SE453882B - Emne till kledesplagg samt anvendning av emnet for framstellning av ett kledesplagg - Google Patents

Description

453 882 2 Ett exempel på hur man sökt åstadkomma en rationell tillskär- nings- och sömnadsprocess framgår av US patentskrift 3,911,499; Benevento; Hinsch. Ett ämne till en operationsrock framställes enligt denna skrift i ett enda materialstycke genom ett begränsat 2 antal skärlinjer. Hopsömnaden av ämnet erfordrar i huvudsak två 2 ärmsömmar och två sömmar för hopsättning av ryggparti.

Denna kända rock är relativt rationell i tillverkning, möj- ligtvis kan man anmärka att friläggningen av ärmarna fordrar två skärlinjer och därvid bortgår två materialstycken, men för sin användning är den ej helt tillfredsställande. Först och främst kommer ärmsömmarna på ärmens undersida, vilket visserligen är vanligt på många plagg, men som i detta sammanhang är en nackdel.

Dels kommer sådan vätska, som vid en operation ofta rinner från händerna, att i första hand nå ärmsömmen där den ansamlas och har lättare att tränga igenom plagget än om den spreds över en osku- ren yta. Den på undersidan belägna ärmsömmen kommer ocksä”att\\__\\\-»e\\_\\ lätt släpa mot föremål, som kan vara/vätsgggmäægda. Dessutom blir passformen mindre god övef\škulderpartiet med alltför be- gränsad relativ vidd för ett arbete där man till största delen har armarna framåtriktade.

Föreliggande uppfinning har till ändamål att åstadkomma ett ämne till ett klädesplagg, vilket är mycket rationellt att fram- ställa genom att det erfordrar ett absolut minimum av skärlinjer, "" “- __ vilka kan vara räta och medför ett minimum\av materialförlust.

Ett annat ändamål är att åstadkomma ett:ämne“fêspektive ett färdigt klädesplagg, vilket särskilt väl lämpar sig för opera- tionsarbete genom att ärmsömmen ej är placerad på ärmens under-__ :ff ~~' sida och genom att en extra vidd erhålles i skulderpartiet. Ännu ett ändamål vid uppfinningen är att åstadkomma ett ämne för ett klädesplagg som kan sammansys genom ett fåtal sömmar.

I det följande beskrives med hänvisning till bifogade rit- ningar en utföringsform av ämnet respektive klädesplagget med det senare i två varianter. Utföringsformen avser därvid en rock i första hand avsedd att användas som engångsplagg vid kirurgiska operationer. Alternativt kan dock en användning såsom jacka och även utförande som ett mera permanent plagg tänkas liksom ett utförande som överdel tillsammans med en häri ej beskriven under- del i exempelvis en overall. 453 882 På ritningarna visar fig. 1 ämnet i utbrett, plant skick; fig. 2 visar ett tillskärningsschema för ämnets placering på en materialbana; fig. 3 visar ett sömnadsschema; fig. 4 visar från framsidan en rock framställd av ämnet och av den typ, som använ- des för operationsrockar samt med förslutning i ryggen; fig. 5 visar samma rock från baksidan; och fig. 6 visar från framsidan en rock med förslutning fram och avsedd att vara av mera perma- nent slag.

I fig. 1 visas ett ämne 1 för en rock, vilken visas i fig. 4 och 5 och som i det följande kallas rocken 2. Rocken är avsedd att användas som skyddsplagg vid kirurgiska operationer och är i första hand avsedd att utföras som engångsplagg och av ett icke vävt material såsom fiberflortyg. Detta utesluter dock ej att ett ämne av samma typ som ämnet 1 kan användas även för andra typer av plagg, såsom närmare skall anges i samband med beskrivningen av fig. 6. Ämnet l uppvisar en första, rak kant 3, vilken avgränsar rockens nedersta parti och i det följande kallad nederkanten.

Motställd till nederkanten 3, sträcker sig en kant med två mot varandra avvinklade, raka delar 4 och 5, som i riktning mot nederkanten 3 övergår i två yttre kanter 6 och 7, som är vinkel- räta till nederkanten 3. Kanten 4, 5, kallas i det följande tvär- kanten. De yttre kanterna 6 och 7 avslutas i riktning mot neder- kanten 3 genom snitt, i det följande kallade ärmsnitten 8 och 9.

Deras inre ändar befinner sig på ett avstånd från varandra som ungefär motsvarar måttet över bröstet mellan armhålorna vid den kroppsstorlek, som ämnet är avsett för. Mellan ärmsnitten 8 och 9 och nederkanten 3 sträcker sig raka kanter i det följande kallade bakkanterna 10 och ll. Bakkanterna 10 och ll löper parallellt med en förlängning till de yttre kanterna 6 och 7 innanför dessa och de yttre kanterna 6 och 7 utgör ämnets yttersta utsträckning i sidled. Den materialbana, från vilket ämnet utskäres kommer där- för troligen att skäras i ett första snitt längs kanterna 6 och 7 och deras förlängning varigenom bildas två områden 12 mellan dessa skärlinjer och kanterna 10, ll, vilka antydes med streck- prickade linjer. Ämnets sidokanter bildas således av kanterna 6 och 10 respektive 7 och ll. Ämnet är lika på båda sidor och således symmetriskt längs en mittaxel 16, som delar nederkanten 3 mitt itu och träffar mitt ^ --___ -.-Q 453 882 emellan tvärkantdelarna 4 och 5 där de bildar en spets. På denna mittaxel, som anges med en streckprickad linje finns en halsöpp- ning, 13, som bildas av en droppformad skärlinje 14 och avslutas med ett snitt 15 ut till tvärkanten 4, 5.

Viktiga förhållanden vid ämnet är, att ärmsnitten 8 och 9 är riktade i sned vinkel nedåt mot nederkanten 3 från mittaxeln 16 räknat. Tvärkantsdelarna 4 och 5 är mera snett riktade i samma riktning. De mötas i mittaxeln i den nämnda spetsen. Vinkeln för ärmsnitten är således större (räknat mot mittaxeln vid undersidan mot nederkanten 3) än motsvarande vinkel för tvärkantdelarna 4 och 5. Det parti, som bildas mellan ärmsnitten 8/9, kanterna 6/7 och tvärkantsdelarna 4/5 kommer därför att vidgas i bredd från sidokanterna 6/7 och in mot avslutningen av ärmsnitten 8/9. Olik- heterna i vinklar innebär också att längden på ärmsnitten inklu- sive dessas förlängning fram till centrumaxeln 16 blir kortare än motsvarande ändkantsdel 4/5. Den nämnda vinkeln är i figuren för ärmsnitten 8, 9 ungefär 750 och för ändkantsdelarna 4,5 ungefär 6o°.

I fig. 2 visas hur ett flertal ämnen 1 kan skäras ut ur en materialbana vars längskanter betecknas med 18 och 19. Som synes är ämnets nederkanter 3 belägna i längskanterna 18 och 19, varvid en rad av ämnen skjuter in från den ena kanten och en rad i om- vänt läge skjuter in ifrån den andra längskanten. Ämnets yttre kanter 6 och 7 bildas av snittlinjer, som sträcker sig fràn respektive längskanter och in till det motstàende ämnets halsöpp- ning 13. De två raderna av ämnen delas fràn varandra genom en zigzag-linje, som bildar tvärkantsdelarna 4 och 5. Förutom de nämnda snitten erfordras endast snitt för att bilda ärmsnitten 8 och 9 samt för att bilda bakkanterna 10 och ll, varvid av banan återstår områdena 12. Omràdena 12 kan, som senare skall visas, användas som kompletterande delar.

I fig. 3 visas hur ämnet l sammansys. En enda söm behöver utföras. Man börjar med att vika in partierna innanför bakkan- terna 10 och ll, så att de mötas vid centrumaxeln. Därefter vikes halva den del som befinner sig mellan ärmsnitten 8/9 och tvär- kantdelarna 4/5 ned, så att ändkantdelarnas 4/5 yttre partier möter ärmsnittens 8/9 övre kanter medan ändkantdelarnas inre partier möter ärmsnittens nedre kanter, som vid den förstnämnda invikningen således är placerade i centrum av ämnet. För att 453 882 sömmen skall kunna utföras mäste ämnets centrala parti mellan ärmsnittens innerkanter föras undan, så att partierna innanför bakkanterna 10 och 11 ej sys fast vid centrumpartiet, vilket skall bilda plaggets framsida. Detta har enligt fig. 3 skett genom att ämnet viks undan på sådant sätt, att de nämnda kan- terna, som möter varandra, bildar en ytterkant på det hopvikta ämnet, vilket gör den lättare att sy. Man behöver nu endast sy en söm, betecknad med 20, längs nämnda kant, så bildas härigenom såväl ärmarna som sömmen strax under skulderbladshöjd mellan den del av plaggets ryggsida, som bildas av partierna innanför bak- kanterna 10 och ll, och ryggsidans övre part som bildas av de centrala partierna nedanför tvärkantsdelarna 4, 5. Om man önskar knytband på plagget kan uppdelade stycken av partierna 12 läggas i sömmen och sådana knytband har betecknats med 21 och 22 i fig 3.

I fig. 3 visas att plagget är avigvänt under sömnad, vilket är vanligt, då man önskar få de fria materialkanterna på plaggets avigsida. Härigenom kommer knytbanden 21, 22 att ligga inuti plagget.

Som tidigare nämnts är varje ändkantsdel 4, 5 längre än det motsvarande ärmsnittet 8, 9 tillsammans med dess förlängning in till centrumaxeln 16. Denna större längd upptages genom att vid ryggsidan pà plagget vikes partiet innanför ändkanten att bilda ett veck 23 på var sida, ett veck som skall vara placerat i jämn- höjd med avslutningen av respektive ärmsnitt 8, 9. Vecket vikes och sys fast med sömmen 20. vecken 23 förutsättes vara öppna in mot centrum, ett förhål- lande, som blir omkastat vid rättvänt plagg (i fig. 3 skymmes vecken av plaggets överliggande framsida och blir härigenom visa- de streckade).

När sömmen 20 utförts och trådarna i mitten, där bakkanterna 10 och ll mötas, avskurits är plagget färdigt under förutsättning att det utförts i ett icke vävt material, som ej behöver fällas och att man ej önskar någon ytterligare utrustning fastsydd på detsamma.

I fig. 4 visas den på detta sätt förfärdigade rocken fram- ifrån. Som synes är framsidan helt odelad. Kanten 3 bildar plag- gets nederkant. Ärmsömmen sträcker sig fràn ärmöppningens över- sida och runt ärmen till nederkant av densamma där den övergår i att bli den tvärsöm, som strax under skulderbladshöjd förenar ryggsidans övre och nedre partier såsom visas i fig. 5. Den 453 882 visade rocken har vid ärmlinningarna, som bildas av kanterna 6, 7, försetts med ärmmuddar 25, vilket är vanligt vid operations- rockar och vilka erfordrar en särskild fastsättningsoperation. Om man önskar ett skärp till rocken kan det förfärdigas av delarna 12, vilka som nämnts använts för förfärdigande av knytbanden 21 och 22, som även syns i fig. 5.

Genom halsöppningens 13 droppform skyddar halslinningen halsen vid framsidan men ger samtidigt stor rörelsefrihet genom att den ej sitter àt vid baksidan. Andra typer av halsöppningar är emellertid även möjliga att göra även sådana med stàkrage, vilket föredras i vissa fall.

Av fig. 5 framgår även vecken 23. De utgör tillsammans med ärmsömmens riktning en viktig detalj för plaggets passform och användbarhet. Som nämnts är ärmsömmens placering på ovansidan av ärmen fördelaktig vid arbetsplagg och särskilt vid operationrockar.

Sömmens riktning runt ärmen nedtill armhålan ger god passform åt ärmen och förbättrar dess rörlighet. Vecken 23 ger en extra rymd över skulderpartiet, vilket underlättar framâtrörelse av armarna och minskar páfrestningen pà en utsatt viktig punkt av plagget.

I fig. 6 visas ett plagg 26 av mera permanent typ, exempel- vis en bad- eller morgonrock. Ämnet är i huvudsak detsamma som tidigare beskrivits. I detta fall är rocken emellertid avsedd att användas med öppningen fram och delar av det som i den tidigare beskrivna rocken angetts vara bakkanter har vikts ned att bilda slag 27.

Detta är endast ett ytterligare exempel. pá hur ett ämne enligt uppfinningen kan användas för framställningen av ett plagg.

Såsom nämnts inledningsvis kan ämnet genom avkortning även an- vändas för jackor eller för Överdelar i plagg såsom overaller.

Måtten pá ämnet skall givetvis bestämmas efter standardstorlekar och önskemål om ämrmlängd, rocklängd osv. Det skall därvid nämnas att de nämnda omständigheterna, den skruvade ärmsömmen och vecket vid armhàlan gör plagget väl anpassningsbart till olika kropps- storlekar så att de storlekar, som plagget tillverkas i ej behö- ver vara sá närliggande till varandra i màtthänseende. Även de nämnda vinklarna anpassas till plaggets användning och utförande.

Ju mindre vinkeln för ämnets överdel är i förhållande till ärm- snittens vinklar ju större blir vecken 23 och vice versa. För hopfogning kan vid vissa material sömnaden ersättes av svetsning eller limning.

Claims (7)

7 455 882 PATENTKRAV

1. Ämne till klädesplagg (2) eller del av ett sådant och fram- ställt av ett tunt, banformigt material, vilket klädesplagg respek- tive del är avsett att täcka àtminstone överkroppen till en bärare och att därvid vara försett med en framsida och en ryggsida, vilka avslutas vid en nederkant samt motstående härtill ett axel- parti med en halsöppning (13) samt dessutom ärmar, vilka avslutas med ärmlinningar, varvid ämnet innefattar en första kant (3), som är avsedd att bilda sagda nederkant, en härtill motstående andra kant (4, 5), tvâ till varandra motstáende sidokanter (6, 10 och 7, ll), som förbinder de båda förstnämnda kanterna, och tvâ snitt (8, 9), som sträcker sig in från sidokanterna, och som avslutas pà ett avstånd från varandra, som motsvarar ungefärligen måttet över bröstet mellan armhàlorna för den kroppsstorlek, för vilken plagget är avsett, varvid ämnet är i huvudsak symmetriskt kring en mittaxel (16) längs vilken en halsöppning (13) skall vara belägen invid den andra kanten (4, 5), k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att att sagda snitt (8, 9) bildar en vinkel till mittaxeln (16), som i. riktning mot den första kanten (3) räknat är mindre än 900 och att den andra kanten är indelad i tvâ, vardera från en sidokant (6, 10 och 7, 11) utgående del (4, 5), vilka vardera uppvisar en vinkel till mittaxeln (16) i rikt- ning mot den första kanten (3) räknat, som är mindre än motsva- rande vinkel för snitten (8, 9).

2. Ämne enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a t d ä r - a v, att den andra kantens båda delar (4, 5) mötas i en spets vid mittaxeln (16).

3. Ämne enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t d ä r a v, att sagda vinkel till mittaxeln (16) för de bada snitten (8, 9) är ungefär 750 och vinkeln för var och en av de båda delarna (4, 5) till den andra kanten är ungefär 600. 453 882 S.

4. Ämne enligt något av föregående patentkrav, k ä n n e t e c k - n a t d ä r a v, att sidokanterna uppvisar en första del (6, 7) mellan ifrågavarande snitt (8, 9) och den andra kanten (4, 5) och en andra del (10, ll) mellan snittet och den första kanten (3), varvid ämnet uppvisar större bredd över de första kantdelarna än över de andra, så att de första kantdelarna bildar ämnets största utsträckning i sidled, medan de andra kantdelarna är inskurna i förhållande härtill.

5. Användning av ämnet enligt något av patentkraven 1-4 för framställning av ett klädesplagg (2) eller del av ett sådant, vilket klädesplagg respektive del är avsett att täcka åtminstone överkroppen till en bärare och att därvid vara försett med en framsida och en ryggsida, vilka avslutas vid en nederkant samt motstàende härtill ett axelparti med en halsöppning (13) samt dessutom ärmar, vilka avslutas med ärmlinningar, varvid ämnet (1) är framställt av ett tunt, banformigt material och innefattar en första kant (3), som är avsedd att bilda sagda nederkant, en härtill motstàende andra kant (4, 5), två till varandra motstående sidokanter (6, 10 och 7, ll), som förbinder de bàda förstnämnda kanterna, och tvâ snitt (8, 9), som sträcker sig in från sidokan- terna, och som avslutas på ett avstånd fràn varandra, som mot- svarar ungefärligen måttet över bröstet mellan armhàlorna för den kroppsstorlek, för vilken plagget är avsett, varvid ämnet är i huvudsak symmetriskt kring en mittaxel (16) längs vilken en hals- öppning (13) skall vara belägen invid den andra kanten (4, 5), med sagda snitt (8, 9) bildande en vinkel, till mittaxeln (16), som i riktning mot den första kanten (3) räknat är mindre än 900 och med den andra kanten indelad i tvà, vardera från en sido~ kant (6, 10 och 7, 11) utgående del (4, 5), vilka vardera upp- visar en vinkel till mittaxeln (16) i riktning mot den första kanten (3) räknat, som är mindre än motsvarande vinkel för snit- ten (8, 9), k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att ämnet (1) hopfogas med de yttre partierna av den andra kanten (4, 5) fogade till respektive snitts (8, 9), mot sagda andra kant riktade kant, och de andra kanternas (4, 5) inre partier fogas till snittens, mot den första kanten vända kanter, varvid partiet närmast den andra kanten (4, 5) vikts över partiet närmast snitten (8, 9) och över den där innanför liggande centrala delen av ämnet, med den 453 882 andra kantens yttre partier mötande sagda snittkanter och partier- na mellan snitten (8, 9) och den första kanten (3) vikta in mot varandra att med sina genom snittet bildade kanter möta den andra kantens (4, 5) inre, centrala parti.

6. Användning enligt patentkrav 5, varvid användes ämnet enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att vid hopfog- ningen lägges veck (23) i materialet i det parti, som_ansluter till den andra kanten (4, 5) ungefärligen i jämnhöjd med vardera snitts (8, 9) inre avslutning och med veckens storlek sådan, att de hopfogade kanterna trots dessas genom sagda olika vinklar olika längd följer varandra med materialet i huvudsak slätt utan- för vecken.

7. Användning enligt patentkrav 5 eller 6, k ä n n e t e c k - n a d d ä r a v, att vid hopfogníngen fastsättes i samma opera- tion hopfogningsorgan för plagget såsom knytband (21, 22).