SE506245C2 - Förfarande för styrning av en elektrostatisk stoftavskiljare - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 506 245 För att optimera driften och minska energiförbrukningen sam- tidigt som avskiljningen förbättras har flera metoder för pulsmatning av strömmen till filtren föreslagits. Exempel finns i US 4,052,177 och US 4,4lO,849. I det förstnämnda föreslas inmatning av pulser som är av storleksordningen mikrosekunder, vilket innebär höga krav pä den elektriska utrustningen. I det senare föreslas pulser av storleksord- ningen millisekunder, vilket enkelt kan erhällas genom selektiv styrning av tyristorer som matas med växelspänning av nätfrekvens.

En för funktionen av en elektrostatisk stoftavskiljare central process är slagningen av utfällningselektroderna.

Genom slagningen lösgöres det avskilda stoftet frän elekt- roderna och faller i därför avsedda uppsamlingsfickor. Slag- ningsfrekvensen, dvs hur ofta slagningen genomförs per tids- enhet, styrs i huvudsak av tvà motsatta krav: Eftersom stoft- kakan vid utfällningselektroden genom sin tillväxt gradvis försämrar filtrets funktion är slagning önskvärd innan stoft- kakan blir för tjock. Å andra sidan frigörs under varje slag- ning en avsevärd mängd stoft som äterförs till rökgasen, med momentant minskad avskiljningsgrad som följd. Dessutom leder en för hög slagningsfrekvens till utbildandet av en härd fastsittande beläggning pä utfällningselektroden som ej längre kan avlägsnas genom slagning. Den valda slagnings- frekvensen blir en kompromiss som exempelvis ska maximera den genomsnittliga avskiljningsgraden. Andra parametrar som kan varieras är antalet slag under varje slagningsperiod och deras styrka. Även den elektriska spänningen mellan emis- sionselektrod och utfällningselektrod kan sänkas, kopplas bort eller t o m reverseras under slagningen för att under- lätta stoftets lösgörande under slagningen. Reversering be- skrivs exempelvis i SE 455 048.

En elektrostatisk stoftavskiljare bestàr av ett antal avskiljarenheter som är seriekopplade. Eftersom den, i en 10 15 20 25 30 35 506 245 viss enhet, avskilda stoftmängden per tidsenhet minskar kraftigt med antalet avskiljarenheter som rökgasen har passerat mäste slagningen regleras separat för varje av- skiljarenhet. För att vid slagning i en avskiljarenhet frigjort stoft ska kunna avskiljas igen i en senare av- skiljarenhet ska dock slagningen vara samordnad sä att den inte genomförs samtidigt i flera avskiljarenheter. Även som innehåller ett flertal avskiljningselektroder som ska slàs, väljs med slagningsföljden i en avskiljarenhet, omsorg, sä att alla plàtar släs en gäng under en s k slag- ningscykel, där slagningsföljden mellan plátarna har valts med mälet att minimera äterföringen av stoft till rökgasen.

Reversering av spänningen mellan emissionselektroden och utfällningselektroden under slagningen är ett känt medel att underlätta lösgörandet av högresistivt stoft som kan vara svart att slá loss vid bibehàllen spänningspolaritet eller även fränkopplad spänning. Snabb spänningsreversering ställer pä grund av de involverade höga spänningarna och kapacitans- erna höga krav pä högspänningsmatningen. Ett sätt att lösa detta problem anvisas i SE 455 048. En oönskad sidoeffekt av spänningsreverseringen är dock, att stoftet inte alltid loss- nar i form av sammanhängande flak utan av elektrostatiska krafter dispergeras i rökgasen och lämnar stoftavskiljar- enheten med rökgasen i stället för att falla i uppsamlings- fickan. Detta är en begränsning för amplituden hos den rever- serade spänningen.

Det växande antalet styrparametrar hos en elektrostatisk stoftavskiljare har ökat komplexiteten i reglersystemen. Ett problem med detta är att själva inregleringen av exempelvis amplituden hos den reverserade spänningen ökar störningen i avskiljarens funktion.

Om injusteringen görs manuellt med hjälp av utslaget pä en opacitesmätare (röktäthetsmätare) ätgàr sä lang tid för 506 245 10 15 20 25 30 35 justeringen, att en ogynnsam amplitud hos den reverserade spänningen under injusteringen kan leda till förhöjda utsläpp under inställningstiden. Dessutom finns en risk att drift- variationer negativt påverkar injusteringen om avsevärda förändringar i stoftkoncentrationen, stoftsammansättningen eller gastemperaturen förekommer under den tid som ätgär för injusteringen. Detta gäller redan vid inreguleringen av avskiljarens elektriska parametrar och är ett ännu mera svärbemästrat problem vid injusteringen av den reverserade spänningens amplitud under slagningen därför att slagnings- frekvensen och därmed ocksä reverseringsfrekvensen varierar mellan minuter för den första avskiljarenheten till flera timmar eller t o m dygn för den sista.

I US 4,432,062 beskrivs en automatisk optimering av slag- ningsfrekvensen med avseende pä medelvärdet av den resterande stofthalten i rökgasen efter filtret. Nackdelarna med att överföra denna metod pä optimeringen av spänningsreverse- ringen är ett beroende av mätningen av den resterande stoft- halten i rökgasen och att slagningsfrekvensen varierar över flera storleksordningar mellan avskiljarenheterna. Vid val av den reverserade spänningens amplituder hos avskiljarenheterna som oberoende parametrar leder detta till en samtidig optime- ring av mänga parametrar. nägot som lätt leder till subopti- mering eller avsaknad av konvergens hos optimeringsalgorit- men. väljs i förväg bestämda funktionella sammanhang mellan den reverserade spänningens amplitud för avskiljarenheterna, exempelvis konstanta relativa förhällanden, begränsas ä andra sidan antalet frihetsgrader för mycket, med risk för subopti- mering. lO '15 20 25 30 35 596 245 BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Uppfinningen avser ett förfarande vid styrning av en elekt- risk stoftavskiljarenhet, som innefattar emissionselektroder och utfällningselektroder. Mellan elektroderna upprätthälls en varierande högspanning genom en till dessa matad pulse- rande likström. Under inverkan av det elektriska fältet mel- lan elektroderna förs de av strömmen mellan dessa uppladdade partiklarna mot utfällningselektroderna och deponeras pä dessa. Pä utfällningselektroderna deponerat stoft avlägsnas med mekanisk slagning. En eller flera mekaniska impulser páförs elektroderna enskilt eller gruppvis pá ett förutbe- stämt sätt. Enhetens samtliga utfällningselektroder rensas under återkommande relativt korta slagningsperioder åtskilda genom slagningsintervall av väsentligt större längd. Under hela slagningsperioden eller under en inledande del av slag- ningsperioden reverseras spänningen mellan elektroderna i förhållande till spänningen mellan elektroderna under inter- vallen mellan slagningsperioderna.

Vid förfarandet enligt uppfinningen varieras den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslängd, sä att ett flertal frekvens-1addnings-längd-kombinationer er- hälls. En optimal frekvens-laddnings-längd-kombination fast- ställs. Amplitud och/eller varaktighet hos den reverserade spänningen regleras i beroende av pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen._ Syftet med uppfinningen är att styra spänningsreverseringen under slagningen hos en elektrostatisk stoftavskiljare sä att avsevärda vinster i form av lägre utsläpp genom en förändrad Detta gäller speciellt i jämförelse med de metoder som bygger pä mätning utvärdering av driftförhällandena erhålles. av stoftkoncentration. 10 15 20 25 30 35 506 245 Det är därför en huvuduppgift för föreliggande uppfinning att anvisa en förbättrad metod för individuell styrning av ampli- tuden och varaktigheten hos den reverserade spänningen under slagningen.

En andra uppgift för föreliggande uppfinning är att anvisa en metod som kan följa driftvariationer med en snabb anpassning av spänningsreverseringen.

Sättet är speciellt lämpligt när den pulserande likströmmen har formen av ett med nätspänningens frekvens synkroniserat pulstàg, där pulserna genereras genom att en del av en halv- väg av nätspänningen, med hjälp av en fasvinkelstyrd lik- riktare (tyristor) efter upptransformering tillföres av- skiljarens elektroder varefter ett flertal perioder av nät- spänningen fär passera utan att ström tillföres elektroderna.

Därefter tillföres änyo en del av en halvväg följd av ett flertal perioder utan ström osv.

Pä detta sätt kan den pulserande likströmmens frekvens, puls- laddning och/eller pulslängd varieras, sä att ett flertal frekvens-laddnings-längd-kombinationer erhälls. För varje kombination mäts eller beräknas ett godhetstal. Godhetstalen används för att fastställa en optimal kombination. Den rever- serade spänningens amplitud regleras som funktion av puls- frekvensen för den fastställda optimala kombinationen.

Godhetstal för beskrivningen av drifttillständet hos en elektrostatisk stoftavskiljare är i och för sig kända, dock ej för styrningen av spänningsreverseringen. Exempel pä godhetstal kan vara maximalt toppvärde, medelvärde eller bottenvärde för spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder. En sàdan metod föreslas i US 4,3ll,49l.

Det kan ocksa med fördel vara ett pä mer sofistikerade grun- der fastställt värde. som kvoten mellan toppspänning och 10 l5 20 25 30 35 506 245 pulsladdning, eventuellt när en av dessa parametrar hälles konstant under injusteringen. Detta föreslas i EP 0184922.

Ett lämpligt och effektivt förfarande för bestämning av ett godhetstal, där varje parameterkombination kan avspeglas med ett individuellt godhetstal, är att, PCT/SE92/00815, en referensspänningsnivä fastläggs, vanligt- vis mellan toppvärde och bottenvärde för spänningen mellan som föreslas i emissionselektroder och utfällningselektroder, och att den tid som spänningen ligger över denna nivä tillmätes ett posi- tivt värde och den tid spänningen ligger under denna nivä tillmäts ett negativt värde. Denna tillmätning sker företrä- desvis med viktning enligt funktionen A = U- (U-Uref) där U är den för en viss tidpunkt aktuella spänningen mellan elektroderna i stoftavskiljaren.

Efter en optimering genom variation av pulsparametrarna, som resulterar i en optimal frekvens-laddnings-längd kombination, later man, den fastställda optimala pulsfrekvensen avgöra hur den reverserade spänn- ingens amplitud och varaktighet förändras. Vanligtvis blir amplituden hög om den optimala pulsfrekvensen är läg och läg om den optimala pulsfrekvensen är hög. Pulsfrekvensen fär alltsä tjäna som en mellanparameter för valet av lämpliga vid det här föreslagna sättet, spänningsreverseringsparametrar.

Den reverserade spänningen under slagningen kan utöver den optimala pulsfrekvensen även vara en funktion av den varie- rande högspänningens miniminivä omedelbart före slagnings- perioden och av den pulserande likströmmens medelvärde ome- delbart före slagningsperioden. Speciellt kan dessa para- metrar fä avgöra reverseringens varaktighet. lO 15 20 25 30 35 506 245 Reverseringen av spänningen kan även genomföras under en inledande del av slagningsperioden eller i form av korta intervaller, synkroniserade med den mekaniska slagningen.

Under slagningsperiodens övriga tid är spänningen ej rever- serad, men minskad. Även den minskade spänningens amplitud kan regeras i beroende av pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen_ Denna optimering av pulsparametrarna och val av bästa ampli- tud och varaktighet hos den reverserade spänningen genomförs individuellt för varje stoftavskiljarenhet med respektive högspänningsförsörjning och slagningsutrustning vilket be- tyder, att de olika tidskalorna för slagningen i de olika avskiljarenheterna inte behöver blandas i optimeringspro- CeSSefl.

KORTFATTAD FIGURBESKRIVNING Uppfinningen skall nu närmare beskrivas i anslutning till bifogade ritningar där Fig.l visar den principiella relationen mellan ström och spänning, som funktion av tiden, i en elektrostatisk stoft- avskiljare; Fig.2 visar uppmätt spänning, som funktion av tiden, i en elektrostatisk stoftavskiljare som matas med strömpulser med en frekvens pà ungefär ll Hz; Fig.3 visar toppvärdet och bottenvärdet för spänningen, mel- lan elektroderna i en elektrostatisk stoftavskiljare, vid konstant pulsfrekvens, som funktion av kvadratroten ur medel- värdet för strömmen genom stoftavskiljaren; Fig.4 visar det principiella sambandet mellan medelvärdet av strömmen genom en stoftavskiljare och respektive toppvärde, 10 15 20 25 30 35 506 245 medelvärde och bottenvärde för spänningen mellan stoftav- skiljarens elektroder vid driftförhällanden där elektriska urladdningar i avskilt stoftskikt kan förekomma; Fig.5 visar ett sätt att utvärdera spänningen mellan en stoftavskiljarens elektroder; Fig.6 visar i förenklad form en anläggning för genomförande av föreslaget sätt att styra spänningsreverseringen hos en elektrostatisk stoftavskiljare; Fig.7 visar schematiskt hur den reverserade spänningens amplitud minskar med ökande optimal pulsfrekvens; Fig.8 visar en bitvis linjär approximation av sammanhanget visat i Fig.7, lämpad för en regleralgoritm.

BESKRIVNING AV UTFÖRINGSFORMER Fig.la visar den allmänna relationen mellan ström och spänn- ing i en elektrostatisk stoftavskiljare som matas med ström frän en fasvinkelstyrd likriktare, bestàende av tyristorer, när tyristorerna tänds i växelspänningens samtliga halv- _ perioder. Fig.lb visar samma relation när tyristorerna tänds bara i var tredje halvperiod. Sättet enligt föreliggande upp- finning kommer vanligtvis att användas vid väsentligt lägre tändfrekvenser än de visade, som för tydlighetens skull inte ritats skalenligt. Relationen mellan niväerna är därför också helt utan relevans.

I Fig.2 visas faktiskt uppmätt spänning i en mer realistisk där tyristorerna tänds i var nionde halvperiod och dä ger en mycket brant spänningsökning varefter spänningen situation, först faller brant och sedan allt längsammare. Den stora skillnaden mellan toppvärdet och bottenvärdet för spänningen mellan elektroderna är helt realistisk. Skalförändringen gör 10 15 20 25 30 35 506 245 10 jämförelser med föregäende figur olämplig. I Fig.2 är spänn- ingens toppvärde ungefär 58 kV och spänningens bottenvärde ungefär l6 kV.

Om tyristorernas tändvinklar varieras vid konstant frekvens, kommer säväl topp- som bottenvärden för spänningen att variera. Under gynnsamma driftförhällanden eller nära optimal drift är bottenvärdet förhällandevis oberoende av tändvinkeln medan toppvärdet växer monotont med minskande tändvinkel, dvs ökad ledtid för tyristorerna. Under svära driftförhällanden och vid drift med olämpliga parametrar sjunker bottenspänn- ingen, redan vid lag ström, med minskande tändvinkel, och vid högre strömmar sjunker säväl medelvärdet av spänningen som toppvärdet.

Fig.3 äskädliggör de faktiskt uppmätta sambanden för en viss pulsfrekvens vid nära optimal drift.

I Fig.4 visas de principiella sambanden mellan ström och spänning i en stoftavskiljare vid avskiljning av ett stoft med hög resistivitet. Kurvorna 41, 42 och 43 motsvarar bot- tenvärde 41, medelvärde 42 och toppvärde 43 för spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder. Alla tre kurvorna uppvisar ett lokalt maximum. Detta kan ses som exempel pä elektriska parametrar som indikerar optimal drift. Genom variation av tändvinkel och pulsfrekvens kan man söka sig fram till en optimal kombination.

I Fig.5 äskädliggörs en annan metod för att fastställa god- hetstalet för en viss parameterkombination. Där visas en, för tydlighetens skull nagot förvrängd, bild av hur spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder varierar med tiden under intervallet frän en strömpulsstart till starten av nästa strömpuls. Där antyds ocksä att mätning av spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder sker vid ett flertal diskreta och ekvidistanta tidpunkter. Mätning sker i det praktiska 10 15 20 25 30 35 506 245 ll fallet vid väsentligt fler tidpunkter än de som visas, exem- pelvis l - 3 gänger per millisekund. Dessa mätvärden lagras i en, företrädesvis datoriserad, styrenhet 630, visat i Fig.6, och med hjälp av det likaledes i styrenheten 630 lagrade vär- det pä Uref beräknas för varje mätpunkt Ai = Ui-(Ui-Uref).

Därefter approximeras numeriskt integralen Ik = I u- (u-uref) -ac genom summan Ik = 2AiAt där At är den konstanta tidsdifferensen mellan tvä mätningar.

Denna beräkning utförs automatiskt i styrenheten 630 och resultatet lagras som ett godhetstal för aktuell kombination av pulsfrekvens och tändvinkel för tyristorerna i aktuell likriktare 621, 622 och 623.

Här förutsätts att pulsfrekvensen inte är alltför läg. Vid frekvenser under 10 Hz föreslas att utvärdering sker under ett intervall som är kortare än tiden mellan starten för tvà pà varandra följande pulser. Detta kan ske antingen genom att ett för varje frekvens fast värde pä intervallet bestäms och lagras i styrenheten 630 eller genom att intervallets längd bestäms genom utvärdering av spänningens avtagande.

Fig.6 visar schematiskt en anläggning för genomförande av aktuellt förfarande. En stoftavskiljare 600, med en inlopps- kanal 641 och en utloppskanal 642, innefattar tre stoftav- skiljarenheter 601, 602, 603 med var sin stoftficka 611, 612, 613 och avskiljarenheterna matas med pulserande likström frän tre likriktare 621, 622 och 623. läter spänningsreversering.

Likriktarna. som även till- 621-623 styrs och övervakas av en styrenhet 630. Denna styrenhet 630 kommunicerar även med an- 5Û6 245 10 15 20 25 30 35 12 ordningar 651, 652 och 653 för slagning av utfällningselekt- roderna i stoftavskiljarenheterna 601, 602 och 603. vid föreslaget förfarande matar likriktaren 621, med en efter förutbestämd princip varierande parameter, pulserande lik- ström till sektionens 601 elektroder, ej visade. Styrenheten 630 utvärderar inmatad pulsformad ström och uppträdande spänning och beräknar för varje kombination av parametrar eller för varje grupp av kombinationer ett godhetstal. Enligt förutbestämd strategi utväljes med hjälp av dessa godhetstal den parameterkombination som kan anses vara den elektriskt optimala, och driften fortsätter med denna fastställda para- meterkombination, exempelvis med en pulsfrekvens av 17 Hz.

Omedelbart före slagningen reverseras spänningen, dess ampli- tud väljs enligt regleralgoritmen exempelvis till 8 kV.

Det principiella sammanhanget mellan pulsfrekvens och optimal amplitud hos den reverserade spänningen äskàdliggörs i Fig.7.

En approximation av sammanhanget i Fig.7 som bitvis linjär funktion, lämpad för en regleralgoritm, visas i Fig.8: Om denna optimala parameterkombination innebär en lägre puls- rekvens, väljs en högre amplitud hos den reverserade spänn- ingen under slagning, underskrider pulsfrekvensen ett förut- bestämt första gränsvärde G1, exempelvis 4 Hz, hälls ampli- tuden hos den reverserade spänningen konstant pä ett högt värde, exempelvis 15 kV. Pä motsvarande sätt reduceras ampli- tuden hos den reverserade spänningen för en högre pulsfrek- vens för att slutligen hällas konstant pä en lägsta nivä, exempelvis 1 kv, när pulsfrekvensen överskrider ett förutbe- stämt andra gränsvärde G2. Detta lägsta värde kan även vara noll. Lämplig förändringstaktik mäste bygga pä en viss erfar- enhet av aktuell anläggning och eventuellt även av aktuellt stoft i den gas som skall renas.

Pä liknande sätt genomförs optimeringen av varaktigheten hos spänningsreverseringen. Den reverserade spänningens varaktig- 10 15 20 25 30 35 506 245 13 het i tiden väljs längre vid lägre värde pä pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kom- binationen. Även här kan en bitvis linjär approximation användas: Den reverserade spänningens varaktighet väljs väsentligen konstant, pä ett högsta värde oberoende av frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen ligger under ett första förutbestämt gränsvärde; den reverserade spänningens varaktighet väljs väsentligen linjärt avtagande med ökande värde pä frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen ligger över det första förutbestämda gränsvärdet men under ett andra förutbestämt gränsvärde och den reverserade spänningens varaktighet väljs väsentligen konstant, pä ett lägsta värde oberoende av frekvensen, om pulsfrekvensen för den fast- ställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen ligger över det andra förutbestämda gränsvärdet.

Med korta intervall sker en elektrisk optimering av ström- 602 och 603.

Detta initieras och utvärderas av styrenheten 630. tillförseln till samtliga tre sektioner 601, För de nedströms belägna sektionerna 602 och 603 genomförs valet av amplitud och varaktigheten hos den reverserade spänningen under slagningen pä samma sätt.

Reverseringen av spänningen kan även genomföras under en kort inledande del av slagningsperioden eller i form av korta intervaller, synkroniserade med den mekaniska slagningen.

Under slagningsperiodens övriga tid är spänningen ej rever- serad, men minskad. Även den minskade spänningens amplitud kan regeras i beroende av pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen.

Den reverserade spänningen under slagningen kan utöver den optimala pulsfrekvensen även vara en funktion av den varie- 10 15 20 25 30 35 506 245 14 rande högspänningens miniminivä omedelbart före slagnings- perioden och av den pulserande likströmmens medelvärde ome- delbart före slagningsperioden. Speciellt kan dessa para- metrar fä avgöra reverseringens varaktighet.

Förfarandet enligt uppfinningen är givetvis inte begränsat till det ovan beskrivna utföringsexemplet utan kan varieras pä ett flertal sätt inom ramen för följande patentkrav.

Sättet är helt oberoende av hur spänningsreverseringen tekniskt utföres. Sättet kan tillämpas vid ett flertal andra metoder att tillföra ström i form av pulser till elektriska stoftavskiljare. Exempel pä sädana metoder är pulsbredd- modulerad högfrekvens och andra former av s k "switch-teknik" samt användande av slàckbara tyristorer. Sättet lämpar sig ocksa för användning vid de mycket speciella pulslikriktare som genererar pulser av storleksordningen mikrosekunder, även om detta kan leda till tekniska svärigheter vid själva mät- ningen.

Claims (14)

10 15 20 25 30 35 506 245 l 5 PAT ENTKRAV

1. Förfarande vid styrning av en elektrostatisk stoftav- skiljarenhet, innefattande emissionselektroder och utfàllningselektroder, mellan vilka en varierande högspanning upprätthálles, genom en till dessa matad pulserande likström, sà att under inver- kan av det elektriska fältet mellan elektroderna de av strömmen mellan dessa uppladdade partiklarna förs mot utfäll- ningselektroden och deponeras pà dessa, varvid pà utfällningselektroderna deponerat stoft avlägsnas med mekanisk slagning av utfällningselektroderna, genom att en eller flera impulser periodiskt pàförs elektroderna sà att enhetens samtliga utfällningselektroder rensas under äter- enskilt eller gruppvis pá ett förutbestamt sätt, kommande, relativt korta, slagningsperioder àtskilda genom slagningsintervall av väsentligt större längd, och spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder under hela slagningsperioden eller under en inledande del av slagnings- perioden reverseras i förhállande till spänningen under intervallen mellan slagningsperioderna. k a n n e t e c k n a t av att den pulserande likströmmens frekvens, pulsladdning och/eller pulslángd varieras, sá att ett flertal frekvens- laddnings-längd-kombinationer erhålls, att en för driften av avskiljarenheten optimal frekvens- laddnings-längd-kombination fastställs. och 10 15 20 25 30 35 506 245 16 att den reverserade spänningens amplitud och/eller varaktig- het under slagningsperioden regleras i beroende av pulsfrek- vensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd- kombinationen.

2. Förfarande enligt patentkrav l, k ä n n e t e c k n a t av att den reverserade spänningens amplitud väljs högre vid lägre värde pà pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen.

3. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att den reverserade spänningens amplitud väljs väsentligen konstant, oberoende av frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen ligger under ett första förutbestämt gränsvärde.

4. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t av att den reverserade spänningens amplitud väljs väsentligen linjärt avtagande med ökande värde pä pulsfrekvensen, om frekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings- längd-kombinationen ligger över ett första förutbestämt gränsvärde.

5. Förfarande enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a t aV att den reverserade spänningens amplitud väljs väsentligen konstant, pä ett högsta värde oberoende av frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens- laddnings-längd-kombinationen ligger under ett första förutbestämt gränsvärde. att den reverserade spänningens amplitud väljs väsentligen linjärt avtagande med ökande värde pä frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens- laddnings-längd-kombinationen ligger över det första för- 10 15 20 25 30 35 506 245 17 utbestämda gränsvärdet men under ett andra förutbestämt gränsvärde och att den reverserade spänningens amplitud väljs väsentligen konstant, pä ett lägsta värde oberoende av frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens- laddnings-längd-kombinationen ligger över det andra för- utbestämda gränsvärdet.

6. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t av att den reverserade spänningens varaktighet i tiden väljs längre vid lägre värde pä pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings-längd-kombinationen.

7. Förfarande enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a t av att den reverserade spänningens varaktighet väljs väsentligen konstant, pä ett högsta värde oberoende av frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-ladd- nings-längd-kombinationen ligger under ett första förutbe- stämt gränsvärde, att den reverserade spänningens varaktighet väljs väsentligen linjärt avtagande med ökande värde pä frekvensen, om puls- frekvensen för den fastställda optimala frekvens-laddnings- längd-kombinationen ligger över det första förutbestämda gränsvärdet men under ett andra förutbestämt gränsvärde och att den reverserade spänningens varaktighet väljs väsentligen konstant, pä ett lägsta värde oberoende av frekvensen, om pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-ladd- nings-längd-kombinationen ligger över det andra förutbestämda gränsvärdet. 10 15 20 25 30 506 245 18

8. Förfarande enligt nagot av patentkraven 3 till 7, k ä n n e t e c k n a t av att det första förutbestämda gränsvärdet väljes inom intervallet l till 30 Hz, företrädes- vis inom intervallet 4 till l0 Hz.

9. Förfarande enligt nägot av patentkraven 5 till 7, k ä n n e t e c k n a t av att det andra förutbestämda gränsvärdet-väljes inom intervallet 10 till 100 Hz, före- trädesvis inom intervallet 15 till 40 Hz.

10. Förfarande enligt nagot av patentkraven l till 9, k ä n n e t e c k n a t av att den reverserade spànningens amplitud och/eller varaktighet under slagningsperioden regleras även i beroende av den varierande högspänningens miniminivä omedelbart före slagningsperioden.

11. ll. Förfarande enligt nägot av patentkraven l till 10, k à n n e t e c k n a t av att den reverserade spänningens amplitud och/eller varaktighet under slagningsperioden regleras även i beroende av den pulserande likströmmens medelvärde omedelbart före slagningsperioden.

12. Förfarande enligt nagot av patentkraven l till ll, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen mellan stoftavskiljarens elektroder endast under en inledande del av slagningsperioden reverseras i förhållande till spänningen under intervallen mellan slagningsperioderna. att denna inledande del har en varaktighet som är väsentligt mindre än slagningsperiodens längd, företrädesvis mindre än en tiondel av slagningsperiodens längd och att spänningen mellan stoftavskiljarenhetens elektroder under huvuddelen av den äterstäende delen av slagningsperioden har 10 15 20 25 30 35 506 245 19 normal polaritet men ett värde som är reducerat i förhällande till spänningen omedelbart före slagningsperioden.

13. Förfarande enligt nagot av patentkraven 1 till 11, k ä n n e t e c k n a t av att spänningen mellan stoftavskiljarenhetens elektroder endast under upprepade korta tidsintervall under slagnings- perioden, företrädesvis synkront med den mekaniska slag- ningen, reverseras i förhållande till spänningen under intervallen mellan slagningsperioderna, att dessa korta tidsintervall har en varaktighet som är väsentligt mindre än tiden mellan de enskilda slagen, företrädesvis mindre än en femtedel av tiden mellan slagen och att spänningen mellan stoftavskiljarenhetens elektroder under huvuddelen av den äterstàende tiden mellan slagen har normal polaritet men ett värde som är reducerat i förhållande till spänningen omedelbart före slagningsperioden.

14. Förfarande enligt patentkrav 12 eller 13, k ä n n e - t e c k n a t av att den under huvuddelen av slagnings- perioden mellan stoftavskiljarens elektroder rädande redu- cerade spänningen med normal polaritet regleras i beroende av pulsfrekvensen för den fastställda optimala frekvens-ladd- nings-längd-kombinationen_