SE469415B - Foerfarande och medel foer att aastadkomma och uppraetthaalla en mikrobiologiskt ren rumsmiljoe - Google Patents

Description

A 69 10 15 20 25 30 35 415 ytbeläggningen när ångtrycket i lokalen faller. Väggarna i lokaler med hög luftfuktighet innehåller därför regel- mässigt överskott av fukt. Denna fukt utgör en god be- tingelse för tillväxt av mikroorganismer och i fuktiga miljöer är den tillväxt som sker bakom färgskikten ett problem.

Lokalerna rengörs dagligen genom att golv, väggar och utrustning spolas rena med högtryckstvätt, varefter de ytor som skall hållas fria från mikroorga- nismer behandlas med en saneringsvätska. Vid denna sane- ring rinner merparten av de saneringsvätskor som sprutas på väggar och tak snabbt av och avdunstar från ytan.

Eftersom saneringsmedlen endast är aktiva i vätskeform blir tiden de påverkar mikroorganismerna förhållandevis kort och saneringsvätskornas effektivitet blir följaktli- gen lâg. Dessutom kommer saneringsmedlet endast åt de mikroorganismer som finns på ytbeläggningens utsida medan de som sitter bakom ytbeläggningen skyddas av denna. Ytan återinfekteras således inte endast av mikroorganismer som befinner sig i luften i rummet utan framför allt av mik- roorganismer som kvarstannat på färgskiktets baksida. När saneringsvätskan upphört att verka tränger mikroorganis- merna fram från sina växtplatser på färgskiktets baksida, vilket förklarar varför den synliga eller mätbara åter- infektionen ibland går överraskande snabbt. Återinfektion sker ofta på kortare tid än 24 timmar efter saneringen.

Detta är ett problem eftersom de flesta industrier har svårt att göra mer än högst en sanering per dygn.

Porösa material har av hävd ansetts helt olämp- liga i lokaler med höga hygienkrav. De anses vara svåra att rengöra, dra åt sig smuts och mikroorganismer och därmed vara en gynnsam grogrund för bakterier, mögel, alger, svamp etc.

Vid laboratorieprov och fullskaleprov har det nu överraskande visat sig att vissa typer av porösa färgma- terial har avsevärt bättre resistens mot mikroorganismer än till och med rostfri stålplåt. Prov har också 10 15 20 25 30 35 469 415 överraskande visat att dessa typer av porösa material är lättare att sanera än motsvarande släta ytor. Ett sådant poröst material beskrivs i den svenska patentskriften SE-C-387 681 genom vilket det också är känt att förhindra eller minska uppkomsten av kondens på en yta med ett skikt av en porös materialkomposition som innefattar gra- nuler med adsorberande och desorberande egenskaper. Denna materialkomposition har även goda värmeisolerande egen- skaper, vilket innebär att ett skikt av denna komposition håller en något högre temperatur än en motsvarande slät yta i ett och samma rum. Som en följd härav drar den po- rösa materialkompositionen inte till sig damm och smuts från luften i samma utsträckning som en slät yta.

BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Syftet med föreliggande uppfinning är att åstad- komma ett förfarande och medel för att åstadkomma och upprätthålla en mikrobiologiskt ren rumsmiljö, i vilken en verksamhet med stränga krav på hygien skall bedrivas.

Syftet har uppnåtts med ett förfarande som kännetecknas av att tak, väggytor och eventuellt andra ytor i ett rum, efter en föregående sanering, beläggs med ett skikt av en porös, diffusionsöppen och kondenshindrande materialkom- position, innefattande granuler av organiska eller expan- derade oorganiska material samt bindemedel, och att skik- tet med den porösa materialkompositionen med upprepade tidsintervall påföres en vattenlöslig saneringsvätska, vilken, då dess ingående vatten avdunstat, kvarlämnar ett saneringsmedel i materialkompositionens porsystem. Medlet för genomförande av förfarandet enligt uppfinningen kän- netecknas av att det innefattar en porös, fuktadsorberan- de och kondenshindrande materialkomposition innefattande granuler av organiska eller expanderade oorganiska mate- rial och en vattenlöslig saneringsvätska som påföres materialkompositionen och som, då dess ingående vatten avdunstat, kvarlämnar ett saneringsmedel, företrädesvis i form av ånga i, och/eller i fast form i, materialkompo- sitionens porsystem. Materialkompositionen innefattar 4 69 10 15 20 25 30 35 4-15 4 företrädesvis ett eller flera porösa material såsom per- lit, zeolit, bentonit, finmald kiseldioxid eller kristo- ballit. Materialkompositionen kan även innefatta ett eller flera material med förmåga att ta upp vattenmoleky- ler direkt från den omgivande luften, såsom salter, ki- selsyragel, stärkelse eller cellulosaderivat, gips, alka- lisilikat, aluminiumsilikat eller kiselgur. Vidare kan materialkompositionen innefatta en eller flera icke vat- tenlösliga fungicider och baktericider såsom N-aryl-amid, alkylarylsulfonsyra, oktylisothiazolinon, klormetyliso- thiazolinon, metylisothiazolinon, joderad alkyn-alkyl- -karbamat, 1.2-benzisothiazol-3(2H)-on var för sig eller i olika kombinationer. Övriga kännetecken framgår av patentkraven.

Vid sanering av en porös materialkomposition enligt uppfinningen sprutas, penslas eller på annat sätt bringas en saneringsvätska innehållande ett saneringsme- del att fördela sig i hela materialkompositionens porsy- stem. Saneringsvätskan sugs därvid upp med hjälp av ka- pillärkrafter i den porösa materialkompositionen och för- delas jämnt över hela den yta som belagts med material- kompositionen i fråga. Efter påförandet av sanerings- vätskan avdunstar främst vattnet i denna varvid sane- ringsmedlet till följd av god ytadhesion kvarstannar i materialkompositionens porsystem. Vattnets avdunstning från materialkompositionen förstärks främst genom att porsystemet ger den belagda ytan en mycket kraftig yt- förstoring samt att materialkompositionen genom sin vär- meisolerande förmåga håller en högre temperatur än en motsvarande slät, målad yta. Saneringsmedel såsom diecyl dimetyl ammoniumklorid, natrium orto fenylfenat tetrahy- drat, glutaraldehyd, klormetylisothiasolinion var för sig eller i olika kombinationer har förmåga att lösa upp cellväggarna i mikroorganismerna så att vatten tränger in i cellerna som därvid sprängs. Genom att saneringsmedlen dessutom sänker ytspänningen i porsystemet lämnar vattnet detta snabbare i jämförelse med ett porsystem som endast 10 15 20 25 30 35 innehåller vatten. Det förstnämnda saneringsmedlet har dessutom en antistatisk effekt, vilken minskar mikroorga- nismernas möjligheter att fastna på den belagda ytan i fråga.

Saneringsmedlens koncentration i vatten är före- trädesvis 150 till 500 ppm och ökas successivt inom detta intervall vid på varandra följande saneringar. Efter ett visst antal saneringar med ett och samma saneringsmedel blir mikroorganismerna resistenta trots allt högre kon- centrationer, varför man måste byta saneringsmedel. När resistens även inträtt för det andra saneringsmedlet kan man återgå till det första medlet, mot vilket mikroorga- nismerna nu inte längre är resistenta. Normala interval- ler för byte av saneringsmedel är fyra månader men försök tyder på att intervallen genom uppfinningens effektivitet kan förlängas.

Genom uppfinningen åstadkommes följande effekter: 1. Materialkompositionen håller genom sin kon- denshindrande förmåga under normala produktionsförhållan- den ytan torr under längre perioder än en slät, portät yta. Då ytan är torr sker ingen mikrobiologisk verksam- het. 2. Materialkompositionens porsystem är finpori- gare än en normal betong-, tegel- eller putsad vägg. Ka- pillärkrafterna kommer därför att dra ut eventuell kon- denserad fukt i väggmaterialet, vilket minskar förutsätt- ningarna för mikrobiologisk aktivitet i sjäva väggen. 3. Materialkompositionen är diffusionsöppen och tillåter följaktligen obehindrad ångdiffusion i båda riktningar även från det bakomvarande byggnadsmaterialet.

H. Då saneringsvätskan påföres materialkomposi- tionen, fördelar den sig med kapillärkrafternas hjälp jämnt över hela ytskiktet och tränger ända in till och in i det underliggande byggnadsmaterialet. Härigenom åstad- kommes en sanering på djupet. 5. Materialkompositionen har vid en beläggnings- 4 69 10 15 20 25 30 35 4-15 tjocklek på 1 mm förmåga att adsorbera och behålla en å-1 liter saneringsvätska per ma, vilket är betydligt mer än vad som normalt används vid sanering. Härigenom tas all saneringsvätska tillvara och ges möjlighet att verka under tillräckligt lång tid för att effektivt döda allt mikrobiologiskt liv i och på ytskiktet. 6. Då saneringsvätskan avdunstar, fastnar den verksamma substansen, dvs saneringsmedlet som har god ytadhesion, på väggarna i materialkompositionens porsy- stem. I torrt tillstånd, då normal mikrobiologisk aktivi- tet är omöjlig, är saneringsmedlet inaktivt. Då material- kompositionen åter blir fuktig aktiveras åter sanerings- medlet. På så sätt blir saneringsmedlets effekt mycket varaktig. 7. Genom interaktionen mellan materialkomposi- tionen och saneringsvätskan kan koncentrationen av sane- ringsmedlet hållas mycket låg. Det dröjer därför längre tid än vid traditionella saneringsmetoder innan den eko- nomiska koncentrationsgraden måste överskridas och sane- ríngsmedel med annat funktionssätt måste sättas in. Detta förhållande gör metoden både kostnadseffektiv och miljö- vänlig i förhållande till konventionella saneringsmeto- der. 8. Såväl materialkompositionens isolerande och kondenshindrande effekt som saneringsvätskans antista- tiska egenskaper motverkar både återsmutsning och åter- infektion av ytan.

I ett laboratorieförsök jämfördes återinfektion av en slät, målad yta med en yta belagd med den porösa materialkompositionen enligt uppfinningen. Provytorna sanerades först med samma slag av saneringsvätska varef- ter de fick torka. Därefter infekterades provytorna med organiskt material från döda djurkroppar, varefter de ställdes in i en klimatkammare med varierande temperatur och luftfuktighet. Provtagningar var tredje timme visade mikrobiologisk tillväxt på de släta, målade provytorna inom 24 timmar medan provytorna belagda med den porösa f 494- --.à (f: materialkompositionen enligt uppfinningen var intakta mer än 7 dygn.

Claims (9)

469 10 15 20 25 30 35 415 PATENTKRAV

1. Förfarande för att åstadkomma och upprätt- hålla en mikrobiologiskt ren rumsmiljö, k ä n n e - t e c k n a t av att tak, väggytor och eventuellt andra ytor i ett rum, företrädesvis efter en föregående sane- ring, beläggs med ett skikt av en porös, diffusionsöppen och kondenshindrande materialkomposition innefattande granuler av organiska eller expanderade oorganiska mate- rial samt bindemedel, och att skiktet med den porösa ma- terialkompositionen med upprepade tidsintervall påföres en vattenlöslig saneringsvätska, vilken, då dess ingående vatten avdunstat, kvarlämnar ett saneringsmedel i mate- rialkompositionens porsystem.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a t av att saneringen sker med minst två olika typer av saneringsmedel vilka används växelvis med inter- valler på 1 - 12 månader.

3. Medel för genomförande av förfarandet enligt krav 1 eller 2 för att åstadkomma en mikrobiologiskt ren rumsmiljö, k ä n n e t e c k n a t av att det innefattar en porös, fuktadsorberande materialkomposition innefat- tande granuler av organiska eller expanderade oorganiska material, vilken är anbringad i ett skikt på tak, vägg- ytor och eventuella andra ytor i ett rum, och en vatten- löslig saneringsvätska som påförts materialkompositionen och som, då dess ingående vatten avdunstat, kvarlämnar ett saneringsmedel i materialkompositionens porsystem.

4. H. Medel enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att materialkompositionen innefattar ett eller flera porösa material såsom perlit, zeolit, bentonit, finmald kiseldioxid eller kristoballit.

5. Medel enligt krav 3 eller 4, k ä n n e - t e c k n a t av att materialkompositionen innefattar ett eller flera material med förmåga att ta upp vatten- molekyler direkt från den omgivande luften, såsom salter, kiselsyragel, stärkelse eller cellulosaderivat, gips, alkalisilikat, aluminiumsilikat eller kiselgur. w 10 15 20 25 30 35 :b-1169 41.5

6. Medel enligt något av kraven 3-5, k ä n - n e t e c k n a t av att materialkompositionen innefat- tar en eller flera icke vattenlösliga fungieider och bak- tericider såsom N-aryl-amid, alkylarylsulfonsyra, klorme- tylisothiazolinon, metylisothiazolinon, joderad alkyn- alkyl-karbamat, 1.2-benzisothiazol-3(2H)-on var för sig eller i olika kombinationer.

7. Medel enligt något av kraven 3-6, k ä n - n e t e c k n a t av att saneringsmedlet främst är verk- samt i vatten och inaktivt i torrt tillstånd såsom diecyl dimetyl ammoniumklorid, natrium orto fenylfenat tetrahy- drat glutaraldehyd, klormetylisothiasolinion var för sig eller i olika kombinationer.

8. Medel enligt något av kraven 3-7» Q ä n - n e t e c k n a t av att materialkompositionen har för- måga att snabbt adsorbera och desorbera vätskor.

9. Medel enligt något av kraven 3-8, k ä n - n e t e c k n a t av att saneringsmedlens koncentration i vatten företrädesvis är 150-500 ppm och ökas successivt inom detta intervall vid det fortlöpande saneringsarbetet.