SE500675C2 - Förfarande för framställning av sågblad, varvid ämnet alternativt verktyget vinklas mellan varje operation, samt sågblad framställt enligt förfarandet - Google Patents

Description

O 1 CD CD O\ xi] (II 2 Ett syfte med grupptandning av ett sågblad är att motverka den resonans (självsvängning) som lätt uppstår i ett sågblad som uppspänts i en bågsåg. Bladet kan då agera såsom en sträng på en gitarr, som har en given ton.

Vid ett sågblad som inte är grupptandat uppstår lätt vibrationer eftersom sågbladets tandspetsar kan slå mot träfibrerna. Detta kan liknas vid att tandspetsarna fungerar som ett antal små yxor som hugger av träfibrerna, med en jämn frekvens. Risken är stor att denna frekvens motsvarar bladets egen frekvens så att resonans uppstår, innebärande att sågbladet börjar vibrera.

Detta kan belysas med följande exempel. Om man antar att ett 30"(762- mm) långt blad har 150 tänder och att bladet spänts så att dess egen- frekvens motsvarar ett normalt A (440Hz) samt att bladet föres med en i sammanhanget ganska normal hastighet motsvarande ett sågtag på (),34 sekunder, kommer sågtändernas spetsar att slå mot träfibrerna med en frekvens som motsvarar bladets egenfrekvens. Detta medför resonans med åtföljande kraftiga vibrationer.

Motsvarande risker för resonans finns givitvis vid andra såghastigheter som motsvarar olika under resp. övertoner, som en oktav en kvint etc.

Detta medför att sågbladet tenderar att bromsas upp i sågspåret, vilket i sin tur får till följd att det blir tungt att såga.

Dessa problem har avhjälpts genom anordnandet av de oregelbundna avstånd mellan spetsarna som förekommer på ett grupptandat sågblad. 3 Detta medför att ett flertal toner uppstår (dissonans). Dessa svängningar motverkar och tar ut varandra, medförande att sågen blir "tyst", dvs. vibrationsfri, och följdaktligen glider lättare i spåret.

Sågar för snabb avverkning har relativt stora tänder. Vid denna typ av tandning har det visat sig svårt att börja en sågning, d.v.s. från ett läge där bladets hastighet är O och härvid kunna utföra ett sågtag utan att sågbladet hoppar och på så sätt riskera skada på både den hand som håller arbetsstycket och på själva arbetsstycket. Skador av detta slag är en av de vanligaste skadetyperna på byggarbetsplatser och de förorsakar många olägenheter och mycket onödigt lidande.

En lösning på problemet med hoppande sågblad är det s.k. ansatstandade sågbladet, d.v.s. ett sågblad med fina tänder i främre änden av bladet, med syfte att underlätta "uppstarten", följd av större tänder för en snab- bare avverkning eller sågningshastighet.

Vid tillverkning av ett sågblad med finare, tätare tandning i främre änden av ett sågblad med syfte att man vid inledningen av en sågning (d.v.s. från ett läge där bladets hastighet är 0) skall kunna utföra ett sågtag utan att sågen hoppar, har man hittills varit tvungen att klippa bladet i flera olika verktyg. I Några exempel på olika konstruktioner av och tillverkningsmetoder för sågblad ses i EP-A1-205 245, DE-C-565 136 , FR-A-1 586 519 och GB-A-2 177 344. 4 Kort redogörelse fór uppfinningstanken Föreliggande uppfinning har till uppgift att tillhandahålla ett sågblad för exempelvis bågsågar, som förenar fördelarna hos båda de ovannämnda slagen av sågblad och som samtidigt är enkelt och billigt att tillverka.

I enlighet med uppfinningsidén erhålles ett sågblad innefattande åtmin- stone en ansatstandad del och åtminstone en grupptandad del, varvid bladets grupptandade del(ar) omfattar ett flertal grupper av företrädesvis V-formade urklipp i bladet varvid varje par urklipp definierar en sågtand och varvid varje grupp består av ett jämnt antal urklipp, samt att en _ första tänkt linje A, som drages mellan varannan spets eller botten i en godtycklig grupp t.ex. urklipp ett, tre, fem o.s.v. är en rät linje som bildar en liten vinkel ot mot sågbladets längdriktning, varvid nämnda bottnar eller spetsar är jämnt fördelade utmed linjen.

I enlighet med uppfinningsidén framställes ett grupptandat sågblad medelst ett verktyg bestående av en stans och en dyna varvid stansen för utklippande av sågtänderna är helt symmetriskt utformad med i huvudsak V-formade spetsar, varvid ett sågbladsämne, lämpligen i form av ett bandstål, matas genom nämnda verktyg och nämnda ämne med ett och samma verktyg klippes i åtminstone två steg, varvid nämnda ämne för bildande av en grupp i en grupptandad del i ett första steg från ett utgångsläge snedställes en liten vinkel ot relativt verktyget eller omvänt, och ämnet klippes mot dynan, varefter ämnet matas fram ett avstånd motsvarande en halv tandbredd räknat på en verktygstand, och ämnet i ett andra steg vrides tillbaka relativt verktyget (eller omvänt) till åt- 5 minstone nämnda utgångsläge samt klippes, varvid förfarandet upprepas till dess ett önskat antal grupper erhållits.

Genom att kombinera det grupptandade sågbladets tysta gång med säkerheten i det ansats-tandade sågbladet, erhålles ett sågblad som är lätt att såga med, eftersom det på grund av resonans i sågbladet erhållna motståndet i stort sätt har eliminerats samtidigt som risken att sågen skadar användaren på grund av att sågen hoppar och kärvar vid upp- starten är mycket liten.

Vidare erhålles ett sågblad som är enkelt och billigt att tillverka eftersom hela sågbladets tandning kan tillverkas genom stansning medelst ett och samma verktyg.

Kortfattad beskrivning av bifogade ritningar Uppfinningen kommer nedan att beskrivas med hänvisning till med- följande ritningar där: Fig. 1 visar ett grupptandat standard sågblad.

Fig. 2 visar ett sågblad med ansatstandning i ena änden av bladet.

Fig. 2 a visar sågblad som både är ansats- och grupptandat enligt uppfinningen. 6 Fig. 3 visar ett klippverktyg för framställning av ett konventionellt. I grupptandat sågblad.

Fig. 4 visar ett klippverktyg för framställning av ett sågblad enligt upp- finningen.

Fig. 5 visar hur ett sågbladsämne klippes i enlighet med uppfinningen vid snedställning av verktyget relativt sågbladsämnet.

Fig. 6a-6e visar hur ett sågbladsämne klippes i enlighet med uppfin- ningen då sågbladsämnet snedställes relativt verktyget.

Detaljerad beskrivning av en fóredragen utfóringsform av uppfinningen I fig 1 och 2 visas den förut kända tekniken.

I fig 1 visas således ett grupptandat standard sågblad med flera grupper 4 som i varje grupp har tre sågtänder 1, 2 och 3 och mellan varje grupp 4 ett mellanrum 5. Alla tänder är lika och alla grupper har lika många tänder. I fig. 2 visas ett sågblad vilket har en del 6, i ena änden, som är ansatstandad för att underlätta igångsättningen av varje sågoperation.

I fig. 2a visas ett ansats- och grupptandat sågblad enligt uppfinningen. I ena änden av sågbladet visas delarna med ansatstandning 6, 6a som i följes av en del med grupptandning 7. 500 675 7 Fig. 3 visar ett standard klippverktyg för klippning av grupptandade sågblad. Sågbladsämnet placeras i ett pelarställ som även innefattar stansen 8 och dynan 9 vilka har samma profil som det färdiga sågbladet.

Verktyget enligt uppfinningen, som visas närmare i fig. 4 och har samma tandhöjd, tandbredd, tandsida och tandmellanrum utmed hela verktyget.

Varje tand på verktyget klipper således två olika V-formade urklipp i varje grupp, i det färdiga grupptandade sågbladet.

Som framgår av fig 2a innefattar ett sågblad enligt en föredragen utför- ingsform en ansatsdel och en grupptandad del. Bladet är avsett att användas i en bågsåg. Bladets grupptandade del(ar) omfattar ett flertal grupper av företrädesvis V-forrnade urklipp i bladet och varje par urklipp definierar en sågtand. Varje grupp består av ett jämnt antal ur- klipp. En första tänkt linje A, som drages mellan varannan spets eller botten i en godtycklig grupp t.ex. urklipp ett, tre, fem o.s.v., utgör en rät linje och bildar en liten vinkel a mot sågbladets längdriktning. Bottnarna eller spetsarna är jämnt fördelade utmed linjen.

En andra tänkt rät linje B, som drages mellan övriga spetsar eller bottnar i en godtycklig grupp, i t. ex. urklipp två, fyra, sex o. s. v., utgör en rät linje som bildar en liten vinkel ß mot sågbladets längdriktning. Vinkeln ß är orienterad i motsatt riktning mot vinkeln ot. De övriga bottnarna eller spetsarna är jämnt fördelade utmed linjen B.

En tredje tänkt linje C, som drages mellan spetsarna på sågbladets tänder utgör en rät linje som är parallell med sågbladets längdriktning. Sågtän- dernas spetsar är emellertid Qjíllm fördelade utmed linjen C. 500 675 I figurerna 5 och 6a-6e visas en anordning för framställning av ett ansats- och/eller grupptandat sågblad S omfattande ett klippverktyg i form av en stans 8 samverkande med en dyna 9 för klippning av ett sågbladsämne. Stansens 8 klippande delar är symmetriskt utformade. I anordningen ingår vidare gejdrar som styr ämnets rörelse i sidled genom verktyget. Anordningen är försedd med medel som möjliggör en viss snedställning av ämnet åt båda håll i sidled relativt stansen 8 och dynan 9. l fig. 3 visas en fjärde tänkt rät linje D, som drages genom stansen 8 där bredden på tanden 1 är lika stor som avståndet till nästa tand 2.

Anordningen är vidare försedd med medel för att variera avståndet mellan ämne och linje D.

I den här beskrivna föredragna utföringsformen åstadkommes snedställ- ningen och avståndsvariationen av gejdrarna.

Anordningen innefattar även medel för matning av nämnda ämne genom verktyget.

Medel för snedställning, avståndsvariation och mätning styres med fördel automatiskt, exempelvis medelst ett dataprogram som i förväg lagrats i en mikroprocessor eller dator.

Förfarandet för framställning av ett grupptandat sågblad medelst det ovan beskrivna verktyget sker på följande sätt. Ett sågbladsämne, lämpligen i UI CD CI) Cl\ \'l 01 9 form av ett bandstål, matas genom verktyget 8, 9. Ämnet S klippes i åtminstone två steg med ett och samma verktyg. Ämnet snedställes en liten vinkel ot relativt verktyget i ett första steg från ett utgångsläge för bildande av en grupp i en grupptandad del 7. Ämnet S klippes sedan mot dynan. Ämnet matas därefter fram ett avstånd motsvarande en halv tandbredd räknat på en verktygstand. I ett andra steg vrides ämnet tillbaka relativt verktyget till förbi nämnda utgångsläge samt snedställes en liten vinkel ß relativt verktyget i motsatt riktning mot nämnda vinkel ot och klippes. Förfarandet upprepas till dess ett önskat antal grupper er- hållits.

Vinkeln ot är normalt lika med vinkeln ß.

I syfte att erhålla en ansatsdel kan sågbladsämnet i ett förfarandesteg orienteras parallellt med linje D, men på något avstånd från denna, så att förhållandevis låga sågtänder erhålles. Härvid skall ett bestämt antal såg- tänder rymmas mellan två angränsande verktygständer. Därefter klippes ämnet samt matas fram ett steg motsvarande en av de tänder av det antal tänder som ryms mellan nämnda två angränsande verktygständer. För- farandesteget upprepas tills önskad längd på ansatsdelen erhålles.

För att erhålla en övergång mellan ansats och grupptandning kan ett eller båda av följande förfarande användas. I det första minskar avståndet mellan sågbladsämne och linje D något för att erhålla ett avsnitt av ansatsdelen som har något högre tänder. I det andra ökas vinklarna ot och B, vid ett förutbestämt antal grupper vid övergången från en ansatstandad del till en grupptandad del, successivt från en liten vinkel till en förut- 10 bestämd maximivinkel samtidigt som avståndet mellan linje D och ämne successivt minskas.

Såsom nämnts ovan kan förfarandet styras automatiskt medelst ett dataprogram som i förväg lagrats i en mikroprocessor eller dator, vilket är en stor fördel då sågbladet i och med detta kan tillverkas i oändligt många varationer.

Inom ramen för uppfinningen kan givitvis modifikationer förekomma, således kan verktyget snedställas i stället för ämnet i motsvarande grad och verktyget förflyttas iförhållande till ämnet vid avståndsvariationen vid ansatstandningen. Vidare kan vinklarna ot och ß varieras var för sig och i förhållande till varandra inom ramen för uppfinningen.

Claims (5)

500 675 PATENTKRAV

1. Ansats- och grupptandat sågblad företrädesvis avsett att användas Lex. i en bâgsåg innefattande flera grupper företrädesvis V-formade urklipp varvid varje grupp består av ett jämt antal urklipp, kännetecknad av att om i en grupp en tänkt linje drages mellan bottnarna på vartannat urklipp t.ex. ett, tre, fem o.s.v. kommer denna linje att utgöras av en rät linje i svagt stigande lutning mot sågbladets obearbetade sida, med bottnarna jämt fördelade längs med linjen, och om en tänkt linje drages mellan bottnarna på vartannat utklipp Lex. två, fyra och sex o.s.v. kommer denna linje att utgöras av en rät linje i svagt fallande lutning mot sågbladets obearbetade sida med bottnarna jämt fördelade utmed linjen.

2. Ansats- och grupptandat sågblad enligt kravet 1, kännetecknad av om en tänkt linje drages mellan spetsarna på sågbladets tänder, vilka tänder är ojämt fördelade längs denna linje bildas en rät linje.

3. Förfarande för framställning av ett sågblad i enlighet med kravet 1, kännetecknad av att ett sågbladsämne, bandstål, matas genom ett verktyg bestående av en stans och dyna varefter ämnet med ett och samma verktyg klippes i två steg, varvid sågbladsämnet alternativt verktyget omväxlande vinklas i förhållande till matningsriktningen mellan varje klippning och varvid vinklingen sker i sågbladsämnets plan varvid grupper av assymetriska tänder erhålles. 5GB 675 V).

4. Förfarande för framställning av ett sågblad enligt kravet 3, känne- tecknad av att bandstålet vinklas några grader från verktygets horiscn- talplan på ena sidan av verktyget, varefter ett klipp göres i bandstålet med verktyget, därefter rätas bandstålet och frammatas en halv verktyg- standbredd varefter bandstålet vinklas lika mycket på andra sidan av verktyget och verktyget utför ännu ett klipp i bandstålet.

5. Förfarande för framställning av ett sågblad enligt kravet 3-4, känne- tecknad av att förfarandet upprepas ett antal gånger för att förse ett helt sâgbladsämne med tänder.