SE507621C2 - Kopplingsblock för tändanordningar - Google Patents

Description

507 621 10 15 20 25 30 35 2 I Således medför lämpliga blockegenskaper delvis motstri- diga krav. Även om en ringa explosiv verkan är önskvärd för att undvika de beskrivna problemen erfordras en tillräckligt stark verkan för att säkerställa signalöverföring till de se- kundära tändorganen, vilka av säkerhetsskäl alltid är okäns- liga. God konstruktion mot inre skador får inte motverka bi- behållna goda egenskaper mot yttre skador från fordon, fallan- de stenar etc. Praktiska hänsyn ställer ytterliga- på platsen. re krav på konstruktionen. Anordningen används en enda gång, vilket utesluter stora, komplicerade eller på annat sätt dyra konstruktioner. Kopplingar görs i fält och alla säkerhetsbe- tingade egenskaper måste fortfarande tillåta att kopplingar kan göras lätt, reproducerbart och utan alltför höga krav på skicklighet. Vid tillverkning måste blocket tillåta rationell sammansättning manuellt eller maskinellt med varierande slag av permanenta tändanordningar.

Ugpfinningen allmänt Ett huvudändamål med föreliggande uppfinning är att er- bjuda ett block för explosiva tändanordningar med ökad säker- het mot själv-förstörelse i ett nätverk. Ett mer specifikt än- damål är att minska verkan av explosion, flisor och splitter.

Ett annat ändamål är att erbjuda ett block med pålitlig sig- nalöverföring. Ett ytterligare ändamål är att erbjuda ett block med enkelt och billigt utförande. Ännu ett ändamål är att erbjuda en konstruktion som är lätt att tillverka och fab- riksmontera med sin permanenta tändanordning. Ännu ett ändamål är att erbjuda ett mångsidigt block, anpassbart till olika tändanordningar. Ett sista ändamål är att erbjuda ett block som lätt kan kopplas under fältmässiga förhållanden med repro- ducerbara resultat.

Dessa ändamål uppnås med de kännetecken som framgår av patentkraven.

Ett block åstadkommes i vilket en central tändanordning är omgiven av en inre vägg, ett rum och en yttre vägg. För en given total väggmassa blir explosionsdämpningen högre eftersom den inre väggen kan absorbera energi och expandera in i rummet utan att förstöra den yttre väggens integritet. Ändå bidrar strukturen mindre till explosionsinneslutningen än en motsva- 10 15 20 25 30 35 507 621 3 rande enkelväggmassa. Splitter från tändanordningen dämpas av innerväggen och stoppas av ytterväggen. Fragmentering av in- nerväggen neutraliseras på motsvarande sätt av den opåverkade ytterväggen. Det önskade uppträdandet kan förstärkas genom val av olika material i väggarna, t.ex. genom användning av ett hårdare och sprödare material i innerväggen, vilket också för- bättrar positioneringen av tändanordningen, medan ett segare och mindre lättsplittrat material kan användas i ytterväggen.

Trots förbättringarna är konstruktionen fortfarande enkel och lätt att sätta samman med sin tändanordning. I det föredragna koaxiella arrangemanget kan delarna trädas på varandra och tändanordningar av varierande längder kan inrymmas. Om så ön- skas kan ett ytterligare rum anordnas mellan tändanordningen och innerväggen. Ett sådant rum förbättrar dämpningen, under- lättar anpassning till varierande tändanordningar och kan an- vändas till att uppta sekundära tändanordningar såsom stubi- ner. För det senare ändamålet kan stubinerna fält-monteras ge- nom enkel axiell trädning eller radiell placering, vilket ger en effektiv uppriktning utmed tändanordningen och bidrar till en varaktig signalimpuls till stubinerna. Blocket är lika starkt mot externa skador som det är mot inre shock och rummet och den inre väggen förhindrar att tändanordningarna påverkas av något slag på ytterväggen.

Ytterligare ändamål och fördelar med uppfinningen kommer att framgå av detaljbeskrivningen nedan.

Detaljbeskrivning Blocket enligt föreliggande uppfinning kan användas i samband vilken som helst pyroteknisk eller explosiv anordning i syfte att undvika problemen och uppnå fördelarna som ovan beskrivits. Uppfinningen kommer närmast att beskrivas i an- slutning till anordningar för tändning och signalering i nät- verk för sprängning där de beskrivna problemen typiskt uppträ- der. De primära tändanordningarna bör vara explosiva till sin karaktär, dvs. deras verkan bör åtminstone delvis bygga på t.ex. deflagration kraftig expansion, genom snabb förbränning, eller detonation, och oftast förstörs anordningarna struktu- rellt vid användningen. Typiska representanter för denna typ av tändanordningar är detonerande kord och sprängkapslar eller 507 621 lO 15 20 25 30 35 4 tändare. Det kan vara av särskilt intresse att nyttja förelig- gande block i samband med anordningar som inte helt förbrukas vid sin reaktion utan ger fasta lämningar, särskilt tungt el- ler högpenetrativt splitter, metallflisor i synnerhet. Metall- mantlad detonerande kord kan vara av detta slag liksom nästan alla sprängkapslar innehållande metallhöljen, explosiva kaps- inneslutningar för tändladdningar, pyrotekniska eller stöd eller lar, elektroniska fördröjningsenheter, sealer-element, kapslar för tändenheter etc. Detonerande kord används som sig- nalledare och som medel för direkttändning av liknande kord eller av lägenergistubiner. Sprängkapslar kan användas som funktionella slutorgan på elektriska ledare, lágenergikord eller stubiner eller andra signalorgan, oförmögna att själva explosivt initiera andra anordningar. Sprängkapseln kan helt enkelt överföra signalen till en eller flera sekundära korder eller stubiner eller kan fylla även andra funktioner, som att kontrollera eller fördröja signalen till sekundära linjer.

Föreliggande block kan användas för alla beskrivna syften och anordningar. Blocket kan användas för att fästa eller upp- rikta tändanordningar, utan att öka de destruktiva egenskaper- na hos anordningarna. Det föredrages emellertid att uppfinnin- gen tillämpas vid block avsedda att koppla en primär tändan- ordning till en eller flera sekundära anordningar, för att ut- nyttja de yterligare fördelar som beskrivits. Det föredrages vidare att använda blocket i samband med primära tändanord- ningar av sprängkapseltyp med hänsyn till de tidigare erfarna problemen. Således föredrages att den till sprängkapseln in- kommande signalledaren är av icke-explosiv typ. Utgående se- kundära linjer är på liknande sätt lämpligen av làgenergityp, för att begränsa systemets totalenergi utanför blocken, och särskilt lágenergi stötvags kanalstubin (t.ex. Nonel, reg.VM).

Primära tändanordningar av typ kord eller sprängkapsel är generellt làngsträckta strukturer av väsentligen cirkulärt tvärsnitt. Blocket kommer att närmast att beskrivas i anslut- ning till sådana strukturer även om det är uppenbart att bloc- ket ocksà kan anpassas till andra former.

Den primära tändanordningen är anordnad väsentligen cen- tralt i blocket och innerväggen väsentligen omsluter tändan- ordningen. Även om en enda central tändanordning är det nor- 10 15 20 25 30 35 507 621 5 mala valet ligger det inom ramen för uppfinningen att ha flera tändanordningar, till exempel i parallellt eller axiellt an- gränsande förhållande. Innerväggen behöver inte vara radiellt homogen eller ha axiellt konstant tvärsnitt. För det primära ändamålet att uppta splitterdelar från tändanordningen bör in- nerväggen avskärma tändanordningen i riktningar där utkastning skall förhindras, och bör företrädesvis omge tändanordningen.

För detta avskärmningsändamål är det inte nödvändigt att väg- gen har kontinuerlig omkrets. Ett sekundärt ändamål kan vara att absorbera explosiv stöt och expansion. Även om en diskon- tinuerlig vägg har viss verkan i detta avseende, föredrages att väggen är tangentiellt sammanhängande så att en inre ex- pansion skapar tangentiella dragkrafter i väggen. Den inre väggens styrka mot expansion bör företrädesvis vara mindre än den som erfordras för att helt motstå den explosiva verkan av tändanordningen vid dess normala funktion och bör företrädes- vis tillåta expansion av innerväggen fram till ytterväggen.

Det är inte nödvändigt men acceptabelt om expansionen också resulterar i en splittring av innerväggen. Dessa egenskaper resulterar i en konsumtion av energi genererad av tändanord- ningen. Lämpliga styrkeegenskaper kan påverkas genom vägg- tjocklek eller eller materialval. För ett givet material kan fackmannen lätt modifiera väggtjockleken och utformningen så att önskade egenskaper uppnås, till exwempel genom att utgå från en stark konstruktion och reducera dess styrka till dess expansion eller splittring inträffar eller genom att utgå från ett svagt material och öka styrkan till dess expansion eller splittring nätt och jämnt inträffar. Genom materialval kan fackmannen balansera seghet mot sprödhet, den senare egenska- pen företrädesvis tillräcklig för att säkerställa åtminstone viss fragmentering av innerväggen före anslag mot ytterväggen.

Som en icke begränsande indikation, kan väggtjockleken för plastmaterial vara mellan l och 10 mm och särskilt mellan 1,5 och 5 mm. Hed hänsyn till det starka temperaturberoendet för materialens hårdhet och sprödhet bör utprovning ske vid grovt sett den avsedda arbetstemperaturen för blocket. Innerväggens axiella utsträckning är inte kritisk så länge den är tillräck- 507 621 10 l5 20 25 30 35 6 lig för att täcka det mesta av tändanordningens explosiva de- lar och den sannolika utkastningsbanan för splitter. Inner- väggen kan ha en väsentligen cylindrisk utformning men inga symmetrikrav är tvingande. För innerväggar av profiltyp och tändanordningar som slutar i blocket kan en axiell ändvägg anordnas vid tändanordningens utgångsände som en axiell dämp- ning eller fysiskt stopp för tändanordningen.

Innerväggen kan arrangeras tätt runt tändanordningens yt- teryta. Detta kan ske för att ge en säker friktionspassning mellan tändanordning och block eller för att tillåta pressning av sprängkapseldelar direkt in i inneväggens hålighet och av- stå från den normala höljesstrukturen hos sprängkapseln. För de flesta tillämpningar föredrages att anordna ett rum mellan tändanordningen och innerväggen av skäl som ovan antytts.

Distansorgan kan användas för att överbrygga gapet och säkra det inbördes förhållandet mellan delarna. Om blocket är avsett för koppling till andra anordningar kan kord eller stubiner med fördel placeras inne i detta utrymme för att mottaga den fulla kraften från tändanordningen utan att de skyddande egen- skaperna hos blocket begränsas. Dessa sekundära linjer kan fö- reträdesvis placeras eller axiellt trädas genom utrymmet, för vilket ändamål rummet och eventuella där förefintliga distans- organ bör lämna axiella kanaler med storlek anpassad till de sekundära linjerna. Andra sätt att anordna kontakten mellan tändanordning och sekundära linjer är emellertid tänkbara, så- som placering av linjerna vid den axiella änden av block och tändanordning, trädning av linjerna genom öppningar genom blockets väggar radiellt eller vinklat etc.

Det rum som väsentligen omger innerväggen skall förhindra varje shockvåg eller splitter från att direkt nå fram till den yttre väggen och skall tillåta innerväggen att fritt expandera eller splittras före anslag mot ytterväggen. Dimensionerna på rummet kan variera beroende på naturen hos innerväggens mate- rial. Ett hårt och sprött material, som konsumerar energi ge- nom snabb fragmentering, kräver ett mindre utrymme än ett mer böjligt material, som konsumerar energi genom motverkad expan- sion. Som en allmän regel bör den radiella utsträckningen av 10 l5 20 25 30 35 507 621 7 utrymmet vara åtminstone lika med den radiella utsträckningen av innerväggen och bör vara mindre än omkring tio gånger denna utsträckning. Företrädesvis ligger utrymmet mellan 1,5 och 5 gånger innerväggens utsträckning. Utrymmet kan fungera som av- sett när det är fyllt med något material av väsentligt lägre täthet än materialet i innerväggen och kan innehålla en fyll- ning av lättviktsmaterial såsom expanderad plast. t.ex. i syf- te att ge blocket en allmänt högre styrka eller förhindra in- trängning av främmande material in i utrymmet. För de flesta tillämpningar föredrages emellertid ett tomt utrymme, även om utrymmet kommer att fungera som en expansionskammare också när den är partiellt fylld med distansorgan, fixturer eller andra strukturer.

Den yttre vägg som väsentligen omger innerväggen och ut- rymmet bör utformas att mottaga anslag av delar från tändan- ordningen och innerväggen liksom kvarvarande explosiv energi från tändanordningen, i den omfattning som är nödvändig för att motverka destruktiv inverkan på omgivningen. Följaktligen är minimikravet på ytterväggens styrka att varje del som trän- ger igenom eller kastas ut från den har tillräckligt låg ener- gi för att vara harmlös. Företrädesvis är väggen tillräckligt stark för att inte splittras även om den kan bli uppfläkt.

Delar av en uppfläkt vägg kan hänga samman vid en av väggens axiella ändar om väggen är lång nog nog att täcka de explosiva delarna av tändanordningen och/eller om väggen har speciella förstärkningar, till exempel vid skärningspunkten mellan inre och yttre väggar. Helst föredrages att ytterväggen är till- räckligt stark för att inte väsentligt fläkas upp vid använd- ning. Liksom för innerväggen är det inte nödvändigt att väggen på något sätt är symmetrisk men det är lämpligt att den har en sammanhängande mantelyta för att motstå inre tryck. För att förebygga splittring av den yttre väggen är det lämpligt att som tillåter viss välja ett segt och något böjligt material, brott, snarare än ett hart och sprött material. expansion före Materialet kan väljas olika för olika avsedda användningstem- peraturer. För ett givet material kan fackmannen lätt ge väg- so7 621 10 15 20 25 30 35 8 gen de önskade styrkeegenskaperna genom rutinmässig utprov- ning, t.ex. genom att öka eller minska väggtjockleken. Som en icke begränsande anvisning kan en väggtjocklek för plastmate- rial ligga mellan l och 10 mm och särskilt mellan 1,5 och 5 mm.

Inner- och ytterväggarna kan ha vilken som helst allmän form, såsom sfärisk, rektangulär etc. och kan i viss utsträck- ning vara anpassad till tändanordningens form. Generellt före- drages profiler av väsentligen konstant tvärsnitt för lång- sträckta tändanordingar och har också praktiska fördelar vid Inner- och tillverkning, sammansätting och stubinkoppling. ytterväggar kan ha olika former, till exempel en cylindrisk innervägg och en ytterväggprofil av kvadratiskt tvärsnitt, även om det allmänt föredrages t.ex. för kopplingsändamål, att väggarna är ungefär likformiga, särskilt cylindriska. Som nämnts i samband med innerväggen bör den axiella utsträckning- en vara tillräcklig för att innesluta de aktiva och splitter- benägna delarna av tändanordningen.

Inner- och ytterväggar kan vara av samma material, t.ex. för att underlätta tillverkning. Som antytts föredrages det emellertid att använda olika material i väggarna, vilket gene- rellt medger anpassade egenskaper, inte enbart i fråga om stötabsorption utan även i fråga om fastsätting och andra praktiska aspekter. Av ovan indikerade skäl är en föredragen anpassning att välja ett hårdare material i innerväggen och ett mer flexibelt material i ytterväggen. Ett hårdare material i innerväggen innebär grovt sett en mer precis och fast fixe- ring och orientering av tändanordning och eventuella anslut- ningar, ett bättre slutligt skydd av tändanordningen mot yttre skada och en styvare innerprodukt vid tillverkning och samman- högre sönderbrytningstendens neutra- sätting. En motsvarande liseras av ytterväggen. Ett mer flexibelt material i ytterväg- gen absorberar splitter och inre explosion med bibehållen in- tegritet, motstår yttre skada utan brott och anpassar sig lät- tare vid sammansättning och koppling.

Inner- och ytterväggar kan utformas som separata delar av blocket, företrädesvis med en mekanisk låsning däremellan för att tillåta separation. En standardiserad innerenhet inne- 10 15 20 25 30 35 507 621- 9 fattande tändanordningen och innerväggen kan då tillverkas i ett första steg. Enheten kan sedan användas som sådan i mindre krävande tillämpningar och kan i ett andra steg fogas till va- rierande typer av ytterväggar, till exempel av olika material för olika temperaturer eller med olika märkning för olika blockegenskaper, såsom styrka eller fördröjning hos sprängkap- seln. Lagerhållningen minskar och deltillverkningen förenklas.

Det är inom ramen för uppfinninen att anordna ytterligare interfolierade lager av rum och väggar runt den yttre väggen, varvid sådana utrymmen och väggar utformas som här beskrivits för det ovillkorliga utrymmet och ytterväggen, även om alla utrymmen och ytterväggar kan göras i motsvarande grad tunnare i en multipelstruktur. I Blocket bör innefatta fixeringsorgan anpassade att hålla delarna i den önskade relationen och eventuellt även för att hålla och orientera inkommande signalledare och för att koppla upp utgående ledare. Distansorgan kan överbrygga utrymmet mel- lan inner- och ytterväggar och ett eventuellt utrymme mellan innervägg och tändanordning. Distansorganen kan vara utskott företrädesvis axiella, på väggarna, företrädesvis Alternativt, eller åsar, på den inre sidan av väggarna. eller härutöver, kan fixeringsorganen innefatta en ringformig kontaktyta mellan delarna, till exempel i form av expanderingar på inner- och/ /eller ytterväggar överbryggande utrymmet, och anordnade vid endera eller bägge axiella ändarna av väggarna, företrädesvis vid änden för inkommande signal till blocket. En mekanisk lås- ning kan med fördel utformas vid en sådan kontaktyta. Fixe- ringsorgan för inkommande ledare till tändanordningen kan in- nefatta en kragdel eller armar utskjutande från innerväggen mot den inkommande ledaren, helst något böjlig för att medge införing av tändanordningen och låsning genom kompression runt ledaren, t.ex. med en ring eller den naturliga fjädringen hos delarna.

I den föredragna användningen av blocket som koppling till en eller flera sekundära signalledare, kan fixeringsor- ganen innefatta styrorgan och säkra de sekundära ledarna i signalöverförande förhållande till tändanordningen. Även om 507 621 l0 15 20 25 30 35 10 det är tänkbart att placera de sekundära ledarna i utrymmet, föredrages att placera ledarna omedelbart intill eller berö- rande tändanordningen för bästa signalöverföring, för vilket ändamål ett utrymme bör vara närvarande mellan innerväggen och tändanordningen. Utrymmet kan bestå av ett specifikt antal ka- naler eller en rund ring för ett obestämt antal ledare, före- trädesvis medgivande ett väsentligen parallellt arrangemang mellan tändanordning och ledare. Det är vidare ändamålsenligt att träda eller placera de sekundära ledarna genom blocket från utgångsänden för tändanordningen varigenom inkommande och utgående signaler kommer att ha väsentligen samma riktning.

Följaktligen anordnas fixeringsorgan, för att säkra införda ledare mot utdragning, företrädesvis vid blockets ingångsände för signalen. Om utrymmet eller kanalerna för ledarna är sma- la kommer en knut på den bortre änden av den inträdda ledaren att förhindra utdragning. Det föredrages emellertid, att bloc- ket förses med särskilda organ för att medge ledarfixering ge- nom vikning eller knytning, såsom slitsar eller ribbor. En fö- redragen struktur är en ring anordnad på, men fristående fràn, ytan av ytterväggen, erbjudande utrymme för mångfaldiga leda- re. Om avståndet mellan ring och ytervägg anpassas till le- darstorleken kommer enbart friktionen att säkra en ledare trädd därigenom. Fixeringsorganen kan också innefatta ytterli- gare arrangemang för att underlätta införing av de sekundära ledarna, i synnerhet när blocket är avsett för tändning av en bunt av sekundära ledare. Sådana ytterligare arrangemang kan innefatta organ för att undvika trädning och tillåta sidledes införing av de sekundära ledarna. En axiell slits eller öpp- ning i ytter- och/eller innerväggarna kan medge denna funkti- on. Om så önskas kan slitsen övertäckas efter införing, till exempel genom sammanpressning eller naturlig sammandragning, genom rotation eller axiell sammanföring av inner- och ytter- väggar, genom användning av en separat täckkropp eller genom att förlänga väggen eller väggarna i ett spiralmönster runt tändanordningen. Låsorgan kan anordnas på eller över öppnin- garna eller slitsarna för att göra väggarna tangentiellt sam- manhängande och kapabla att uppta tangentiella krafter under 10 15 20 25 30 35 sov 621 ll expansion som ovan beskrivits. Det är också möjligt att inklu- dera organ för att öppna blocket och exponera innerutrymmet eller kanalerna invid tändanordningen vid placering av ledarna däri samt organ för stängning eller låsning för det så koppla- de blocket. t.ex.

Företrädesvis öppnas blocket radiellt, längs axiella delningar på inner- och ytterväggar, varvid låsorganen bör vara utformade att återupprätta väggstyrkan efter stäng- ning. Gångjärn kan vara anordnade för att underlätta rörelser- na.

Lämpliga material för blockets delar är plaster. Värme- härdande plaster, såsom fenolhartser, ureahartser, polyuretan- hartser kan användas för de delar som kräver hårda material.

Bättre är elastomera material såsom gummin baserade på styren/ /butadien etc. Termoplastiska material föredrages i allmänhet för både inner- och ytterväggar eftersom de är tillräckligt starka, mindre spröda och ej kräver några härdningssteg.

Polyamin föredrages då kraven på styrka är höga och dess hård- het kan påverkas med polymerisationsgraden. Polyvinylklorid är kostnadseffektivt och kan ges varierande hårdhet med mjukgö- rartillsatser. Mest föredragna är polyolefinplaster såsom polypropen och polyeten av vilka både hårda och mjuka kvalite- varvid de linjära varianterna gene- Goda resultat har erhållits ter finns tillgängliga, rellt sett är hårdare än grenade. med HDPE för innerväggen och LDPE för yttervägen. Generella metoder att öka plastmaterialens styrka är att inkludera fib- rösa material såsom glasfiber medan hårdhet och sprödhet kan uppnås genom att inkludera partikulära fyllmedel såsom kaolin.

Företrädesvis tillverkas och formas delarna genom formgjutning av plastmaterialen.

Figurförteckning Figur lA till 1E visar i sektion och vyer en utförings- form av blocket enligt uppfinningen med generellt sett kon- centriska inner- och ytterväggar.

Figur 2A till 2C visar schematiskt i vy och sektion en alternativ utföringsform med assymetriska väggdelar.

Figur 3A och 38 visar schematiskt i vy och tvärsnitt en utföringsform med en slitsad innervägg. 507 621 lO 15 20 25 30 35 12 Figur 4A och 48 visar schematiskt i vy och tvärsnitt en utföringsform med slitsade inner- och ytterväggar.

Figur 5A och 58 visar schematiskt i perspektiv och axiel- la vyer en utföringsform med axiellt delade inner- och ytter- väggar förslutningsbara med gångjärns- och låsningsmekanism.

Figur SA och 6B visar i perspektiv och axiella_vyer en utföringsform med spiralformigt lindade inner- och ytterväg- gar.

Figurbeskrivning Blocket enligt Figurerna 1A till 1E innefattar tre sepa- rata delar, en allmänt cylindrisk yttervägg 1, en allmänt cy- lindrisk innervägg 2 och en låsningsring 3. Ytterväggen 1 har en kragdel 4 som lämnar en cirkulär öppning avpassad att mot- taga innerväggstrukturen. En ring 5 som höjer sig över kragde- len 4 tillåter stubiner inträdda från botten av blocket att genom knytning säkras mot utdragning. Som bäst framgår av Figur 1E är axiella åsar 6 anordnade på ytterväggens 1 inre yta, fungerande som distansorgan mellan ytter- och innerväg- garna för att åstadkomma ett utrymme 7 mellan dessa delar. Som bäst framgår av Figur 1D och 1E har innerväggstrukturen 2 på liknande sätt axiella åsar 8 på den inre sidan av sin cylind- riska del fungerande som avståndsorgan mellan innerväggen och en centralt anordnad sprängkapsel 9 för att åstadkomma ett ut- rymme 10 mellan dessa delar. Ett axiellt stopp 11 för spräng- kapseln 9 är också anordnat på väggen vid den nedre eller ut- gångsänden av blocket. Vid den övre eller ingångsänden av in- nerväggen är anordnat en struktur 12 anpassad att på ett lös- bart sätt låsa mot kragdelen 4 av ytterväggen 1. Böjliga armar 13 sträcker sig från den övre delen av innerväggen 2. Deras bortre ändar är anordnade att radiellt sammanpressas bakom sprängkapseln 9 med hjälp av ringen 3, vilken sedan kvarhålles med underskärningarna 14 på armarna. Den monterade enheten vi- sad i Figur 18 erhålles genom införing av sprängkapseln 9 mel- lan armarna 13 och inskjutning av den mellan åsarna 8 till an- liggning mot det axiella stoppet 11 vid den nedre änden av in- nerväggen 2. Hed hjälp av ringen 3 sammanpressas armarnas än- dar bakom sprängkapseln, från vilken de smalare signalledarna sträcker sig, för att permanent kvarhålla sprängkapseln i in- 10 15 20 25 30 35 5.07 621 13 nerväggstrukturen 2. Ytterväggstrukturen l skjuts på innerväg- gen 2 till dess delen 12 låser mot nacken 4. Vid användning träds stubiner för tändning av sprängkapseln i blocket före- trädesvis genom utrymmet 10 från blockets botten och stubinän- darna som kommer ut mellan armarna 13 kan sedan säkras genom trädning under eller knytning runt ringstrukturen 5.

Blocket enligt Figur 2A till 2C innefattar två delar. En plattliknande skiva 20 har en sprängkapsel 21 monterad på en ås 22 med hjälp av hållare 23. En trågformad del 24 innefattar en yttervägg 25 och en innervägg 26, förenade vid trågets bot- ten 27. Sidoutrymmen 28 bildas mellan inner- och ytterväggar- na. En hålighet 29 bildas inom innerväggens 26 gränser. De fria kanterna av den trågformade ytterväggen sträcker sig för- bi innerväggens fria kanter och bildar däremellan motställda slitsar mellan vilka plattan 20 kan skjutas in och kvarhållas på sådant sätt att sprängkapseln 21 hamnar centralt i hålighe- ten 29. Mellan innerväggen 26 och sprängkapseln 21 bildas ett utrymme med en storlek anpassad att mottaga en eller flera stubiner att tändas av sprängkapseln. Det ligger inom uppfin- ningens ram att ytterväggen 25 och innerväggen 26 själva kan utformas som dubbel-lager med ett mellanliggande utrymme, i enlighet med uppfinningen.

Blocket enligt Figur 3 innefattar en yttre tubformad vägg 31 och en i huvudsak tubformad innervägg 32 med en axiell slits 33 i vilken en eller flera stubiner kan placeras och säkras i urtaget 34 i signalöverförande förhållande till en centralt anordnad sprängkapsel kvarhållen i hàllaren 35.

Innerväggenheten sätts in i ytterväggen 31, mellan vilka väg- gar formas ett utrymme 36 upprätthållet av axiella distanser- gan 37 på innerväggen. Det ligger inom ramen för uppfinningen att yttervägg 31 och innervägg 32 själva är dubbel-lager med mellanliggande utrymmen.

Blocket enligt Figur 4 innefattar en tubformad axiellt slitsad yttervägg 41 och en tubformad axiellt slitsad inner- vägg 42. En sprängkapsel är anordnad centralt i innerväggen 41. Ett utrymme 43 bildas mellan inner- och ytterväggarna, 507 621 10 l5 20 25 30 35 l4 upprätthàllet av radiella distansorgan 44 pà ändytorna av yt- terväggen. Ytter- och innerväggarna kan roteras inbördes. Med sammanfallande slitsar, som visas i Figur 4A, kan stubiner läggas ner i den centrala hàligheten och blocket kan sedan slutas genom rotation av väggdelarna. Väggarna kan själva vara dubbel-lager med mellanliggande utrymmen.

Blocket delar 51 och enligt Figur 5 innefattar två halv-cylindriska 52, vilka är axiellt förenade vid ett gångjärn 53 av plastfilm som tillåter stängning av det visade öppna bloc- ket till en sluten tubformad struktur. En làsmekanism, här in- nefattande en böjlig krok 54 på delen 51 och ett motsvarande säte 55 pà delen 52. I det slutna läget säkerställer làsmekan- ismen och gángjärnen en periferiell kontinuitet hos blocket, som medger det att uppta expansionskrafter från den centralt anordnade sprängkapseln placerad i fixturen 56. Väggdelarna 51 och 52 är konstruerade som dubbel-lager med mellanliggande ut- I blockets öppna läge kan stubiner lätt placeras i När blocket sluts rymmen 57. kontakt med sprängkapseln i i tubens inre. kvarhàlles stubinerna axiellt genom lätt kompression mellan kroppen 58 och innerytan av tuben.

Blocket enligt Figur 6 innefattar en i huvudsak cylind- risk dubbelväggstruktur 60, innefattande yttervägg 61, inner- vägg 62 och ett mellanliggande utrymme 63. Inner- och ytter- väggarna är axiellt förenade längs en lits 64 i den huvudsak- ligen cylindriska dubbelväggstukturen 60, och innerväggen 62 har givits en spiralform för att skapa en motsvarande spiral- lindad kavitet 65 runt en central tubformad kammare 66 för en språngkapsel. Ett lock 67 kan roteras runt ett gångjärn till att stänga slitsen 64 varvid kroppen 68 uppfyller ingàngsdelen av spiralkaviteten 65. Sprängkapselkammaren 66 har ett huvud 69 vid sin sprängkapsels ingàngsände med ett hal 70 för infö- ring av en (icke visad) làsdel hindrande axiell utdragning av En städformad del 71 är anordnad att säkra stu- till blocket. sidledes genom slitsen 64 in i kaviteten 65 och sprängkapseln. biner anslutna Vid användning placeras en eller flera stubiner slitsen slutes med locket 67 varvid kroppen 68 tvingar stubi- nerna till den inre delen av spiralkaviteten 65 där stubinerna 10 15 20 25 30 35 507 ezm 15 är i signalöverförande förhållande till sprängkapseln i kamma- ren 66. Stubinerna kan säkras mot axiell förskjutning genom knytning runt städat 71 eller genom kompression mellan städet och ytterväggen 61. Ändringar kan göras i den visade konstruk- tionen. Städet 71, och det motsvarande mindre städet vid bloc- kets andra axiella ände, kan göras som en separat del fäst vid huvuddelen, för att underlätta tillverkningen. Städets armar kan förses med hakar för att bättre kvarhålla stubinerna.

Kroppen 68 och slitsen 64 kan förses med hakar och säten för att kvarhålla kroppen och locket 67 när de är införda i slit- Huvudet 69 kan vara fäst antingen vid innerdelen av in- stä- Ben. nerväggen 62, liksom kammaren 66, eller vid ytterväggen, det eller någon annan del av blockets axiella ände, t.ex. via stödjande armar. Kammaren 66 kan med fördel omsluta sprängkap- seln endast partiellt för att inte dämpa signalöverföringen till stubinerna, t.ex. genom att ha öppningar i närheten av sprängkapselns basladdning.

En praktisk fördel med den visade strukturen är den en- kelhet med vilken stubiner kan kopplas till blocket. Generellt tillåter en slits sidledes införing av långsträckta signalor- gan i innerutrymmet så att trädning undvikas. Slitsen hjälper emellertid också till att följsamt positionera organen i sä- kert signalöverförande förhållande till tändanordningen. Då slitsen liksom innerutrymmet har en bredd ungefär anpassad till signalorganens storlek, säkerställer den t.ex. att ett flertal signalorgan införs i en ordnad kö utan klämning mellan de individuella organen eller mellan organ och väggar. Sär- skilt följsamt flöde av organen erhålles i den visade utfö- ringsformen med en spriralformig innervägg eftersom slitsens ingångskanal formad mellan två lager av spiralen här direkt fortsätter i det ringformiga innerutrymmet. Den tangentiella anslutningen mellan slits och innerutrymme ger en kontinuerlig kanal för signalorganen som förhindrar alla tvära rörelseänd- ringar för organen under införingen. De här beskrivna praktis- ka fördelarna återfinns i alla visade utföringsformer med in- nerutrymmen och slitsade innerväggar, oberoende av närvaro av utrymmet och ytterväggen utanför innerväggen, och så utformade block kan användas som sådana, utan de tillagda särdragen, för att uppnå de beskrivna fördelarna.

Claims (18)

507 621 10 15 20 25 30 35 16 Patentkrav

1. Block för inneslutning, fixering eller koppling i ett pyrotekniakt signalnätverk av explosiva pyrotekniska tända- såsom kord eller sprängkapalar, k ä n n e t e c k (32,42,62) nordningar, n a t av att det innefattar, en innervägg väsent- ligen omgivande åtminstone en axiell del av tändanordningen, ett ringformat innerutrymme (65) eller kanalutrymmen mellan tändanordningen och innervåggen och fixeringsorgan (35,66,69) för att hålla tändanordningen, väggarna och utrymme i de an- givna positionerna, och av att innerväggen är axiellt slitsad (33,64).

2. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att innerutrymmet (65) är i storlek anpassat att mottaga làngsträckta pyrotekniska signalorgan för nätverk, làgenergis- tubiner i synnerhet.

3. Blocket enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av, att slitsen (33, 64) tillåter sidledes införing av signalor- gan.

4. Blocket enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av, att slitsen är väsentligen smalare än diametern hos det ring- formiga innerutrymmet (65).

5. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, att ett lock (67) är anordnat att tillsluta slitsen (64).

6. Blocket enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av, att locket innefattar en kropp (68) som fyller upp ingångs- delen av slitsen (64).

7. Blocket enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av, att vid stängning av locket (67) tvingar kroppen (68) införda signalorgan in i den inre delen av innerutrymmet (65) och i signalöverförande förhållande till tändanordningen.

8. att locket att uppta tangentiella krafter under expansion.

9. k ä n n e t e c k n a t av, Blocket enligt krav 5, gör väggen tangentiellt sammanhängande och kapabel k ä n n e t e c k n a t av, Blocket enligt krav 1, att slitsen (33) täcks genom insättning av innerväggsenheten (32) i en tubformad yttervägg (31). 10 15 20 25 30 35 507 621 17

10. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t att slitsen hos en väsentligen tubformad innervägg (42) täcks av, av en axiellt slitsad tubformad yttervägg (41) och att ytter- och innerväggarna är inbördes roterbara. 11. att innerväggen (62) sträcker sig i ett spiralformat mönster

11. Blocket enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av, runt tändanordningen.

12. V 12. Blocket enligt krav 11, k ä n n e t e c k n a t av, att den spiralformiga innerväggen (62) bildar ett motsvarande spirallindat innerutrymme eller hålighet (65) runt en central tubformad kammare (66)

13. Blocket enligt krav 12, för tändanordningen, exv. sprängkapsel. k ä n n e t e c k n a t av, att fixeringsorganen innefattar en koppling mellan den tubfor- miga kammaren (66) och den inre delen av den spiralformiga (62). Blocket enligt krav 12, innervåggen

14. k ä n n e t e c k n a t huvuddel (69) (70) förhindrande av, att kammaren (66) innefattar en vid sin tänd- anordningen mottagande ände med lasorgan axiellt tillbakadragande av tändanordningen.

15. Blocket enligt krav 11, ett lock (67) som sluter slitsen (64) och har en kropp (68) k å n n e t e c k n a t av, som tvingar signalorgan i slitsen till den inre delen av in- nerutrymmet eller hàligheten (65) där signalorganen är i sig- nalöverförande förhållande till sprängkapseln eller tändanord- ningen.

16. Blocket enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av, att det ytterligare innefattar fixeringsorgan (34,71) anpassa- de att säkra mot utdragning fria ändar av de pyrotekniska sig- nalorganen för nätverk.

17. Blocket enligt krav 16, att fixeringsorganen innefattar en ring eller städ (71) anord- k ä n n e t e c k n a t av, nat vid den yttre ytan av innerväggen (62) eller vid dess axi- ella ände med en separation från innerväggen anpassad att mot- taga de pyrotekniska signalorganen för nätverk.

18. Blocket enligt något av kraven 1 till 17, (36,43,63), k ä n n e - t e c k n a t av, att ett tomt utrymme eller ett väsentligen omger (31,41,6l) material av lägre täthet än i innerväggen, innerväggen (32,42,62) och att en yttervägg väsent- ligen omger innerväggen och utrymmet.