SE450902B - Motoraggregat - Google Patents

Description

l0 40 450-902 y 2 av motorn kan organet komma i resonanssvängning. Ogynn- samma vibrationer av stryporganet kan medföra att detta förstöres, och instabiliteten av det passerande aerodyna- miska flödet kan medföra pumpning av kompressorn så att hjälpbrännkammaren släckes. h Genom att styr- och strypfunktionen är förenade försvåras i hög grad manövern av organet. I Regleringen av tryckfallet sker tillnärmelsevis 11njärt= a ' l AP=oAP+ß Z ï:Koefficienten/3 kan modifieras genom påverkan på denífjäder som anligger mot styrorganet. Genom sådan påverkan, som funktion av trycket P före stryporganet kan /3 ändras (exempelvis genom ett rörligt anslag vari- genom belastningen på fjädern ändras vid förflyttning av anslaget som funktion av trycket) men detta kan endast skelinom snäva gränser. Koefficienten OC är svår att in- ställa som funktion av motorns arbetsparametrar. _ Vid kompressorer som arbetar efter en icke-linjär pumpningskurva (exempelvis flerstegsaxialkompressorer) är det ej möjligt att genom linjär reglering-av tryck- fallet låta turbokompressorns arbetspunkt ligga vid optimal effekt. I Kombination av strypning och styrning har slutligen inverkan på stryporganets dimensioner. Man kan endast öka de krafter som påverkar styrorganet genom att öka dimensionerna av stryporganet, vilket gör anordningen' alltför skrymmande. . _ Föreliggande uppfinning har till syfte att eliminera dessa nackdelar. I detta syfte kännetecknas det inled- ningsvis angivna motoraggregatet därav, att stryporganet omfattar ett rörligt organ för reglering av genomström- ningstvärsnittet för luftströmmen, varvid tryckfallet ej utövar någon verkan som strävar att ändra organets läge, och särskilda styrorgan kopplade till det rörliga organet. Stryporganet är sålunda balanserat.

Denna anordning är motsatt mot vad som normalt till- lämpas inom föreliggande teknik. Anordningen utnyttjar den omständigheten att tryckfallet står till förfogande på ömse sidor om stryporganet för att åstadkomma en kraft wa 40 3 450 902 för påverkan av stryporganet, varvid trycket före och efter stryporganet fâr påverka en kolv eller en membran_- 'som är mekaniskt kopplad till stryporganet. g Ingen tryckpåverkan utövas på själva stryporganet med strävan att förflytta detta. Uppfinningen erbjuder den ytterligare fördelen att lämna stor frihet i avseende på anordningen av styrorganet. Detta kan vara pneumatiskt och exempelvis bestå av två rörliga eller deformerbara, organ'med verkningsytor utsatta för tryck före och efter strypstället. Styrorganet kan även omfatta ett kraftut- vecklande organ som är styrt genom ett system med av- kännare för de tryck som råder före och efter strypstället.

Styforganet kan även arbeta elektriskt med hjälp av om- vandlare. I _ ' 4 Uppfinningen möjliggör på enkelt sätt att variera tryckfallet som funktion av trycket före strypstället, särskilt linjär variation varvid proportionalitets- koefficienten och/eller den konstanta termen ändras som funktion av en arbetsparameter för motorn, exempelvis för att bemästra fall när kompressorns pumpningskurva är Ojämna - FR-patentskriften 864.443 beskriver en förbrännings- motor med en förbiledning mellan motorns insugningskanal och avgaskanal, varigenom en del av den komprimerade luften' från kompressorn strömmar till turbinen utan att passera motorn. Patentskriften beskriver emellertid ej en hjälp- brännkammare i anslutning till turbokompressorn.

Uppfinningen beskrives nedan i form av utförings- exempel såsom tillämpad vid ett motoraggregat enligt patentansökningen 7503460-3 (stamansökning till förelig- gande ansökan) och med hänvisning till åtföljande ritningar.

Figur l visar schematiskt, delvis i snitt, en första utföringsform av uppfinningen. Figur 2 visar schematiskt, delvis i snitt, en andra utföringsform av uppfinningen.

Figur 3 visar i större skala och i axialsnitt ett parti av en hjälpbrännkammare hörande till det motoraggregat där uppfinningen är tillämpad. Figur 4 visar i perspektiv och delvis i snitt en hjälpbrännkammare utförd med till- lämpning av uppfinningen. Figur 5 och 6 visar schematiskt_ detaljer av brännkammaren enligt figur 4. Figur 7 visar l0 40 iï 450 902 pi 4 schematiskt och delvis.i snitt en hjälpbrännkammare utförd som en variant av brännkammaren enligt figur 3.

I Dieselmotorn enligt figur l eller 2 är betecknad med l. Motorn laddas av en turbokompressor omfattande-en kompressor 2, en turbin 3 som driver kompressorn via en axel 4 och en förbiledning 5 som lämpligen permanent ' förbinder kompressorn med turbinen. Strömningsriktningen av luft och övriga gaser är angiven medelst pilar på figur 1 och 2. I _ _' 3 _Motorn.har flera arbetskammare eller cylindrar 6 kpâ figur l och 2 är tre cylindrar visade)_av variabel volym vilka via tilloppskanaler 7 står i förbindelse med utloppet från kompressorn 2, och via avgasledningar 8 står i förbindelse med tilloppet till turbinen 3, så att cylind- rarna 6 är kopplade parallellt med åtminstone ett parti av ledningen 5. ' V Motoraggregatet omfattar vidare en hjälpbrännkammare 9, vilken i strömningsriktningen är uppdelad i en primär för- bränningszon 10 matad med friskluft via ledningen 5 och med bränsle via ett bränslematningssystem ll, och med en šekundärzon för utspädning 12 vilken är matad med frisk- luft via ledningen 5 och med förbränningsgas via avgasled- ningarna 8 och som levererar varma gaser till turbinen 3- föršatt bidraga till drift av denna. _ g Motoraggregatet omfattar vidare stryporgan 13 i förbi- ledningen 5 anordnade att mellan luften från kompressorn 2 och-gaserna till turbinen 3 alstra ett tryckfall som är praktiskt oberoende av förhållandet mellan luftmängden via förbiledningen 5 och den totala luftmängden från kompressorn 2, men som varierar i samma riktning som trycket i förbiledningen före stryporganet 13.

Såsom framgår av figur l och 2 kan stryporganet 13 bestå av ett vridspjäll, en glidhylsa, en vridhylsa eller liknande anordning. Denna styres av en differentialkolv 14 omfattande två kolvar l5,l6 med olika diameter. Mellan kol- varna är en ledning 17 ansluten som överför trycket i förbi- ledningen 5 före stryporganet 13. Motsatt sida av den mindre kolven l5 är underkastad atmosfärtrycket och motsatt sida av den större kolven 16 är underkastad det tryck som 40 450 ÉÛ2 råder[i förbiledningen 5 efter stryporganet 13, via en ledning 18. Differentialkolven 14 glider i en fast diffe- rentialcylinder 19. Anordningen av cylindern 19, kolven 14, stryporganet 13 och kopplingen mellan stryporganet och åifferêfltialkOlvêfl I» är sådan att man uppnår avsett tryckförhällande vid strypning.

Stryporganet 13 och tillhörande styranordning kan även ' kombineras såsom angivet i de franska patentskrifterna 72.l2ll3 och 73.l004l, och även inbegripa ytterligare anord- ningar i form av dämpare, återföringsfjädrar etc. såsom beskrivet i nämnda patentskrifter. ' 7 I Förbiledningen 5 är uppdelad i två parallella gren- ledningar 53,52 av vilka den första 53 är försedd med nämnda stryporgan 13 och mynnar efter den primära för- bränningszonen 10 och den andra Sb är förbunden med primärzonen genom minst en öppning 20 med sådan sektion attinämnda tryckfall åstadkommes praktiskt även över öppningen. Bränslematningssystemet ll mynnar i primär- Zonen 10 i det turbulenta område som bildas genom till- försel av luft via öppningen 20. Det observeras att tryck- fallet ej är beroende av luftströmning genom en eller _ fleraïöppningar 20 utan åstadkommes genom stryporganet l3,¿ty detta alstrar tryckfallet oberoende av den passerande gasmängden.

Motoraggregatet omfattar regleringsorgan för_att variera sektionen av öppningen eller öppningàrna 20 och bränsle- tillförseln medelst systemet ll. I utföringsformen enligt _ figur 1 och 2 omfattar dessa regleringsorgan ett àvkännings- organ 22, schematiskt visat i form av en arm, vilket är mekaniskt förbundet dels med en glidhylsa 23 och dels med en ventilnål 24. Hylsan 23 glider på utsidan av ett hölje , som inåt begränsar primärkammaren 10 och tillsluter den andra grenledningen SQ, så att luftströmmen endast kan passera genom ett antal öppningar 20 i höljet 25. Hylsan 23 täcker mer eller mindre öppningarna 20 och reglerar på detta Sätt deras fria genomströmningstvärsnitt. Ventilnålen 24 samverkar med en öppning 26 för reglering av dess fria genomströmningstvärsnitt. öppningen 26 är ansluten före ventilen via en ledning 27 till en bränslekälla under _ tryck (ej visad) och efter ventilen via en ledning 28 till .._.._....__..._... ..,._..,.. _., -.,..,.,.. ....f.. .__........_....___....._...__......__..,_._.__. ._.._....._...« _ V ' 450 902" 6 ~insprutningsmunstycket 21. Elementen 2l,24,2l och 28 utgör delar av bränsletillförselsystemet ll.^ En kylluftkrets för olika element av motorn kan utgå från den första grenledningen Sa (antingen efter stryporganet l3, enligt figur 2, eller före strypor- ganet, enligt figur 3), vilken kylkrets mynnar på' nedströmssidan vid turbinens 3 tillopp. L detta syfte är två tillnärmelsevis cylindriska hylsor eller höljen 29,30 lämpligen så anordnade att det inre höïjet 29 är anslutet till den andra grenledningen 5§,'omsluter höljet 25 för primärzonen 10 och begränsar inåt sekundärzonen l2. Avgasledningarna 8 mynnar i det inre höljet 29. De två höljena 29 och 30 innesluter mellan sig en ringformad kammare 31 som är ansluten till den första grenledningen 53 och utgör kylkrets, sär- skiit för det inre höljet 29.

I utföringsformen enligt figur l tillföres sekundärluft för utspädning i det inre höljet 29 via öppningarna 32 som är anordnade efter avgas- ledningarna 8 (såsom angivet i den franska patent- skriften 72.l2ll2l. Genom öppningarna 32 strömmar all gas från grenledningen Ba. I I utföringsformen enligt figur 2 tillföres sekundärluft för utspädning i det inre höljet 29 till större delen via öppningarna 33 med relativt stor sektion. Dessa öppningar mynnar i höljet före avgasledningarna 8. Återstoden av sekundärluften införes, efter att ha kylt vissa element av motorn, i det inre höljet 29 via öppningarna 34 med relativt litet tvärsnitt. Öppningarna 34 är anordnade.i det inre höljet på motsvarande ställe som öppningarna 32 i utföringsformen enligt fig. l. Luften genom gren- ledningen Sa fördelas mellan sekundärzonen 12 och¿det parti av ringkammaren 31 som ligger efter öppningarna _ 33, väsentligen enligt förhållandet mellan samtliga öppningar 33 och samtliga öppningar 34. _ Utföringsformerna enligt fig. 3 och 4 skiljer sig från ovan beskrivna utföringsformer på följande sålt. 7 2 ¿ 450 902 I den första utföringsformen är avkänningsorganet 22 anordnat att reagera för det tryck som råder i varje punkt av gasströmmen mellan kompressorn 2 och turbinen 3, och-an- ordningen är sådan att genomströmningstvärsnittet av öpp- ningarna 20 och tillförseln av bränsle båda varieras (mer eller mindre inom rörelseomràdet för hylsan 23) i motsatt riktning mot nämnda tryck, och såsom ovan angivits mot tryckskillnaden över öppningarna 20. För att åstadkomma detta står avkänningsorganet 22 under påverkan av en mot nämnda tryck riktad kraft från en återföringsfjäder 35 (ej visad pà fig. 4, men visad pà fig. 6) och ett reglerbart mottryok.

I I den andra utföringsformen är stryporganet 13 för den första grenledningen 53 placerat vid anslutningen (fig. 3) eller nära anslutningen (fig. 4) av grenlednigen 53 till seknndärzonen 12.

: Stryporganet 13 och regleringsorganen för variering av genömströmningstvärsnittet av öppningarna 20 omfattar tre. koašiella hylsor eller höljen av vilka ett 36, 333 är fast och_de två övriga 37 eller 373, 38 eller 383 är oberoende rörliga relativt varandra. Det fasta höljet 36 eller 363 begränsar åtminstone delvis inåt hjälpbrånnkammarens 9 seknndärzon l2 och begränsar med det första rörliga höljet 37 eller 373 en första serie öppningar 39 eller 333 med variabelt genomströmningstvårsnitt enligt läget av detta första hölje 37 eller 373, för att bilda stryporganet 13. bet andra rörliga höljet 38 eller 383 begränsar med ett av de två övriga höljena (dvs. det första rörliga höljet 37 på fig. 3 och det fasta höljet 363 på fig. 4) en andra serie öppningar 20 eller 203 med variabelt genomström- ningstvärsnitt enligt läget av detta andra hölje 38 eller 383, för att bilda regleringsorganen.

I utföringsformen enligt fig. 3 är de två rörliga elementen 37 och 38 anordnade att glida axiellt relativt det fasta elementet 36, varvid elementet 38 är anordnat inuti elementet 37, vilket självt är anordnat inuti ele- mentet 36. Elementet eller höljct 36 arbetar på samma r _ ..._....._...._........i..._f.-_. _ 450 902 72728 sätt som höljet 29 på fig. l och 2. Det mottager avgasled- ningarna 8 och bildar med ytterhöljet 30 en ringformad kyl- kammare 31. Öppningarna 39 är anordnade i en krets på ele- menten 36, 37, så att elementet 37 vid förflyttning varie- rar öppningarnas genomströmningstvärsnitt.

Det rörliga elementet 37 sträcker sig ut från ledningen genom ett tätningsorgan 40 (en packning, en membran, en bälg eller liknande) som tillåter förflyttning av elementet 37. I änden av ledningen 5 uppbär det rörliga elementet 37 en cylinder 41 i vilken avkänningsorganet 22 är glidbart ' anordnat i form av en till det inre höljet 38 fast anslüten plunge, En serie öppningar 20 är anordnade i form av en krans på de tvâ elementen 37 och 38 så att genomströmningstvär-, snittet av öppningarna varieras vid inbördes glidning av _ elementen; I cylindern 41 är en kolv 42 fritt glidbar (såsom be- skrivet i den franska patentskriften 73.l004l); I kolven är upptagen en öppning 26 för reglering av tillförd bräns- lekvantitet; In i denna öppning sträcker sig en ventilnål 24. Nålen utgör en ände av en spindel 43 som sträcker sig axiellt genom avkänningsorganet 22. Spindeln 43 har en längsgående inre kanal28 (svarande mot ledningen 28 på fig. l och 2) som mynnar i munstycket 21 i änden av orga- net 22.

Tillförselledningen för bränsle 27 mynnar i väggen av cylindern 41. Överskottet av bränsle bortledes genom en ledning 44 via en öppning 45 vars genomströmningstvär- snitt regleras medelst kolven 42. Denna kolv är rörlig under motriktad påverkan från bränsletrycket genom led- ningen 27 och en återföringsfjäder 46 vilken stöder mot en tät skiljevägg 47-i cylindern 41. Pâ uppströmssidan mynnar kanalen 28 mellan kolven 42 och väggen 47. På den andra sidan av skiljeväggen 47 begränsar organet 22 en kammare 48 i vilken mynnar en ledning 49 som till kammaren överför nämnda pneumatiska mottryck. Fjädern 35 är place- rad i kammaren 48 och stöder mot väggen 47. Änden av höljet eller hylsan 37 som sträcker sig utanför tätningen 40 har ett tvärsnitt §_mot vilket om- givningens tryck verkar. Tvärsnittet §_är mindre än tvär- 450 902 snittet S i den andra änden av hylsan 37, vilken är belägen före avgasledningarna 8. Då utsidan av hylsan 37 (utom den del som sträcker sig ut genom tâtningen 40) underkastas .trycket P2 från kompressorn 2 (övertrycket i förbiledningen före stryporganet 13 eller öppningarna 391 är det av stryporganet alstrade tryckfallet ÉP sådant att ïë = É, oavsett genomströmmad gasmängd, åtminstone så länge öppning- arna 39 ej är helt öppna.

Vid lämplig avpassning av fjädrarna 35 och 46 samt öpp- ningarna 20 och 26 kan tillförseln av luft till primärzonen och tillförseln av bränsle genom munstycket 21 ställas ilett förhållande som ligger tillräckligt nära stökiomet- riskt förhållande för att tillförsäkra god stabilitet av för- förbränningen, och nämnda tillförsel varierar i omvänd rikt- ning mot trycket i varje punkt av förbiledningen 5 (trycket vid tilloppet till turbinen enligt fig. 3 eller vid utlop- - pet från kompressorn enligt fig. 4). Denna variation av -25 luft- och bränsletillförsel sträcker sig mellan ett maxi- mivärde (turbokompressorn 2, 3 arbetar enbart eller med motorn_1 i tomgángl och ett minimivärde på sparlàga (som eventuellt kan vara noll) då turbokompressorn uteslutande drives av motorns avgaser.

Mottrycket fràn ledningen 49 på fig. 3 möjliggör modi- fiening av anordningens regleringsområde och därmed att' efter_önskan låta hjälpbrännkammaren 9 tjänstgöra. ï Utföringsformen enligt fig. 4 skiljer sig fràn ut- föringsformen enligt fig. 3 genom att de rörliga elemen- ten 373 och 383_är anordnade att rotera i stället för att glida. I förtydligande syfte är kylkretsen i ringkammaren 31 ej_visad på fig. 4.

Det fasta elementet eller höljet 363 är cylindriskt och omfattar dels ett lufttillopp 50 i vilket mynnar led- ningen 5 från kompressorn 2, och dels en första krans av öppningar 393 och en andra krans av öppningar 33. Mot den inre väggen av det fasta höljet 363 kan det rörliga höl- jet 373 rotera. Även sistnämnda hölje är cylindriskt och kan vara försett med en krans av öppningar som utgör Uï l0 v. “v 45o 902 N nämnda andra krans 323. Genom ekrar 51 och en hylsa 52 är _ det roterande höljet 373 förbundet med en första regle- ringsarm 53.

K' Genom en tät skiljevägg 54 är det fasta höljet 365 anslutet till en fast cylindrisk hylsa 55 mot vars inre vägg det rörliga och likaledes cylindriska höljet 38a kan rotera. Höljet 383 och hylsan 55 har vardera en krans av öppningar 203. Genom en tät skiljevägg 56, som bildar bot- ten av primärzonen 10 av brännkammaren 9, och en hylsa 57 är det roterbara höljet 383 förbundet med en andra regle- fingsarm 58 som är kopplad till avkänningsorganet 22 genom spindeln 43. Hylsan 52 omger koaxiellt hylsan 57 vilken senare innehåller ledningen 28. Denna ledning är i sin ände förbunden med insprutningsmunstycket 21 som är vänt mot primärzonen 10. g K 7 7 Fig. 6 visar schematiskt organen för korrelativ regle- ring av primärluft och bränsletillförsel vid utföringsfor- men enligt fig. 4. Motsvarande element på dessa två figu- rer har lika hänvisningsbeteckningar. Som tryckmedium för anordningen användes bränsle vilket tillföres med konstant tryck via en ledning 59. Efter en strypning 60 mynnar led- ningen 59 i en cylinder 61 i vilken en kolv 62 analog med organet 22 på fig. 3 är glidbar och påverkad av en åter- föringsfjäder 35 (ej visad på fig. 4) och av bränsletrycket i cylindern 61. Kolven 62 är fast ansluten till spindeln 43. Bränslet avgår från cylindern 61 genom ett reglerbart utlopp. Detta regleras med hjälp av en kolv 63 som på- verkar genomströmningen i en returledning 64 till bräns- lebehàllaren. Kolven 63 är i en riktning påverkad av en återföringsfjäder 65 och i motsatt riktning påverkad av ett reglerbart tryck från en ledning 495, Sistnämnda tryck är lämpligen proportionellt mot det tryck som råder i någon punkt av förbiledningen 5, exempelvis vid utlop- pet från kompressorn 2, varvid proportionalitetskonstan- ten är inställbar efter önskan.

Fig. 5 visar schematiskt regleringsanordningen för tryckfalletzÄP i utföringsformen enligt fig. 4. Denna V) U I 45Ü 9Û2 regleringsanordning använder även bränsle under tryck från ledningen 59, för drift av anordningen. Efter en strypning 66 mynnar ledningen 59 i en cylinder 67 i vilken är glid- bart anordnad en kolv 68 vars kolvstång 69 är kopplad till _ en regleringsarm 53. Kolven 68 pâverkas av kraften från en återföringsfjäder 70 och av bränsletrycket i cylindern 67.

Bränslet avgår från cylindern genom ett utlopp som är reg- lerat medelst en kolvregulator l4 (anordnad såsom beskrivet med hänvisning till fig. 1 och 2) vilken styr genomström- ningstvärsnittet i en returledning 7l till bränslebehál- laren.

Anordningen enligt fig. 4-6 arbetar på samma sätt som anordningen enligt fig. 3, frånsett att styrmekanismerna drives hydrauliskt och att regleringsorganet enligt fig. 6 omställes genom direkt påverkan på trycket i ledningen 49¿.

I varje fall âstadkommes en turbulens vid mynningen av öppningarna 20 eller 2Qa, så att det i primärzonen l0 insprutade bränslet förbrinner under optimala villkor.

Denna turbulens åstadkommes utan effektförlust då stryper- ganet 13 redan ingick i den förut kända anordningen.

I Utföringsformen enligt fig. 7 skiljer sig från utfö-' ringsformen enligt fig. 3 väsentligen genom att strypor- dganet för alstring av tryckförlusten - här betecknat l3a_- är skilt från brännkammaren med variabel volym, här betecknad 93. Såsom visat på fig. 7 bildas förbiledningen av ett hus 74 från vilket utgår två tilloppsledningar 7.

Förbiledningen begränsas vidare av en vägg 75 som begrän- sar grenledningen Sa. Väggen 75 är försedd med en öppning vars kant bildar ett säte 76 samverkande med ett skiv- spjäll 77 anordnat efter sätet. Skivspjället är fast för- bundet med en spindel 78 som sträcker sig igenom sätet 76 och den yttre väggen av huset 74r där en tätning 79 är an- ordnad. Spjället 77 med spindeln 78 bildar stryporganet l3§ och befinner sig i jämvikt under påverkan av det om- givande atmosfärtrycket som verkar mot det yttre ändtvär- snittet av spindeln 78 och de tryck som råder före och efter skivspjället 77 och verkar respektive mot dess övre och nedre yta. Om tvärsnittet av spindeln 78 beteck- 450 902; 12 nas sl, ytan av skivspjället 77 betecknas S1, atmosfär- trycket betecknas P9, trycket före och efter spjället 77 betecknas respektive P2 och P3, kan jämviktsekvationen 'skrivas šš:E3==§l. Brännkammaren 9a_begränsas av ett hölje -P0 S1 som är fäst på huset 74, och av en hylsa 38 som är glid- bart styrd liksom hylsan 38 på fig. 3. Den enda skillnaden är att fjädern 35 på fig. 3 är ersatt med en elastisk bälg 353 tjänande som tätningsorgan mellan kammaren 48 och gren- ledningen SQ, och att cylindern 41 är fäst på huset 74. w “i

Claims (7)

l0 15 20 25 30 35 1 , 1; 450 902 Patentkray

1. l. Motoraggregat omfattande en förbränningsmdtor, särskilt en dieselmotor, som laddas medelst en turbo- kompressor med en kompressor och en turbin sem tillföres avgaser från motorn, minst en grenledning som direkt och permanent förbinder kompressorn med turbinen och har, möjlighet att tillföra turbinen hela den luftmängd som ej passerar motorn, och ett stryporgan i grenledningen anordnat att alstra ett tryckfall som ökar med trycket i grenledningen och som är väsentligen oberoende av den luftmängd som passerar genom ledningen, g k ä n.n e t e c k n a t av att stryporganet (13) omfattar ett rörligt organ för reglering av genomström- ningstvärsnittet för luftströmmen, varvid nämnda tryck- fall ej utövar någon väsentlig påverkan som strävar att ändra stryporganets läge, och särskilda styrorgan'(l4-19) kopplade till det rörliga organet. 1 l

2. Motoraggregat enligt krav 1, k ä n n e t e c k - n a t av att styrorganet har rörliga eller deformerbara ytor (l5,l6) av vilka åtminstone en är utsatt för-det tryck som råder före regleringsorganet och minst en är utsatt för det tryck som råder efter regleringsorganet, varvid nämnda ytor och deras koppling till reglerings-I organet är så anordnade att en kraft utövas mot reglerings- organet i tillslutningsriktningen då trycken före och efter organet tenderar att utjämnas. _

3. Motoraggregat enligt krav 2, k ä n n e t e c k - n att av att styrorganet omfattar ett stelt rörligt element (14) påverkat av det strömmande mediets tryck och mekaniskt kopplat till det rörliga organet för reglering av genomströmningstvärsnittet. I

4. Motoraggregat enligt krav 3, k ä n_n e t e c k - n a t av att det rörliga elementet (14) har två kolvar (l5,l6) med olika verkningsytor, vilka kolvar i en cylinder (19) avgränsar tre kammare av vilka en är utsatt för trycket efter det rörliga organet, en är utsatt för trycket före det rörliga organet, och en är utsatt för ett referenstryck, varvid den största kolvytan är utsatt för trycket efter strypstället. " 10 450 902 TÅ

5. Motoraggregat enligt krav 4, k ä n n e - t e c k n a t av att referenstrycket är atmosfär- trycket. I

6. Motoraggregat enligt krav 2, gk ä n n e_- t e c k n a t av att styrorganet omfattar ett avkännings- system utsatt för det tryck som råder före det rörliga organet, för det tryck som råder efter det rörliga organet (373), och ett referenstryck, och ett kraftutvecklande organ (67,68) kopplat till det rörliga organet (373) och styrt av avkänningssystemet.

7. Motoraggregat enligt krav 6, k ä n n e - t e c k n a t av att det kraftutvecklande organet (67,68) består av en hydraulcylinder vars arbetstryck bestämmes av avkänningssystemet. m;