SE457780B - Maskin foer kvistning av i buntar anordnade traed, i synnerhet klentraed - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 457 780 2 centrum är svåra att komma åt med ifrågakommande kvist- ningsverktyg inom ekonomisk tid. Om bunten dessutom innehåller inslag av björk uppstår särskilt grava problem, emedan björkens grenar är flexibla och kan lägga sig nära nog parallellt med stammen så att konventionella kvistningsverktyg ej förmår att kapa bort grenarna intill stammen. Dessa kommer därför att kvarbli såsom störande bihang efter kvistningsoperationen. Även andra lövträd än just björk kan ha dylika grenar.

En maskin av det slag som ingressvis nämnts är förut känd genom SE patentansökningen 8304633-4. Vid kända maskin har sagda bärare formen av balkar, sträcker sig inåt från upprättstående stolpar sin tur är ledat förbundna med ramverket och vilka balkar i aktivt tillstànd bildar en V-formig konfiguration för mottagande av trädbunten. Denna konst- ruktion har emellertid just den olägenheten att bunten av enskilda skilda träd oftast endast rullar runt på de V-formigt arrangerade balkarna utan att lösas upp. denna vilka som i Kort redogörelse för uppfinningstanken Föreliggande uppfinning tar sikte på att undanröja ovan relaterade olägenhet och skapa en maskin av ingress- vis nämnt slag som på kort tid kan effektivt kvista buntvis arrangerade träd. Detta ernàs enligt uppfinningen därigenom att ledpunkterna till respektive bärare i maskinens arbetstillstånd är belägna nära varandra, lämpligen centralt i förhållande till lastutrymmet och att bärarna sträcker sig ut i sidled från sagda ledpunkter, varvid den första, med kvistbearbetningsdonen försedda bäraren är anordnad att à ena sidan i sitt snett nedåt och utåt från tillhörande ledpunkter lutande läge mottaga och bearbeta ifràgakommande trädbunt och å andra sidan i sitt snett uppåt från ledpunkterna lutande läge bringa trädbunten att rasa ned på den andra bäraren, som härvid i sin tur lutar snett nedåt 10 15 20 25 30 35 457 780 3 från tillhörande ledpunkter, varigenom trädbunten i sin helhet kan överföras från den ena bäraren till den andra och vice versa och på så sätt lösas upp i syfte att välva om träden och bringa okvistade partier av dessa i kontakt med sagda bearbetningsdon.

Kort beskrivning av bifogade ritningar Pâ ritningarna är fig l en sidovy av den uppfinnings- enliga maskinen under arbete, fig 2 en planvy ovanifràn av samma maskin, fig 3 en delvis skuren perspektivvy av ett i maskinen ingående kvistbearbetningsdon, fig 4 en tvärsektion genom det i fig 3 visade donet, fig 5 en förstorad ändvy av maskinen enligt fig 1-2 visad under ett första arbetsmoment, fig 6 och 7 likartade ändvyer illustrerande samma maskin under tvâ andra arbetsopera- tioner, samt fig 8 en ändvy visande ett alternativt utförande av den uppfinningsénliga maskinen.

Detaljerad beskrivning av föredragna utföranden av uppfinningen I fig l och 2 betecknar 1 generellt ett terräng- gående basfordon i form av en skotare vilken är hjulburen och inbegriper ett chassi i form av en balk eller stomme 2. På fordonet är anordnad en krankonstruktion 3 vilken uppbär en gripare 4 med ságfunktion eller alternativt med ett fälldon.

Såsom vidare framgår av fig 1 och 2 i kombination med fig 5-7 är på chassit 2 uppburna två i sidled åtskilda ram- verk 5,6 vilka samfällt avgrânsar ett med 7 betecknat last- nings- eller förrádsutrymme. Pâ dessa ramverk 5,6 är anord- nadestvá växelvis samverkande bärare 8,9 av vilka bäraren 8 inbegriper ett antal roterbara, i detta fall valsartade kvistbearbetningsdon 10. Bäraren 8 har formen av en brygga vilken i området av sin mot den andra bäraren 9 vända sida är förbunden med det underliggande ramverket 5 via leder ll som medger svängning av bryggan. I praktiken ombesörjs svängning av bäraren 8 via en eller flera 10 15 20 25 30 35 457 780 4 hydraulcylindrar eller kraftalstrare 12. Vid den sida av bära- ren 8 som är motsatt lederna ll är anordnade ett antal uppstick- ande stolpar eller begränsningselement 13. Såsom framgår av fig 5 är bäraren 8 svängbar mellan à ena sidan det med heldrag- na linjer visade läge A i vilket bäraren lutar sn ett utåt- uppåt från lederna ll och å andra sidan det med streckprickade linjer visade läge B i vilket bäraren lutar snett nedåt från lederna. Även bäraren 9 utgörs av en brygga vilken är förbunden med det underliggande ramverket 6 via leder 14 och vilken är svängbar med hjälp av ett antal hydraulcylindrar 15, närmare bestämt från det med heldragna linjer visade läget C i fig 5 till det med streckprickade linjer visade läget D. Även bäraren 9 upp- visar ett lämpligt antal begränsningsstolpar 16. Medan begräns- ningsstolparna 13 sträcker sig i huvudsak vinkelrätt mot till- hörande bärare 8 är stolparna 16 riktade i spetsig vinkel mot bäraren 9, tex 60-80° mot denna.

I fig 5 och 6 betecknar 17 generellt en bunt okvistade träd som skall bearbetas. Det enskilda trädet betecknas 18, medan de bearbetade träd som uppsamlas i lastningsutrymmet 7 samlas i en trave betecknad 19.

Såsom framgår av fig l och 2 är de båda bärarna 8,9 sam- mansatta av ett flertal sinsemellan åtskilda, eller armar 8' resp 9' tvärgàende balkar . I det visade exemplet inbegriper bära- ren 8 sålunda fyra dylika stödarmar 8', medan bäraren 9 inbe- griper tre stödarmar 9'. _ l praktiken består vart och ett av de båda ramverken 5,6 av ett flertal sinsemellan åtskilda, väsentligen C-formiga stakar 5',6' som var och en uppvisar en snett utåt- uppåt från chassiramen 2 riktad underdel 20,20', en lämpligen lodrätt från denna underdel uppstickande mellandel 2l,2l', samt en från denna snett inåt-uppåt uppstickande överdel 22,22'. Vid ramverket S är stakdelarna 20,2l,22 samtliga stelt inbördes förbundna. vid det andra ramverket 6 däremot är mellandelen 21' ledat för- bunden med den stelt med chassiramen 2 förenade underdelen 20', nämligen via en led 23. Vid sin övre ände är mellandelen förenad med överdelen 22'. stelt Mellandelen 21' är svängbart rörlig 10 15 20 25 30 35 457 780 relativt underdelen 20' med hjälp av en hydraulcylinder 24.

Genom ledbarheten mellan stakarnas underdelar 20' och mellan- delarna 21' kan överdelarna 22' svängas ut från de analoga överdelarna 22 hos det fasta ramverket 5 under bildande av ett gap 25 genom vilket stockarna 18 kan falla ned efter verkställd bearbetning förmedelst kvistningsdonen 10.

För att de kvistade trädstammarna icke skall falla ned på ett okontrollerat sätt i lastningsutrymmet 7 är anordnade ett antal vajrar 26 med uppgift att fånga upp de nedfallande stammarna. Varje dylik vajer 26 sträcker sig från en fast in- fästningspunkt vid överdelen 22' till ifrågakommande stake 6' till en vinschanordning 27 anordnad på överdelen 22 till den motstàende staken 5'. Medelst denna vinsch 27 kan vajerns längd varieras på ett reglerbart sätt. Den av vajern bildade slingan kan sålunda göras relativt snäv då lastningsutrymmet är tomt för att därefter successivt förstoras allt eftersom mängden bearbetade stammar i lastningsutrymmet ökar. Från överdelen av vart och ett av de båda ramverk som avgränsa: lastningsutrymmet 7 nedhänger vidare en kappa 28 resp 28' med uppgift att undvika inblandning av från bryggorna 8,9 ned-_ fallande kvistfragment 29 i den i lastningsutrymmet 7 redan befintliga traven 19 av kvistade träd. Att undvika dylik in- blandning av kvistfragment i lasten av kvistade stammar är särskilt viktigt i det fall fordonet skall framföras på all- män väg, i det att kvistar som faller ned på vägbanan kan ut- göra allvarliga trafikfaror.

Nu hänvisas till fig 3 och 4 som i förstorad skala illust- rerar särdragen hos ett i maskinen ingående, enskilt kvistbear- betningsdon 10. Såsom framgår av dessa figurer innefattar det enskilda donet 10 en lángsträckt axel 30 vilken med fördel kan utgöras av ett fyrkantrör. Pâ denna axel är anbragta ett flertal sinsemellan åtskilda, lämpligen jämn fördelade skivor eller rondeller 31,31',3l" mellan vilka sträcker sig axiellt riktade kvistningsverktyg 32,32',32",32"' som är belägna på avstånd från den centrala axeln 30. Mellan närbelägna rondel- ler är vidare anordnade mellanskivor 33,33' uppvisande hakar eller hakformiga partier 34 med uppgift att fånga in sådana 10 15 20 25 30 35 457 780 6 kvistar, i synnerhet björkkvistar som i trädbunten tenderar att böjas in mot tillhörande trädstam. Varje enskilt kvistnings- verktyg 32 utgörs i det visade exemplet av en tvärsnittsvis bågformig plåt som'utmed sina motsatta lângsidokanter uppvisar företrädesvis skarpa eller eggslipade, sàgtandformade utspráng 35. Såsom bäst framgår av fig 4 uppvisar varje enskild mellan- skiva 33 två diametralt motsatta, bàgformiga partier 36,36', vilkas periferiska, bågformiga kanter 37,37' har i huvudsak samma diameter som rondellerna 31. Dessa bàgformiga partier 36,35' är inbördes förbundna via ett jämförelsevis smalt skaft- parti 38 uppvisande i förhållande till bågpartiernas períferis- ka kanter indragna, raka begränsningskanter 39. Genom att skaft- partiet 38 indragits på detta sätt bildas i Övergångarna mellan bågpartiernas periferiska kanter och skaftpartiets begränsninge- kanter 39 de fånghakar eller hakartade partier medelst vilka inåtböjda kvistar kan fångas upp och nypas av. Det skall ob- serveras att mellan varje enskild rondell och en närbelägen mellanskiva 33 sträcker sig blott en kvistningsplåt 32. Vidare skall påpekas att av två kvistningsplåtar som är förenade med en och samma mellanskiva är den ena plåten förbunden med ett första bàgparti, medan den andra plåten är förbunden med mellan- skivans diametralt motsatta bágparti. kvistningsplátarna eller i ett steg- Med andra ord lokaliseras -verktygen diametralt motsatt varandra eller zigzagartat mönster. Enligt ett viktigt sär- drag hos uppfinningen är de enskilda kvistningsplåtarna eller -verktygen 32 lokaliserade åtminstone något innanför rondeller- nas respektive mellanskivornas periferi. Härigenom undviks att bearbetningsverktygen kommer i kontakt med trädens stammar i det att dessa då enbart anligger mot rondellerna res pektive mellanskivorna.

I praktiken kan kvistningsplåtarna ligga 3-l0, lämpligen 5-7 mm innanför rondellernas periferi.

Axlarna 30 till kvistbearbetningsvalsarna 10 är roterbart lagrade 1 de stödarmar eller -balkar 8' som samfällt bildar bäraren 8 (se fig 2). Axlarna drivs medelst en drivanordning 40 som tillåter reversering av axlarnas rotationsriktning.

Lämpligen är axlarna individuellt drivbara så att en eller flera axlar kan drivas i en viss rotationsriktning, medan en eller flera andra axlar samtidigt drivs i motsatt rotations- ç p 10 15 20 25 30 35 7 457 780 riktning. I fig 2 antyds även hurusom närbelägna bearbetnings- don är något förskjutna relativt varandra i . axiell riktning så att rondellernas 31 periferier kommer att ligga omlott, exempelvis ett fåtal millimeter. I praktiken ut- förs drivanordningen 40 på så sätt att axlarnas 30 rotations- hastighet kan steglöst varieras i och för anpassning till varie- rande kvistdimensioner, temperaturer och savningsförhállanden.

Genom att axlarna är lagrade i stödarmarna 8' förhindras utböj- ning av axlarna vid höga kvistningsmotstànd.

Den uppfinningsenliga maskinens funktion och fördelar __ Vid användning av maskinen ute i ett skogsbestånd är ut- gångsläget att de fällda, okvistade träden har sammanförts till högar med trädens rotändar vettande mot de stickvägar som löper genom beståndet. Fordonet l förflyttas längs en stickväg och stannas upp mitt för en trädbunt. Med hjälp av griparen 4, som har sågfunktion, griper föraren denna träd- bunt och utför en kapning av bunten på lämpligt avstånd från rotändarna så att de trädstammar som skall tillvaratas erhåller ändamålsenlig längd. Isamma grepp lyfts sedan trädbunten och placeras pà den av enheterna 8,9,10 bildade kvistningsanord- ningen. Vid mottagande av bunten l7 intar bäraren 8 lämpligen läget B. Den första fasen i kvistningsoperationen består i att valsarna 10 försätts i rotation, varvid kvistar avlägsnas ge- nom växelvis svängning av bäraren 8 mellan lägena A och B.

Denna bearbetning kan i praktiken genomföras pà många olika sätt, exempelvis genom att samtliga valsar bringas att rotera motsols enligt fig 5 eller genom att närbelägna valsar får rotera i motsatta rotationsriktningar, etc. Efter några sekun- ders bearbetning förs bäraren 8 upp till läget A samtidigt som valsarna 10 samtliga bringas att rotera medsols enligt fig 5 sä att trädbunten 17 matas ut på bäraren 9, vilken då är förd till läget C. I nästa steg svängs bäraren 9 med hög hastighet upp till läget D, varvid trädbunten kommer att kastas tillbaka på bäraren 8. Under denna kastningsoperation kommer trädbunten dels att säras, dels att vändas så att de okvistade sidorna hos de enskilda stammarna kommer i kontakt med kvist- ningsvalsarna 10. Kvistar hos barrträd avlägsnas till största delen av de sàgtandformade kvistverktygen 32, medan de svår- 10 15 20 25 30 35 457 780 8 åtkomliga grenarna hos björkstammar - vilka ofta ligger tätt intill och i stort sett parallellt med björkens stam - uppfångas och avlägsnas av hakarna 34 pà mellanskivorna 33. Detta gäller även grenar på vissa andra lövträd.

Efter ett antal bearbetningscykler under vilka bunten först bearbetas medelst valsarna 10 och därefter överförs till bäraren 9 och kastas tillbaka på bäraren 8 under successiv upplösning av bunten, är stammarna rena från kvistar. I detta skede svängs ramverket 6 ut fràn det i fig 5 visade läget till det i fig 6 visade läget i vilket gapet 25 uppstår. Vidare svängs bäraren 8 upp till sitt högsta läge A samtidigt som valsarna 10 bringas att rotera medsols enligt fig 6, varigenom de. enskilda stammar- na 18 matas ned genom gapet 25 för att slutligen hamna i last- ningsutrymmet 7, närmare bestämt i vajerslingorna 26 mellan de båda skyddande kapporna 28, 28'.

Sedan lastningsutrymmet 7 fyllts maximalt sker framtrans- port.av de kvistade trädstammarna till ifr ågakommande avlägg- ningsplats.

Vid avlastning fälls stakarna 6' från det i fig 5 visade till det i fig 7 visade läget, varefter avlastning kan ske med hjälp av griparen 4.

Medelst den uppfinningsenliga maskinen kan buntkvistning ske på extremt kort tid och under ernående av effektiv avkvist- ning av trädstammarna oavsett trädslag.

I fig 8 visas ett alternativt utförande vid vilket maski- nen förutom ett med fordonsramen 2 fast förenat första, tvär- snittsvis väsentligen C-formigt ramverk 41, som avgränsar den ena sidan av ifrågavarande lastningsutrymme 7, innefattar ett andra, väsentligen U-formigt ramverk 42 uppvisande dels en första skänkel eller skänkelartad del 43 som avgränsar last- ningsutrymmets motsatta-sida, dels en andra skänkel 44 vars rumsliga placering i huvudsak sammanfaller med det första ram- verkets 41 rumsliga placering i det skede då lastningsutrymmet fylls med träd, varvid det U-formiga ramverket 42 vid tömning av sagda utrymme är i sin helhet tippbart relativt stommen såsom visas i fig 8. 10 15 20 25 30 35 9 457 van Det är givet att uppfinningen ej är begränsad blott till de beskrivna och på ritningarna visade utförandena. Det väsent- liga är blott att trädbunten kan växelvis överföras från den ena bäraren till den andra under succesiv upplösning av bunten och friläggning av de okvistade partierna av trädstammarna.

Det är även tänkbart att utrusta båda bärarna med kvistbear- betningsdon. Vidare kan utformningen av de enskilda kvistnings- verktygen varieras på godtyckligt sätt, ehuru de kvistnings- verktyg som exemplifierats på ritningarna föredras i praktiken.

Vidare skall påpekas att den uppfinningsenliga maskinen är an- vändbar icke blott såsom en påbyggnad pà en mobil enhet i form av ett fordon. Sålunda kan maskinen göras stationär eller appli- ceras på ett mobilt, icke hjuldrivet stativ vilket medelst sär- skilda fordon kan förflyttas mellan olika uppställningsplatser. Även kombinationen basfordon - griplastare - kvistningsmaskin kan varieras i olika steg. Exempelvis kan griplastaren utbytas mot annat lastnings- och lossningsförfarande, liksom även bas- fordonet kan ha helt annan karaktär än det exemplifierade.

Vidare kan lastningsutrymmet utformas på varierande sätt. Kvist- ningsproceduren kan eventuellt programmeras och automatstyras helt eller delvis. Drivkällan för maskinen kan utgöras av en förbränningsmotor, hydraulmotor eller elmotor och kraftöver- föringarna kan ske med hjälp av kuggväxlar, rullkedjor, kilrep eller andra element.

Claims (6)

457 780 a ” 10 15 20 25 30 PATENTKRAV

1. l. Maskin för kvistning av i buntar anordnade träd, i synnerhet klenträd, innefattande två med under- liggande ramverk(5,6) via 1eder(ll,l4) förbundna bärare (8,9) av vilka åtminstone en första(8) uppvisar ett antal roterbara, lämpligen valsartade kvistbearbetnings- don(l0) och vilka med hjälp av kraftalstrare, t ex hydraulcylindrar(l5), är svängbara mellan ett läge i vilket de lutar snett nedåt och ett läge i vilket de lutar snett uppåt, varvid var och en av bärarna vid sina från varandra vända ändar eller sidor är försedda med uppstickande stolpar eller begränsninge- element(l3,l6) med uppgift att kvarhålla träden på respektive bärare åtminstone då dessa befinner sig i sagda nedåtlutande lägen, och varvid de båda ram- verken(5,6) avgränsar ett under bärarna(8,9) lokaliserat lastutrymme(7) i vilket bearbetade trädstammar kan släppas ned genom att åtminstone det ena ramverket fjärmas från det andra, k ä n n e t e c k n a d därav, att ledpunkterna(ll,l4) till respektive bärare(8,9) i maskinens arbetstillstånd är belägna nära varandra, lämpligen centralt i förhållande till lastutrymmet(7) och att bärarna sträcker sig ut i sidled från sagda ledpunkter, varvid den första, med kvistbearbetnings- donen(l0) försedda bäraren(8) är anordnad att å ena sidan i sitt snett nedåt och utåt från tillhörande ledpunkter(ll) lutande läge mottaga och bearbeta ifråga- kommande trädbunt och à andra sidan i sitt snett uppåt från ledpunkterna lutande läge bringa trädbunten att rašafned på den andra bäraren(9), som härvid i sin tur lutar snett nedåt från tillhörande ledpunkter(l4), varigenom trädbunten(l7) i sin helhet kan överföras från den ena bäraren till den andra och vice versa och på så sätt lösas upp i syfte att välva om träden 10 15 20 25 30 35 ,, 457 780 och bringa okvistade partier av dessa i kontakt med sagda bearbetningsdon(l0).

2. Maskin enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje enskilt ramverk(5,6) inbegriper ett flertal sinsemellan åtskilda, väsentligen C-formiga stakar(S',6') uppvisande en snett utåt-uppåt från en central stomme, t ex ett fordonschassi(2) riktad underdel(20), en lämpligen lodrätt från sagda underdel uppstickande mellandel(2l) samt en från denna snett inåt-uppåt uppstickande överdel(22), varvid mellan- delen(2l') i de enskilda stakarna(6') till åtminstone det ena ramverket(6) är ledat (23) förbunden med under- delen(20') och svängbar relativt denna med hjälp av en kraftalstrare, t ex en hydraulcylinder(24).

3. Maskin enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k- n a d därav, att begränsningssto1parna(l3) till den första bäraren(8) sträcker sig väsentligen vinkelrätt mot denna, medan stolparna(l6) till den andra bäraren (19) sträcker sig i spetsig vinkel, t ex 60-80° mot denna. _

4. Maskin enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a d därav, att mellan de bàda ramverkens(5,6) šverdelar(22,22') sträcker sig ett eller flera flexibla element, t ex vajrar(26), vilkas längd är på reglerbart sätt varierbar och vilka har till uppgift att vid àtsärande eller öppning av bärarna (8,9) bilda från gapet(25) mellan dessa nedhängande slingor i vilka de kvistade, nedfallande träden(l8) kan uppsamlas under bildande av en propert ordnad, successivt växande trave(l9).

5. Maskin enligt något av föregående krav, k ä Ä n e t e c k n a d därav, att från överdelen(22) av vart och ett av de bàda lastningsutrymmet(7) av- gränsande ramverken(5,6) nedhänger en kappa(28,28') med uppgift att undvika inblandning av frán bärarna nedfallande kvistfragment(29) i den i lastningsutrymmet (7) befintliga traven av redan kvistade träd. 0": 10 457 780 /4

6. Maskin enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att densamma förutom ett med en stomme, t ex ett fQrdonschassi(2) fast förenat första, tvärsnitts- vis väsentligen C-formigt ramverk(4l) som avgränsar den ena sidan av 1astningsutrymmet(7), innefattar ett andra, väsentligen U-formigt ramverk(42) uppvisande dels en första skänkel eller skänkelartad del(43) som avgränsar lastningsutrymmets motsatta sida, dels en andra skänke1(44) vars rumsliga placering i huvudsak sammanfaller med det första ramverkets rumsliga place- ring i det skede då lastningsutrymmet fylls med träd, varvid det U-formiga ramverket(42) vid tömning av sagda utrymme är i sin helhet tippbart relativt stommen.