SE467427B - Vapen med styrlina - Google Patents

Description

en insats inte leder till genombrott, finns på ovansidorna vapen, sikten, utrustning för kommunikation o dyl, som i händelse av förstörelse lämnar stridsvagnen i ostridbart skick.

Vapnet innefattar t ex en sprängladdning som verkansdel, ett drivaggregat för verkansdelens drift i en transportbana genom luften, ett fäste för förankring i terrängen samt en lina för verkansdelens styrning som är fäs- tad i en första ände i verkansdelen och i en andra ände svängbart i föran- kringsfästet.

Som drivaggregat kan en med verkansdelen integrerad anordning såsom en ra- ketmotor eller en sprängladdning med motmassa användas. För utförandets första alternativ har emellertid valts en separat utskjutningsanordning som placeras i terrängen på marken så att verkansdelen är anordnad att skjutas rakt uppåt, men detta senare är inte nödvändigt.

Vid förberedelsen för vapnets användning placeras på plan terräng föran- kringsfästet på en linlängds avstånd från platsen för det tilltänkta målet och utskjutningsanordningen med den därpå anbringade verkansdelen på yt- terligare en linlängds avstånd i linje med de två förstnämnda platserna.

Vid vapnets användning utskjuts verkansdelen rakt uppåt av utskjutningsan- ordningen varefter den styrd av linan förflyttas i en bana huvudsakligen i form av en cirkelbåge med centrum i förankringsfästet till platsen för det tilltänkta målet. Om terrängen inte är plan utskjuts verkansdelen i en riktning som utgör en tangent till cirkelbågen. Vid utskjutningen måste verkansdelen erhålla åtminstone en så hög utgångshastighet att den åstad- komna centrifugalkraften på verkansdelen håller linan sträckt under hela färden. Genom att välja det föredragna utförandets ovannämnda förutsätt- ningarna, vilka inte är nödvändiga för uppfinningens tillämpning, påverkas vid stiltje verkansdelen inte av några sidokrafter. Banan löper därför precis ovanför ankringsfästet i ett vertikalplan som även innehåller plat- sen för det tilltänkta målet medan avståndet till detta från utskjutnings- anordningen bestäms av linans längd. Med anordningen erhålles härigenom en stor träffsäkerhet som emellertid kan försämras av de sidokrafter som förorsakas av sidovind. En sidospridning av verkansdelens nedslagspunkt kan minskas genom att färden i banan görs så kortvarig som möjligt. Ut- gångshastigheten vid utskjutningen bör därför vara så hög som möjligt utan att centrifugalkraften på verkansdelen blir så stor att linan brister. 467 427 Medelst hjälpmedel såsom fenor som är inställda att ge en dynamisk kraft på verkansdelen som är riktad mot ankringsfästet kan hastigheten ökas och/eller trädens dimensioner minskas.

För att ytterligare minska sidospridningen föreslås enligt uppfinningen användningen av två linor med två ankringsfästen på avstånd från varandra vilket beskrivs som ett alternativ i det föredragna utförandet.

Vapnet kan med stor fördel användas dold av t ex maskering på sådana stäl- len där fienden med stor sannolikhet kommer att färdas i krigstillstånd såsom av t ex geografiska skäl bestämda vägar såsom bergspass, flodöver- gångar o dyl. Genom att vapnets förankringsfäste kan placeras på ett av- sevärt avstånd från fiendens tilltänkta väg, måste ett mycket större områ- de röjas av fienden än vid användning av vanliga minor då en väg av endast stridsvagnens bredd behöver röjas. Härigenom kan med uppfinningens vapen fienden framryckning fördröjas väsentligt.

Till skillnad mot friflygande vapen såsom granatkastarvapen, får uppfin- ningens vapen en mycket större nedslagsnoggrannhet. Genom att en mycket högre hastighet kan hållas, fås en taktiskt fördelaktig kort bantid.

Vapnet kan användas som ett komplement till vanliga minor. Eftersom de angriper stridsvagnens känsliga ovansida kan mindre laddningar användas än vid vanliga minor varför föråldrade sådana minor åter kan få en verksam användning.

Vapnet är inte begränsat till användning mot stridsvagnar och andra strid- sfordon. Det kan även användas mot förskansningar, skyttegravar, båtar, luftfarkoster o dyl. Ej heller är uppfinningens vapen begränsat till att följa en bana som innehålles av ett vertikalplan. Om träd står hindrande i vägen eller om, t ex vid användning av två linor i en kuperad terräng, de två förankringsfästena är på olika höjd, kan det plan som innehåller banan och anordningen för verkansdelens instyrning i banan vara i vinkel mot ett vertikalplan. Bortses från gravitationskrafterna, som har liten inverkan vid små bantider, kommer banan då att följa en annan av ett klots storcir- klar men vid plan terräng ändå hamna på samma diameters ändpunkt, dvs på målet. Ytterligare en användning är när verkansdelen är en robot. Roboten frigörs från den av linan styrda banan varefter den i tangentens riktning 467 427 fortsätter sin färd mot ett mål. Denna användning möjliggör start av robo- tar från t ex skyddade lägen såsom i skogsterräng.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följande att närmare beskrivas under hänvisning till bifogade ritningar som visar uppfinningens vapen där fig 1 visar vapnet försett med en lina i perspektiv fig 2 visar i detalj vapnets verkansdel och separata utskjutningsanord- ning i ett längdsnitt fig 3 visar en utveckling av verkansdelen i perspektiv fig 4 visar en utveckling av vapnet försett med två linor i perspektiv fig 5 visar en alternativ verkansdel med integrerad drivanordning FÖREDRAGET UTFÖRANDE Vapnet enligt fig 1 innefattar i sin enklaste utformning en verkansdel 1, en drivanordning 2, en lina 3 samt som förankringsfäste ett markfäste 4.

Linan är fästad i sin första ände 5 vid verkansdelen 1 och i sin andra än- de 6 svängbart vid markfästet 4. Som drivanordning har valts en med en drivladdning verkande utskjutningsanordning vilken vid användning placeras på marken och är anordnad att vid plan terräng skjuta ut verkansdelen rakt uppåt. När vapnet skall användas placeras utskjutningsanordningen 2 till- sammans med verkansdelen 1 så att linan 3 är huvudsakligen spänd och mark- fästet beläget mitt emellan läget för anordningen och för ett tilltänkt mål 7. Efter utskjutningen med tillräcklig hög hastighet av verkansdelen 1 styrs denna av linan 3 till att förflytta sig i en bana 8 i form av en i ett vertikalplan ingående halvcirkelbåge med centrum i markfästet för att i banans slut ovanifrån med sin verkan påverka målet 7.

Med de valda förutsättningarna för vapnet är det av aerodynamiska skäl en fördel att verkansdelen är utformad som en fenförsedd projektil. Fig 2 visar utförandets utskjutningsanordning 2 med en projektil 1 i utskjut- ningsläge. Utskjutningsanordningen innefattar en cylinderformad ståndare 9 och en cirkulär stödplatta 10, vid vilken ståndaren 9 är centralt och vinkelrätt fästad i sin nedre ände. En skål 11 som är utformad i stânda- rens 9 övre ände inrymmer en drivladdning 12. Från drivladdningen förs GJ 467 427 genom ståndaren och ut från denna elektriska ledningar 13 för drivladd- ningens initiering på konventionellt sätt t ex genom utlösning av något slags sensor eller genom manuell distansutlösning. Vid ståndarens övre ände finns i ett ursvarvat spår en tätning 14 vars ändamål beskrives i det följande.

Prov har visat att en projektil enligt fig 2 ger vapnet en god träffsäker- het. Projektilens mantelformade kropp 15 innefattar en främre laddnings- bärande del 16 och en aktre rörformig del 17 vilka är åtskilda av ett tvärskott 18. Den laddningsbärande delen kan inrymma en för ändamålet ut- förd sprängladdning eller t ex en för bekämpning av moderna stridsvagnar föråldrad mina 19 framför vilken en järnring 20 och ett utlösningsspröt Zl är införda. Andra alternativ är t ex en laddning med fragment som utlöses på en bestämd höjd över marken eller en behållare som sprutar ut en väts- ka.

Den aktre rörformiga delen 17 är på utsidan försedd med fenor 22. Dess inneryta är slätborrad till sådan diameter och längd att den nätt och jämnt kan skjutas ned utanpå utskjutningsanordningens ståndare 9 ned till en på denna förflyttbar hylsa 23 mot vilken akterdelens akterkant således kan vila. Den ovan nämnda tätringen 14 på ståndarens övre ände är anord- nad att täta mellan denna och den rörformade delens inneryta. Eftersom delen är sluten uppåt av gaveln 18, bildas i delen ett laddningsrum 24 som nedåt begränsas av ståndarens övre ände och tätningen 14. Genom att vari- era hylsans 23 höjdplacering på ståndaren, kan accelerationssträckan och laddningsrummets volym inställas. Härigenom kan olika utgångshastighet erhållas vid utskjutningar med lika stora drivladdningar 12. Möjligheten till inställning av utskjutningshastigheten är betydelsefull emedan såsom ovan beskrivits en högre utgångshastighet är önskvärd vid användning av en längre lina 3.

Linan 3 är fästad vid projektilkroppen 15 medelst en till denna svetsad med hål 25 försedd plåt 26. Eftersom linan erhåller en bågform p g a luftmotståndet, är hålet 25 placerat på ett avstånd akter om projektilens tyngdpunkt så att en linje i linans förlängning huvudsakligen genomlöper tyngdpunkten. Härigenom erhåller projektilen en stabil gång i sin färd genom luften. 467 427 I sin andra ände är linan fästad vid markfästet 4 som t ex kan vara en i marken nedslagen ögleförsedd påle, en ögla fästad i berg, stenblock, stub- be eller en gjuten grundklack e dyl. Linan kan vara en lina av kolfibrer eller fibrer av aramid- eller plyetenplast, en stålwire eller pianotråd som kan ha en ansenlig längd. Genom att låta linans tvärsnitt ha dropp- form kan luftmotståndet minskas avsevärt. Ändarna är dubbelvikta och av- slutade med pressbeslag till öglor vilka är fästade till projektilens plåt 26 respektive markfäste medelst schackel e dyl. Svängrörelsen vid markfäs- tet kan åstadkommas t ex mellan schackel och ögla eller genom böjning av en stelt infäst lina.

Vid denna enklaste utformning kommer lägena i terrängen för markfästet och utskjutningsanordningen att helt bestämma platsen för verkansdelens neds- lag vilket normalt är på en linlängds avstånd från markfästet på en för- längning av en rät sammanbindningslinje mellan utskjutningsanordningen och markfästet. När fasta anläggningar används kan en ändring av platsen för nedslaget vara nödvändig. I en utveckling av uppfinningen (se fig 3) föreslås vertikalfenor 27 med rörliga ytor 28. Genom att vrida dessa upp- står en styrkraft som förflyttar den beräknade nedslagsplatsen ett avstånd från den ovan nämnda linjens förlängning vars storlek beror på hur mycket ytorna vridits. I stället för rörliga ytor kan t ex osymmetriska bromse- lement utnyttjas. Om däremot en förlängning av avståndet mellan platsen för nedslaget och markfästet önskas, kan detta åstadkommas genom att li- nans återhâllande kraft under färden avbryts, t ex genom att linan av- skärs. Därefter kommer verkansdelen att lämna cirkelbågen i tangentens riktning och således få en nedslagsplats belägen längre bort från markfäs- tet. Avskärningen kan göras t ex medelst en på linan inrättad anordning med en sprängladdning. Om en elektriskt ledande lina används, kan spräng- laddningen initieras med hjälp av en mellan markfästet och platsen för det beräknade nedslaget belägen galge. När linan svängt så långt runt mark- fästet att den kommer i beröring med galgen, sluts en elektrisk krets in- nefattande galgen, linan, en tändare för sprängladdningen och markfästet varvid sprängladdningen initieras och linan skärs av.

I sin enklaste form enligt fig l får uppfinningens vapen något sämre träffnoggrannhet vid stark sidovind. Fig 4 visar en alternativ form av vapnet med väsentligt mindre vindkänslighet. I stället för en enda lina, används tvâ företrädesvis lika långa linor 29, 30 vars första ändar 31, 32 är fästade i projektilen 1 och andra ändar 33, 34 är fästade i var sitt markfäste 35, 36, som är placerade på ett avstånd från varandra och på en linje vinkelrät emot en annan linje som från utskjutningsanordningen 2 löper mellan markfästena 35, 36, vid plan mark och lika långa linor, mitt emellan dessa fästen. Med denna utförandeform erhåller projektilen en styrning även i sidled varför en bättre träffnoggrannhet uppnås.

Som beskrivits i inledningen, måste verkansdelens hastighet i banan åt- minstone vara så hög att den âstadkomna centrifugalkraften håller linan sträckt. Helst bör hastigheten vara ännu högre, då en kort färdtid är gynnsam med avseende på spridningen p g a sidovind och från taktisk syn- punkt. En önskvärd hög hastighet kan emellertid förorsaka så stor centri- fugalkraft att linan inte håller för belastningen. I en utveckling av uppfinningen (se fig 3) föreslås därför att verkansdelen förses med t ex nedböjda horisontalfenor men företrädesvis plan i höjd med dess tyngdpunkt mellan denna och linans infästning eller på ett separat organ mellan in- fästningen och linan, anordnade att ge en mot markfästet riktad kraft som kan uppväga en del av centrifugalkraften. Härigenom kan en tunnare lina med åtföljande mindre luftmotstând och därmed förknippade problem och/eller högre hastighet användas. I fig 3 visas ett utförande med hori- sontalplan 37 avsedda att utöva denna kompenserande dynamiska kraft.

I fig 5 visas en alternativ drivanordning till det föredragna utförandet där den aktre rörformade delen fått ett utförande för användning utan separat utskjutningsanordning. I dess invändigt slätborrade rörlopp har en kolv 38 införts fram till ett distansorgan 39 som håller ett avstånd mellan kolven och skiljeväggen 40. En packning 41 i en ursvarvad ränna i kolven är anordnad att täta mellan kolven och röret. I kolvens mot pro- jektilens laddningbärande del vända sida är en skål 42 utformad vilken inrymmer en drivladdning 43. Från kolvens andra sida till en plugg 44 i rörets utlopp är rörloppet fyllt med en motmassa 45 som i utförandet valts att vara sand. Genom pluggen och motmassan har till kolven 38 införts ett rör 46 som i sin yttersta ände är skott med en spets 47 så att verkansde- len kan placeras genom att röret körs in i marken. Genom röret och kolven till drivladdningen löper elektriska ledningar 48 för laddningens initie- ring. Vid avfyrningen skjuter kolven ut motmassan genom rörets utlopp fl67 427 varigenom verkansdeien erhâHer en hastighet in i banan. Denna utgångs- hastighet kan instäHas genom att medelst ändring av distansorganets iängd variera koïvens ïäge i rörïoppet.

Claims (8)

9 467 427 PATENTKRAV
1. l. Vapen innefattande en verkansdei (1), och en iina (3) viiken är fästad i sin första ände i verkansdeien och i sin andra ände i ett fäste (4) som är fixerat i förhåiiande tiii piatsen för ett förväntat måi (7), företrädesvis tiii marken, k ä n n e t e c k n a t a v att vapnet innefattar även deis ett drivaggregat som är anordnat att bibringa verkansdeien åtminstone en sådan hastighet att iinan (3) håiies sträckt när verkansdeien på väg ti11 måiet far i en cirkeibågsformad bana (8) som erhåiies med hjälp av en återhåiiande kraft från iinan, deis ett organ (2) anordnat att inrikta verkansdeien mot den cirkeibågsformade banan.
2. 2. Vapen eniigt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att vapnet är utrustat med endast en iina (3) och att fixeringsfästet (4) och en av inrikningsorganet (2) utförbar företrädesvis huvudsakiigen vertikai inriktningsbana är innehåiina i ett företrädesvis vertikait pian som även innehåiier en förväntad träffpunkt i måiet (7).
3. 3. Vapen eniigt krav 1, k ä n n e t e c k n a t a v att vapnet är utrustat med två iinor (29,30) viika är fästade i sina första ändar (3l,32) i verkansdeien (1) och i sina andra ändar (33,34) i var sitt fixeringsfäste (35,36), att en av inriktningsorganet (2) utförbar företrädesvis huvudsakiigen vertikai inriktningsbana är väsentiigen innehåiien i ett företrädesvis vertikait pian som innehåiier även en förväntad träffpunkt i mâiet (7) och att de båda fixeringsfästena (35,36) är piacerade på var sin sida av detta pian.
4. 4. Vapen eniigt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att drivaggregatet är en i verkansdeien integrerad drivïaddning med motmassa (45).
5. 5. Vapen eniigt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att verkansdeien innefattar ytor (37) anordnade att åstadkomma dynamiska krafter som hjäip tiii den återhâiiande kraften från den iina som innefattas i vapnet. 467 427 10
6. 6. Vapen enïigt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n a t a v att verkansdeien (1) innefattar ytor (28) anordnade att åstadkomma sidoriktade dynamiska krafter på verkansdeien.
7. 7. Vapen eniigt något av ovanstående krav, k ä n n e t e c k n a t a v en inrättning för frikoppiing av verkansdeïens förbindeise med innefattat fixeringsfäste (4) varefter verkansdeien fortsätter i en bana i riktning tangentieiï med den iniedda cirkeibågsformade banan.
8. 8. Vapen eniigt krav 7, k ä n n e t e c k n a t a v att verkansdeien utgörs av en robot och att denna är anordnad att från den iniedda cirkeibågsformade banan fortsätta i en robotbana som ieder ti11 ett måi.