) i sin tur innefattar följande delsteg: x) generering av en fouriertransform till den andra mottagna signalen} _ y) generering av en fouriertransform till den utvalda andra testsignalen; och z) generering av ett andra kvotvärde motsvarande en kvot mellan värdet av fouriertransformen, enligt delsteget x), vid den utvalda bärvågsfrekvensen och värdet av fouriertransformen, enligt delsteget y), varvid vid den utvalda bärvàgsfrekvensen, det andra komplexa förstärkningsförhàllandet vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) motsvarar det andra kvotvärdet. 10 15 20 25 509 434 68

12. Förfarande enligt något av kraven 2-9, k ä n n e - t e c k n a t av att delsteget h) i sin tur innefattar följande delsteg aa) uppmätning av ett första komplext förstärkningsförhàllande vid. mottagning för den. utvalda modulen (27-i), svarande mot referensläget vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) och den utvalda bårvàgsfrekvensen.

13. Förfarande enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att utväljandet av den utvalda första testsignalen i delsteget e) inbegriper att en första smalbandig oscillatorsignal utvåljs utvalda som den första testsignalen, varvid den första smalbandiga mittfrekvens som oscillatorsignalen» har en huvudsakligen motsvarar den utvalda bärvàgsfrekvensen.

14. Förfarande enligt krav 13, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget aa) i sin tur innefattar följande delsteg: ab) detektering av en fasskillnad mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen; och ac) detektering av ett amplitudförhàllande mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen, varvid det första komplexa förstärkningsförhàllandet vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) har ett argument som motsvarar den, enligt delsteget ab),_detekterade fasskillnaden och ett argument som motsvarar det, enligt delsteget ac), detekterade amplitud- förhållandet

15. Förfarande enligt krav 12, k ä n n e t e c k n a t av att utväljandet av den utvalda första testsignalen i delsteget e) inbegriper att en första bredbandig signal utväljs som den utvalda första varvid den första testsignalen, bredbandiga signalen innehåller den utvalda bärvàgsfrekvensen. 10 15 20 25 30 69 509 434

16. Förfarande enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget aa) i sin tur innefattar följande delsteg: ad) generering av en fouriertransform till den första mottagna signalen; ae) generering av en fouriertransform till den utvalda första testsignalen; och af) generering av' ett första kvotvärde motsvarande en kvot mellan värdet av fouriertransformen, enligt delsteget ad), vid den utvalda bärvàgsfrekvensen och värdet av fouriertransformen, enligt delsteget ae), vid den utvalda bärvågsfrekvensen, varvid det första komplexa förstärkningsförhållandet vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) motsvarar det första kvotvärdet.

17. Förfarande enligt något av kraven 1-16, k ä n n e - t e c k n a t av att steget a) j. sin tur innefattar följande delsteg: ag) utväljande för varje modul (27-(1-N)) av en inställning av styrsignalerna som styr styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av den komplexa förstärkningen vid mottagning för respektive modul (27-(1-N)); ah) kartläggning av de komplexa förstärkningarna vid mottagning för modulerna (27-(1-N)), svarande mot de utvalda inställningarna av styrsignalerna; ai) lagring av data svarande' mot kartläggningen, enligt delsteget ah), i antennsystemet (23); och aj) anordnande av minst ett temperaturuppmätningsorgan (141- (1-N)) i antennsystemet.

18. Förfarande för kalibrering i sändning av ett antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvågsfrekvens, där antennsystemet (23) innefattar en testantenn (45), en elektriskt styrd antenn (25) med minst två moduler (27-(1-N)) med styrbara 10 15 20 25 30 A509 434 70 styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning vid sändning för respektive modul (27-(1-N)) och organ för generering av styrsignaler till styrorganen (8l-(l- N),85-(1-N)), där styrsignalerna associeras till minst ett värde pá en kommenderad komplex förstärkning vid sändning för respektive modul (27-(1-N)), och där var och en av modulerna (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart isolationsläge, k ä n n e t e c k n a t av följande steg: a) anordnande för varje modul (27-(1-N)) av ett kommenderbart referensläge vid mottagning, vid vilket den komplexa förstärkningen vid mottagning för modulen (27-(1-N)) är känd; och b) kalibrering i sändning av huvudsakligen alla modulerna (27- (1-N)) för åtminstone en av bärvàgsfrekvenserna utifrân en undersökning av de komplexa förstärkningarna vid sändning för modulerna (27-(1-N)), där de komplexa förstärkningarna vid sändning för modulerna (27-(1-N)) undersöks genom att testsignaler utsänds via testantennen (45) och mottages via den elektriskt (25) styrda antennen samt genom att testsignaler utsänds via den elektriskt styrda antennen (25) och mottages via testantennen (45), varvid inverkan av en okänd signalpàverkan pá testsignalerna elimineras med utnyttjande av referenslägena vid mottagning för modulerna (27-(1-N)).

19. Förfarande enligt krav 18, k ä n n e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar följande delsteg: c) utväljande av en av bärvàgsfrekvenserna; d) utväljande av en av modulerna som en referensmodul (27-r) f' e) utväljande av ett värde pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r) som ett jämförelsevärde vid sändning; 10 15 20 25 30 71 509 4à4 f) kalibrering i. sändning av referensmodulen förhållande (27-r) för den utvalda bârvågsfrekvensen i till den komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvâgsfrekvensen och jämförelsevärdet vid sändning; och g) kalibrering i sändning av huvudsakligen alla modulerna (27- (1-N)), utöver referensmodulen (27-r), för den utvalda bärvàgsfrekvensen i förhållande till den komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvàgsfrekvensen och jämförelsevärdet vid sändning.

20. Förfarande enligt krav 19, k ä n n e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar även följande delsteg h) upprepning av delstegen c) till och med 9), tills ett förutbestämt antal av bärvágsfrekvenserna utvalts.

21. Förfarande enligt något av kraven 19 eller 20, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget f) i sin tur innefattar följande delsteg: i) utväljande av en första testsignal, innehållande den utvalda bärvágsfrekvensen; j) utsändning via den elektriskt styrda antennen (25) av den utvalda första testsignalen, med referensmodulen (27-r) kommenderad i sändning med jämförelsevärdet vid sändning, och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; k) mottagning via testantennen (45) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända första testsignalen, varigenom en första mottagen signal, svarande mot referensmodulen (27-r), jämförelsevärdet vid sändning och den första testsignalen, erhålles; 1) jämförelse mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen; 10 15 20 25 30 509 434 72 m) kalibrering i sändning av referensmodulen (27-r) i förhållande till den komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvàgsfrekvensen och jämförelsevärdet vid sändning, för den utvalda bärvàgsfrekvensen och åtminstone ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r), med utnyttjande av jämförelsen, enligt delsteget 1), mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen.

22. Förfarande enligt krav 21, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget m) i sin tur innefattar följande delsteg: n) utväljande av ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r); o) utväljande av en andra testsignal, innehållande den utvalda bärvàgsfrekvensen; p) utsändning via den elektriskt styrda antennen (25) av den utvalda andra testsignalen, med referensmodulen (27-r) kommenderad i sändning med det utvalda värdet pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r), och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; q) mottagning via testantennen (45) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända utvalda andra testsignalen, varigenom en andra mottagen signal, svarande mot det utvalda värdet pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r) och den andra testsignalen, erhålles; r) jämförelse mellan andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; s) generering av ett värde motsvarande en komplex felkvot vid sändning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvàgsfrekvensen, det utvalda värdet på den kommenderade 10 15 20 25 73 509 454 komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r) och jâmförelsevärdet vid sändning, varvid detta görs i beroende av jämförelsen, enligt delsteget 1), mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen och jämförelsen, enligt delsteget r), mellan den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; och t) omställning av de med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r) associerade till styrsignalerna styrorganen (81-r,85-r) för styrning den komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r), varvid detta görs i beroende av värdet motsvarande den komplexa felkvoten vid sändning för referensmodulen (27-r).

23. Förfarande enligt. krav 22, k á n n e t e c k n a t, av att delsteget m) i sin tur innefattar även följande delsteg u) upprepning av delstegen n) till och. med t), tills ett förutbestämt antal värden på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för referensmodulen (27-r) utvalts.

24. Förfarande enligt något av kraven 22 eller 23, k ä n n e t e c k n a t av att omställningen av styrsignalerna till styrorganen (81-r,85- r) -i delsteget t) inbegriper_ att detta görs så att referensmodulens (27-r) fasvridning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid sändning för referensmodulen (27-r) och så att referensmodulens (27-r) förstärkning ändras med en faktor' motsvarande ett genom ett belopp till den komplexa felkvoten vid sändning för referensmodulen (27-r). 10 15 20 25 30 509 454 74

25. Förfarande enligt något av kraven 19-24, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget g) i sin tur innefattar följande delsteg: v) utväljande av en tredje testsignal, innehållande den utvalda bärvàgsfrekvensen; w) utsändning via testantennen (45) av den utvalda tredje testsignalen; X) mottagning via den elektriskt styrda antennen (45) av den via testantennen (45) utsända utvalda tredje testsignalen, med referensmodulen (27-r) kommenderad i referensläget vid mottagning, och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en tredje mottagen signal, svarande mot referensläget vid mottagning för referensmodulen (27-r) och den utvalda tredje testsignalen, erhålles; y) jämförelse mellan den tredje mottagna signalen och den tredje testsignalen; z) utväljande av en fjärde testsignal, innehållande den utvalda bärvàgsfrekvensen; aa) utsändning via den elektriskt styrda antennen (25) av den utvalda fjärde testsignalen, med referensmodulen (27-r) kommenderad i sändning med jämförelsevärdet vid sändning, och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; ah) mottagning via testantennen ¶45) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända utvalda fjärde testsignalen, varigenom en fjärde mottagen signal, svarande mot referensmodulen (27-r), jämförelsevärdet vid sändning och den fjärde testsignalen, erhålles; ac) jämförelse mellan. den fjärde mottagna signalen och den utvalda fjärde testsignalen; ad) utväljande av en av modulerna (27-i), utöver referensmodulen (27-r); 10 15 20 25 30 75 509 434 ac) kalibrering i sändning av den utvalda modulen (27-i) i förhållande till den komplexa förstärkningen för referensmodulen (27-r) , svarande mot den utvalda bârvágsfrekvensen och jämförelsevärdet vid sändning, för den utvalda bärvàgsfrekvensen och åtminstone ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i) , med utnyttjande av jämförelsen, enligt delsteget ac), mellan den fjärde mottagna signalen och den fjärde testsignalen, och med utnyttjande av jämförelsen, mellan den enligt delsteget y), tredje mottagna signalen och den tredje testsignalen för att eliminera inverkan av den okända signalpåverkan; och ad) upprepning av delstegen ab) och ac), tills huvudsakligen alla modulerna (27-(l-N)) utvalts.

26. Förfarande enligt patentkrav 25, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget ac) i sin tur innefattar följande delsteg: ae) utväljande av en femte testsignal; af) utsändning via testantennen (45) av den utvalda femte testsignalen; ag) mottagning via den elektriskt styrda antennen (45) av den via testantennen (25) utsända femte testsignalen, med den utvalda modulen (27 - i) kommenderad i referens läget vid mottagning, och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en femte mottagen-signal, svarande mot referensläget vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) och den utvalda femte testsignalen, erhålles; ah) jämförelse mellan den femte mottagna signalen och den utvalda femte testsignalen; ai) utväljande av ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i); aj) utväljande av en innehållande den sjätte testsignal, utvalda bärvàgsfrekvensen; 10 15 20 25 30 509 434 76 ak) utsändning via den elektriskt styrda antennen (25) av den utvalda sjätte testsignalen, med den utvalda modulen (27-i) kommenderad i sändning med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i), och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; al) mottagning via testantennen (45) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända utvalda sjätte testsignalen, varigenom en sjätte mottagen signal, svarande mot det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen för den (27-i) utvalda modulen och den utvalda sjätte testsignalen, erhålles; am) jämförelse mellan den sjätte mottagna signalen och den utvalda sjätte testsignalen; an) generering av ett värde motsvarande en komplex felkvot vid sändning för den utvalda modulen (27-i), svarande mot den utvalda bärvàgsfrekvensen, det utvalda värdet pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i) och jämförelsevärdet vid sändning, varvid detta görs i beroende av jämförelsen, enligt delsteget y), mellan den tredje mottagna signalen och den utvalda tredje testsignalen, jämförelsen, mellan den enligt delsteget ac), fjärde mottagna signalen och den_utvalda fjärde testsignalen, jämförelsen, enligt delsteget ah), mellan den femte mottagna signalen och, den utvalda femte testsignalen och jämförelsen, enligt delsteget am), mellan den sjätte mottagna signalen och den utvalda sjätte testsignalen; och ao) omställning av de med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i) associerade styrsignalerna till styrorganen (81-i,85-i) för styrning av den komplexa 10 15 20 25 77 509 454 förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i), varvid detta görs i beroende av värdet motsvarande den komplexa felkvoten vid sändning för den utvalda modulen (27-i).

27. Förfarande enligt krav 26, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget ac) i sin tur innefattar även följande delsteg ap) upprepning av delstegen ai) till och med ao), tills ett förutbestämt antal värden pá den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i) utvalts.

28. Förfarande enligt något av kraven 26 eller 27, k ä n n e t e c k n a t av att omställningen av styrsignalerna till styrorganen (81-i,85- i) i delsteget ao) inbegriper att styrsignalerna omställs så att den utvalda modulens (27-i) fasvridning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid sändning för den utvalda modulen (27-i) och så att den utvalda modulens (27-i) förstärkning ändras med en faktor motsvarande ett genom ett belopp till den komplexa felkvoten vid sändning för den utvalda modulen (27-i).

29. Förfarande för kalibrering i sändning av ett antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvàgsfrekvens, där antehnsystemet (23) innefattar en testantenn (45), en elektriskt styrd antenn (25) med minst tvâ moduler (27-(1-N)) med styrbara styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning vid sändning för respektive modul (27-(1-N)) och organ (91-(1-N)) för generering av styrsignaler till styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)), där styrsignalerna associeras till minst ett värde på en kommenderad komplex förstärkning vid sändning för respektive modul (27-(1-N)), och där var och en av modulerna 10 15 20 25 30 509 434 78 (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart isolationsläge, k ä n n e t e c k n a t av följande steg: a) anordnande för varje modul (27-(1-N)) av ett kommenderbart referensläge vid sändning, vid vilket den komplexa förstärkningen vid sändning för modulen (27-(1-N)) är känd; och b) kalibrering i sändning av huvudsakligen alla modulerna (27- (1-N)) för åtminstone en av bärvàgsfrekvenserna utifrån en undersökning av de komplexa förstärkningarna vid sändning för modulerna (27-(1-N)), där de komplexa förstärkningarna vid sändning för modulerna (27-(1-N)) undersöks genom att testsignaler sänds ut via den elektriskt styrda antennen (25) och mottages via testantennen (45), varvid inverkan av en okänd signalpáverkan på testsignalerna elimineras med utnyttjande av referenslägena vid sändning för modulerna (27-(1-N)).

30. Förfarande enligt krav 29, k ä n n.e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar följande delsteg: c) utväljande av en av bärvàgsfrekvenserna; d) utväljande av en av modulerna (27-i); första e) utväljande av en innehållande den testsignal, utvalda bärvàgsfrekvensen; f) utsändning via den elektriskt styrda antennen (25) av den utvalda första testsignalen, med den utvalda modulen (27-i) kommenderad. i referensläget vid 'sändning, och. med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; g) mottagning via testantennen (45) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända utvalda första testsignalen, varigenom en första mottagen signal, svarande mot referensläget vid sändning för den 'utvalda modulen (27-i) och den utvalda första testsignalen, erhålles; h) jämförelse mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen; 10 15 20 25 30 79 509 434» i) kalibrering i sändning av den utvalda modulen (27-i) för den utvalda bärvågsfrekvensen och åtminstone ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i), med utnyttjande av jämförelsen, enligt delsteget h), mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen för att eliminera inverkan av den okända signalpàverkan; och j) upprepning av delstegen d) till och med i), tills huvudsakligen alla modulerna (27-(1-N)) utvalts.

31. Förfarande enligt krav 30, k ä n n e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar även följande delsteg k) upprepning av delstegen c) till och med j), tills ett förutbestâmt antal av bärvågsfrekvenserna utvalts.

32. Förfarande enligt något av kraven 30 eller 31, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget i) i sin tur innefattar följande delsteg: l) utväljande av ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i); m) utväljande av en andra testsignal, innehållande den utvalda bärvàgsfrekvensen; n) utsändning via den elektriskt styrda antennen (25) av den utvalda .andra testsignalen, med .den utvalda modulen (27-i) kommenderad i sändning med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i), och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; o) mottagning via testantennen (45) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända utvalda andra testsignalen, varigenom en andra mottagen signal, svarande mot det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning 10 15 20 25 30 509 434 80 för den utvalda modulen (27-i) och den utvalda andra testsignalen, erhålles; p) jämförelse mellan den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; ett q) generering av värde motsvarande en komplex felförstärkning' vid sändning för den utvalda modulen (27-i), svarande mot den utvalda bärvágsfrekvensen och det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i), varvid detta görs i beroende av jämförelsenq enligt delsteget h), mellan. den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen och jämförelsen, enligt delsteget p), mellan den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; och r) omställning av de med det utvalda värdet pá den kommenderade komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i) associerade styrsignalerna till styrorganen (81-i,85-i) för styrning av den komplexa förstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i) i beroende av värdet motsvarande den komplexa felförstärkningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i).

33. Förfarande enligt krav 32, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget i) i sin tur innefattar även följande delsteg sf upprepning av delstegen l) *till och. med r), tills ett förutbestämt antal värden på den kommenderade komplexa förstärk- ningen vid sändning för den utvalda modulen (27-i) utvalts.

34. Förfarande enligt något av kraven 32 eller 33, k ä n n e t e c k n a t av att omställningen av styrsignalerna till styrorganen (81-i,85- i) i delsteget r) inbegriper att detta görs så att den utvalda modulens (27-i) fasvridning vid sändning minskas motsvarande ett lO 15 20 25 30 81 509 454 argument till den komplexa felförstärkningen vid sändning och så att den utvalda modulens (27-i) förstärkning vid sändning ändras en faktor motsvarande ett delat med beloppet av den komplexa felförstärkningen vid sändning.

35. Förfarande för kalibrering i mottagning av ett antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvágsfrekvens, där antennsystemet (23) innefattar en testantenn (45), en elektriskt styrd antenn (25) med minst tvä moduler (27-(1-N)) med styrbara styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning 'vid :mottagning för :modulen (27-(1-N)) och organ (91-(1-N)) för generering av styrsignaler till styrorganen (81- (l-N),85-(1-N)), där styrsignalerna associeras till minst ett värde på en kommenderad komplex förstärkning vid mottagning för respektive nwdul (27-(1-N)), och där var och en av modulerna (27-(1-N)) är anordnad. med ett kommenderbart isolationsläge, k ä n n e t e c k n a t av följande steg: a) anordnande för varje modul (27-(1-N)) av ett kommenderbart referensläge vid sändning, vid vilket den komplexa förstärkningen vid sändning för modulen (27-(1-N)) är känd; och b) kalibrering i nwttagning av Imwudsakligen alla modulerna (27-(1-N)) för åtminstone en av bärvägsfrekvenserna utifrän en undersökning av de komplexa förstärkningarna vid mottagning för modulerna (27-(1-N)), där de kömplexa förstärkningarna vid mottagning för modulerna (27-(1-N)) undersöks genom att testsignaler utsänds via testantennen (45) och mottages via den elektriskt styrda antennen (25) samt genom att testsignaler utsänds via den elektriskt styrda antennen (25) och mottages via testantennen (45), varvid inverkan av en okänd signalpäverkan pà testsignalerna elimineras med utnyttjande av referenslägena vid sändning för modulerna (27-(1-N)). 10 15 20 25 30 509 454 82

36. Förfarande enligt krav 35, k ä n n e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar följande delsteg: c) utväljande av en av bärvágsfrekvenserna; d) utväljande av en av modulerna som en referensmodul (27-r); e) utväljande av ett värde pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r) som ett jämförelsevärde vid mottagning; f) kalibrering i mottagning av referensmodulen (27-r) för den utvalda bärvágsfrekvensen i förhållande till den komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bårvágsfrekvensen och jämförelsevärdet vid mottagning; och g) kalibrering i mottagning av huvudsakligen alla modulerna (27-(1-N)), utöver referensmodulen (27-r), för den utvalda bärvågsfrekvensen i förhållande till den komplexa förstärkningen vid- mottagning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvàgsfrekvensen och jämförelsevärdet vid mottagning.

37. Förfarande enligt krav 36, k ä n n e t e c k n a t av att steget b) i sin tur innefattar även följande delsteg h) upprepning av delstegen c) till och med. g), tills ett förutbestämt antal av bärvágsfrekvenserna utvalts.

38. _ Förfarande enligt _ något _av kraven _ 36 eller 37, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget f) i sin tur innefattar följande delsteg: i) utväljande av en första testsignal, innehållande den utvalda bärvágsfrekvensen; j) utsändning via testantennen (45) av den utvalda första testsignalen; k) mottagning via den elektriskt styrda antennen (25) av den via testantennen (45) utsända utvalda första testsignalen, med 10 15 20 25 30 82 509 434) referensmodulen (27-r) kommenderad i mottagning med jämförelse- värdet vid mottagning, och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en första. mottagen signal, svarande mot referensmodulen (27-r), jämförelsevärdet vid mottagning och den utvalda första testsignalen, erhålles; l) jämförelse mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen; m) kalibrering i mottagning av referensmodulen (27-r) i förhållande till den komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvågsfrekvensen och jämförelsevärdet vid mottagning, för den utvalda bärvågsfrekvensen och åtminstone ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r), med utnyttjande av jämförelsen, enligt delsteget l), mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen.

39. Förfarande enligt krav 38, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget m) i sin tur innefattar följande delsteg: n) utväljande av ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r); o) utväljande av en andra testsignal, innehållande den utvalda bärvågsfrekvensen; p) utsändning via Atestantennen' (45) av den utvalda andra testsignalen; q) mottagning via den elektriskt styrda antennen (25) av den via testantennen (25) utsända utvalda andra testsignalen, med referensmodulen (27-r) kommenderad i mottagning med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r), och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en andra mottagen signal, svarande mot det utvalda värdet på den 10 15 20 25 30 509 454 84 kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r) och den andra testsignalen, erhålles; r) jämförelse mellan andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; s) generering av ett värde motsvarande en komplex felkvot vid mottagning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvàgsfrekvensen, det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27- r) och jämförelsevärdet vid mottagning, varvid detta görs i beroende av jämförelsen, enligt delsteget 1), mellan den första mottagna signalen och den utvalda första testsignalen och jämförelsen, enligt delsteget r), mellan den andra mottagna signalen och den utvalda andra testsignalen; och t) omställning av de med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r) associerade styrsignalerna till styrorganen (81-r,85-r) för styrning den komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r), varvid detta görs i beroende av värdet motsvarande den komplexa felkvoten vid mottagning för referensmodulen (27-r).

40. Förfarande enligt krav 39, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget m) i sin tur innefattar även följande delsteg u) upprepning av delstegen n) Atill och med t), tills ett förutbestämt antal värden på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r) utvalts.

41. Förfarande enligt något av kraven 39 eller 40, k ä n n e t e c k n a t av att omställningen av styrsignalerna till styrorganen (8l-r,85- r) i delsteget t) inbegriper att detta görs så att 10 15 20 25 30 85 599 454 referensmodulens (27-r) fasvridning vid mottagning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid mottagning för referensmodulen (27-r) och så att referensmodulens (27-r) förstärkning 'vid. mottagning' ändras en faktor motsvarande ett belopp till den komplexa felkvoten vid mottagning för referensmodulen (27-r).

42. Förfarande enligt något av kraven 36-41, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget g) i sin tur innefattar följande delsteg: v) utväljande av en tredje testsignal, innehållande den utvalda bärvàgsfrekvensen; w) utsändning via den elektriskt styrda antennen (25) av den utvalda tredje testsignalen, med referensmodulen (27-r) kommenderad i referensläget vid sändning, och. med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; x) mottagning via testantennen (45) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända utvalda tredje testsignalen, varigenom en tredje mottagen signal, svarande mot referensläget vid sändning för referensmodulen (27-r) och den utvalda tredje testsignalen, erhålles; y) jämförelse mellan den tredje mottagna signalen och den tredje testsignalen; z)-utväljande av en fjärde testsignal, innehållande den utvalda bärvàgsfrekvensen; aa) utsändning via testantennen (45) av den utvalda fjärde testsignalen; ab) mottagning via den elektriskt styrda antennen (25) av den via testantennen (45) utsända utvalda fjärde testsignalen, med referensmodulen (27-r) kommenderad i mottagning med jämförelsevärdet vid lnottagning, och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en fjärde 10 15 20 25 30 509 434 86 mottagen signal, svarande mot referensmodulen (27-r), jämförelsevärdet vid mottagning och den fjärde testsignalen, erhålles; ac) jämförelse mellan den fjärde mottagna signalen och den utvalda fjärde testsignalen; ad) utväljande av en av modulerna (27-i), utöver referensmodulen (27-r); ac) kalibrering i mottagning av den utvalda modulen (27-i) i förhållande till den komplexa förstärkningen vid mottagning för referensmodulen (27-r), svarande mot den utvalda bärvågsfrekvensen och jämförelsevärdet vid mottagning, för den utvalda bärvágsfrekvensen och åtminstone ett den värde på kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i), med utnyttjande av jämförelsen, enligt delsteget ac), mellan den fjärde mottagna signalen och den fjärde testsignalen, och med utnyttjande av jämförelsen, enligt delsteget y), mellan den tredje mottagna signalen och den tredje testsignalen för att eliminera inverkan av den okända signalpàverkan; och ad) upprepning av delstegen ab) och ac), tills huvudsakligen alla modulerna (27-(l-N)) utvalts.

43. Förfarande enligt patentkrav 42, k ä n n e t e c k n a t av att delsteget ac) i sin tur innefattar följande delsteg: ae) utväljande av en femte testsignal; af) utsändning via den elektriskt styrda antennen (45) av den utvalda femte testsignalen, med den utvalda modulen (27-i) kommenderad i. referensläget vid sändning, och. med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen; ag) mottagning via testantennen (25) av den via den elektriskt styrda antennen (25) utsända utvalda femte testsignalen, varigenom en femte mottagen signal, svarande mot referensläget 10 15 20 25 30 87 509 434 vid sändning för den utvalda nmdulen (27-i) och den utvalda femte testsignalen, erhålles; ah) jämförelse mellan den femte mottagna signalen och den utvalda femte testsignalen; ai) utväljande av ett värde på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i); aj) utväljande av en sjätte testsignal, innehållande den utvalda bärvâgsfrekvensen; ak) utsändning via testantennen (45) av den utvalda sjätte testsignalen; al) mottagning via den elektriskt styrda antennen (25) av den via testantennen (45) utsända utvalda sjätte testsignalen, med den utvalda modulen (27-i) kommenderad i mottagning med det utvalda värdet pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i), och med de övriga modulerna kommenderade i sina isolationslägen, varigenom en sjätte mottagen signal, svarande mot det utvalda värdet pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) och den utvalda sjätte testsignalen, erhålles; am) jämförelse mellan den sjätte mottagna signalen och. den utvalda sjätte testsignalen; an) generering av ett värde motsvarande en komplex felkvot vid mottagning för den utvalda. modulen (27-i), svarande mot den utvalda bärvågsfrekvensen, det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) och jämförelsevärdet vid mottagning, varvid detta görs i beroende av jämförelsen, enligt delsteget y), mellan den tredje mottagna signalen och den utvalda tredje testsignalen, jämförelsen, enligt delsteget ac), mellan den fjärde mottagna signalen och den utvalda fjärde testsignalen, 10 15 20 25 30 509 434 88 jämförelsen, enligt delsteget ah), mellan den femte mottagna signalen och den utvalda femte testsignalen och jämförelsen, enligt delsteget am), mellan den sjätte mottagna signalen och den utvalda sjätte testsignalen; och ao) omställning av de med det utvalda värdet på den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) associerade styrsignalerna till styrorganen (81-i,85-i) för styrning av den komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i), varvid detta görs i beroende av värdet motsvarande den komplexa felkvoten vid mottagning för den utvalda modulen (27-i).

44. Förfarande enligt krav 43, k ä n n e t e c k n a t av' att delsteget ac) i sin tur innefattar även följande delsteg ap) upprepning av delstegen ai) till och med ao), tills ett förutbestämt antal värden pà den kommenderade komplexa förstärkningen vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) utvalts.

45. Förfarande enligt något av kraven 43 eller 44, k ä n n e t e c k n a t av att omställningen av styrsignalerna till styrorganen (81-i,85- i) i delsteget ao) inbegriper att styrsignalerna omställs så att den_utvalda modulens_(27-i) fasvridning vid npttagning minskas motsvarande ett argument till den komplexa felkvoten vid mottagning för den utvalda modulen (27-i) och så att den utvalda (27-i) modulens förstärkning vid mottagning ändras med en faktor motsvarande ett genom ett belopp till den komplexa felkvoten vid mottagning för den utvalda modulen (27-i).

46. Självkalibrerande antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvågsfrekvens, innefattande: en testantenn (45); 10 15 20 25 30 89 509 434 en elektriskt styrd antenn (25), innefattande minst två moduler (27-(1-N)) med. styrbara styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning vid mottagning för respektive modul (27-(1«N)), där varje modul (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart isolationsläge, vid vilket modulen huvudsakligen inte släpper igenom signaler; (91-(1-N)) för organ till till generering av styrsignaler styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)), varvid styrsignalerna styrorganen associeras till minst ett värde på en kommenderad komplex förstärkning vid mottagning för respektive modul (27-(l- N)); organ (49) för generering av testsignaler, varvid antennsystemet (23) är anordnat så att testsignalerna utsänds via testantennen; en mottagare (61), anordnad att mottaga dels testsignalerna, dels signaler vilka mottagits via den elektriskt styrda antennen (25), k ä n n e t e c k n a t av: att varje modul (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart referensläge vid mottagning, vid vilket modulens komplexa förstärkning vid mottagning är känd; och att antennsystemet (23) är anordnat för kalibrering i mottagning av huvudsakligen alla modulerna (27-(1-N)) utifrån en undersökning av de komplexa förstärkningarna vid mottagning för modulerna (27-(1-N)), där antennsystemet (23) är anordnat att undersöka de komplexa förstärkningarna för modulerna (27-(1-N)) genom att testsignaler utsänds via testantennen (45) och mottages via den elektriskt styrda antennen av mottagaren, varvid antennsystemet (23) är anordnat att eliminera inverkan av en okänd signalpàverkan. pá testsignalerna med. utnyttjande av referenslägena vid mottagning för modulerna (27-(l-N)). 10 15 20 25 509 454 90

47. Självkalibrerande antennsystem (23) enligt krav 46, k ä n n e t e c k n a t av: att antennsystemet (23) innefattar minnesorgan, varvid minnesorganen innehåller data som beskriver den komplexa förstärkningen vid Inottagning för varje modul (27-(1-N)) som funktion av frekvens och temperatur, svarande mot förutbestämda inställningar av styrsignalerna till styrorganen (8l-(1-N),85- (1-N)) för styrning av den komplexa förstärkningen vid mottagning för modulen (27-(1-N)); och att antennsystemet (23) innefattar minst ett temperatur- uppmätningsorgan (141-(1-N)).

48. Självkalibrerande antennsystem (23) enligt krav 46, k ä n n e t e c k n a t av: att varje modul (27-(1-N)) innefattar ett referensorgan (319- (1-N)), exempelvis en transmissionsledning; att varje modul (27-(1-N)) innefattar styrbara omkopplare (303-(1-N),311-(1-N)), anordnade så att elektronik (301-(1-N)) i modulen kan förbikopplas via referensorganet; att antennsystemet (23) innefattar minnesorgan, varvid minnesorganen innehåller data som beskriver den komplexa förstärkningen vid. mottagning för* varje modul (27-(1-N)), då elektroniken (301-(1-N)) i modulen är förbikopplad via referensorganet (319-(1-N)), som' funktion av frekvens och temperatur; och att antennsystemet innefattar minst ett temperatur- uppmätningsorgan (l4l~(l~N)).

49. Självkalibrerande antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvàgsfrekvens, innefattande: en testantenn (45); 10 15 20 25 30 91 509 434 en elektriskt styrd antenn (25), innefattande minst två moduler (27-(1-N)) med styrbara styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning vid sändning för respektive modul, där varje modul (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart isolationslâge, vid vilket modulen huvudsakligen inte släpper igenom signaler; organ (91-(1-N)) för generering av styrsignaler till styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)), varvid styrsignalerna till styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)) associeras till minst ett värde på en kommenderad komplex förstärkning vid sändning för respektive modul (27-(1-N)); organ (49) för generering av testsignaler, varvid antennsystemet (23) är anordnat så att testsignalerna pá kommando kan utsändas antingen via testantennen (45) eller via den elektriskt styrda antennen (25); en mottagare, anordnad att mottaga testsignalerna samt att pà kommando mottaga signaler antingen via testantennen (45) eller den elektriskt styrda antennen (25), k ä n n e t e c k n a t av: (27- (1-N)) att varje modul är anordnad med ett kommenderbart referensläge vid vilket modulens vid mottagning, komplexa förstärkning vid mottagning är känd; och att antennsystemet (23) är anordnat för kalibrering i sändning av huvudsakligen al1a_modulerna (27-(1-N)) för_åtminstone en av bärvàgsfrekvenserna utifrån en undersökning de komplexa förstärkningarna vid sändning för modulerna (27-(1-N)), där antennsystemet (23) är anordnat att undersöka de komplexa förstärkningarna vid sändning för modulerna (27-(1-N)) genom att testsignaler utsänds via testantennen (45) och mottages via den elektriskt styrda antennen (25) av mottagaren (61) samt att testsignaler utsänds via den elektriskt styrda antennen (25) och mottages via testantennen (45) av mottagaren (61), varvid 10 15 20 25 30 5.09 434 92 antennsystemet (23) är anordnat att eliminera inverkan av en okänd signalpàverkan på testsignalerna med utnyttjande av referenslägena vid mottagning för modulerna.

50. Självkalibrerande antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvágsfrekvens, innefattande: en testantenn (45); en elektriskt styrd antenn (25), innefattande minst två moduler (27-(1-N)) med styrbara styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning vid sändning för respektive modul (27-(1-N)), där varje modul (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart isolationsläge, vid vilket modulen huvudsakligen inte släpper igenom signaler; organ (91-(1-N)) för generering av till till styrsignaler styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)), varvid styrsignalerna styrorganen associeras till minst ett värde pà en kommenderad komplex förstärkning vid sändning för respektive modul (27-(1- N)); organ (49) för generering av testsignaler, varvid antennsystemet (23) är anordnat så att testsignalerna utsänds via den elektriskt styrda antennen (25); en mottagare (61), anordnad att mottaga dels testsignalerna, dels signaler vilka mottagits via testantennen (45), k ä n n e t e c k n a_t avÉ att varje modul (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart referensläge vid sändning, vid vilket modulens komplexa förstärkning vid sändning är känd; och att antennsystemet (23) är anordnat för kalibrering i sändning av huvudsakligen alla modulerna (27-(1-N)) utifrån en undersökning av de komplexa förstärkningarna vid sändning för modulerna (27-(1-N)), där antennsystemet (23) är anordnat att undersöka de komplexa förstärkningarna för modulerna (27-(1-N)) 10 15 20 25 30 93 5Û9 434 genom att testsignaler utsänds via den elektriskt styrda antennen (25) och mottages via testantennen (45) av mottagaren (61), varvid antennsystemet (23) är anordnat att eliminera inverkan av en okänd signalpàverkan pá testsignalerna med utnyttjande av referenslägena vid sändning för modulerna (27-(1- N)).

51. Självkalibrerande antennsystem (23) enligt krav 50, k ä n n e t e c k n a t av: att antennsystemet (23) innefattar minnesorgan, varvid minnesorganen innehåller data som beskriver den komplexa förstärkningen vid sändning för varje modul (27-(1-N)) som funktion av frekvens och temperatur, svarande mot förutbestämda inställningar av styrsignalerna till styrorganen (81-(1~N),85- (1-N)) för styrning av den komplexa förstärkningen vid sändning för modulen (27-(1-N)); och att antennsystemet (23) innefattar minst ett temperatur- uppmätningsorgan (141-(1-N)).

52. Självkalibrerande antennsystem enligt krav 50, k ä n n e t e c k n a t av: att varje modul (27-(1-N)) innefattar ett referensorgan (319- (1-N)). exempelvis en transmissionsledning; att varje modul (27-(l~N)) innefattar styrbara omkopplare (303-(1-N),311-(1-N)), anordnade så att elektronik (301-(1-N)) i modulen kan förbikopplas via referensorganet; att antennsystemet (23) innefattar minnesorgan, varvid minnesorganen innehåller data som beskriver den komplexa förstärkningen vid sändning för varje modul (27-(1-N)), dà elektroniken (301-(1-N)) i modulen är förbikopplad via referensorganet (319-(1-N)), som funktion av frekvens och temperatur; och 10 15 20 25 30 509 434 94 att antennsystemet innefattar minst ett temperatur- uppmätningsorgan (141-(1-N)).

53. Sjâlvkalibrerande antennsystem (23) som är anordnat att utnyttja minst en bärvågsfrekvens, innefattande: en testantenn (45); en elektriskt styrd antenn (25), innefattande minst tvà moduler (27-(1-N)) med styrbara styrorgan (81-(1-N),85-(1-N)) för styrning av en komplex förstärkning vid mottagning för respektive modul, där varje modul (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart isolationsläge, vid vilket modulen huvudsakligen inte släpper igenom signaler; organ (91-(1-N)) för generering av styrsignaler till styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)), varvid styrsignalerna till styrorganen (81-(1-N),85-(1-N)) associeras till minst ett värde på en kommenderad komplex förstärkning vid mottagning för respektive modul (27-(1-N)); organ (49) för generering av testsignaler, varvid antennsystemet (23) är anordnat så att testsignalerna pá kommando kan utsändas antingen via testantennen (45) eller via den elektriskt styrda antennen (25); en mottagare, anordnad att mottaga testsignalerna samt att på kommando mottaga signaler antingen via testantennen (45) eller den elektriskt styrda antennen (25), k ä n n e't e c k n a t av: att varje modul (27-(1-N)) är anordnad med ett kommenderbart referensläge vid sändning, vid vilket modulens komplexa förstärkning vid sändning är känd; och (23) är anordnat för alla att antennsystemet kalibrering i mottagning av huvudsakligen modulerna (27-(1-N)) för åtminstone en av bärvàgsfrekvenserna utifrån en undersökning de komplexa förstärkningarna vid mottagning för modulerna (27-(l- N)), där antennsystemet (23) är anordnat att undersöka de 95 509 454 komplexa förstärkningarna vid mottagning för modulerna (27-(1- N)) genonx att testsignaler' utsänds via testantennen (45) och mottages via den elektriskt styrda antennen (25) av mottagaren (61) samt att testsignaler utsänds via den elektriskt styrda antennen (25) och mottages via testantennen (45) av mottagaren (61), varvid antennsystemet (23) är anordnat att eliminera inverkan av en okänd signalpáverkan på testsignalerna med utnyttjande av referenslägena vid sändning för modulerna.