SE452239B - Grobarhetsforbettrande frokapsel - Google Patents

Description

10 l5 20 25 30 35 452 239 2 vara baserat på partiklar eller höljesdelar av hårdare, vattenolösligt material sammanhållna av ett vattenlösligt material.

Formen på höljet kan variera. Således kan kulformiga, ovala, kubiska, etc. höljen eller kapslar användas, men av hanteringsmässiga skäl är ett väsentligen kulformat eller pelletliknandef hölje att föredra. Beroende på höljesmaterialet - och dess storlek - kan man för att förbättra sammanhållningen och hindra att det skräpar förse det med ett skal, t.ex. i form av filtrerpapper eller liknande, ett nät inpressat i ytan, eller genom sprayning med någon lämplig bindemedelslösning, såsom Sockerlag, träfiberlösning etc.. införandet av fröet eller fröna i höljet kan ske på olika sätt. Exempelvis kan höljet tillverkas i två halvor eller delar, av vilka åtminstone den ena delen eller halvan innefattar en för fröet, eller fröna, lämpad urtagning. Efter införande av fröet i urtagningen fixeras kapseldelarna vid varandra, t.ex. genom limning med ett företrädesvis vattenlösligt lim. Alternativt kan en höljeskropp vara försedd med en lämpligtvis diametral kanal, som sträcker sig in i kroppen och i vilken fröet införs, varefter kanalen försluts på lämpligt sätt, t.ex. med en propp av höljesmaterialet. Tillverkningen av sådana fröinnehållande kapslar kan lämpligen ske helt maskinellt, med utnyttjande av i sig konventionell teknik.

Hålrummet i höljet eller kapseln för fröet (eller fröna) kan ha någon godtycklig önskad form, t.ex. ellipsoidisk, klotformad, parallellepipedisk, etc.

Företrädesvis är hålrummet utformat så att fröet väl passar in i detsamma. Vid användning av mer än ett frö, t.ex. två, kan de anbringas i samma hålrum, eller alternativt i varsitt separat hålrum i kapseln.

Som ovan nämnts är pressad torv ett särskilt föredraget höljesmaterial, som förutom lämpliga fysikaliska egenskaper även kan avge viss näring åt fröet.

I fuktig miljö upptar den pressade torven vatten och sväller till sin naturliga konsistens (som myrtorv). Enligt uppfinningen bör det på torv baserade höljesmaterialet vara hoppressat, så att en volymmässig svällning på exempelvis ca l0 - ca 30 gånger erhålls, lämpligtvis 15 - 20 gånger, motsvarande en linjär svällning på ca 2,5 gånger. Höljets storlek beror givetvis på den aktuella frö- sorten och kan således variera från exempelvis några cm till några mm. En lämplig ytterdiameter för kulformade höljen eller kapslar för svenska gran- och tallfrön är t.ex. ca 5 - 12 mm, företrädesvis 6 - 8 mm. Höljets väggtjocklek skall vara tillräckligt stor för att ge det önskade skyddet och den fuktiga miljön runt fröet, men tillräckligt liten för att i erforderlig utsträckning (efter vattenupp- tagningen) släppa in ljus. Lämpligtvis skall höljestjockleken vara sådan, att torvtjockleken efter svällning motsvarar ungefär normalt sâdjup. En lämpligt väggtjocklek för en sådan tall- eller granfrötorvkapsel kan då vara exempelvis ca l - 3 mm, t.ex. 1,5 mm. En torvbaserad frökula eller -pellet hålls samman av iii- 10 15 20 25 30 35 452 259 3 torvens egna bindemedel, och i fuktig miljö sväller den och faller ihop till en liten porös hög över fröet, som ger mycket litet motstånd för de utträngande rötterna.

Uppfinningen avser även tillverkning av sådana torvbaserade frökapslar genom att man från en torvskiva pressar kapslar eller kapseldelar till önskad form med minst ett fröhålrum, inför ett eller eventuellt flera frön i kapselns hålrum och därefter hopfogar kapseldelarna eller tillsluter kapseln.

Vid behov kan höljes- eller kapselmaterialet förses med tillsatser i form av näringsämnen, t.ex. närsalter, vätmedel för att öka vattenupptagningen, svampkulturer för att hålla borta skadeinsekter, etc. Höljet kan även färgas med lämplig färg, t.ex. blått, för att inte verka tilldragande på skadegörare.

En frökapsel enligt uppfinningen kan sås på samma sätt som nakna frön, med undantag av att man inte behöver använda lika många frön. Företrädesvis utförs konventionell markberedning före sådden, men man kan även, med fördel, lägga frökapslarna enligt uppfinningen direkt på marken, och även (tack vare det skyddande höljet) på snön på våren. Frökapseln enligt uppfinningen möjliggör även andra spridningsmetoder, såsom sådd från luften, t.ex. med hjälp av en helikopter. Man kan eventuellt vattna frökapslarna i samband med utsättningen.

Lämpligen kan höljet då innefatta ett extra .yttre skikt av ett material som snabbt upptar och kvarhåller vattnet. Även om uppfinningen i första hand är tänkt att tillämpas på barrträds- frön, och då särskilt gran- och tallfrön, kan den givetvis även användas för att förbättra grobarheten vid de flesta andra frön, t.ex. frön för kökstrâdgårdar och liknande.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare med avseende på nâgra speciella utföringsformer av densamma, till vilka den dock inte på något sätt är begränsad. Hänvisning görs härvid till de bifogade ritningarna, där Fig. I är en schematisk snittvy av en utföringsform av en frökapsel enligt uppfinningen, Fig. 2a är en schematisk sidovy av en annan utföringsform av en frökapsel enligt uppfinningen (utan något frö), Fig. 2b är en sidovy underifrån av frökapseln i Fig. 2a, Fig. 3a är en schematisk vy ovanifrån av en pressplatta för tillverkning av frökapslar enligt Fig. 1, Fig. Bb är en sektionsvy längs linjen l-l i Fig. 3a, Fig. lla är en vy ovanifrån av en komplementär pressplatta till press- plattan i Fig. 3a, F ig. llb är en sektionsvy längs linjen ll-ll i Fig. lfa, och Fig. 5a och 5b är partiella sektionsvyer av komplementära pressdelar för 10 15 20 25 30 35 452 239 4 tillverkning av frökapslar enligt Fig. 2a och 2b.

Frökulan enligt Fig. l innefattar två väsentligen likformiga kulhalvor 1 och 2, som var och en har en invändig urtagning eller fördjupning 3 resp. 4, vilka tillsammans bildar ett fröhâlrum. Ett frö 5 är angivet med streckade linjer. De båda kapselhalvorna I och 2 är hopfogade med varandra medelst en hel eller punktvis limfog 61. För svenska gran- och tallfrön kan en lämplig ytterdiameter för kulan eller pelletten vara 6-8 mm med en väggtjocklek på ca 1,5 mm.

En frökula enligt Fig.l kan tillverkas av torv (eventuellt försatt med olika tillsatser, såsom närsalter, pappersfibrer, etc.) med hjälp av de i Fig. 3 och 4 visade pressplattorna. Den ena presskivan, allmänt betecknad med hänvisnings- siffran 7 i Fig. 3a, innefattar en platta, som på sin ena sida har ett antal tätt anordnade, väsentligen halvklotformiga urtagningar 8. Från urtagningarnas 8 botten leder vertikala luftningskanaler 9 (kan eventuellt utelämnas) till plattans motstâende sida. För att medge maximal tätpackning av kapselformarna 8 i plattan 7 är den översta delen av urtagningarna hexagonala. Härigenom kan tjockleken på väggarna 10 mellan urtagningarna, och därigenom torvmaterialet mellan urtagningarna 8, reduceras till ett minimum. Den till plattan 7 komplementära plattan, allmänt betecknad med ll i Fig. ll, har på sin ena sida ett antal, i det visade fallet väsentligen halvklotformade, utskott 12, som svarar mot urtagningarna 8 i plattan 7. Formen hos urtagningarna 8 motsvarar den yttre formen hos varje frökulhalva l, 2 i Fig. l, medan formen hos utskotten 12 på plattan ll motsvarar formen hos begränsningsytan för hålrumshalvorna 3, lt. Det ovannämnda hexagonala partiet hos formarna 8 motsvaras av ett plant parti l3 hos respektive kapselhalva, vilka tillsammans ger sex plana sidopartier hos frökulan. Dessa partier bör vara så små som möjligt, för att kapseln skall få den ideala kulformiga pelletformen. Som ovan nämnts kan givetvis utskotten 12 vara utformade, så att någon annan önskad form ges åt fröhålrummet.

För pressning av kapselhalvorna placeras en eventuellt i förväg pressad skiva av kortfibrig pulveriserad torv med lämplig fiberlängd (upp till nâgra millimeter), mellan plattan 7 och plattan ll. Därefter pressas plattorna mot varandra med erforderligt tryck för att kapselhalvorna l, 2 skall bildas mellan de båda presskivorna 7, ll. När plattan 11 avlägsnas har man ett sammanhängande ark av enskilda kapselhalvor l, 2, som hålls samman av ett tunt torvparti motsvarande dimensionen hos väggpartierna 10 i forrnplattan 7. Därefter införs vardera ett frö 5 i urtagningarna 3, ll i kapselhalvorna hos ett ark, ett lämpligt vattenlösligt lim appliceras på kapselhalvornas horisontella vägghalvor, och ett annat, motsvarande ark med kapselhalvor anbringas mot det förstnämnda arket med kapselhalvorna l, 2 mittför varandra och limmas i detta läge. Med hjälp av någon lämplig stansanordning skärs sedan det överskjutande torvmaterial eller 10 15 20 25 30 35 452 259 5 "skägg", som häller samman det överskjutande torvmaterialet mellan kapsel- halvorna, av, och frökapslarna eller -npelletterna är färdiga för användning. Vid pressningen av kapselhalvorna utpressas bl.a. naturliga hartser hos torven, varigenom torvfibrerna effektivt binds samman. Genom att anbringa ett tillräckligt tryck vid pressningen kan man få frökulor med relativt hård yta som inte skräpar. För att ytterligare säkerställa att torvpulver inte lossnar från frökulorna vid hanteringen, kan de eventuellt förses med ett skal i form av ett tunt papper, t.ex. av filtrerpappertyp, eller ett inpressat nät, eller också kan de sprayas med en lösning (som dock innehåller mycket lite vatten) av någon substans som ger en lämplig sammanhállande beläggning och som givetvis inte innehåller något skadligt ämne för fröet. Som exempel kan nämnas en Sockerlag eller träfiberuppslamning. I Den ovan beskrivna framställningsprocessen är helt schematisk och är givetvis tänkt att ske väsentligen kontinuerligt vid ett maskinellt tillverk- ningsförfarande. I stället för pressplattorna 7 och ll kan då lämpligtvis mot- svarande pressverktyg i form av valsar användas.

För att torven i frökapslarna skall svälla ungefär lika mycket i alla riktningar pressar man företrädesvis torven i flera riktningar under framställ- ningsproceduren, t.ex. så att torvpulvret först pressas i en riktning till en skiva eller platta, som sedan skärs på tvären i skivor, som i sin tur, för framställning av frökapslarna, pressas i en riktning vinkelrätt mot den första pressriktningen.

De färdiga torvkulorna skall, på grund av sin höga fuktabsorberande förmåga, förvaras fukttätt, och i övrigt som konventionellt gäller för frön, dvs. mörkt och svalt. l Fig. 2a och 2b visas (förstorat) en alternativ utföringsform av frökapseln enligt uppfinningen. Till skillnad från kapseln enligt Fig. 1, som utgörs av två halvor, är kapseln vid denna utföringsform utförd i ett stycke. För att bilda hålrummet för fröet sträcker sig en kanal 14 (visad med streckade linjer) diametralt in i kapseln eller kulan från utsidan och ett stycke förbi dess centrum.

Av tydlighetsskäl visas inte något frö. Kanalen 11+, som är avpassad så att fröet bekvämt kan införas i densamma, tillsluts efter införandet med en ej visad torvpropp. Av tillverkningstekniska skäl får, på samma sätt som frökulan enligt Fig. l, även denna utföringsform sex plana partier 15, som sträcker sig runt kulans periferi. För tillverkning av varianten enligt Fig. 2a och 2b kan man använda pressverktyg innefattande de partier som visas i Fig. 5a och 5b. Pâ samma sätt som tidigare placeras en torvskiva, som tidigare pressats ca 5096 vinkelrätt mot den aktuella pressriktningen och skurits till ca centimetertjocka skivor, mellan två plattor eller valsar innefattande de båda komplementära partierna 16 (Fig. 5a) och 17 (Fig. 5b). Presspartiet 16 innefattar ett flertal, 10 15 20 25 30 452 239 6 angränsande, väsentligen halvklotformade urtagningar 18, medan det motståehde presspartiet 17 innefattar motsvarande, väsentligen halvklotformiga urtagningar 19, som dock i sitt centrum uppvisar en över pressplattans kant överskjutande sprint eller tapp 20, som lämpligen har cirkulärt tvärsnitt. Formhåligheterna 18, 19 i vardera pressplattan eller -valsen 16, 17 är av ovan beskrivna lämplighets- skäl företrädesvis anordnade med hexagonala övre delar tätt packade enligt Fig. 3a. Vid hoppressning av presspartierna 16, 17 erhålls frökulor enligt Fig. 2a, 2b, varvid de båda formhålrummen 18, 19 tillsammans motsvarar frökulans yttre form, medan sprinten eller tappen 20 motsvarar frökanalen 114. På samma sätt som vid pressningen av utföringsformen enligt Fig. 1 erhålls ett sammanhängande ark av frökulor. Därefter pâfylls vardera ett frö i frökanalerna 114, t.ex. med hjälp av tryckluftsblâsning via ett plaströr eller liknande, och kanalen lll tillsluts sedan genom inpressning av en torvpropp på lämpligt sätt. Efter avskärning av de skäggpartier, som häller samman frökulorna i arket, med något lämpligt stansverktyg, är kulorna färdiga för användning. Liksom tidigare kan man eventuellt förse dem med ett skyddsskal eller -överdrag.

Frökulor eller pelletter innehållande granfrön har vid praktiska försök visat sig ge en gynnsam ökning av grobarheten. Ett jämförande försök utfört med torvkapslar enligt Fig. 1 redovisas nedan.

Ett antal torvkapslar enligt Fig. 1, tillverkade enligt ovan med en diameter på 5-6 mm och en väggtjocklek pâ ca 1,5 mm, och vardera innehållande ett granfrö, testades med avseende på groningsnivån och jämfördes härvid med konventionella nakna granfrön ur samma fröparti (plantagefrö). En god markbe- redningsfläck med gynnsamma groningsbetingelser simulerades på följande sätt: En aluminiumfolieskál fylld med torv och där ytlagret var blandat med sand ställdes i en yttre skål med en halv till en centimeter vatten i botten.

Genom häl i aluminiumfolieskâlen hölls groningssubstratet ständigt fuktat. Pâ den fuktiga ytan anordnades två rader om 13 resp. 12 torvpelletter enligt uppfinningen, och två rader med 15 frön vardera. Hela anordningen täcktes med en genomskinlig plastskiva med god genomluftning från sidorna och placerades i växthus. Ingen bevattning skedde ovanifràn under hela försöksperioden. Efter 14 dygn studerades groningsresultatet, varvid man noterade om fröet var grott.

Resultaten anges i Tabell l nedan. 452 239 7 Tabell 1 Torvpelletter Torvpelletter Nakna frön Nakna frön Sâdda 13 12 15 15 ej grodda 0 3 11 13 5 grodda 13 9 4 2 Vattenupptagningen hos de pelletterade fröna gick fort (3-5 min.), och de svällde och föll ihop till små högar med mycket lucker struktur.

Av försöket framgår att de pelletterade fröna enligt uppfinningen har klart förbättrad grobarhet jämfört med de nakna fröna under de i försöket 10 angivna groningsbetingelserna.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till de ovan speciellt beskrivna och visade utföringsformerna, utan många variationer och modifikationer är möjliga inom ramen för den allmänna uppfinningstanken, sådan den anges i de efterföljande patentkraven.

Claims (5)

10 15 20 452 239 PATENTK RAV
1. l. Grobarhetsförbättrande frökapsel, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en väsentligen homogen ochl torrt tillstånd väl sammanhållande och hanterbar höljeskropp (i, 2) med vattenupp- sugande förmåga försedd med ett centralt frörum (3, 4; 11+), i vilket frörum åtminstone ett växtfrö (5) är anordnat, varvid höljesmaterialet utgörs av torr torv, stenull, pappermassa eller någon kombination därav, som hoppressats i sådan omfattning att höljet vid vattenupptagning sväller betydligt och därvid bildar en lucker, delvis ljusgenomsläpplig och för det groende fröet lätt genom- tränglig struktur, varvid nämnda hoppressníng utförts i åtminstone två mot varandra vinkelräta riktningar för att åstadkomma väsentligen likformig sväll- ning av höljeskroppen i alla riktningar.
2. 2. Frökapsel enligt patentkravet 1, _ k ä n n e t e c k n a d av att den är åtminstone i huvudsak sfärisk.
3. 3. Frökapsel av torv enligt patentkravet l eller 2, k ä n n e t e c k n a d av att torvmateríalet har en volymsvällningsförmâga på ca 15-30 gånger.
4. 14. Frökapsel enligt något av patentkraven 1-3, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda frörum utgörs av en tillsluten frökanal (14), som sträcker sig från utsidan till mittpartiet av en i övrigt massiv höljeskropp (1, 2).
5. 5. Frökapsel enligt något av de föregående patentkraven, k ä n n e t e c k n a d av att fröet är ett barrträdsfrö. fä