SE508121C2 - Skär för svarvnings- och spårstickningsverktyg - Google Patents

Description

508 121 10 15 20 25 30 2 krav och förhållanden vid de svåra operationer som refererats till i det föregående.

Den som försänkning utbildade spånbrytaren och de denna begränsande väggarna är så utformade att spånan blir smalare så att säkrare och mera effektivt hanterbara spánor kan formas. Spånavgången bör bli säkrare, effektivare och mindre kostsam. Med sådana skär ska det bli möjligt att forma ett färdigt spår i en sekvens i arbetsstycket, exempelvis en vevaxel.

Dessa och andra syften har uppnåtts genom att skäret utformats på det sätt som beskrivs i det följande i anslutning till de bifogade ritningarna.

Fig 1 visar en perspektivvy av ett skär enligt uppfinningen, Fig 2 visar en sidovy av skäret i Fig 1, Fig 3 visar en toppvy av skäret i Fig 1, Fig 4 visar en frontvy av skäret i Fig 1, Fig 5 visar en tvärsektion längs linjen A-A i Fig 3, Fig 6 visar en tvärsektion längs linjen B-B i Fig 3, Fig 7 visar en tvärsektion längs linjen C-C i Fig 3, Fig 8 visar en perspektivvy av en hållare för skäret, Fig 9 visar en partiell frontvy av skäret lokaliserat i ett skärläge i hállaren i Fig 8, och 10 15 20 25 30 'S078 121 i 3 .

Fig 10 visar en spàna som erhållits vid spànbrytning med skäret i Fig 1-7.

I figurerna visas ett skär enligt uppfinningen. Skäret har formen av en polygonformad kropp med i huvudsak parallellepipedisk form. Det innefattar tvà i huvudsak planparallella sidoytor 11, 12, varandra motstàende topp- och bottenytor 14 respektive 13, två ändytor 15, 16 och en skuldra 17. Skärets frontyta är försedd med en huvudskäregg 18 och en spånbrytare 19. Skäret är avsett att fästas i en hàllare med spännarm. Toppytan 14 har bruten kontur i närheten av skuldran 17 så att ett ytparti 14a bildar en spetsig vinkel med den resterande ytan 14.

Skäret 10 är avsett att löstagbart fästas i en hållare, som innefattar en hàllarkropp 20 med en i ett stycke därmed utbildad spännarm 21 i frondelen 22 av hàllarkroppen 20 och en urtagning 23 för skäret.

Urtagningen 23 övergår i sitt inre parti i en avlàng slits 24, som avslutas med en rund urtagning 25. En spännskruv 26 sträcker sig genom spännarmen 21 och genom slitsen 24. När skruven 26 är ingängad i hàllaren böjs spännarmen 21 nedåt omkring urtagningen 23 och bringar spännarmen 21 till verksam ytkontakt med skärets toppyta. Nospartiet på spännarmen 21 är närmare angivet lutande nedåt så att den anpassas till lutningen hos det övre ytpartiet 14a hos skäret 10.

Bottenytan 13 är avsedd att utgöra en första bottenstödyta för skäret mot hàllaren, som skall vara parallell med ett neutralplan P, som bestäms av den axiella matningsriktningen hos maskinen. Bottenytan innefattar närmare angivet två på avstånd från varandra 508' 121 10 15 20 25 30 4 belägna ytor 13a och 13d och två däremellan belägna lutande ytor 13b och 13c, som bildar en V-formad urtagning. Ytorna 13b och 13c är avsedda att vara i ytanliggning med motsvarande lutande ytor i hållarens skärläge såsom visas i Fig 6 och 7. Som framgår därav är avsikten inte att ytorna 13a och 13d skall vara aktiva stödytor. Toppytan 14 utgör en andra stödyta för skäret gentemot hållarkroppen. Toppytan 14 är orienterad parallellt med bottenytan 13. skäreggen 18 är rak och bildad i skärningslinjen mellan släppningsytan 16 och en primär planfas 27.

Släppningsytan 16, som utgör skärets främre ändyta, bildar en spetsig vinkel a, ca 1-15°, med en normal N dragen till nämnda planfas 27, varvid planfasen 27 sammanfaller med neutralplanet P.

Planfasen 27 begränsas radiellt inåt av en serie inbördes åtskilda urtagningar 28, som utsträcker sig i spànytan på skäret utgående från primärfasen 27.

Bredden på planfasen 27 varierar längs eggen 18 på sä sätt att den är mindre mitt för de främre ändpartierna för varje urtagning 28 och större vid de snett lutande ytpartierna 29 hos spànytan belägen däremellan. Den maximala bredden hos varje urtagning 28 är företrädesvis större än avståndet mellan urtagningarna.

Varje urtagning har ett djup som först tilltager i riktning från planfasen och därefter avtager i samma riktning. Ett antal mera centralt belägna ovalt formade urtagningar 28 har en avlång utsträckning vinkelrätt mot skäreggen 18, som är flera gånger större än bredden hos urtagningen 28. Dessutom finns, på vardera sidan om nämnda grupp av ovala urtagninger 28, en urtagning 30 med större bredd och kortare längd än var och en av urtagningarna 28. 10 15 20 25 30 508 121 5.

Skärets toppyta 14 uppvisar därutöver en fördjupning 31, som är krökt inåt och nedåt från planfasen 27 och därefter kröker sig uppåt för att bilda en bakre vägg eller spånbrytande yta 32. Denna spánbrytande yta 32 avslutas med en platå 33 belägen ungefärligen i samma nivå som neutralplanet P.

Spånbrytaren 19 innefattar dessutom ett par àsar 34, som vardera sträcker sig från urtagningens 30 yttre periferi. Åsarnas främre partier 34a och 34b är närmare angivet så utformade att de konvergerar bakåt, och de sträcker sig bakåt till den punkt där de övergår i bakre åspartier 35a, 35b som är inbördes parallella och väsentligen vinkelräta mot skäreggen 18. De främre àspartierna 34a, 34b är vidare utformade med en toppyta som lutar uppåt och bakåt till det parti där àspartierna 34a, 34b möter de nämnda bakre àspartierna 35a, 35b och där toppytan hos de senare förblir konstant i riktning bakåt. Denna nivå för de bakre áspartiernas toppyta är belägen något ovanför planet P.

Genom att anordna åsarna pà det ovan angivna sättet säkerställs att spánan förblir i kontakt med de främre àspartierna 34a, 34b och att den centrala delen av spánan bringas djupare ned i urtagningen 31, vilket betyder att spànans totala bredd blir mindre och att den blir mera lätthanterlig så att ingen skadeverkan uppstår från spánan gentemot urtagningarnas sidoväggar under bearbetning av skäret i ett metalliskt arbetsstycke.

Skärets 10 främre ände är dessutom utformat med biskäreggar 36a, 36b, vilka lutar snett inåt-bakåt till en mellanposition på skäret samtidigt som de ansluter lO 15 20 25 508- 121 6 till primårfasen 27, som utsträckes längs såväl huvudskäreggen liksom längs biskäreggarna 36a, 36b.

Släppningsytorna för biskäreggarna 36a, 36b är betecknade lla och llb, varvid varje sådan släppningsyta lla, llb bildar skärning med primärfasen 27 under en spetsig vinkel ß.

Genom denna speciella utformning av spánbrytaren blir det möjligt att åstadkomma önskade klockformade spànor 37 såsom visas i Fig 8, som erhållits vid en matningshastighet av 0,30 mm/varv. Om spånytan ej skulle uppvisa sådan lämplig spânformare skulle spånorna ha blivit svårhanterliga. Även vid körning med moderata matningshastigheter har spånformaren enligt uppfinningen visat sig bidraga till effektiv spånkontroll och spånavgàng. Vid kraftiga mätningar pressas spånan mot den bakre väggen 32 i fördjupningen 31 vilket tvingar spànan att böja sig på ett fördelaktigt sätt. Det ovan beskrivna utförandet resulterar i en viss reduktion av skärkrafterna på grund av att urtagningarna ger mindre kontaktyta och ökad positiv spånvinkel. På grund av den reducerade kontaktytan erhålls en relativt liten värmeutveckling.

Claims (10)

lO 15 20 25 30 35 sos 121

1. Skär med väsentligen rektangulär grundform avsett för svarvning och spárstickning i metall, innefattande övre och undre, i längdled sig sträckande ytor (13, 14), tvà åtskilda planparallella sidoytor (11, 12) som förenar nämnda övre och undre ytor, samt front- och bakre ändytor (15, 16) som vardera ansluter till de övre och undre ytorna samt till sidoytorna varvid ett främre parti av överytan uppvisar en huvudskäregg (18) bildad som skär- ningslinjen mellan överytan och frontytan (16), en spån- formare (19) anordnad radiellt innanför huvudskäreggen samt en spànbrytarvägg (32) anordnad radiellt innanför spånformaren och sträckande sig uppåt från denna, varvid spånformaren (19) utgöres av ett flertal bredvid varandra anordnade första urtagningar (28) belägna på överytan, där varje urtagning är belägen på ett visst avstånd innanför skäreggen varvid åtminstone de mera centralt belägna ur- tagningarna (28) har avlång utsträckning i en riktning parallellt med skärets längdriktning, k ä n n e t e c k n a t därav, att spånformaren (19) även innefattar en fördjupning (31) som kröker sig inåt och nedåt från planfasen (27) till ett mindre djup än djupet hos urtagningarna (28, 30), och att fördjupningen (31) därefter kröker sig uppåt till bildandet av den spån- brytande väggen (32), och att urtagningens (31) utbredning i sidled begränsas av första àspartier (34a, 34b) som kon- vergerar bakåt och att nämnda bakåt konvergerande àspar- tier sträcker sig till och övergår i andra àspartier (35a, 35b) vilka är inbördes parallella och sträcker sig väsent- ligen vinkelrätt i förhållande till huvudskäreggen (18).

2. Skär enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att andra urtagningar (30) med större bredd och kortare längd än de första urtagningarna (28) är anordnade på ömse 508121 10 15 20 25 30 35 sidor om och klart åtskilda från de centrala urtagningarna (28). i i

3. Skär enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att de centrala urtagningarna (28) är belägna på avstånd från varandra.

4. Skär enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda första àspartier (34a, 34b) sträcker sig från den yttre periferin av urtagningarna (30), och att de andra åspartierna (35a, 35b) sträcker sig fram till den främre lutningen hos skuldran (17).

5. Skär enligt något av kraven 1-4, kgä n n e t e c k n a t därav, att den främre änden av -skäret är utformat med biskäreggar (36a, 36b), vilka konvergerar i riktning bakåt till en mellanposition på skäret.,

6. Skär enligt något av kraven 1-5, k ä n n e t e c k n a t därav, att den bakre spånbrytar- väggen (32) avslutas med en platå (33) belägen ungefärli- gen i nivå med neutralplanet (P), som även innefattar den nämnda primärfasen (27).

7. Skär enligt något av kraven 1-6, k ä n n e t e c k n a t därav, att bredden hos primär- fasen (27) varierar längs eggen (18) på sådant sätt att bredden är mindre mitt för de främre ändpartierna hos de ovala urtagningarna (28) och att bredden är större mitt för de partier som är belägna framför de mellanliggande delarna av spànytan (29) belägen mellan urtagningarna (28).

8. Skär enligt något av kraven 1-7, k ä n n e t e c k n a t därav, att de främre åspartierna lO sos 121 (34a, 34b) vardera är utformade med en toppyta som lutar snett uppåt och bakåt till det parti där àspartierna (34a, 34b) möter de nämnda bakre àspartierna (35a, 35b) och där toppytan hos de senare förblir konstant i riktning bakåt.

9. Skär enligt något av kraven 1-8, k ä n n e t e c k n a t därav, att nivån för den övre ytan hos de bakre àspartierna (35a, 35b) är belägna något ovanför nivån för neutralplanet (P).

10. Skär enligt något av kraven 1-9, k ä n n e t e c k n a t därav, att skärets undersida uppvisar en V-formad urtagning, begränsad av två lutande ytor (13b) och (130).