SE507432C2 - Förfarande och enhet för distribuerad handover i upplänk - Google Patents

Description

15 20 25 30 507 432 genoni radioöverföring över luftgränssnittet, och, basstatio- nens styrenhet, där den senare har kontakt med både omkopp- lingssystemets växlar och bassändtagarstationen. Där finns i hög grad en funktionell uppdelning mellan överförings- utrustning, bassändtagarstationen, och dess administrativa utrustning, basstationens GSM-terminologin är ett stationsstyrenhet styrenhet. I basstationsdelsystemmedel en en bas- alla uppsättning med och bassändtagarstationer som den styr.

Gränssnittet mellan basstationens och mobil- telefonväxeln, MSC-BSC-gränssnittet, Det kallas så i GSM- Mobile Communication") styrenhet kallas ofta för A-gräns- ("Global System for och kallas så hädanefter i denna be- snittet. systemet Gränssnittet mellan basstationens BSC-BTS-gränssnittet, gränssnittet i GSM och kallas så hädanefter. skrivning. styrenhet och bassändtagarstationen, betecknas .Abis- Bassändtagarstationen innefattar radioöverförande och mot- tagande anordningar innefattande antenner, och även all sig- nalbearbetning som är specifik för radiogränssnittet. En vik- tig komponent i bassändtagarstationen hos GSM-arkitekturen är TRAU ("Transcoder and Rate Adaptation Unit"). TRAU är den ut- rustning där talkodning och avkodning utförs, såväl som has- fallet med data. gangssätt tilldelades TRAU tighetsanpassning i Hos tidigare tillväga- varje bassändtagarstation en separat för varje tal-"kanal" som används av varje mobilstation i den cell som täcks av denna bassändtagarstation. Detta är en viktig skillnad i fallet med handover, såsom nämnts nedan.

Ett kommunikationssystems huvuduppgift är att överföra användar- eller data.

Begreppet "kanal" är viktigt hos nwbilkommunikation. information, antingen tal För att begränsa an- tal i av en binär signal som överförs över spe- vändningen av radiospektrumet representeras digitala system, såsom GSM, cifika radiofrekvenser. Användaren bör kunna nå denna infor- mation genom att titta vid den specifika frekvensen och tid- 10 15 20 25 30 507 432 punkten vid vilken informationen sänds. Denna specifikt iden- tifierade del av gränssnittet, tiden och frekvensen, kallas en "kanal".

Hos systenx son: använder endast frekvensmultiplex (FDMA), identifieras en kanal med en specifik frekvens.

(TDMA) kan tidsaxeln indelas i kortare perioder som sedan kan asso- Hos system med tidsmultiplex där bitströmmen överförs över tiden cieras med specifika kanaler. Dessutom kan frekvenshopp an- frán en frekvens till en till vilken vändas, där överföringen "hoppar" annan och "kanalen" är sedan den frekvenssekvens, hoppet skett.

GSM, och frekvenshoppning. och andra system, använder en blandning av FDMA, TDMA Ett grundläggande begrepp hos GSM är att enheten hos överföringen är en serie om omkring 100 modu- och kallas och upptar en begränsad del av radiospektrumet. lerade bitar, en skur.

Skurar har en begränsa: varaktighet, De sänds i tids- or. "Tidlucka" och frekvensfönster som ibland kallas luck- användas ibland för att beteckna luckan, dess tidsvärde, eller också den cykel som använder en lucka var åttonde lucka i tiden. "kanal" specifika tidpunkter, Att använda en given i GSM betyder att överföra skurar vid vid specifika frekvenser.

Att definiera en "kanal" består sedan i att specificera vilka luckor som kan användas av, eller utgör en del av, kanalen.

En kanal har följaktligen en temporär definition givet, för varje tidlucka, antalet luckor som utgör en del av kanalen.

Den temporära definitionen är också cyklisk, dvs. den uppre- par sig själv över tiden. Parallellt med tidsdefinitionen ger frekvensdefinitionen av en kanal frekvensen för varje lucka tillhörande varje kanal. Den består i grund och botten av en funktion som tilldelar en frekvens till varje tidlucka där en kanal har en lucka. Där finns fixa frekvenskanaler och fre- kvenshoppkanaler. 10 15 20 25 30 507 432 Även kanaler definieras med hänvisning till deras tid och frekvens, de kan också betecknas efter deras funktion. En talkanal är en tvåriktad kanal som är avsedd för användarens samtal under dess varaktighet. Dessa kallas ibland för tra- fikkanaler. Förutom användardata måste signaleringsmeddelan- den också förmedlas för att stödja pågående samtal, innefat- tande stöd för handovers.

Hos GSM stjäl systemet faktiskt information från talkana- len för att stödja handover-förfarandet. Denna specifika an- vändning av trafikkanalen kallas i GSM för snabbt associerad (FACCH) cifik användning av en trafikkanal, att skilja mellan båda användningssätt av trafikkanalen genom att styrkanal i GSM. Nämnda FACCH är sedan endast en spe- där en talram stjäls för överföra signaleringsinformation. Mottagaren kan sedan läsa binär information som sänds på trafikkanalen, vilken kallas stöldflaggan.

Vid återgång till TRAU, betraktar nämnda TRAU sonl en del av' bassändtagarstationen, även om specifikationerna för GSM kan den anordnas långt bort från bassändtagarstationen, och kan. placeras var sonx helst från bassändtagarstationen till själva mobiltelefonväxeln. Emellertid sparar ett mer centra- liserat läge närmare mobiltelefonväxeln betydligt fler över- föringsresurser och därigenom kostnader. Såsom beskrivs nedan verkar nämnda TRAU såsom en mellannätslinje mellan nämnda 64 <"PsTN") Där måste finnas marklänkar mel- ("MSC") kan följaktligen bära trafik vid an- kbit/s-överföring på det allmänna telenätet och mo- bilnätet med lägre frekvens. mobiltelefonväxeln och ("BT5"). tingen den lägre hastigheten för nwbildelen eller den högre för det lan bassändtagarstationen Dessa länkar allmänna tele- hastigheten, som är mycket dyrare, nätet.

Kostnaderna för dessa interna marklänkar (mellan bassänd- tagarstationen och basstationsstyrenheten, och mellan bassta- tionsstyrenheten och mobiltelefonväxeln), som vanligtvis lea- 10 15 20 25 30 507 432 sas av operatören, representerar en påtaglig del av drift- Ett överföringsförfarande som använder endast l6 kbit/s- även om de inför en kostnaden. kbit/s länkar) för användardata (signalering hålls på 64 leder till en kostnadsreduktion, viss extra fördröjning av överföringen, och följaktligen sän- ker den totala talöverföringskvaliteten. Med mellannätlinjen mellan 16 kbit/s och 64 kbit/s sparar funktionen för nämnda TRAU, ta ledningskostnader. närmare mobiltelefonväxeln, betydligt mer av dessa fas- Hos den aktuella fasen av GSM överförs den inkommande sig- nalen från ta GSM-fas mobilstationen vid en hastighet om 13 kbit/s. Näs- möjliggör användningen av andra algoritmer för att komprimera talet till ännu lägre bithastigheter. Exempelvis talkodare ner den aktuella bithastigheten från 13 kbit/s till 5,6 kbit/s och talet överförs på s.k. halvhastighetskanaler. skär avancerade Emellertid är den standard som används för överföring i det allmänna telenätet 64 kbit/s. Varje mo- biltelefonsystem näste följaktligen ha något medel för att ändra alla inkommande 13 kbit/s mobilstationssignaler till en 64 kbit/s signal som sänds till det fasta telenätet. Detta är funktionen för vad som kallas TRÄU i uppfinningen. Även om denna nomenklatur är densamma som hos GSM, så kan uppfinning- en tillämpas på alla likartade medel som används för talkod- ning och hastighetsanpassning hos andra mobiltelefonsystem.

Hos ett mobiltelekommunikationssystem kan den mobila sta- tionen förflytta sig från ett geografiskt läge till ett annat i en process som kallas för "roaming". Eftersom täckningsare- an för ett mobiltelefonsystem är indelat i "celler", genomför det mobila systemet cell till en annan. Ra- cell bassändtagarstation. Varje enskild cell har sin egen bassänd- roaming från en dioöverföringen och mottagningen från en styrs av en tagarstation, som är ansvarig för överföring och mottagning i denna cell. 10 15 20 25 30 507 432 I nästa steg upp i hierarkin hos ett mobiltelefonsystems cellulära struktur är en grupp med celler organiserad i ett lokaliseringsomràde. Detta är det område där en mobil station är lokaliserad och sedan söks för ett inkommande samtal till den mobila stationen. Alla cellerna i ett lokaliseringsområde kan styras av en eller flera basstationsstyrenheter, men de tillhör endast en nmbiltelefonväxel. En basstationsstyrenhet styr vanligtvis flera bassändtagarstationer, där varje bas- sändtagarstation täcker en separat cell.

Dà den mobila stationen utför roaming från en cell till en annan, är det ofta nödvändigt att genomföra "handover" för ansvaret att styra kommunikation från en bassändtagarstation till nästa. Den bassändtagarstation som styr radiogränssnit- tet till den cell som var upptagen före nämnda handover kan kallas för radiogränssnittet i den cell som upptas efter genomförd BTS-gammal. Den bassändtagarstation som är ansvarig handover kan kallas BTS-ny.

Handovers urskiljs ofta av det BTS-ny styrs av samma basstationsstyr- omkopplingspunkten där finns tre fall: först, enhet som BTS-gammal; för det andra, BTS-ny styrs av en annan basstationsstyrenhet än BTS-gammal, men av samma mobil- telefonväxel; och slutligen, BTS-ny styrs av en annan mobil- telefonväxel och basstationsstyrenhet än BTS-gammal. cell till en "intercell"-handover och ansvaret överförs fràn en bassändta- En handover från en annan kallas en garstation till en annan. En intercell-handover där samma basstationsstyrenhet behåller kontrollen kallas en "intra- BSC"-handover. En intercellhandover“ dära BTS-ny styrs av en annan basstationsstyrenhet kallas en "inter-BSC"-handover.

Där finns också "intracell"-handovers där ansvaret överförs fran bassändtagarstationen till sig själv, men från en kanal till en annan. Alla handover-förfaranden i denna paragraf är "intra-MSC"-handovers, eftersom samma mobiltelefonväxel be~ 10 15 20 25 30 507 432 håller kontrollen före och efter genomförd handover. Det är dessa intra-MSC-handovers som uppfinningen berör.

En handover kan utföras av flera olika anledningar. Dessa förhöjd förhöjd spridningsvägsför- anledningar innefattar bl.a. bitfelfrekvens lust, och förhöjd spridningsfördröjning. I de flesta fall tas försvagad signalstyrka, för överföringen, beslutet att försöka genomföra handover av en given mobilsta- tion av samma basstationsstyrenhet, men ibland av mobiltele- fonväxeln. När beslutet väl har tagits, och när den nya cel- len har valts, måste den faktiska överföringen koordineras mellan den mobila stationen och de radiosändande och motta- (BTS- som administrerar cellen (BTS-ny). gande maskiner, den gamla gammal) och den nya cellen Handover kan också särskiljas på andra sätt. Då den mobila stationen utför roaming genom cellsystemet varierar fördröj- ningen hos överföringen till och från bassändtagarstationen.

En mekanisnl har konstruerats för att kompensera för denna fördröjning i GSM-systemet. För att kompensera för fördröj- ningen påskyndar den mobila stationen sin överföringstid i förhållande till sin grundplan, vilket härleds från skurmot- tids- Bassändtagarstationen mäter kontinuerligt tids- tagningen, med en tid som indikeras av infrastrukturen, försprånget. förskjutningen mellan sin egen skurplan och mottagarplanen hos mobilstationens skurar. Baserat på dessa uppmätningar kan den förse den mobila stationen med erfordrat tidsförspràng.

Då tidsförskjutningen vid överföring mellan två bas- sändtagarstationer är känd är de tvâ cellerna synkroniserade.

Då BTS-gammal- och BTS-ny-cellerna i en handover är synkroni- Mobilsta- kan endast mäta och härleda skillnaden i spridningstid BTS-gammal och BTS-ny för att beräkna det tidsför- som används av BTS-ny efter nämnda handover. serade kallas handovern för en "synkron"-handover. tionen mellan språng 10 15 20 25 30 507 432 Vid en handover mellan två celler som inte är synkronise- rade kan ingen information användas av varken BTS-ny eller den mobila stationen för att förutse tidsförsprånget. Den mo- bila stationen förbjuds från att överföra sina normala skurar tills BT5"nY- måste ta emot någonting från den mobila stationen för att nå spridningstiden måste den mobila stationen sända "åtkomst"- Hos GSM sänds ("RACH"). Med Detta utvidgade utbyte mellan den mobila stationen och BTS-ny för- den vet tidsförsprånget hos Eftersom BTS-ny skurar med ett tidsförspràng lika med noll. dessa "åtkomst"-skurar på direktåtkomstkanalen dessa åtkomstskurar kan BTS-ny beräkna tidsförsprånget. länger handover-förfarandet mellan asynkrona celler, "asynkron" handover, i förhållande till synkroniserad hando- ver.

Ett problem med handovers är handover-avbrottstiden. Ef- tersom den fysiska vägen för överföringen omkopplas genom olika maskiner uppstår oundvikligen en viss fördröjning. Den- na fördröjning är olika i olika system och det är ett av upp- finningens syften att reducera denna handover-avbrottstid.

Ett tidigare tillvägagångssätt för att ndnimera handover- avbrottstid i nedlänkriktningen var att införa fördelad han- dover i nedlänken. Denna ide ger nedlänkstal till både nämnda BTS-gammal och nämnda BTS-ny genom att använda en radiout- rustning i växeln. Detta reducerar nedlänkshandoveravbrottet till endast det avbrott som orsakas av den mobila station, signalering över luftgränssnittet och fördröjning orsakad av interfoliering.

I upplänkriktningen har synkron handover använts för att minska handoveravbrottstiden, på grund av minskad signalering över luftgränssnittet. Ett sätt att använda synkron handover är att låta BTS-ny använda detekteringen. av' de fyra RACH- såsom ett kriterium "handover detekterad"-meddelandet till bas- skurar som sänds av den mobila stationen, för sändning av stationens styrenhet i GSM. 10 15 20 25 30 507 432 Ett annat sätt att använda synkron handover är att låta "handover detekterad"-meddelandet till bassta- tionens styrenhet vid mottagandet av en korrekt avkodad sig- I detta fall vilket reducerar upplänkavbrottsti- BTS-ny sända naleringsram eller en korrekt avkodad TCH-ram. behövs inga RACH-skurar, den med 20 ms. Följaktligen, vid användning av denna lösning, avbryts sändningen av RACH-skurar vid den mobila stationen av "handoverkommando". Basstationens styrenhet använder motta- "handover detekterad"-meddelandet för att Emellertid tas "handover detekterad"- meddelandet emot vid en tidpunkt när den första talramen på gandet av starta byte av upplänkkanal. trafikkanalen redan har överförts, eller delvis har överförts (dvs. fördröjningen kan vara mindre än en ram), över Abis- gränssnittet. alltför sent, Följaktligen kan bytet av upplänkkanal inträffa beroende på signalbelastningen och den specifi- ka realiseringen.

För en asynkron handover kan bytet av en fördröjningsfak- tor inträffa nära optimering omkopplingstillfället. En för- dröjning behövs, meddelandet ning pà den tilldelade trafikkanalen. eftersom den mobila stationen måste vänta på "fysisk information" före någon som helst sänd- Det resulterande om- kopplingstillfället varierar på grund av meddelandeköer på Abis-gränssnittet i basstationens styrenhet.

Det är också känt att man kan använda en utrustning i väx- eln för att koppla ett konferenssamtal mellan BTS-gammal och BTS-ny. Detta är en form av fördelad handover, där emellertid omkopplingen utförs vid 64 kbit/s och inte behöver ha samma fördelar som hos uppfinningen, där omkopplingen görs på del- hastighetsnivàn.

Man kan se hur tidigare tillvägagångssätt har använt TRAU, och deras icke optimala omkoppling vid handover. För det första, när två TRAU används, om omkopplingen görs för ti- digt, avbryts utsignalen från den gamla TRAU, som utför viss maskering baserat på den senast mottagna talramen eller den 10 15 20 25 30 507 432 10 senast mottagna SID-ramen. Den nya TRAU har inga giltiga tal- data eller tidigare SID eller talinformation. Den börjar då sända tystnad. Om omkopplingen sker för sent förloras talin- formation. Det bör observeras att noggrannheten är 125 us, eftersonl omkopplingen görs på PCM-sidan av nämnda flertal TRAU.

Hos dessa tidigare förfaranden som använder TRAU, om om- kopplingen görs för tidigt, fortskrider utsignalen från den gamla TRAU, mottagna talramen eller den senast mottagna SID-ramen, som utför viss maskering baserad på den senast tills den första talramen eller SID-ramen tas emot från den nya BTS.

Det Om omkopplingen sker för sent förloras talinformation. bör observeras att noggrannheten är 20 ms eftersom om- kopplingen utförs på Abis-sidan av nämnda TRAU. Detta betyder att även om endast en del av ramen förloras, förloras hela 20 ms med talinformation. Ett ytterligare problem med denna lös- ning är att omkopplingstillfället inte ligger i fas med nämn- da TRAU-ramar. Vid TRAU TRAU-ramarna från nämnda nya BTS såsom en störning tills omkopplingstillfället betraktar nämnda de har omsynkroniserats till den nya fasen. Även om olika tillvägagångssätt existerar för att minimera förbätt- omkopplings- handoveravbrottstid finns fortfarande utrymme för ring. Det är fortfarande möjligt att optimera och ett sätt är att införa en fördelad handover i upplänkriktningen. tillfället i upplänkriktningen, att göra detta Sammanfattning av uppfinningen fördelad handover för avbrott hos Detta används hos CDMA.

Uppfinningen använder konceptet næd att minimera talramar. liknar iden hos "mjuk handover" som Emellertid tillämpas uppfinningen pà ett digitalt TDMA-system såsom GSM-systemet.

I stället för att tilldela en ny TRAU till BTS-ny i nämnda handover använder uppfinningen samma TRAU och omkopplingen 10 15 20 25 30 507 432 11 görs på Abis-sidan av nämnda TRAU, vid full hastighet om 16 kbit/s eller halva hastigheten om 8 kbit/s i GSM, av om TRAU är lokaliserad vid bassändtagarstationen eller nå- Den fak- uppfinningen kan tillämpas oberoende gonstans mera centralt, upp mot mobiltelefonväxeln. tiska hastigheten är inte viktig, på andra system, oberoende av överföringshastigheten på BTS- sidan av nämnda TRAU. Även om andra system existerar som an- vänder en TRAU för handover använder de inte idén hos uppfin- ningen, som är att ha två upplänkkanaler för mjuk handover, där den bästa utföringsformen endast använder en TRAU.

Den nya uppfinningen kan tillämpas på både handover mellan celler som styrs av samma basstations styrenhet, "intra-BSC"- handovers och handovers mellan celler som styrs av olika bas- stationers styrenheter, "inter-BSC"-handovers. Den kan också tillämpas på "intracell"-handovers från en kanal till en an- nan hos samma bassändtagarstation. Den kan också tillämpas på handovers med förändrad talkodning där nämnda TRAU använder två olika talkodare, hastighet), finningen. exempelvis både halvhastighet och full- och både tal och datatjänster fungerar med upp- Genom att behålla samma TRAU kan avbrott som orsakas av omkopplingen hos upplänktrafiken lättare maskeras av nämnda TRAU, BTS- gammal beträffande de talramar som. överförs. upp- kort TRAU eller kanske eftersom nämnda TRAU har information lagrad från Eftersom länkhandoveravbrottet med synkron handover kan vara så som 40-60 ms under idealiska förhållanden alstrar nämnda troligtvis delvis dämpat tal från BTS-gammal, trygghetsbrus, baserat på data mottaget från BTS-gammal.

Hos uppfinningen utförs omkopplingen i upplänken av nämnda TRAU baserat på kvaliteten hos det mottagna datat från både BTS-gammal och BTS-ny. Denna nya TRAU har två ingångar och två utgångar på Abis-gränssnittet, i stället för en ingång och en utgång, såsom hos de TRAU som används hos dagens sys- tem. Den har också en ingång och en utgång pa A-gränssnittet, 10 15 20 25 507 432 12 såsom hos dagens system. Denna modifierade TRAU kör två Abis- protokoll parallellt, oberoende av varandra, på en Abis-kanal A och en Abis-kanal B.

Ett syfte med konstruktionen i enlighet med uppfinningen är att minimera förlusten av talramar på trafikkanalen till vad som är nwjligt hos GSM-standarden. Tid förloras endast för ramar som stjäls för signalering över luftgränssnittet, tiden tas av mobilstationen för att fysiskt byta till BTS-ny, och fördröjningen orsakas av interfoliering.

Ett annat syfte med uppfinningen är att maskera varje för- lustram med en feldöljningsalgoritm, eftersom nämnda TRAU re- dan har information från BTS-gammal.

Ytterligare ett syfte med uppfinningen är att undvika an- vändningen av en radiokonstruktion i växeln eller delhastig- hetsväxeln som kan orsaka vissa störningar vid uppkoppling eller urkoppling. Radiofunktionen kan sedan användas för att övervaka trafiken.

Kort figurbeskrivning Uppfinningen beskrivs nu mer detaljerat med hänvisning till föredragna utföringsformer av uppfinningen, som endast ges i form av exempel, och illustreras i de bifogade ritning- ar, där: Fig. 1 visar en översiktsvy av ett mobilkommunikationssys- tem innefattande olika väsentliga element och placerandet av uppfinningen i förhallande till dessa element, där signalkon- verteraren och hastighetsanpassningsenheten ("TRAU") är loka- liserad vid basstationens styrenhet.

Fig. la visar en mer detaljerad vy av den omkoppling som används i mobilkommunikationssystemet i fig. l. 10 15 20 25 507 432 13 Fig. 2 visar en översiktsvy av ett mobilkommunikationssys- tem med olika väsentliga element och anordnandet av uppfin- ningen i förhållande till dessa element, där signalkonverte- rar- och hastighetsanpassningsenheten ("TRAU") är lokaliserad vid mobiltelefonväxeln.

Fig. 2a visar en mer detaljerad vy av den omkoppling som används i mobilkommunikationssystemet i fig. 2.

Fig. 3 visar ett schema av funktionselementen hos signal- konverterar- och hastighetsanpassningsenheten ("TRAU") i en- lighet med uppfinningen.

Fig. 4a visar ett schema av kanaltilldehñngen under en intercell-handover.

Fig. 4b 'visar ett schema. av kanaltilldelningen under en intracell-handover.

Fig. 5 visar ett flödesschema av stegen hos det förfarande som utförs i enlighet med uppfinningen.

Fig. 6 visar ett tidsschema av trafikflödet i kanalerna då förfarandet i enlighet med uppfinningen utförs.

Fig. 7 visar ett mer detaljerat tidsschema av tidgivningen för olika händelser hos förfarandet i. enlighet med uppfin- ningen.

Detaljerad beskrivning både BSC-handovers. Den här beskrivna utföringsformen fokuserar på Uppfinningen gäller intra-BSC-handovers och inter- en intra-BSC-handover, fràn en bassändtagarstation som styrs av en basstations styrenhet till en annan bassändtagarstation som styrs av samma basstations styrenhet. lO 15 20 25 30 507 432 14 Typiskt fattar basstationens styrenhet alla beslut beträf- fande intra-BSC-handovers, innefattande tilldelningen av ra- dioresurser och markledningar. Emellertid är det möjligt för mobiltelefonväxeln att ha ansvar för handoverbeslutet. Hos den föredragna utföringsformen av uppfinningen är nämnda TRAU lokaliserad vid mobiltelefonväxeln, även om den kan vara lo- kaliserad mer perifert vid basstationens styrenhet eller bas- sändtagarstationen.

Hos tidigare tillvägagångssätt med nämnda TRAU lokaliserad vid basstationens styrenhet har varje samtal till och från en mobilstation både upplänk- och nedlänkkanaler för detta sam- tal som styrs av en TRAU. När en handover har utförts från en bassändtagarstation till en annan bassändtagarstation över- förs ansvaret för talkodningen för både upplänk- och nedlänk- en andra TRAU, kanalerna till som hanterar talramarna till och från BTS-ny.

En aspekt som skiljer uppfinningen från tidigare tillväga- gångssätt är att endast en TRAU används där omkoppling utförs på Abis-sidan vid l6 kbit/s och att TRAU samtidigt är upp- kopplad till två bassändtagarstationer under pågående hando- TRAU eller en ver. Tidigare tillvägagångssätt använder antingen två för handover, då omkoppling utförs vid 64 kbit/s, TRAU då omkopplingen utförs vid 16 kbit/s och att en TRAU är uppkopplad till endast en bassändtagarstation i Båda taget under ett Hos upp- pågående handover. tillvägagångssätten åstadkom mindre optimalt omkopplingstillfälle för handover. finningen måste nya markresurser tilldelas för att överföra signalen från nämnda TRAU till BTS-ny, även om endast en TRAU behövs för talkodning och hastighetsanpassning för både BTS- gammal och BTS-ny.

En förenklad översikt av ett mobilkommunikationssystem vi- sas i fig. l.

(HSSH) som tidigare påpekats, Indelningen av systemet i ett omkopplingssystem ("BSS") Så- administrerar basstationens delsystem 10 och ett basstationsdelsystem 20 visas. 10 15 20 25 30 507 432 15 20 radiogränssnittet mellan den mobila stationen 30 och res- ten av det mobila kommunikationssystemet. Omkopplingssystemet 10 administrerar uppkopplingen av mobilkommunikationssystemet ("PsTN"). med externa nät, såsom det allmänna telenätet Omkopplingssystemets 10 kärna är en mobiltelefonväxel ("MSC") 40 som har direktkontakt med en basstations styrenhet ("BSC") 50. Basstationens styrenhet 50 har sedan kontakt med åtminstone en bassändtagarstation ("BTS") 60a-60c. Här visas BTSl 60a, BTS2 60b och BTS3 60c, även om där kan finnas ett godtyckligt antal bassändtagarsta- tre bassändtagarstationer, tioner 60a-60c. Dessa bassändtagarstationer 60a-60c har sedan direktkontakt med en mobilstation 30 som är lokaliserad i det geografiska område som täcks av denna specifika basstations styrenhet 50.

En särdrag hos GSM-systemet är gränssnittet mellan mobil- MSC-BSC- ("A") 70 i GSM.

Gränssnittet mellan basstationens styrenhet 50 och bassändta- garstationerna 60a-60c, BSC-BTS-gränssnittet kallas A-bis- ("A-BIS") 80 i GSM. Hos de flesta system utförs kommunikation över dessa gränssnitt utmed markledningar, det att 60a-60c och ckni mobila stationen 30 utförs telefonväxeln 40 och basstationens styrenhet 50, gränssnittet, som kallas A-gränssnittet gränssnittet un- der kommunikation mellan bassändtagarstationerna över ett luft- gränssnitt med radiotransmission.

Kommunikation over det allmänna telenätet kbit/s, mycket långsammare för att spara bandbredd. I GSM överför den kbit/s som i sin tur först ("PSTN") är 64 under det att det över luftgränssnittet vanligtvis är mobila stationen 30 vid en effektiv hastighet om 22,8 till varje bassändtagarstation 60a-60c, avlägsnar kanalkodningsbitarna, ned till 13 kbit/S, vilket reducerar hastigheten och sedan adderar diverse signaleringsin~ formation for att öka varje kanals bandbredd till basstatio~ nens styrenhet 50 till 16 kbit/s. fär- Syftet med signalkonverte- och hastighetsanpassningsenheten ("TRAU") 100 är att 10 15 20 25 30 507 432 16 fungera och 64 kbit/s-hastigheten. sonl nätportsfunktionen nællan 16 kbit/s-hastigheten Fig. la visar en mer fokuserad vy av omkopplingen i enlig- het med uppfinningen. En TRAU 100 är förbunden till tvâ väx- en 64 kbit/s växel 110 och en 16 kbit/s växel 120. Även ett flertal beroende pà. realiseringen och. kraven lar, om endast en TRAU 100 visas, finns vanligtvis TRAU på samma ställe, för systemet. 16 kbit/s växeln 120 har linjer 125 som går 60a-60c specifika basstations styrenhet 50. till varje bassändtagarstation som styrs av denna Tre separata linjer 125 60a-60c. 16 styrenhet 50 och styr visas här, en för varje bassändtagarstation kbit/s-växeln styrs av basstationens dirigeringen av signaler mellan nämnda TRAU 100 och bassänd- tagarstationen 60a-60c. När den mobila stationen 30 utför ro- aming från cell till cell 90a-90c utförs handovers och under detta förfarande dirigerar 16 kbit/s-växeln signalerna så att överföringen sker mellan nämnda TRAU 100 och de nödvändiga bassändtagarstationerna 60a-60c.

Varje TRAU 100 är försedd med två linjer 105 mellan sig själv och 16 kbit/s-växeln 120. jer uppfinningen från tidigare teknik. Hos tidigare tillväga- 105 tilldelad mellan nämnda TRAU 100 och 16 kbit/s-växeln 120 under en handover. är nämnda TRAU 100 tilldelad två upplänk- och två nedlänkkanaler under förfaran- Detta är en aspekt som skil- gàngssätt var endast en linje Såsom visas nedan, under handover, samtidigt det. Dessa två kanalpar bärs över två linjer 105, ett par med upplänk- och nedlänkkanaler för varje linje 105.

Ett par med upplänk- och nedlänkkanaler omkopplas sedan av 16 kbit/s-växeln 90a-90c som Ett andra par med upplänk- och nedlänkkanaler omkopplas till bas- 120 till bassändtagarstationen kommunicerar med den mobila stationen 30 före handover. sändtagarstationen 90a-90c som är ansvarig för kommunikation med den mobila stationen 30 efter uförandet av handover. 16 la. kbit/s-växelns 120 funktion visas tydligt i fig. Hos upp- 10 15 20 25 30 507 432 17 finningen finns tvâ linjer 105 mellan nämnda TRAU 100 och 16 kbit/s-växeln 120, länkkanal. Växeln 120 omkopplar dessa tvà linjer 105 till två 125, mellan 16 kbit/s-växeln 120 och två av de motsvarande bassändtagarsta- var och en bär på en upplänk- och en ned- hos motsvarande linjer där tre visas här, tionerna 60a-60c.

En annan växel visas också i fig. 1. Detta är en 64 kbit/s växel 110. finns en linje 115 mellan varje TRAU 100 vid denna BSC 50 och denna 64 kbit/s växel 110. involverar* en mobil Där Varje samtal som upp till 64 Här visas en station 30 måste kopplas kbit/s innan det sänds utmed den korrekta vägen. linje 45 mellan 64 kbit/s-växeln 110 och nmbiltelefonväxeln 40. Mobiltelefonväxeln 40 dirigerar sedan samtalet till nämn- da PSTN eller kanske till en annan basstations styrenhet i detta mobilsystem.

I fall där den mobila stationen 30 kommunicerar med en an- nan mobil station i samma basstations styrenhet 50 kan 64 kbit/s-växeln 110 endast växla till en annan TRAU i samma basstations styrenhet 50 utan att först täckningsomràdet for kopplas upp till mobiltelefonväxeln 40. Emellertid måste även samtal mellan mobila stationer i samma cell var och en först kopplas upp till 64 kbit/s i GSM innan de sänds till en annan mobil station. Även i den utföringsform som visas här sker overforingen vid 64 kbit/S 45, 115) och 16 kbit/s (linjer 105, 125), vilket är specifikt för GSM-systemet. Upp- finningen är inte begränsad till dessa hastigheter och funge- (linjer rar lika bra i liknande systeni som använder andra överfö- ringshastigheter.

Hos den utforingsform som visas i fig. 1 och la är nämnda TRAU 100 lokaliserad vid samma fysiska lokalisering som bas- Emellertid tillämpas hos utföringsformer där nämnda TRAU 100 är fysiskt Nämnda TRAU 100 kan vara lokaliserad pà andra platser utmed överföringskedjan, stationens styrenhet 50. kan uppfinningen också placerad vid andra lokaliseringar. mellan 10 15 20 25 30 507 432 18 bassändtagarstationerna 60a-60c och mobiltelefonväxeln 40. Ur funktionssynpunkt tillhör nämnda TRAU 100 platsen för bas- 60a-60c, gränssnittet 80 i enlighet med GSM-specifikationerna. sändtagarstationerna och utgör en del av A-bis- Fig. 2 visar den föredragna utföringsformen där nämnda TRAU 100 är placerad vid platsen för mobiltelefonväxeln 40.

Basstationens styrenhet 50, såsom en funktionsenhet, "sprids" över sin egen plats och platsen för nwbiltelefonväxeln 40, och innefattar länken 125 mellan dessa två platser. Å andra sidan är .A-gränssnittet 70, som indikeras med jpunktlinjen, placerad på platsen för mobiltelefonväxeln 40, över ett myck- et kort avstånd. Såsom visas i fig. 2, jämfört med fig. 1, är A-gränssnittet 70 :i den föredragna utföringsformen faktiskt lokaliserad på den fysiska platsen för mobiltelefonväxeln 40.

Anledningen till de något artificiella definitionerna på de olika gränssnitten är att undvika möjligheten att överföra data vid 16 kbit/S eller 64 kbit/s på A-gränssnittet 70.

Detta har till följd att eftersom GSM-specifikationerna inte strikt tillåter funktionsplacering, även om de medger en av nämnda TRAU 100 i mobiltelefonväxeln 40, måste varje samtal mellan två GSM-användare genomgå två om- vandlingar från 16 kbit/s till 64 kbit/s och tillbaka igen. fysisk placering, Följaktligen innefattar varje samtal två signalkonvertering- och följaktligen tvà TRAU-enheter 100, användare. ar, en för varje GSM- På samma sätt som. hos utföringsformen i fig. 1 och la finns j. den föredragna utföringsformen i 2 två växlar 110, 120, tillhör nämnda TRAU 100. Dessa är 64 kbit/s-växeln 110 med en 64 kbit linje 115 mellan sig och nämnda TRAU 100, och en 16 kbit/s växel 120 med linjer 105 som här trafik vid 16 kbit/s.

Dessa fungerar på liknande sätt som deras realisering i den 1 och la, fig. som är lokaliserade vid nwbiltelefonväxeln 40 och tidigare utföringsformen i fig. där de var lokali- serade i bassändtagarstationen 50. 10 15 20 25 30 “ 507 432 19 En stor skillnad hos denna föredragna utföringsform i för- är att 16 kbit/s- växeln 120 inte omkopplar mellan olika bassändtagarstationer 60a-60c. I styrenheter 50, 51, med linjer 125, hållande till utföringsformen j. fig. la, stället omkopplar den nællan olika basstations- 51. även om där skulle kunna finnas fler.

Här visas två basstationsstyrenheter 50, Där finns grupper 126 som transporterar tal eller data mellan 51.

Hos basstationens styrenhet 50 finns också en 16 kbit/s växel 16 kbit/s-växeln 120 och basstationernas styrenheter 50, 56 som kopplar signaler till och från de lämpliga bassändta- garstationerna 90a-90c över 16 kbit/S linjer 55.

Det geografiska område som styrs av en bassändtagarstation 60a-60c kallas här en cell 90. 90a-90c. het 50, tion 30 i den första cellen 90a tar emot överföringar från, BTS1 60a. Likaledes, nen 30 finns i den andra cellen 90b tar den emot från och sänder till BTS2 60b, den tredje cellen 90c tar den emot från och sänder till BTS3 60c.

Här visas tre olika celler Dessa celler 90a-90c styrs av en basstationsstyren- men olika bassändtagarstationer 60a-60c. En mobilsta- och sänder till, när den mobila statio- och när den mobila stationen 30 finns i Då den nwbila stationen 30 utför roaming från cell till cell är det ofta nödvändigt att ansvaret för radioöverföring- ar över luftgränssnittet överlämnas från en bassändtagarsta- tion till en annan. när den mobila stationen 30 Exempelvis, förflyttar sig från det geografiska området för* den. första cellen 90a till den andra cellen 90b överlämnas styrningen av radioöverföringarna över luftgränssnittet från BTS1 60a till BTS2 60b. Om den mobila stationen 30 ofta utför roaming från en cell 90a-90c till en annan kan där ofta uppstå avbrott på grund av handover.

Hos det förfarande i enlighet med uppfinningen som be- skrivs nedan kan nämnda TRAU 100 vara lokaliserad vid anting- en basstationens styrenhet 50 plats, 1 och såsom visas i fig. 10 15 20 25 30 507 432 20 la, eller vid mobiltelefonväxeln, 2a. handover. sàsonm visas i fig. 2 och Nämnda TRAU 100 är en väsentlig enhet som är involverad i Då den mobila stationen 30 utför roaming genom det geografiska område som täcks av basstationens styrenhet 50 är det ofta nödvändigt för basstationens styrenhet 50 att byta styrning för kommunikationenen till den mobila stationen 30 Detta utförs 1 och la eller 56 i fig. 2 som är lokaliserad vid basstationens styrenhet. mellan de olika bassändtagarstationerna 60a-60c. av en 16 kbit/s växel 120, och 2a, i fig.

En av de väsentliga funktionerna hos basstationens styren- het 50 är att styra omkopplingen nællan de olika bassänd- tagarstationerna 60a-60c under dess styrning. Hos den utfö- ringsform som visas i fig. 2 och 2a styr basstationens styr- enhet 50 fortfarande den omkoppling som utförs av nämnda TRAU 16 kbit/s växel. ej visade, 100 genom att använda dess Det är möjligt för andra utföringsformer, att omkopplingen styrs av mobiltelefonväxeln 40 i stället för av basstationens styr- enhet 50.

Pig. 2a visar en mer koncentrerad vy av omkopplingen hos den föredragna utföringsformen av uppfinningen. Den föredra- gen utföringsform som visas i BSC-handover. fig. 2 illustrerar en intra- Under nämnda handover i enlighet med uppfin- ningen finns tvà par upplänk- och nedlänkkanaler som samti- digt är upptagna för varje TRAU 100. Dessa två par upptar de två 16 kbit/s-linjerna mellan nämnda TRAU 100 och nämnda 16 ett kanal- De upptar också två av de 16 kbit/s- kbit/s växel 120 vid mobiltelefonväxelns 40 plats, par för varje linje 105. linjerna 125 mellan 16 kbit/s-växeln 120 i mobiltelefonväxeln 40 och 16 50. De upptar också två 16 kbit/s-växeln 56 :i basstationens styrenhet kbit/s styrenhet 50 och två av bassändtagarstationerna 60a-60c. linjer 55 mellan basstationens Ansvaret för 16 kbit/s-växeln 120 vid MSC 40-platsen är som kommer fràn nämnda TRAU 50. att dirigera de två linjer 105 100 till den korrekta basstationens styrenhet Vid nämnda 10 15 20 25 30 35 507 432 21 intra-BSC-handover, som visas här, dirigeras de två linjerna 105 till samma BSC 50. Nämnda 16 kbit/S växel 56 i denna BSC 50 dirigerar sedan dessa två kanalpar på de korrekta två lin- till de Detta visar några av fördelarna hos den föredragna jerna 55 korrekta två 60a-60b. utföringsformen, där mer överföring utförs vid 16 kbit/s i stället för vid 64 kbit/s. bassändtagarstationerna Även om fig. 2 och 2a visar en intra-BSC-handover fungerar uppfinningen också för en intra-MSC-handover. Den andra bas- stationens styrenhet 51 har också en liknande omkoppling som den första basstationens styrenhet 50 och styr liknande bas- stationer, som inte visas. Om den mobila stationen 30 genom- för roaming från en cell 90a-90c i styromràdet för den första basstationens styrenhet 50 till en cell, som inte visas, un- der styrning av den andra basstationens styrenhet 51, kan en handover i enlighet med uppfinningen fortfarande utföras. Även här används två par med upplänk- och nedlänkkanaler un- der nämnda handover. Dessutom används två 16 kbit/s linjer för dessa kanaler mellan nämnda TRAU 100 och bassändtagarstä- tionerna.

Under nämnda handover kopplar 16 kbit/s-växeln 120, 40 plats, till den första basstationens styrenhet 50 över en av linjer- som är lokaliserad vid. mobiltelefonväxelns ett kanalpar na 125 mellan mobiltelefonväxeln 40 och den första basstatio- nens styrenhet 50. 16 kbit/s-växeln 56 i den första bassta- tionens styrenhet 50 kopplar sedan det första kanalparet till den korrekta bassändtagarstätionen 60a-60c över en av dess 16 kbit/s linjer 55. 16 kbit/s-växeln 120 vid mobiltelefonväx- elns 40 plats kopplar' det andra kanalparet till den andra basstationens styrenhet 51 över en av sina 16 kbit/S linjer 126. En 16 kbit/s växel, styrenhet 51 kopplar sedan dessa till den korrekta bassändta- ej visad, i den andra basstationens garstationen, som inte heller visas, under dess styrning och som sedan är ansvarig för överföring till, och fràn, den mo- bila stationen 30 efter avslutad handover. 10 15 20 25 30 507 432 22 Eftersom varje samtal som involverar denna specifika mobi- la station 30 måste genomgå en omvandling från 16 kbit/s till 64 kbit/s, föreligger" en överföring av' tal eller' data till eller från måste en TRAU 100 vara involverad varje gång där denna mobila station 30. Hos de aktuella tillvägagångssätt, som använder två åtskilda TRAU för handover mellan exempelvis BTSl 60a till BTS2 60b, ning också från en TRAU 100 till en annan. överlämnas ansvaret för varje talkod- Detta är förnuf- tigt ur funktionssynvinkel, eftersoni nämnda. TRAU 100 är en funktionell del av bassändtagarstationen 60a-60c.

Emellertid medger GSM-specifikationerna placerandet av nämnda TRAU 100 vid basstationens styrenhet 50, såsom visas i 1 eller la, såsom visas i 2 eller 2a, av dessa sätt. fig. eller vid mobiltelefonväxeln, fig. och vissa tillverkare realiserar den på ett Hos tidigare tillvägagångssätt används en se- parat TRAU 100 för varje bassändtagarstation 60a-60c. Hos uppfinningen används endast en TRAU 100 för handovers mellan bassändtagarstationerna 60a-60c som styrs av en enda bassta- tions styrenhet 50, och konstruktionen tillåter fördelad han- dover på upplänken.

Fig. 3 visar ett schema av konstruktionen av nämnda TRAU 100 i enlighet med uppfinningen. De olika elementen innefat- ("sPE"> ("DTX"), tar en talkodare och en enhet 220 för diskontinuerlig överföring som genomför talkodning på nedlänköverfö- ("SPD") och DTX-enhet 210 som genomför talavkodning på upplänköverföringen. ringen. Här visas också en talavkodar- Vissa mobila såsom GSM, använder kallas ibland för att systemets digitala kommunikationssystem, Denna till effektivitet genom att minska störningsnivån, diskontinuerlig överföringsteknik. "variabel bithastighet". Den syftar öka genom att för- hindra överföring av radiosignalen under talpauser.

Ett val har gjorts av systemet på ett samtal per samtalba- sis beträffande huruvida man skall överföra vid normal mod eller DTX-mod. Detta på grund av att DTX-mod något försämrar 10 15 20 25 30 507 432 23 överföringens kvalitet, i synnerhet när den används på både upplänken och nedlänken. Vid DTX-mod är målet att koda talet vid en högre kbit/s i GSM, och i annat fall vid en lägre bithastighet, kring 500 kbit/S i GSM. hastighet när användaren faktiskt talar, 13 Om* att koda bak- som omalstras för lyssnaren för att han eller Detta är defi- Erfarenheten. har visat att en Denna låga hastighet är tillräcklig för grundsbruset, hon inte skall tro att förbindelsen är bruten. nitionen på "trygghetsbrus". användare blir påtagligt störd när bakgrundsbruset bakom ta- let plötsligt upphör. Ett sätt att undvika denna störning är att alstra ett artificiellt brus när ingen signal tas emot.

Kännetecknet för bakgrundsbruset under samtalet uppgraderas regelbundet och överförs med specifika ramar kallade tyst- nadsbeskrivningsramar ("SID").

Talavkodaren 210 och talkodaren 220 utför också kodning på talsamplar i enlighet med olika algoritmer, som inte är vä- sentliga för uppfinningen. Talet indelas i segment om 20 ms, som digitaliseras och kodas för att sändas över en viss kanal med för en summa om 260 bi- ytterligare adderad information, tar 220 jer i GSM. Efter kodning av nedlänksignalen sänder talkodaren signalen på en linje 221 som därefter indelas i två lin- 222, 223, till nämnda Abis-hanterare DnL A 245 respektive Abis-hanteraren DnL B 265. som går Hos den visade utfö- ringsformen delas signalen endast, 265. 3 är den signal som sänds över både Abis kanal A, DnL (240 fig. 3) och Abis kanal B, DnL (260 fig. 3) då en kopia sänds på de båda hanterarna 245, Såsom 'visas i. utföringsformen i fig. identisk.

Kanalkonceptet är ett nyckelkoncept i system som använder ett TDMA-förfarande, bärvågsfrekvens indelas sekvensiellt i "ramar". Ramarna inde- "tidluckor", åtta tidluckor i GSM. En tidlucka i en TDMA-ram på en bärvågsfrekvens kallas en "fysisk såsom GSM. En bitström som bärs över en las sedan i kanal".

Följaktligen finns åtta fysiska kanaler per bärvågsfrekvens, 10 15 20 25 30 507 432 24 eller endast "bärarvàgor", i GSM. Den information som sänds under en tidlucka kallas en skur.

Många olika typer av information måste överföras mellan bassändtagarstationen och den mobila stationen, exempelvis användardata och styrsignalering. Beroende på den typ av in- formation som måste överföras hänvisar vi till olika "logiska kanaler". Dessa logiska kanaler är avbildade på de fysiska kanalerna. Exempelvis, i GSM, sänds tal på den fysiska kana- len "trafikkanal", som. under överföringen är tilldelad en viss fysisk kanal.

I fig. rig för att 3 visas också en feldölningsmodul 200 som är ansva- realisera olika algoritmer för att dölja förlora- de talramar. 255-265 som ningen till Dessutom finns där fyra Abis-hanterare 235-245- är ansvariga för fassynkroniseringen av talkod- luftgränssnittet för att minska fördröjningen.

Abis-hanterarna 235-245-255-265 hanterar också synkronisering av ramar från bassändtagarstationerna.

Aven om den utföringsform som visas i fig. 3 visar fyra Abis-hanterare 235-245-255-265 är det en funktionell separa- tion. Där finns två separata fysiska enheter, en kanal A delenheter Abis-hanterare DnL A 245 och Abis-hanterare UpL A 235, Abis-hanterare som innefattar två funktionella och en kanal B Abis-hanterare som innefattar de två funktionella de- lenheterna Abis-hanterare DnL B 265 och Abis-hanterare UpL B 255. Förbindandet DnL A 245 och Abis- hanteraren UpL 235 till en enhet visas av den första strecka- Förbindandet av Abis-hanteraren DnL B 265 och av Abis-hanteraren de linjen 241.

Abis-hanteraren UpL B 255 till en enhet visas av den andra streckade linjen 261.

I TRAU 100 finns också en hanteringsstyrenhet 280 och en växel 270. Abis-hanteraren UpL A 235 har en ingang 237 till växeln 270 och Abis-hanteraren UpL B 255 har också en ingång 257 till denna växel 270. Dessutom har Abis-hanteraren UpL A 10 15 20 25 30 507 432 25 235 en ingång 236 till hanteringsstyrenheten 280 och Abis- hanteraren UpL B 255 har en ingång 256 till denna hanterings- styrenhet 280. Hanteringsstyrenheten 280 har i sin tur en in- gång 281 till växeln 270.

Vid början av detta förfarande överför en mobil station (30 fig. 1) första bassandtagarstation talramar till, och tar emot talramar från, en (60a fig. 1). initieras tas talramar emot i signalkonverterar- hetsanpassningsenheten (100 fig. 3) från den första bassänd- (60a fig. 1) på Abis-kanal UpL A 230 och sänds till Abis-hanteraren UpL A 235 Abis- hanteraren UpL A 235 sänder sedan dessa ramar till växeln 270 Innan en handover och hastig- tagarstationen för synkronisering. och hanteringsstyrenheten 280. Eftersom där inte finns någon ingång till hanteringsstyrenheten 280 från Abis-hanteraren UpL B 235 vid denna tidpunkt instruerar hanteringsstyrenheten 280 växeln 270 till Abis-hanteraren UpL A 235 överförs genom växeln 270 till 200 (271 fig. 3).

Feldölningsmodulen 200 sänder sedan denna signal genom sin (201 fig. 3) till talavkodaren 210. att tillåta att endast signalen från feldölningsmodulen genom dess ingång ingång Efter att en handover har initierats börjar överföringen (60b Under genomföran- till nämnda TRAU 100 från en andra bassändtagarstation fig. 1) (250 fig. 3). det av enlighet med uppfinningen förekommer över Abis-kanal UpL B en handover i överföringar från de två involverade bassändtagarstationerna (60a, 60b fig. 1) på både Abis-kanal A UpL 230 och Abis-kanal B UpL 250. Efter att Abis-hanteraren Upl. A 235 och .Abis- hanteraren UpL B 255 båda har genomfört sin synkronisering vidarebefordrar de signalerna till hanteringsstyrenheten 280 och växeln 270. Hanteringsstyrenheten 280 kontrollerar sedan olika kvalitetsmått på dessa signaler under användning av olika kvalitetsmätmedel som inte år väsentliga för uppfin- ningen, och beslutar vilken kanal som skall överföras genom växeln 270. 10 15 20 25 30 35 507 432 26 Innan den mobila stationen (30 fig. 1) byter till den and- ra bassändtagarstationen (60b fig. 1) sänds de talramar, som den överför till den första bassändtagarstationen (60a fig. 1), och vidare över Abis-kanal UpL A 230 till Abis-hanteraren UpL A 235 till växeln 270 och hanteringsstyrenheten 280.

("BFI") dikerar för hanteringsstyrenheten 280 att dessa är giltiga (BFI=0). ten 280 styr växeln till att överföra, signalen från .Abis- hanteraren UpL A 235. (30 fig. 1) har genomfört omkoppling börjar den sända till den andra (60b fig. 1). dan över Abis-kanalen UpL B 250 till Abis-hanteraren UpL B Dessa talramar har en felram-indikatorflagga som in- talramar Detta resulterar i att hanteringsstyrenhe- Efter att den mobila stationen bassändtagarstationen Dessa talramar sänds se- 255 och vidare till växeln 270 och hanteringsstyrenheten 280.

Dessa talramar har en felram-indikatorflagga som indikerar för hanteringsstyrenheten 280 att dessa är giltiga talramar (BFI=0). Samtidigt tar Abis-hanteraren UpL A 235 emot talra- mar från den första bassändtagarstationen (60a fig. 1) med en felram-indikatorflagga indikerande ogiltiga talramar (BFI=1).

Detta resulterar i att hanteringsstyrenheten 280 styr växeln 270 till att byta till Abis-hanterare UpL B 255 och tillåter att endast signalen från Abis-hanteraren UpL B 255 överförs, och inte ramarna från Abis-hanterarna UpL A 235. Även om han- teringsstyrenheten 280 kan använda en felram-indikatorflagga för att styra omkopplingen kan den också använda en godtyck- lig av ett antal andra kvalitetsindikatorer beroende på den specifika realiseringen. De specifika kvalitetsindikatorernä är inte föremål för uppfinningen, som fungerar under använd- ning av vilken som helst av dessa mätförfaranden i hante- ringsstyrenheten 280.

I fig. 4a visas läget för en "intercell"-handover. Vi an- tar att en mobil station 310 överför och tar emot på en bär- vàgsfrekvens 345 som innefattar antingen tal eller data. Den mobila stationen 310 finns i cell ett 320, bassändtagarstation kallad BTS1 340. da TRAU 100 till BTSl 340. som täcks av en Initialt tilldelas nämn- TRAU:s 100 talramar sänds till och 10 15 20 25 30 507 432 27 från den mobila stationen 310 och tas emot och matas på Abis- kanal A 360-370, länkdel. som innefattar både en nedlänk- och en upp- Överföringsriktningen från pelvis BTSl 340, som. nedlänken och den lnotsatta riktningen såsom upplänken.

För Abis-kanal A 360-370 är upplänkdelen Abis-kanal A UpL 360 och nedlänkdelen är Abis-kanal A DnL 370. en bassändtagarstation, exem- till den mobila stationen 310 definieras så- Likaledes innefattar Abis-kanal B 380-390 både en nedlänk- och en upplänkdel. Upplänkdelen är Abis-kanal B UpL 380 och nedlänkdelen är Abis-kanal B DnL 390. Vid denna tidpunkt är Abis-kanal B 380-390 inte förbunden till en bassändtagarsta- tion och ett delhastighetsmönster sänds över denna kanal.

När den mobila stationen 310 utför roaming 315 till en an- nan cell, här cell två 330, som täcks av en annan BTS, i det- ta fall BTS2 350, fattar basstationsstyrenheten, se BSC 50 fig. 1, la, 2 eller 2a, beslutet att genomföra en handover från BTSl 340 till BTS2 350. som beskrevs tidigare BTSl 340, Följaktligen är den BTS-gammal och BTS-ny är BTS2 350. Det beslut som fattades av basstationsstyrenheten kan baseras på en godtycklig av ett antal parametrar och är inte föremål för uppfinningen.

I fig. 4b visas läget för en "intracell"-handover.

Läget 4a förutom att där finns endast en bassänd- BTS 340, "intracell"). liknar det i fig. tagarstation, som genomför handover i. samma cell BTS 340 innefattar både Abis- och Abis-kanalen B 380-390. I stället för handover från Abis-kanal A 360-370 i en bassändtagarstation (dvs. Denna kanalen A 360-370 till Abis-kanal B 380-390 i en annan bassändtagarstation ge- nomförs nämnda handover från Abis-kanal A 360-370 till Abis- kanal B 380-390 i denna specifika BTS 340. 10 15 20 25 30 507 432 28 I fig. 5 visas ett flödesschema, av förfarandet för en handover i enlighet med uppfinningen, såsom den tillämpas i ett GSM mobilkommunikationssystem_ Hänvisning görs också till 5 följs.

Efter att ett beslut har fattats att genomföra en handover, block 10, av basstationsstyrenheten, enheten ett "kanalaktivering", BTS2, se BTS2 350 i fig. Ett meddelande är en enkel procedur för anmodan och bekräftelse som innefat- fig. 4a, intercell-handover, då förfarandet i fig. sänder basstationsstyr- block 20, till "kanalaktivering" meddelande 4a. tar information som specificerar överföringsmod, siffermod och kontinuerligt överföringsmod för nedlänk och upplänk.

Dessutom innefattar de den information som den mobila statio- nen 310 behöver för åtkomst och första effekt styrinställ- ningar ("first power control settings").

Nämnda BTS2 350 påbörjar vid mottagandet av detta "kanal- aktivering"-meddelande informationsutbyte på tallinje över Abis-kanal B 380-390 fig. 4a, med nämnda TRAU 100, för att ställa in grundöverföringsmod och diskontinuerliga överfö- ringsmod; detta är den tidpunkt då synkronisering mellan den mobila stationen 310 och nämnda TRAU 100 normalt påbörjas.

Därefter tilldelar nämnda TRAU 100, block 30 fig. 5, Abis- kanalen B 380-390 för handover.

När Abis-kanal B 380-390 har tilldelats, block 30, sänds ett ”bekräftelse av kanalaktivering"-meddelande, block 40 fig. 5) från BTS2 350 till basstationsstyrenheten. Vägen ge- nom Abis-kanal A 360-370 fig. 4a, är ännu inte ledig. Detta gör att den mobila stationen 310 kan gå tillbaka till Abis- kanal A 360-370 om handover skulle misslyckas.

På Abis-kanal B DnL 390 påbörjar nämnda TRAU 100 sändning- block 50 fig. 5, till nämnda BTS2 350.

Detta görs som en bekräftelse på att talramar som nmttages fràn BTS2 350 i Abis-hanteraren UpL B 255 fig. 3. Talinforma- tionen i dessa talramar till BTS2 350 över Abis-kanal B DnL 390 är identisk med den hos de talramar som fortfarande sänds en av TRAU-talramar, 10 15 20 25 30 29 sov 432 till BTS1 340 över Abis-kanal A DnL 370. Följaktligen sänds talramar parallellt i, nedlänkriktningen till både BTS1 340 och BTS2 350 och därefter till den mobila Emellertid, stationen 310. vid denna tidpunkt, omkopplas endast den mobila stationen 310 för frekvenssändning av BTS1 340 och tar fak- tiskt inte emot den signal som sänds av BTS2 350.

Fasen för talkodningen är oförändrad, dvs. synkroniserad med samma fas som den BTS1 340, som använder en tid- synkroniseringsprocedur. Innehållet i upplänkramarna från nämnda BTS2 350 utmed Abis-kanal B UpL 380 innefattar inget Datat sänds till talavko- som fortfarande kommer från BTSl användbart data vid denna tidpunkt. daren, se SPD 210 fig. 3, 340. ett "handover- block 60 fig. 5, till den mobila stationen 310 via BTS1 340 över Abis-kanal A DnL 370, fig.

Basstationsstyrenheten sänder sedan kommando" som specificeras i GSM, 4ä. Man kan välja att genom detta meddelande styra den mobila stationen 310 sà att den antingen sänder RACH-skurar inte. Hos denna eller det att nämnda utföringsform antas RACH-sändning är avstängd. Den mobila stationen 310 byter se- block 70 fig. 5, till BTS2 350 med hjälp av sin egen kretslösning, vid mottagandet av "handover-kommandot". dan, Mottagandet av talramar från den mobila stationen 310 av- block 80 fig. 5, vid BTSl 340.

TRAU 100 mottagandet av en ("BFI") utmed Abis-kanal A UpL 360, da TRAU 100 börjar dämpa ramen i bryts sedan, Detta indikeras för nämnda vid felram- indikatorflagga och nämn- enlighet med en feldölj- ningsalgoritm. Denna feldöljningsalgoritm kan vara en som be- skrivs 1 PcT/sßsö/ooaii, Speech Transmission and a Telecommunications System Compris- "Arrangemang and Method Relating to vars innehåll härmed införlivas i form block 80 fig. 5, av BTS2 350 av signalerings- trafikkanal- sänder BTS2 350 ing Such Arrangement", av referens. Vid mottagandet, första korrekt kodade ("TCH“) den eller ramen fràn den mobila stationen 310, 10 15 20 25 30 507 432 30 ett "handover detekterad"-meddelande, block 90 fig. 5, som specificeras i GSM, till basstationens styrenhet.

I det fall där kvalitetsmått i nämnda TRAU indikerar, empelvis där BFI=0, byter TRAU 100, block 100 fig. 5, BTS1 340 till BTS2 350 och sänder TRAU-talramens till feldöljningsblocket, na tidpunkt sänder talavkodaren, ex- från innehåll se feldöljning 200 fig. 3. Vid den- se SPD 210 fig. 3, antingen delvis dämpat tal i fallet med ett kort avbrott eller tyst- nad, eller möjligtvis trygghetsbrus, om en lämplig algoritm Talet kan sedan ökas eller avkodas utan modifiering. Vid denna tidpunkt har realiserats, i fallet med ett längre avbrott. tar Abis-kanal B DnL 390 emot styrningen från talkodningsfa- sen, dvs. synkroniseringen av luftgränssnittstidgivningen hos BTS2 350 kan nu àstadommas. ett från den mobila stationen 310 till bas- stationsstyrenheten, block 110 fig. 5, som frigör kanalen pà BTS1 340, urkopplar Abis-kanal A 360-370, block 120 fig. 5, och markerar denna som ledig och redo för användning i en ny Därefter sänds "handover avslutad"-meddelande, såsom specificeras i GSM, handover. 360-370.

Delhastighetsvilomönstret sänds nu på Abis-kanal A Det förfarande som visas i fig. 5 har beskrivits ovan sà- som tillämpat på en intercell-handover, såsom visas i fig. 4a. Förfarandet fungerar lika bra för intracell-handover, så- 4b. nerna hos BTS2 i en intercell-handover genomförs av samma BTS som visas i fig. Skillnaden i förfarandet är att funktio- i en intracell-handover.

BTS2, block 20 fig. 5, i samma BTS vid en intracell-handover. till BTS2, block 50 fig. 5, svarigheten i en intracell-handover att talramarna börjar på Exempelvis är ChL-aktiveringen till en kanalaktivering till en annan kanal När ”talramar börjar” i en intercell-handover, är mot- den nyligen aktiverade kanalen i samma BTS. 10 15 20 25 30 507 432 31 block 70 är motsvarande handling i en Vidare, när den mobila stationen byter till BTS2, fig. 5, i en intercell-handover, intracell-handover att den mobila stationen endast omkopplas BTS. till tal- lik- till den nyligen aktiverade kanal som överförs av samma Den mobila stationen avbryter sedan sändning av talramar den gamla kanalen i nämnda BTS och påbörjar sändning av ramar till den nya kanalen i samma BTS, motsvarande en nande handling för en intercell-handover, block 80 fig. 5.

Samma BTS sänder sedan ett ”handover detekterad”- meddelande, i stället för BTS2 i en intercell-handover, block 90 fig. 5. TRAU byter sedan från en kanal till en annan i samma BTS, i stället för från BTS1 till BTS2, såsom vid en block 100 fig. 5. mellan intercell- och intracell-handover är kanalfrigöringen. intercell-handover, Den slutliga skillnaden Vid en intercell-handover måste kanal A. frigöras på BTS1, block 120 fig. 5, kanal A endast en annan kanal i samma BTS som måste frigöras. under det att vid en intracell-handover ar I fig. 6 visas en översiktsvy av tidgivningen hos handover i enlighet med uppfinningen. Upp till tidpunkten tl 510 alst- taltrafik till BTSl. Efter "handover-kommando" öppnas en ny kanal till BTS2 vid tidpunk- ten tl 510. Efter tidpunkten t1 510 alstras trafik på kanaler till både BTSl och BTS2. Efter att meddelandet har tagits emot frigörs ras endast mottagandet av "handover-detektering"- kanalen till BTSl vid tidpunkten t2 520 och trafik alstras endast till BTS2.

I fig. 7 visas en mer detaljerad översiktsvy av tidgiv- Tid- sänds ningen för nämnda handover i enlighet med uppfinningen. att 600 till den nmbila stationen från basstationsstyrenheten. givningen börjar här med ”handoverkommando” Bas- stationsstyrenheten stjäl 20 ms med tal på trafikkanalen i nedlänken för att sända detta kommando. Efter en kort för- BTS1 610 då den mobila förbereder sig för frekvensbyte 620 till frekvensen för BTS2. dröjning upphör trafik i stationen Efter att den mobila stationen har upphört med sändning till 10 15 20 25 30 507 432 32 BTSl 620, nen till BTSl och BTS2. sin flerramstidgivning :ned den. för BTS2. 610 föreligger en kort fördröjning före frekvensbyte som orsakas av tidsskillnaderna från den mobila statio- Den mobila stationen måste synkroni- sera Fördröjningen kan vara så liten som 0 ms, om överföringstiden till BTSl och BTS2 är identisk, upp till 20 ms för en hel multiram.

Efter att den mobila stationen har bytt 620 till den nya frekvensen och. påbörjat överföring till BTS2 föreligger en ytterligare fördröjning innan den första talramen 630 bearbe- Hos GSM är vilket ger totalt ungefär 4,6 tas. Denna fördröjning orsakas av interfoliering. den fix och lika med 8 skurar, ITIS.

Den första talramen 630 kan vara antingen 20 ms med tal eller ett fig. 5, "handover avslutad"-meddelande, såsmn beskrivs i som stjäl 20 ms med tal från trafikkanalen.

Eftersom omkopplingen 650 är baserad på "handover detekte- rad"-meddelande 640 är problemet att tiden varierar" mellan det faktiska omkopplingstillfället och det optimala omkopp- lingstillfället. ett, tionen mellan detektering av handover 640 i bassändtagarsta- Detta orsakas av tre saker: tidsvaria- tionen i förhållande till den första mottagna talramen; två, tidsvariationen för basstationsstyrenheten vid mottagandet av "handover detekterad" 640 från BTS2 som orsakas av meddelan- dekö, basstationens styrenhet vid utförande av omkoppling som orsa- signalfördröjning, osv.; och tre, tidsvariationen för kas av den centrala processorbelastningen, signalfördröjning- en, osv.

Vid en synkron handover utan direktåtkomstkanalskurar an- vander bassändtagarstationen avkodningen av ett korrekt snabbt associerat styrkanalblock eller ett korrekt trafikka- nalblock för att detektera nämnda handover. Direktàtkomstka- (RÄCH) för att begära tilldelning av en styrkanal nalen är en kanal som används av den mobila stationen för signalering 10 15 20 25 30 507 432 33 under uppkopplingen av samtalet vid BTS2. Den snabbt associe- (FACCH) kanalen på upplänken där 20 ms skurar med tal, rade styrkanalen är faktiskt en användning av trafik- eller data, stjäls för signaleringsändamål.

Användningen av en trafikkanal eller ett snabbt associerat styrkanalblock är en realisering som är specifik för den mo- bila stationen. Fördröjningen i detta fall orsakas av block- ets längd, som ibland är 20 ms hos en fullhastighetstrafikka- nal och 40 ms hos en halvhastighetstrafikkanal.

Vid en synkron handover med direktàtkomstkanalskurar an- vänder bassändtagarstationen avkodningen av den korrekta di- att detektera Detta är en realisering som är specifik för den mobila sta- rektåtkomstkanalskuren för nämnda handover. tionen om det första blocket som den sänder efter direktåt- komstkanalskurarna är en snabb associerad styrkanal eller en trafikkanal. Detta innebär följaktligen en fördröjning med 20 ms för en fullhastighetstrafikkanal och 40 ms för en halvhas- tighetstrafikkanal.

För icke-synkron handover använder bassändtagarstationen avkodningen av korrekta direktåtkomstkanalskurar från den mo- bila stationen för att detektera nämnda handover. Bassändta- garen sänder den fysiska informationen (exempelvis tidgiv- ningsinformation) till den mobila stationen. Där finns sedan en specifik realisering i den mobila stationen beträffande hur lång tid det tar tills den sänder den första trafikkana- len eller den snabba associerade styrkanalen. Fördröjningen innefattar här 20 ms för en fullhastighetskanal eller 40 ms för en halvhastighetskanal plus den konstruktionsspecifika fördröjningen i den mobila stationen.

Eftersom olika handovertyper (exempelvis synkrona och icke-synkrona) kan samexistera i ett nät, adderas många vari- ationer om basstationens styrenhet bara slår på handover de- tektera 640 utan någon specifik tidgivare för varje typ av 507 432 34 handover. Detta skulle påtagligt öka programvarans komplexi- tet i basstationens styrenhet.

Den beskrivna utföringsformen tjänar som illustration och är inte begränsande. En fackman inom området inser att avvi- kelser kan göras från den ovan beskrivna utföringsformen utan att avvika från uppfinningens ram och anda. Följaktligen bör inte uppfinningen betraktas såsom begränsad till de beskrivna exemplen, utan bör i stället betraktas såsom lika med ramen för de följande kraven.

Claims (14)

10 15 20 25 30 507 432 35 P a t e n t k r a v

1. Förfarande för att genomföra en handover från en första (340 fig. 4a) 4a), där 4a) en mobil station radiosändare/mottagare till en andra radiosän- (sso fig. (340 fig. emot information från, dare/mottagare den första radiosända- ren/mottagaren och tar 4ah motsvaran- sänder information till, (310 fig. (345 fig. 4a) 4a) och en första upp- vilken över en första luftgränssnittstrafikkanal (370 fig. ÖVeI de en första nedlänkkanal (360 4a) respektive tas emot av, länkkanal fig. informationssignaler sänds fràn, en signalkonverterar- och en hastighetsanpassningsenhet (100 fig. 4a), där den andra radiosändaren/mottagaren (350 fig. 4a) kan sända information över en andra luftgränssnittstrafikkanal (355 fig. 4a), kännetecknat av att tilldela (30 fig. (355 fig. 4a) och en andra nedlänkkanal 5) den andra luft- en andra upplänkkanal (390 fig. 4a) och hastighetsanpassningsenheten (100 gränssnittstrafikkanalen (380 fig. 4a) nalkonverterar- 4a). i sig- fig.

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att efter nämnda tilldelning (30 fig. 5) och hastighetsanpassningsenheten (360 fig. 4a) omkopplas (100 fig. (100 till 5) signalkonverterar- 4a) den andra upplänkkanalen (380 fig. fig. fràn den första upplänkkanalen 4a).

3. Förfarande enligt krav 2, (30 fig. 5) sänder (50 (350 fig. (355 fig. (390 fig. passningsenheten efter (100 radiosända- kännetecknat av att tilldelningen 5), ren/mottagaren och före nämnda omkoppling fig. 5) 4a) 4a) signalkonverterar- (100 fig. 4a). fig. den andra över den andra luftgränssnitt- strafikkanalen motsvarande den andra nedlänkka- nalen 4a) i och hastighetsan- 10 15 20 25 30 507 452 36

4. Förfarande enligt krav 3, kännetecknat av att tilldel- ningen (30 fig. 5), där den andra radiosändaren/mottagaren (350 fig. 4a) tar emot (80 fig. 5) nittstrafikkanalen (355 fig. 4a) (380 fig. 4a) i signalkonverterar- och hastighet- (100 fig. 4a). över den andra luftgränss- motsvarande den andra upp- länkkanalen sanpassningsenheten

5. Förfarande för att genomföra en handover från en första luftgränssnittstrafikkanal (345 fig. 4b) till en andra luft- gränssnittstrafikkanal (355 fig. 4b), där de första (345 fig. 4b) (355 fig. 4b) luftgränssnitttrafikkanalerna an- vänds av en radiosändare/mottagare (340 fig. 4b) och tar emot från, en nwbil station och andra som sänder (310 (345 och information till, 4b), 4b) en första upplänkkanal fig. över nämnda första luftgränssnitttrafikkanal (370 fig. 4b) över vilken informa- motsvarande en första nedlänkkanal (360 fig. 4b) respektive tas emot av, fig. tionssignaler sänds fràn, en signal- konverterar- och hastighetsanpassningsenhet (100 fig. 4b), där radiosändaren/mottagaren (340 fig. 4b) också kan sända information över nämnda andra luftgränssnittstrafikkanal (355 fig. 4b), kännetecknat av tilldela (30 fig. 5) den andra luftgränssnitt- trafikkanalen (355 fig. 4b) en andra upplänkkanal (380 fig. 4b) och en andra nedlänkkanal (390 fig. 4b) i signalkonverte- rar- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 4b).

6. Förfarande enligt krav 5, kànnetecknat av att efter tilldelning (30 fig. 5) omkopplas (100 fig. 5) signalkonver- terar- och hastighetsanpassningsenheten (100, fig. 4b) från den första upplänkkanalen (360 fig. 4b) till den andra upp- länkkanalen (380 fig. 4b).

7. Förfarande enligt krav 6, kànnetecknat av att efter tilldelningen (30 fig. 5) och före omkopplingen (100 fig. 5) sänder (50 fig. 5) radiosändaren/mottagaren (340 fig, 4b) över den andra luftgränssnittstrafikkanalen (355 fig. 4b) 10 15 20 25 30 507 432 37 motsvarande den andra nedlänkkanalen (390 fig. 4b) konverterar- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 4b). i signal-

8. Förfarande enligt krav 7, kännetecknat av att efter tilldelning (30 fig. (340 fig. gränssnittstrafikkanalen (355 fig. 4b) (380 fig. 4b) i signalkonverterar- och hastig- (100 fig. 4b). 5), mottager 4b) (so fig. 5) över den andra luft- ra- diosändaren/mottagaren motsvarande den andra upplänkkanalen hetsanpassningsenheten

9. Signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenhet (100 fig. 3) med en kodningsdel (220 fig. 3) för att koda en ned- länksignal, en avkodningsdel (210 fig. 3) för att avkoda en upplänksignal, kännetecknad av att signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 3) samtidigt kan sända nedlänksignalen på två separat styrda nedlänkkanaler (240, 260 fig. 3) och kan ta emot två upplänksignaler på två sepa- rat styrda upplänkkanaler (230, 250 fig. 3).

10. Signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenhet (100 fig. 3) enligt krav 9, kännetecknad av att signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 3) är försedd med ett omkopplingsmedel (270 fig. 3) för val av en av nämnda tvà upplänksignaler.

11. Signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenhet (100 fig. 3) enligt krav 10, kännetecknad av att signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 3) med ett första hanteringsmedel (235, 245 fig. 3) for att hantera nedlänksignalen och en första av nämnda två upp- länksignaler på en forsta kommunikationskanal (240 resp. 230 fig. 3), där Signalkonverterar- och hastighetsanpassningsen- heten (100 fig. 3) också har ett andra hanteringsmedel (255, 265 fig. 3) for att hantera nämnda nedlänksignal och en andra 10 15 20 25 30 507 432 38 av nämnda två upplänksignaler på en andra kommunikationskanal (250, 260 fig. 3).

12. fig. 3) Signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenhet (100 enligt krav 11, kännetecknad av att och hastighetsanpassningsenheten (280 fig. 3), är försett med ett utvärderingsmedel för att ut- (100 där nämnda styrmedel signalkonverterar- fig. 3) (280 fig. 3) värdera kvalitetsindikationer från nämnda två upplänksigna- (280 fig. 3) baserat på kvalitetsutvärderingarna med ett styrmedel där nämnda styrmedel (270 fig. 3) på nämnda två upplänksignaler. ler, styr nämnda omkopp- lingsmedel

13. Signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenhet (100 fig. 3) enligt krav 9-12, kännetecknad av att signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 1, 3) är lokaliserad i en basstations styrenhet (50 fig. 1) i ett mobilsystem för att leverera telekommunikationssig- naler mellan en omkopplingsenhet och en mobil ra- diostation (30 fig. 1) (230, 240 fig. 3) 1) av åtminstone två radioenheter (40 fig. 1) över nämnda första kommunikationskanal med hjälp av den ena (exempelvis 60a fig. (60a-60c fig. 1) (50 fig. 1) där basstationens som styrs sonx innefattar (50 och hastighetsanpassningsen- av nämnda basstations styrenhet ett fig. 1) (100 fig. 1, 3) den första kommunikationskanalen (250, radioenhets styrmedel, styrenhet styr signalkonverterar- vid utförandet av nämnda handover från (230, 240 fig. 3) till den 260 fig. 3). heten andra kommunikationskanalen

14. (100 fig. 3) enligt krav 9-12, kännetecknad av att signalkonverte- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 2, 3) (40 fig. 2) i diosystem för att leverera telekommunikationssignaler mellan (30 fig. 2) Signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenhet rar- är lo- kaliserad i en nwbiltelefonväxel ett mobilra- ett allmänt telenät och en mobilradiostation över 507 432 39 den första kommunikationskanalen (230, 240 fig. 3) med hjälp av en (exempelvis 60a fig. 2) av åtminstone två radioenheter (60a-60c fig. 2) som styrs av en basstations styrenhet (50 fig. 2) som innefattar ett radioenhets styrmedel, där bassta- tionens styrenhet (50 fig. 2) styr signalkonverterar- och hastighetsanpassningsenheten (100 fig. 2, 3) vid utförandet av nämnda handover från den första kommunikationskanalen (230, 240 fig. 3) till den andra kommunikationskanalen (250, 260 fig. 3).