SE454059B - Sett att framstella pulverpartiklar for finkorniga hardmateriallegeringar - Google Patents
Sett att framstella pulverpartiklar for finkorniga hardmateriallegeringarInfo
- Publication number
- SE454059B SE454059B SE8504167A SE8504167A SE454059B SE 454059 B SE454059 B SE 454059B SE 8504167 A SE8504167 A SE 8504167A SE 8504167 A SE8504167 A SE 8504167A SE 454059 B SE454059 B SE 454059B
- Authority
- SE
- Sweden
- Prior art keywords
- hard
- atomic percent
- binder
- particles
- elements
- Prior art date
Links
Classifications
-
- B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
- B22—CASTING; POWDER METALLURGY
- B22F—WORKING METALLIC POWDER; MANUFACTURE OF ARTICLES FROM METALLIC POWDER; MAKING METALLIC POWDER; APPARATUS OR DEVICES SPECIALLY ADAPTED FOR METALLIC POWDER
- B22F9/00—Making metallic powder or suspensions thereof
- B22F9/02—Making metallic powder or suspensions thereof using physical processes
- B22F9/04—Making metallic powder or suspensions thereof using physical processes starting from solid material, e.g. by crushing, grinding or milling
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
- C22C—ALLOYS
- C22C1/00—Making non-ferrous alloys
- C22C1/04—Making non-ferrous alloys by powder metallurgy
- C22C1/05—Mixtures of metal powder with non-metallic powder
- C22C1/051—Making hard metals based on borides, carbides, nitrides, oxides or silicides; Preparation of the powder mixture used as the starting material therefor
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
- C22C—ALLOYS
- C22C1/00—Making non-ferrous alloys
- C22C1/10—Alloys containing non-metals
- C22C1/1078—Alloys containing non-metals by internal oxidation of material in solid state
-
- C—CHEMISTRY; METALLURGY
- C22—METALLURGY; FERROUS OR NON-FERROUS ALLOYS; TREATMENT OF ALLOYS OR NON-FERROUS METALS
- C22C—ALLOYS
- C22C32/00—Non-ferrous alloys containing at least 5% by weight but less than 50% by weight of oxides, carbides, borides, nitrides, silicides or other metal compounds, e.g. oxynitrides, sulfides, whether added as such or formed in situ
- C22C32/001—Non-ferrous alloys containing at least 5% by weight but less than 50% by weight of oxides, carbides, borides, nitrides, silicides or other metal compounds, e.g. oxynitrides, sulfides, whether added as such or formed in situ with only oxides
- C22C32/0015—Non-ferrous alloys containing at least 5% by weight but less than 50% by weight of oxides, carbides, borides, nitrides, silicides or other metal compounds, e.g. oxynitrides, sulfides, whether added as such or formed in situ with only oxides with only single oxides as main non-metallic constituents
- C22C32/0026—Matrix based on Ni, Co, Cr or alloys thereof
-
- B—PERFORMING OPERATIONS; TRANSPORTING
- B22—CASTING; POWDER METALLURGY
- B22F—WORKING METALLIC POWDER; MANUFACTURE OF ARTICLES FROM METALLIC POWDER; MAKING METALLIC POWDER; APPARATUS OR DEVICES SPECIALLY ADAPTED FOR METALLIC POWDER
- B22F9/00—Making metallic powder or suspensions thereof
- B22F9/02—Making metallic powder or suspensions thereof using physical processes
- B22F9/04—Making metallic powder or suspensions thereof using physical processes starting from solid material, e.g. by crushing, grinding or milling
- B22F2009/041—Making metallic powder or suspensions thereof using physical processes starting from solid material, e.g. by crushing, grinding or milling by mechanical alloying, e.g. blending, milling
Landscapes
- Chemical & Material Sciences (AREA)
- Engineering & Computer Science (AREA)
- Materials Engineering (AREA)
- Mechanical Engineering (AREA)
- Metallurgy (AREA)
- Organic Chemistry (AREA)
- Powder Metallurgy (AREA)
- Manufacture Of Metal Powder And Suspensions Thereof (AREA)
- Solid-Phase Diffusion Into Metallic Material Surfaces (AREA)
Description
15 20 25 30 35 454 059 2 behärska=sintrade kroppars mått-_och formtoleranser används sänkta sintringstemperaturer genom utnyttjande av lågtemfiei ratureutektika kopplade till egenskapsbegränsande tillsat- ser, exempelvis någon procent koppar. Passiverade ytor på titankarbidkornen försvårar vätning av smälta under sintring och reducerar styrkan hos bindningarna mellan karbidfas och bindefas hos sintrat material.
Det är väl känt, att skarpa eggar är mycket fördelaktiga i bl a skärande verktyg för stål- och annan metallbearbetning.
Stora ansträngningar har därför runt om i världen lagts ner på att tillverka finkorniga hårdmateriallegeringar. Ett stort antal lösningar har presenterats under åren.
Ett sätt att åstadkomma partiklar med finkorniga hårdämnen är s k snabbstelning. Denna innebär att en smälta sönderde- las till små droppar som bringas att stelna mycket snabbt.
Svalningshastigheter högre än 104 °K/s är vanliga. Härvid erhålls stora övermättnader, hög kärntäthet och korta diffusionsavstånd, vilket ger fin kornstorlek. Höga hårdäm- nesinnehåll är dock svåra att åstadkomma, eftersom överhett- ning av smälta krävs för att undvika primära, grova utskilj- ningar i form av dendriter eller andra strukturbeståndsde- lar. Den tekniskt ekonomiska gränsen ligger vid ca 20 volymprocent hårdämnen i stelnad legering. Högt innehåll av g hárdämnesbildande element leder till problem med igensätt- Ä ~ning av dysor etc. Överhettade smältor är aggressiva mot och sålunda kraftigt livslängdssänkande på infodringar i ugnar, skänkar, dysor etc. Det är svårt att undvika egenskapssänk- ande upptagning av slaggbildande ämnen. Med snabbstelning produceras legeringar, som är mycket dyra.
”Mechanical alloying“ är en metod att med intensiv högener- gimalning av huvudsakligen metalliska pulverråvaror åstad- komma partiklar av mycket finkorniga korn. Metoden utgår från dyra råvaror. Vid tillverkning av hårdmaterial till- ; sätter man företrädesvis ej blott bindefasbildarna utan även karbidbildarna såsom metallpulver, Elementen i grupperna 10 15 20 25 30 35 454 059 3 IV A och V A är synnerligen reaktiva och har hög affinitet till kol, kväve, bor och särskilt syre. Mechanical alloying för framställning av legeringar med höga andelar av dessa element ställer höga krav på säkra utrustningar och rigoröst utformade försiktighetsåtgärder vid processernas genomföran- de. Vid framställning av bland annat dispersionshärdade superlegeringar med aluminiumoxid och andra hårdämnen tillämpar man därför tekniken att tillsätta färdiga hárdäm- nen redan i satserna, som går till malning. Hàrdämnesinne- hållet begränsas till halter ej överstigande dem för snabb- stalen. Särskilt gäller detta hårdämnen med metallerna i grupperna IV A och V A som dominerande hârdämnesbildande metaller. Metoden är i sig mycket kostsam genom begränsning till små malcharger p g a torrmalning med hög energitillför- sel - huvuddelen av genererat värme måste kylas bort - och stort slitage på kvarnar, malkroppar etc. För att kunna nå partiklar av finfördelade duktila, metalliska korn, måste en långt driven kallbearbetning ske. Av kallbearbetningen följer, att egenskapssänkande grova karbidkorn i för övrigt finkorniga strukturer bildas och blir alltför frekventa som följd av reaktionerna vid efterföljande karburerings- och sintringssteg.
Andra, sedan lång tid kända, metoder att framställa finkor- niga, hàrdämnesrika, pulver är att framställa blandade oxider som reduceras och därefter karbureras och/eller nitreras. Små satsstorlekar och försiktig processföring liksom därav betingade höga kostnader är ofránkomliga. Ett exempel är framställning av submikron hàrdmetall. Sådan hårdmetall kan framställas genom att t ex koboltvolframat först reduceras och därefter karbureras eller genom att reduktion och selektiv karburering utförs på blandade oxider såsom WO3+Co304.
Hårdämneskorn med syre anrikat pà sina ytor är svåra att väta med smältor baserade pà järngruppens metaller. Kvarvar- ande hinnor eller korn av oxider eller syreanrikningar av annat slag minskar styrkan i bindningarna hos sintrat 10 15 20 25 30 35 4-54 059 material. Syre som reduceras_med_kol - ett allmänt nyttjat~ element i hårdmaterial - bortgår bl a i form av koloxid - CO -. Denna koloxid verkar negativt vid eliminering av porer 4 _vid sintring och försvårar även upprätthållande av precis kolhaltstyrning i färdiga legeringar. Ju finkornigare ett hårdämne är desto ömtåligare blir det för ytoxidering.
Submikron titankarbid kan framställas i syreren form genom kemisk gasutfällning med hjälp av högtemperaturplasma.
Endast under förutsättning att luftsyre eller annat gasform- igt syre kan hållas utestängt hela processgången igenom, kan ett tätt hårdmaterial med effektiva bindningar mellan hårdämnes- och bindemetallfaserna framställas. Villkor är att hårdämneskornen aktiveras genom intensivmalning för möjliggörande av fungerande sintring. Submikront pulver är synnerligen voluminöst och som följd därav besvärande svårt att hantera, mala och pressa rationellt. Då intensivmalt submikront pulver i presskroppar sintras; är man tvungen, för att kunna hålla tillbaka besvärande korntillväxt, att avstå från fullgoda egenskaper hos sintrat material.
Föreliggande uppfinning avser partiklar sammansatta av metalliska bindefaser i direkt bindning till finkorniga hårdämnen och en ekonomisk metod att framställa pulver av sagda partiklar genom att utgå från billiga smältmetallurg- iska råvaror. Hårdämnesbildare i hårdmaterial är främst elementen i grupperna IV A, V A och VI A i periodiska systemet samt kisel. Korn och partiklar av dessa elements hàrdämnen - karbider, nitrider, borider, karbonitrider, oxykarbider etc - är mycket känsliga för att bli ytoxiderade i luft och andra syrehaltiga gaser och gasblandningar.
Särskilt elementen i grupperna IV A, V A och Si bildar oxider, som fordrar starka reduktionsmedel, exempelvis kol, för att få ytbundet syre avlägsnat eller minskat.
Uppfinningen avser partiklar sammansatta av bindemetalleger- ingar i effektiv bindning med finkorniga hårdämnen. Volyman- delen hàrdämnen i partiklarna måste ligga inom intervallet 25-90 volymprocent, med fördel 30-80 volymprocent och helst H 10 15 20 25 30 35 5 454 059 35-70 volymprocent. Hârdämnena skall vara bildade av element i grupperna IV A, V A och VI A i periodiska systemet och/eller kisel. Av de hárdämnesbildande metallerna i hårdämnena måste Ti, Zr, Hf, V, Nb, Ta och/eller kisel utgöra 155 atomprocent företrädesvis 160 atomprocent.
Aterstáende hårdämnesbildande metaller i hàrdämnena är Cr, Mo och/eller W. Hârdämnena utgörs av föreningar mellan ovan angivna metaller och C, N och/eller B. I partiklarnas hårdämnen kan C, N och/eller B utan att egenskaperna hos partiklarna blir försämrade vara substituerade av syre upp till 20 atomprocent och företrädesvis upp till 10 atompro- cent av mängden C, N och/eller B. Kornstorlekar på partiklar och partiklars hàrdämnen avgör partiklarnas ändamålsenlighet vid tillverkning av pulvermetallurgiska hàrdmaterialleger- ingar oavsett det sker genom pulversmide, pulvervalsning och/eller pulverextrusion eller genom sintring av pressade kroppar med eller utan närvaro av smält fas. Medelstorleken på partiklarna måste ligga inom intervallet 1-16/um, före- trädesvis 2-8/um, varvid högst 5% och företrädesvis högst 2% av antalet partiklar får ha en partikelstorlek >30/um.
Hårdämnena utgörs av korn av en medelkornstorlek inom intervallet 0,02-0,80/um, företrädesvis 0,03-0,60/um, varav högst 5% och företrädesvis högst 2% av antalet korn är >l,5/um. Bindemetallegeringarna, som är baserade pá Fe, Co och/eller Ni, kan hålla olika legeringselement i lösning och bestå av en eller flera strukturbestàndsdelar, som vanligen förekommer i legeringar baserade på Fe, Co och/eller Ni.
Andelen hàrdämnesbildande element av ovan angivna hårdämnen, som kan ingå i bindemetallegeringen, mäste kännetecknas av att vara ¿30 atomprocent, företrädesvis 325 atomprocent.
Sådana element som Mn, Al och Cu får uppgå till íl5, 310 respektive 51 atomprocent och företrädesvis §12, 38 respek- tive í0,8 atomprocent.
Partiklar enligt uppfinningen kan tillverkas via olika kombinationer av råvaror och processgångar. 10 15 20 25 30 35 454 059 6 Den prócessgång, som ger överlägset bästa produkt, utgår_ _ från smältmetallurgiska råvaror. Sådana råvaror kan i jämförelse med konventionella pulvermetallurgiska råvaror, även då de kännetecknas av hög renhet, framställas till låga kostnader. Framställningen av partiklarna inleds genom att råvaror med de metalliska legeringselementen för såväl hårdämnes- som bindemetallbildande element, men utan avsikt- liga tillsatser av elementen C, N, B och/eller 0 smälts och gjuts till förlegeringar. Smältning sker med fördel i skyddsgas- eller vakuumugnar exempelvis ljusbågsugnar med konsumerbar elektrod, ljusbågsugnar med fast elektrod och kyld degel, elektronstràlugnar eller degelugnar med induktiv upphettning. Väsentligt är att smältföringen för smältans beredning för gjutning sker inom ett temperaturintervall om 50-300°C över aktuell förlegerings likvidustemperatur, företrädesvis 100-250°C över aktuell likvidustemperatur.
Smältföring, ugnsatmosfär och slaggbad kan nyttjas för rening av smälta på lösta och olösta föroreningar. Smältan omvandlas till fast förlegering genom gjutning av göt av ordinärt slag eller genom atomisering i vakuum eller alter- nativt med lämpligt kylmedium såsom argon.
Enär förlegeringarna innehåller metalliska element i propor- tioner enligt uppfinningen, kommer beståndsdelarna i stelnat material i dominerande utsträckning att bestå av spröda faser. Faser, som kan framhållas som betydelsefulla och förekommande i höga andelar är intermetalliska faser bl a de s k "Laves" - och ”Sigma”-faserna (Referens NBS Special Publication 564, May 1980, US. Government Printing Office, Washington, DC 20402, USA). Kännetecknande för aktuella intermetalliska faser är, att hárdämnes- och bindelegerings- bildande metalliska elementen är effektivt blandade i atomär skala. Krossning och malning omvandlar förlegeringarna till pulver, samlingar av korn och partiklar, kännetecknade av storleksfördelningar enligt uppfinningen. Den dominerande förekomsten av spröda faser underlättar krossning och malning och håller starkt tillbakä'kallbearbetning av partiklar och korn, dvs deformation av krístallgittren. 10 15 20 25 30 35 454 059 7 Malningen sker med fördel i skyddad miljö, exempelvis i _ _ bensen, perkloretylen etc. Mald förlegering underkastas karburering, karbonitrering, nitreríng, borering etc. Med fördel kan detta ske med föreningar såsom CH4, C2H6, CN, HCN, NH3, NZHZ, BCl etc. 3 Förlegeringarna kan ges att innehålla samtliga metalliska element för slutmaterialet. Detta möjliggör samtidig bild- ning av färdiga hårdämnen och bindefaslegeringar vid låg temperatur och i intim kontakt med varandra. Härigenom nås unika och överlägsna egenskaper åt hàrdmateriallegeringarna.
Temperaturomrádet för samtidig bildning in situ av hàrdäm- neskorn och bindemetallbeståndsdelar i effektiv bindning ur förlegeringsbestàndsdelarna är 200-1200°C, företrädesvis 300-l000°C. Behandlingen utföres vid atmosfärstryck eller undertryck beroende på ugnskonstruktionen.
Framställning av pulverpartiklar enligt uppfinningen samt väsentliga kännetecken hos dylika partiklar eller produkter framgår närmare av följande utföringsexempel.
EEEEEEÄ En förlegering framställdes i vakuumugn genom smältning med roterande vattenkyld volframelektrod. Gjutningen skedde ävenledes i vakuum. Den färdiga förlegeringens sammansätt~ ning i viktprocent var 54 % Fe, 26,5% Ti. 8% Co, 4,5% W, 3,53 Mo, 3% Cr, 0,33 Mn, 0,28 Si, (<0,1% 0) Förlegeringen krossades först i käftkross och därefter i konkross till en kornstorlek mellan 0,2 och 5 mm.
Förlegeringen var genom sitt dominerande innehåll av spröd Laves-fas mycket lätt att krossa. 10 kg sålunda krossad förlegering chargerades i en kvarn med 30 l invändig volym innehållande 120 kg hårdmetallkulor som malkroppar. 10 15 20 25 30 454 059 8 Som malvätska användes perklpretylen. 0,05 kg kol i form av grafitpulver tillsattes även.
Efter malning i 10 h hade en medelstorlek på partiklarna av 4/um erhållits. Den sålunda malda blandningen chargerades på brickor skyddad från luftsyre av malvätskan.
De chargerade brickorna placerades i en ugn och varm kvävgas med en temperatur av 100-120°C fick strömma genom ugnen och över brickorna. Malvätskan avdrevs härvid och efter 8 h erhölls en torr pulverbädd. De sista resterna av malvätska togs bort genom att pumpa vakuum i chargen. Temperaturen i ugnen ökades under fortsatt vakuum och vid 300°C började kvävgas ledas försiktigt in i ugnen till ett tryck av 150 torr. Mellan 300 och 400°C kom nitreringsprocessen igång, vilket kunde avläsas som ett tryckfall till skillnad från den tryckstegring som tidigare erhållits med ökande temperatur.
Temperaturen höjdes under 5 h till 800°C. Kvävgasförbruk- ningen hölls hela tiden under kontroll så att den exoterma processen inte skulle ges tillfälle att "skena". Trycket hölls mellan 150 och 300 torr och argon tillsattes för att späda ut kvävgasinnehàllet i ugnsatmosfären och därmed styra nitreringshastigheten. Vid 800°C lades en platå in under 4 h och ett tryck av cirka 300 torr vidmakthölls. Tillsättandet av argon under nitreringsprocessen skedde med långsam ökning av argonandelen upp till 75 volymprocent av ugnsatmosfären.
Slutligen höjdes temperaturen till l0O0°C (tid ca 30 min) och temperaturen hölls konstant under 5 h, varefter ugnen fick svalna i vakuum. Ugnen öppnades då chargen hade en temperatur väl under 100°C.
Det sålunda erhållna pulvret hade i viktprocent ett kväve- innehåll på 7,3% och ett kolinneháll pá 0,6%. (den förhöjda kolhalten kommer från krackning av kvarvarande malvätska).
Hàrdämnesinnehållet i pulvret var cirka 50 volymprocent, huvudsakligen bestående av titannitrid och med inslag av ...........-.--. e... .. .,.... ..- u V! 10 9 454 059 (Ti, Fe, br, Mo, W, Co)-karbpnitrider i stàlgrundmassa. _ _ Hàrdämnenas medelkornstorlek bestämdes till cirka 0,1/um.
Efter rivning och sàllning av pulvret pressades kallisostat- iskt vid ett tryck av 180 MPa ektrusionsämnen 070 mm, som placerades i stàlkapslar G76 mm med väggtjocklek Å mm som evakuerades och förslöts. Kapslarna värmdes till 1150-1175°C under 1 h, varefter de extruderades i en extrusionspress med ämnescylinder 080 mm till stång 024 mm.
Medelkornstorleken hos titannitriden i det enligt ovan framställda materialet uppmättes till 0,1-0,2/um. Bindningen mellan hårdämnen och bindefas var fullständig.
Claims (7)
1. -16 /um, företrädesvis
2. -8 /um, varvid högst 5% av antalet partiklar har en storlek >3O /um, k ä n n e t e c k n a t av att smältmetallurgiska råvaror innehållande de metalliska legeringselementen för såväl hàrdämnes- som bindemetallbildande element, men utan avsiktliga tillsatser av elementen C, N, B och O, smälts och gjuts till en förlegering, vilken i stelnat tillstånd väsentligen består av spröda, intermetalliska faser med hårdämnes- och bindemetallbildande element blandade i atomär skala, varefter förlegeríngen krossas och/eller males till pulver, varpå pulvret underkastas karburering, nitrering eller motsvarande för samtidig bildning in situ av hárdämneskorn och bindemetallbestándsdelar. 2. Sätt enligt kravet l, k ä n n e t e c k n a t av att C, N och/eller B i partiklarnas hàrdämnen kan vara substituerade av 0 (syre) i en mängd upp till 20 atomprocent. Q n), 454 Û59_ 11 3. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att hårdämnena utgörs av korn med en medelkornstorlek av 0.02-0.80 /um, företrädesvis 0.0
3. -0.60 /um, varvid högst 5% av antalet korn är >1.5 /um. _'
4. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att bindemetallegeringen innehåller högst 30 atomprocent, företrädesvis högst 25 atomprocent hårdämnesbildande element.
5. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att bindemetallegeringen innehåller högst 15 atomprocent, företrädesvis högst 12 atomprocent Mn, högst 10 atomprocent, företrädesvis högst 8 atomprocent Al samt högst 1 atomprocent, företrädesvis högst 0.8 atomprocent Cu.
6. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att smältföringen för smältans beredning före gjutning sker inom ett temperaturintervall om SO-300°C över förlegeringens likvidustemperatur, före- eräaeevie 1oo-25o°c över aktuell 1ikv1aueeempereeur.
7. Sätt enligt något av föregående krav, k ä n n e t e c k n a t av att temperaturområdet för samtidig bildning in situ av hårdämneskorn och binde- mecellbeetànaeaeler är zoo-12oo°c, föreeräaeevie soo- 1ooo°c. “une-n nan. .~.I.-1
Priority Applications (10)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
SE8504167A SE454059B (sv) | 1985-09-12 | 1985-09-12 | Sett att framstella pulverpartiklar for finkorniga hardmateriallegeringar |
EP86850286A EP0214944B1 (en) | 1985-09-12 | 1986-09-02 | Powder particles for fine-grained hard material alloys and a process for the preparation of such particles |
DE8686850286T DE3683571D1 (de) | 1985-09-12 | 1986-09-02 | Pulver fuer feinkoernige hartmetallegierungen und verfahren zu deren herstellung. |
AT86850286T ATE71985T1 (de) | 1985-09-12 | 1986-09-02 | Pulver fuer feinkoernige hartmetallegierungen und verfahren zu deren herstellung. |
AU62350/86A AU580892B2 (en) | 1985-09-12 | 1986-09-04 | Powder particles for fine-grained hard material alloys and a process for the preparation of such particles |
CA000517778A CA1309882C (en) | 1985-09-12 | 1986-09-09 | Powder particles for fine-grained hard material alloys and a process for the preparation of such particles |
IN726/MAS/86A IN168465B (sv) | 1985-09-12 | 1986-09-09 | |
JP61212836A JPS6289803A (ja) | 1985-09-12 | 1986-09-11 | 硬質合金物品製造用チタン基硬質合金粒子の調製方法 |
US07/163,155 US4894090A (en) | 1985-09-12 | 1988-02-25 | Powder particles for fine-grained hard material alloys |
US07/426,863 US5032174A (en) | 1985-09-12 | 1989-10-26 | Powder particles for fine-grained hard material alloys and a process for the preparation of powder particles for fine-grained hard material alloys |
Applications Claiming Priority (1)
Application Number | Priority Date | Filing Date | Title |
---|---|---|---|
SE8504167A SE454059B (sv) | 1985-09-12 | 1985-09-12 | Sett att framstella pulverpartiklar for finkorniga hardmateriallegeringar |
Publications (3)
Publication Number | Publication Date |
---|---|
SE8504167D0 SE8504167D0 (sv) | 1985-09-12 |
SE8504167L SE8504167L (sv) | 1987-03-13 |
SE454059B true SE454059B (sv) | 1988-03-28 |
Family
ID=20361325
Family Applications (1)
Application Number | Title | Priority Date | Filing Date |
---|---|---|---|
SE8504167A SE454059B (sv) | 1985-09-12 | 1985-09-12 | Sett att framstella pulverpartiklar for finkorniga hardmateriallegeringar |
Country Status (9)
Country | Link |
---|---|
US (2) | US4894090A (sv) |
EP (1) | EP0214944B1 (sv) |
JP (1) | JPS6289803A (sv) |
AT (1) | ATE71985T1 (sv) |
AU (1) | AU580892B2 (sv) |
CA (1) | CA1309882C (sv) |
DE (1) | DE3683571D1 (sv) |
IN (1) | IN168465B (sv) |
SE (1) | SE454059B (sv) |
Families Citing this family (16)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
SE469384B (sv) * | 1990-12-21 | 1993-06-28 | Sandvik Ab | Saett att framstaella en sintrad karbonitridlegering foer finfraesning |
SE9004122D0 (sv) * | 1990-12-21 | 1990-12-21 | Sandvik Ab | Saett att tillverka extremt finkornig titanbaserad karbonitridlegering |
US5552108A (en) * | 1990-12-21 | 1996-09-03 | Sandvik Ab | Method of producing a sintered carbonitride alloy for extremely fine machining when turning with high cutting rates |
US5108493A (en) * | 1991-05-03 | 1992-04-28 | Hoeganaes Corporation | Steel powder admixture having distinct prealloyed powder of iron alloys |
US5109978A (en) * | 1991-07-18 | 1992-05-05 | Cawley Darrell R | Dispenser for plastic bags |
SE9201928D0 (sv) * | 1992-06-22 | 1992-06-22 | Sandvik Ab | Sintered extremely fine-grained titanium based carbonitride alloy with improved toughness and/or wear resistance |
SE9202091D0 (sv) * | 1992-07-06 | 1992-07-06 | Sandvik Ab | Sintered carbonitride alloy and method of producing |
SE519603C2 (sv) * | 1999-05-04 | 2003-03-18 | Sandvik Ab | Sätt att framställa hårdmetall av pulver WC och Co legerat med korntillväxthämmare |
US7175686B2 (en) * | 2003-05-20 | 2007-02-13 | Exxonmobil Research And Engineering Company | Erosion-corrosion resistant nitride cermets |
US7316724B2 (en) * | 2003-05-20 | 2008-01-08 | Exxonmobil Research And Engineering Company | Multi-scale cermets for high temperature erosion-corrosion service |
US7175687B2 (en) * | 2003-05-20 | 2007-02-13 | Exxonmobil Research And Engineering Company | Advanced erosion-corrosion resistant boride cermets |
US20050268746A1 (en) * | 2004-04-19 | 2005-12-08 | Stanley Abkowitz | Titanium tungsten alloys produced by additions of tungsten nanopowder |
FI20040849A (sv) * | 2004-06-18 | 2005-12-19 | Metso Powdermet Oy | Förfarande för framställning av kompositmaterial samt med förfarandet framställt kompositmaterial |
US20080029186A1 (en) * | 2006-02-14 | 2008-02-07 | Stanley Abkowitz | Homogeneous titanium tungsten alloys produced by powder metal technology |
CN105463328A (zh) * | 2015-12-10 | 2016-04-06 | 安徽相邦复合材料有限公司 | 一种原位混杂颗粒增强钢基复合材料及其制备方法 |
CN114411102A (zh) * | 2021-12-16 | 2022-04-29 | 漳州市合琦靶材科技有限公司 | 一种优质合金靶材制备装置及其工艺 |
Family Cites Families (21)
Publication number | Priority date | Publication date | Assignee | Title |
---|---|---|---|---|
US3459546A (en) * | 1966-03-15 | 1969-08-05 | Fansteel Inc | Processes for producing dispersion-modified alloys |
US3591362A (en) * | 1968-03-01 | 1971-07-06 | Int Nickel Co | Composite metal powder |
US3650729A (en) * | 1969-03-07 | 1972-03-21 | Allegheny Ludlum Steel | Internally nitrided steel powder and method of making |
US3762919A (en) * | 1969-05-28 | 1973-10-02 | Du Pont | Titanium carbide nickel composition process |
FR2052013A5 (sv) * | 1969-07-04 | 1971-04-09 | Anvar | |
JPS5033868B2 (sv) * | 1971-08-13 | 1975-11-04 | ||
JPS5518778B2 (sv) * | 1973-02-16 | 1980-05-21 | ||
JPS51116160A (en) * | 1975-04-04 | 1976-10-13 | Yamazaki Denki Kougiyou Kk | Method of producing cemented carbide powder |
US3953194A (en) * | 1975-06-20 | 1976-04-27 | Allegheny Ludlum Industries, Inc. | Process for reclaiming cemented metal carbide |
SU647349A1 (ru) * | 1975-12-24 | 1979-02-15 | Предприятие П/Я Р-6762 | Быстрорежуща сталь |
US4192672A (en) * | 1978-01-18 | 1980-03-11 | Scm Corporation | Spray-and-fuse self-fluxing alloy powders |
SU928831A1 (ru) * | 1980-01-25 | 1986-03-23 | Научно-Исследовательский Институт Прикладной Математики И Механики При Томском Государственном Университете Им.В.В.Куйбышева | Сплав дл легировани стали |
DE3011962A1 (de) * | 1980-03-27 | 1981-10-01 | Institut Ordena Lenina chimičeskoj fiziki Akademii Nauk SSSR, Moskva | Metallkomposition und verfahren zu deren herstellung |
JPS5726101A (en) * | 1980-07-21 | 1982-02-12 | Akira Tazaki | Nitride fine grain of iron or ferrous alloy and magnetic recording medium using said grain |
WO1983001917A1 (en) * | 1981-11-27 | 1983-06-09 | Gte Prod Corp | Nickel-chromium carbide powder and sintering method |
JPS58217657A (ja) * | 1982-06-08 | 1983-12-17 | Hitachi Metals Ltd | 超硬質合金の製造方法 |
CA1235001A (en) * | 1982-12-30 | 1988-04-12 | Thomas P. Deangelis | Reaction sintered cermet |
US4647304A (en) * | 1983-08-17 | 1987-03-03 | Exxon Research And Engineering Company | Method for producing dispersion strengthened metal powders |
GB8408901D0 (en) * | 1984-04-06 | 1984-05-16 | Atomic Energy Authority Uk | Titanium nitride dispersion strengthened alloys |
US4687511A (en) * | 1986-05-15 | 1987-08-18 | Gte Products Corporation | Metal matrix composite powders and process for producing same |
JPS63100108A (ja) * | 1986-10-14 | 1988-05-02 | Hitachi Metals Ltd | 磁性合金粉末の製造方法 |
-
1985
- 1985-09-12 SE SE8504167A patent/SE454059B/sv not_active IP Right Cessation
-
1986
- 1986-09-02 EP EP86850286A patent/EP0214944B1/en not_active Expired
- 1986-09-02 DE DE8686850286T patent/DE3683571D1/de not_active Expired - Lifetime
- 1986-09-02 AT AT86850286T patent/ATE71985T1/de not_active IP Right Cessation
- 1986-09-04 AU AU62350/86A patent/AU580892B2/en not_active Ceased
- 1986-09-09 CA CA000517778A patent/CA1309882C/en not_active Expired - Lifetime
- 1986-09-09 IN IN726/MAS/86A patent/IN168465B/en unknown
- 1986-09-11 JP JP61212836A patent/JPS6289803A/ja active Granted
-
1988
- 1988-02-25 US US07/163,155 patent/US4894090A/en not_active Expired - Fee Related
-
1989
- 1989-10-26 US US07/426,863 patent/US5032174A/en not_active Expired - Fee Related
Also Published As
Publication number | Publication date |
---|---|
SE8504167D0 (sv) | 1985-09-12 |
ATE71985T1 (de) | 1992-02-15 |
CA1309882C (en) | 1992-11-10 |
JPS6289803A (ja) | 1987-04-24 |
EP0214944A2 (en) | 1987-03-18 |
US4894090A (en) | 1990-01-16 |
AU580892B2 (en) | 1989-02-02 |
US5032174A (en) | 1991-07-16 |
IN168465B (sv) | 1991-04-06 |
EP0214944B1 (en) | 1992-01-22 |
JPH0261521B2 (sv) | 1990-12-20 |
AU6235086A (en) | 1987-03-19 |
SE8504167L (sv) | 1987-03-13 |
EP0214944A3 (en) | 1988-07-20 |
DE3683571D1 (de) | 1992-03-05 |
Similar Documents
Publication | Publication Date | Title |
---|---|---|
SE454059B (sv) | Sett att framstella pulverpartiklar for finkorniga hardmateriallegeringar | |
US4145213A (en) | Wear resistant alloy | |
US4915903A (en) | Process for forming composites having an intermetallic containing matrix | |
CA1304962C (en) | Composites having an intermetallic containing matrix | |
CA1329023C (en) | Process for forming metal-second phase composites and product thereof | |
US4359352A (en) | Nickel base superalloys which contain boron and have been processed by a rapid solidification process | |
JPS6283402A (ja) | 分散強化複合金属粉末及びそれを製造する方法 | |
MX2012009049A (es) | Materiales de metal duro. | |
JP5703272B2 (ja) | 耐摩耗性材料 | |
US5015534A (en) | Rapidly solidified intermetallic-second phase composites | |
US3713788A (en) | Powder metallurgy sintered corrosion and heat-resistant, age hardenable nickel-chromium refractory carbide alloy | |
US4853182A (en) | Method of making metal matrix composites reinforced with ceramic particulates | |
US3690962A (en) | Carbide alloys suitable for cutting tools and wear parts | |
WO1989010982A1 (en) | Arc-melting process for forming metallic-second phase composites and product thereof | |
JPH0625774A (ja) | TiB2 分散TiAl基複合材料の製造方法 | |
JPS60159137A (ja) | 超微細セラミツク粒子分散アルミニウム鋳造合金の製造法 | |
JP3478930B2 (ja) | 高剛性高靱性鋼およびその製造方法 | |
US3779746A (en) | Carbide alloys suitable for cutting tools and wear parts | |
JPH02129322A (ja) | マグネシウム系複合材料 | |
Zhudra | Tungsten carbide based cladding materials | |
US20020094297A1 (en) | Method for the preparation of a sintered body of high-hardness high-chromium cast iron | |
Maykuth et al. | Chromium and chromium alloys | |
Davies | Processing, properties, and applications of rapidly solidified advanced alloy powders | |
US3872193A (en) | Process for producing powdered superalloys | |
JPS6036601A (ja) | 高合金鋼粉末及びその製法 |
Legal Events
Date | Code | Title | Description |
---|---|---|---|
NAL | Patent in force |
Ref document number: 8504167-1 Format of ref document f/p: F |
|
NUG | Patent has lapsed |
Ref document number: 8504167-1 Format of ref document f/p: F |