SE450370B - Tendbrytningskrets for marin framdrivningsanordning - Google Patents

Description

10 20 HO 450 370 2 förefinns i den kända anordningen, varför dess uppbyggnad och funk- tion endast kommer att återges i föreliggande ansökan i den utsträck- ning som erfordras för förståelse av uppfinningen. Emellertid kan även andra organ för avkänning av omkastningsmotstånd och omkast- ningsmekanismens läge användas.

Det kan nämnas att möjligheten att minska motorvarvtalet för att underlätta omkastning av kraftöverföringen finns beskrivna även i andra patentskrifter, exempelvis US-skriften 2 297 676, som avser en krets för jordning av tändsystemet i syfte att minska motorvarv- talet under omkastningsförloppet. Därvid används en termískt känslig jordningsströmställare. Om omkastningsmekanismen icke påträfiar något motstånd, förorsakar den termiska avkänningen att strömställaren sluts för minskning av varvtalet, och om omkastning icke kan genomföras inom en förutbestämd tid, kommer strömställaren att öppnas till följd av uppvärmningen, varvid motorn återgår till den mot gasspjällets in- ställning svarande hastigheten. I Det huvudsakliga ändamålet med föreliggande uppfinning är att underlätta omkastning av kraftöverföringen med hjälp av en tändninge- brytkrets som styr tiderna för tändningens bort- och inkoppling ge- nom avkänning av motorns faktiska varvtal och som förorsakar att tänd- ningen är bruten så länge som motorvarvtalet ligger ovanför ett förut- bestämt gräns- eller börvärde och i funktion så länge som varvtalet understiger detta värde, varvid åstadkommas att motorn icke minskar sitt varvtal i sådan grad att risk för motorstopp uppkommer. - I enlighet med uppfinningen uppnås detta genom att tändninge- brytkretsen uppvisar de i patentkravet 1 angivna särdragen. Speciellt gynnsamma utföringsformer definieras i de övriga kraven.

När ett manuellt påverkat kopplingselement, inrättat att för- binda kraftöverföringens in- och utgångar med varandra, utsätts för motstånd mot att göra fullt ingrepp till följd av för högt motorvarv- tal vid omkastningstillfället, avkännes således detta, varvid en jordningsströmställare sluts såsom gensvar på detta tillstånd. En halvledarströmställare är förbunden med tändningskretsen, och när dess styrelektrod tillföres styrström kommer den att shunta tänd- ningspulserna till jord via nämnda jordningsströmställare. I tänd- ningsbrytkretsen ingår även en RC-tidkrets med förutbestämd tids- konstant. Denna krets styr en integrerad tidsstyrningskrets, som jäm- för intervallet mellan tändpulserna med en förutbestämd tidsperiod.

Tidsstyrningskretsens utgång är förbunden med halvledarströmställarens styrelektrod. Om - när jordningsströmställaren är sluten - intervallet 10 15 20 25 30 35 HO 450 570 3 mellan.på varandra följande tändpulser är längre än tidsperioden vid tidsstyrningskretsens utgång, kommer denna krets att övergå till lågnivåtillstånd, varvid ingen styrström matas till halvledar- strömställaren så att inga tändpulser kommer att bortshuntas efter- som motorn arbetar vid minimivarvtalet eller under detta. När motor- varvtalet överstiger nämnda minimivarvtal, är intervallet mellan tändpulserna kortare än tidsstyrningskretsens tidsperiod, varför ut- gången på sistnämnda krets förblir vid hög nivå och således matar styrström till styrelektroden på halvledarströmställaren, som härvid är tillslagen och bortshuntar tillräckligt antal tändpulser för att motorvarvtalet skall falla till det förutbestämda börvärdet eller något under detta.

Uppfinningen beskrives närmare nedan i form av ett i den bifo- gade ritningen visat utföringsexempel. Pig. 1 visar en partiell si- dovy, delvis schematisk, av en båtframdrivningsanordning med INU- -drev, där föreliggande uppfinning kan tillämpas. Pig. 1a visar en känd, i ett stycke utförd omställningsarm. Pig. 2 visar i större skala kraftöverföringen i båtframdrivningsanordningen enligt fig. 1.

Pig. 3 visar i större skala ställhjälpsorganet i bâtframdrivningens omställningsmekanism. Pig. H visar en partiell vy, delvis i snitt och delvis med bortskurna delar, av ett parti av ett i omställninge- mekanismen ingående dragtyg vid den i fig. 1 visade framdrivnings- anordningen. Pig. 5 visar i större skala det nedre växelställdonet i omställningsmekanismen hos den i fig. 1 visade framdrivningsanord- ningen. Pig. 6 visar i perspektiv en fragmentarisk sprängskiss av omställningsmekanismen i ställhjälpdonet enligt fig. 3. Pig. 7 visar en partiell planvy, delvis med bortbrutna delar, av omställningsme~ kanismen i fig. 6. Pig. 8 är ett snitt längs 8-8 i fig. 7. Pig. 9 är ett kopplingsschema för den enligt uppfinningen utförda tändninge- brytkretsen.

Pig. 1 visar en marin framdrivningsanordning 10 med INU~drev anbragt på en båt 1é med en akterspegel 14. Anordningen 10 innefat- tar en fragmentariskt visad motor 16 anbragt i båtskrovet framför akterspegeln 1H. En akterdrivenhet 18 är fast förbunden med motorn 16 och innefattar en rigg 20, som är vertikalt vippbar kring en horisontell axel och horisontellt svängbar kring en vertikal axel relativt motorn 16 för att möjliggöra ändring av båtens trimning respektive styrning av båten.

Motorn 16 kan vara försedd med något känt tändsystem, där en puls matas genom en primärlindning medelst en elektronisk strömstäl- 10 15 20 25 30 35 HO 450 370 i* lare eller genom slutning av brytarspetsar för att i en sekundär- lindning inducera en högspänning som tillföres till ett tändstift i och för tändning vid lämpliga tidpunkter av det i motorcylindrar- na befintliga bränslet. De komponenter i tändsystemet som är nöd- vändiga för förklaring av den enligt uppfinningen utförda kretsen kommer att diskuteras senare i samband med fig. 9. För ögonblicket är det tillfyllest att beakta att fig. 9 visar att tändsystemet är försett med en primärlindning 19 och brytarspetsar 19a. Primärlind- ningen matas från ett icke visat batteri, som vanligen finns ombord på båten. Såsom kommer att diskuteras utförligare senare börjar ström att flyta genom primärlindningen 19.när brytarspetsarna 19a sluts. När därefter brytarspetsarna 19a öppnas, avges en puls till styrkretsens ingångsklämma 202. Såsom kommer att framgå nedan, göres motortändningen valbart overksam när en strömställare i form av en tyristor 204 (fig. 9) göres ledande. Detta medför bortfall eller overksamgörande av en eller flera tändpulser i följd så att motor- varvtalet sänks till en förutbestämd nivå för underlättande av om- kastning av kraftöverföringen. Nedan kommer att framgå att styr- kretsen enligt fig. 9 är inaktiv och icke åstadkommer någon sänkning av motorvartalet så länge som gasspjället är inställt för drift un- der en förutbestämd hastighet eller så länge som något omkastnings- motstånd inte föreligger. _ Hänvisning sker nu åter till fig. 1, varav framgår att riggen 20 innefattar en avgaskåpa 25 och ett nedre växelhus 26. I växel- huset 26 är roterbart anbragt en propelleraxel 27, som uppbär en pro- peller 28. I riggen 20 är roterbart anbragt en drivaxel 30, som sträcker sig vinkelrätt mot propelleraxeln 27 och vid sin nedre ände uppbär ett koniskt kuggdrev 32. I en mellanenhet 22 är roterbart an- bragt en mellanaxel 3H,som vid en ände är förbunden med motorns vev- axel (icke visad) och vid den andra änden är förbunden med drivaxeln 30 via en schematiskt visad universalkoppling 36. Drivaxeln 30 är fö- reträdesvis förbunden med propelleraxeln 27 genom en omkastbar kraft- överföring, som i sin helhet är betecknad med 42 och visas mer i detalj i fig. 2. I Den omkastbara kraftöverföringen 42 innefattar ett par på axiellt avstånd från varandra belägna koniska kugghjul HH och QS, vilka roterar koaxiellt med och oberoende av propelleraxeln 27 samt står i ingrepp med kuggdrevet 32. I kraftöverföringen H2 ingår även ett organ för att koppla antingen kugghjulet H6 eller det i motsatt riktning roterande kugghjulet HH till propelleraxeln 27 för att möj- liggöra val av propellerns rotationsriktning. Detta organ är utfört 10 15 20 25 30 35 HO 450 570 som en kopplingsmuff 58, se fig. 2, som medelst bomspår uppbäres på propelleraxeln 27 mellan kugghjulen HH och H6 för att rotera gemen- samt med propelleraxeln 27 och för att axiellt kunna förskjutas i för- hållande till denna axel mellan ett i figuren visat mittbeläget neu- tralläge, ett drivande läge för gång framåt, då muffen är förskjuten åt vänster och gör ingrepp med kugghjulet 44, och ett drivande läge för gång back, då muffen är förskjuten till höger från neutralläget och gör ingrepp med kugghjulet H6.

Kopplingsmuffen #8 är vid vardera av sina motstående ändytor försedd med en eller flera, kring omkretsen belägna, axiellt åtskilda klor 49, som kan göra ingrepp med motsvarande klor på kugghjulen HR och 46. När kopplingsmuffen 48 är fullständigt förflyttad till ett av drivlägena, står således klorna H9 vid muffens ena ände i fullt in- grepp mellan motsvarande, axiellt intilliggande klor 51 på ett av kugghjulenäfi och 46, varvid propelleraxeln 27 drives antingen för gång framåt eller back beroende på vilket av kugghjulen H4, 46 som driver kopplingsmuffen #8.

Kopplingsmuffen 48 förflyttas mellan neutralläget och drivnings- lägena för gång framåt respektive back medelst en konventionell nedre omställningsmekanism, som i sin helhet är betecknad 50 och innefattar en omkastare 52, som är verksamt förbunden med kopplingsmuffen QS och anordnad att tillsammans med denna förflyttas axiellt i förhållande till propelleraxeln 27, som kan bringas att rotera i förhållande till både kopplingsmuffen H8 och omkastaren 52. Omställningsmekanismen 50 innefattar även en påverkningsstång SU, som är anbragt i riggen 20 och inrättad att förflyttas fram och åter vinkelrätt mot propeller- axeln mellan det i fig. 1 och 2 visade neutralläget och drivningslägena för gång framåt respektive back. Påverkningsstàngen SH är förbunden med och anordnad att förflyttas axiellt i förhållande till propeller- axeln 27 som svar på en förflyttning av påverkningsstången vinkelrätt mot propelleraxeln. Vid'den visade utföringsformen åstadkommer en nedåtriktad förflyttning av påverkningsstången 54 att omkastaren 52 förskjutes åt vänster, under det att en uppåtriktad förflyttning åstadkommer förskjutning av omkastaren 52 åt höger.

Valbar förflyttning av påverkníngsstången 5H_för att omkasta kraftöverföringen 42 åstadkommas, såsom beskrivas närmare nedan, av operatören medelst ett nedre växelställdon, som i sin helhet är be- tecknat med 55 och visas mer detaljerat i fig. 5. Detta växelställ- don 55 är anbragt inuti riggen 20 vid övergången mellan avgaskåpan 25 och växelhuset 26 samt är mekaniskt förbundet med och beläget mellan 10 15 20 25 30 35 HO 450 síd & påverkningsstångens övre ände och ett växelmanöverdon, som i sin Å helhet är betecknat med 56 och anbragt inuti båten, företrädesvis på motorn 16. Växelmanöverdonet 56 innefattar ett hus 58 och åtmin- stone ett parti av ett sfäiihjälporgan, som i Siri-helhet är barack-If nat med 60 (fig. 3) och innefattar en ställhävstång, som i sin helhet är betecknad med 61 och fästad vid en med linskivesegment försedd axel 62, vilken är vridbart anbragt på huset 58 så att ställhävstången kan svängas i förhållande till och utanför huset 58. Ställhävstången 61 är verksamt förbunden med ett ett lämpligt, av operatören påverk- bart ställdon innefattande exempelvis en länk 64 och en huvudmanöver- spak (icke visad) och vrids i motsatta"riktningar från ett neutralläge såsom gensvar på en framåt- eller bakåtriktad förflyttning av länken 64 genom att operatören påverkar huvudmanöverspaken. Ställhävstången ßi visas i fig. 3 i neutralläget och beskrives närmare i det följande tillsammans med ytterligare beskrivning av ställhjälporganet 60, vil- ket innefattar den ovan nämnda, i fig. 9 visade tändningsbrytkretsen 200. Först följer dock en allmän beskrivning av ett dragtyg, som kompletterar omställningsmekanismen, vilket erfordras för att åstad- komma omkastning av kraftöverföringen 42 såsom gensvar på operatörens förflyttning av länken 64. Z Ett dragtyg 65, se fig. 4, är anordnat att förbinda ställhäv- stången 61 enligt fig. 3 med påverkningsstången 54 via det nedre växelställdonet 55. Påverkningsstången SH förflyttas vertikalt såsom gensvar på vridning av axeln 82 medelst ställhävstången 61 och åstad- kommer därvid förflyttning av omkastaren 52 och den därmed förbundna kopplingsmuffen i kraftöverföringen 42.

Såsom schematiskt visas i fig. 4, innefattar dragtyget 65 ett böjligt dubbelt dragtyg innefattande första och andra linor 66 och 68, som är glidbart anbragta inuti ett böjligt yttre hölje 70, från vilket kablarna sträcker sig utåt. Dragtyget 65 sträcker sig genom mellanen- hetens 22 inre och genom riggen 20, varvid en ände av höljet 70 är förbunden med det nedre växelställdonet 55.

Växelmanöverdonet 56, bestående av ett linskivsegment 72, som är vridfast förbundet med axeln 62, och en icke driven linskiva 73 är anornade att förbinda de motsatta ändarna av vardera av linorna 66 och 68 med ställhävstången 61 och med övre änden av påverknings- stången Su, så att dragning i ena linan åstadkommer dragning i den andra linan i motsatt riktning. Uppenbarligen medför vridning av axeln 62 och linskivsegment 72 i ena riktningen att påverkningsstången 5% och kopplíngsmuffen 48 förflyttas i en riktning, under det att p: 10 15 20 25 30 35 H0 450 370 vridning av axeln 62 i andra riktningen medför att påverknings- stången 54 och muffen H8 förflyttas i motsatt riktning.

Slack i linorna 66 och 68 orsakat exempelvis av töjning under användning eller addering av tillverkningstoleranser vid hopsätt- ningen, kan resultera i glapp eller frígång i omställningsmekanismen.

För att minska denna risk är en linsträckare, i sin helhet betecknad 71+ i fig. u, inrättad att förspänna linhöljer 10 i motsatt riktning mot linornas 66, 88 dragriktning och böja höljet 70 så att därige- nom linorna hålles sträckta.

Det hittills beskrivna arrangemanget bildar endast bakgrund till uppfinningen och beskrives därför icke ytterligare.

Understundom uppstår svårigheter att åstadkomma omställning, nämligen när kopplingsmuffens 48 axiella förskjutning under kraft- överföringens omkastning resulterar i stumanliggning eller partial- ingrepp med ett av kraftöverföringens koniska kugghjul. Med hänvis- ning till fig. 2 kan ytterytan av en kopplingsmuffklo H9 anligga mot' ytterytan av ett koniskt kugghjuls klo 51, och omkastarens tryck mot' kopplingsmuffen för att bringa denna till ingrepp med det koniska kugghjulet till följd av att operatören försöker åstadkomma omkast- ning till drivande läge för gång framåt eller back medför att kopp- lingsmuffen 48 och ett av de koniska kugghjulen roterar tillsammans, varvid dock klorna på kopplingsmuffen och kugghjulet förblir stum- anliggande mot varandra så att fullt ingrepp förhindras mellan muf- fen och kugghjulet.

Vid partialingrepp kan sålunda ett av de koniska kugghjulens klor 51 driva kopplingsmuffens klor 49 med endast "hörnen" av nämnda klor i kontakt med varandra. Det koniska kugghjulets klor överför vridmomentet till kopplingsmuffens klor till följd av "hörnkontakten" så att kopplingsmuffen och det drivande koniska kugghjulet ibland roterar tillsammans i samma vinkelläge, varigenom tillståndet vid- makthålles. I partialingreppstillståndet kommer kopplingsmuffklor- nas omkretskrafter, förorsakade av det från kugghjulet överförda vridmomentet, att verka på kopplingsmuffklornas hörn och förskjuta eller motverka omkastarens axiella kraft som strävar att förflytta kopplingsmuffen till fullt ingrepp med det koniska kugghjulet. Detta tillstånd benämnes ibland "ofullständigt ingrepp" och fortfar så länge som tillräckligt stort vridmoment överföres till det drivande koniska kugghjulet för att bringa detta och kopplingsmuffen att ro- tera tillsammans.

För att eliminera tillståndet av "ofullständigt ingrepp" och ,.-..._......._... ,._ , i . __.-.- - 10 15 20 25 30 35. 40 450 370 8. dessutom rent allmänt underlätta omkastningen av kraftöverföringen, förefinns det ovan nämnda och i fíg. 3 visade ställhjälporganet 60.

Förutom ställhävstången 61, som åstadkommer förflyttbing av drag- tyget, innefattar ställhjälporganet även den ovan nämnda kretsen 200 för valbar avbrytning av motorns tändning i och för momentan reduce- ring av motorns vridmoment så att det möjliggöres att fullständigt ingrepp uppnås mellan klorna på kopplingsmuffen och det drivande ko- niska kugghjulet. Förutom att eliminera det ovannämnda tillståndet av ofullständigt ingrepp, är ställhjälporganet enligt fig. 3 även be- hjälpligt vid axiell förflyttning av kopplingsmuffen bort från in- grepp med kugghjulet, emedan den av tändníngsavbrottet förorsakade minskningen av motorns vridmoment och hastighet reducerar de krafter som av det drivande kugghjulets klor utövas på kopplingsmuffsklorna.

Ställhjälporganet 60 innefattar företrädesvis en belastnings- avkännare, som i sin helhet betecknas med 63 och som innefattar ställhävstången 81 och en strömställare 130, som när den påverkas aktiverar kretsen 200 för att valbart avbryta motorns tändning och därigenom underlätta omkastning av kraftöverföringen. Belastnings- avkännaren avkänner det eventuella motstånd som utövas på omkastaren till följd av att kopplingsmuffen och ett koniskt kugghjul icke be- finner sig i fullständigt ingrepp och avkänner dessutom motstånd mot kopplingsmuffens förskjutning från ett koniskt kugghjul. Såsom fram- går av fig. 3 innefattar ställhävstången 61 en frigångsmekanism, som utgöres av mot varandra vettande övre och nedre element 80 och 92, vilka hålles mekaniskt förspända på sådant sätt att ett normalvinkel- läge upprätthålles dem emellan. En strömställare 130 är belägen så att den påverkas när nyssnämnda element 80 och 92 förflyttas aå att deras normala inbördes vinkelläge ej längre upprätthålles. De båda elementen 80 och 92 är mekaniskt förspända med en fjäder 120 och ett förutbestämt motstånd mot axiell förskjutning av kopplingsmuffen 48 under omkastning av kraftöverföringen medför övervinning av denna förspänning, varvid det nedre elementet 92 svängs i förhållande till det övre, vilket medför påverkan av strömställaren 130.

Det övre elementet 80 är försett med en gaffelformad ände 82, som medelst en skruv är vridfast förbunden med linskivsegmentets axel 62 och innefattar en övre ände 86, som har en lagring 88 anbragt i en öppning 90. Det nedre elementet 92 är svängbart förbundet med det övre elementet 80 medelst en lagertapp 94, som sträcker sig från det nedre elementet genom lagringen 88 och är förbunden med det övre elementet medelst ett arrangemang innehållande brickor 96 och en låsmutter 98. 10 15 20 25 30 35 40 450 370 Q _ Det nedre elementet 92 är även försett med en andra lagertapp 102, som är belägen på avstånd från den första lagertappen 94 och är förbunden med den av operatören manövrerade länken 64 såsom visas i fig. 3. Såsom tydligast framgår av fig. 5 och 7, har det nedre elementet 92 ett sidoförskjutet nedre parti 108, som innefattar i huvudsak motstående och på avstånd från varandra belägna stoppflänsar 104, vilka samverkar med komplementära stoppklackar 106, som sträcker sig nedåt från det övre elementet 80 och är anordnade att fasthålla den U-formade fjädern 120 i fixt läge, vilket kommer att behandlas utförligare nedan. Det nedre partiet 108 innefattar även ett ändpar- ti, som har en utstående kam 110 med en inre kamkant 112 utbildad med utstående kanter 114 och ett mittbeläget urtag 116.

Den U-formade fjädern 120 är försedd med utåt gående skänklar 123, vilka anligger mot de komplementära stoppflänsarna 104 och stopp- klackarna 106. Såsom nämnts; är fjädern inrättad att hålla det övre och det nedre elementet 80 respektive 92'i normal vinkelställning relativt varandra när en omställningskraft utövas på lagertappen 102 på det nedre elementet 92 medelst länken 64, så att båda elementen 80 och 92 normalt vrids tillsammans med linskivsegmentets axel 62. När motståndet mot axiell förskjutning av kopplingsmuffen 48 till eller från ett drivande läge med ett av de koniska kugghjulen överstiger en övre gräns och överföres till axeln 62 i syfte att motstå vridning av det övre elementet 80, åstadkommer den av länken 64 utövade kraften på det nedre elementet 92 att flänsarna 104 och klackarna 106 för- skjuter fjäderns 124 ena skänkel i förhållande till den andra skänkeln, varvid det nedre elementet 92 vrids kring lagertappen 94 i förhållande till det övre elementet 80. Emedan fjädern verkar i båda riktningarna, kommer det nedre elementet 92 att svängas i förhållande till det övre elementet 80 i en riktning som beror på om den av operatören påverka- de länken 64 drar eller påskjuter lagertappen 102 när motståndet mot omställning överstiger den övre gränsen.

Om motorns vridmoment och hastighet är tillräckligt låga, kom- mer en påskjutande eller dragande kraft utövad på det nedre elementet medelst den av operatören manövrerade länken 64 att medföra att det nedre elementet 92 vrids tillsammans med det övre elementet så att linskivesegmentets axel 62 vrids, varvid kopplingsmuffen förskjutes till fullt drivande läge. Om det emellertid uppstår ett tillstånd av ofullständigt ingrepp när länken 64 utövar en kraft på det nedre ele- mentet 92 och om omställningsmotstândet är tillräckligt stort, vrids det nedre elemtnet 92 i förhållande till det övre elementet 80. 10 15 20 25 30 35 40 450 370 10 Denna relativförskjutning påverkar strömställaren 130, som i sin tur bringar den i fig. 9 visade tändningsbrytkretsen 200 att minska motorhastigheten i erforderlig grad för att kopplingsmuffen skall kunna förskjutas tíllfullständigt ingrepp med ett av de koniska kugghjulen i den i fig. 2 visade kraftöverföringen 42.

Strömställaren 130 är normalt bruten samt är försedd med en manöverkuts 131. Strömställaren är monterad på ett nedre sidoför- skjutet parti av det övre elementet 80 medelst skruvar 139, så att manöverkutsen 131 är införd i urtaget 11% i kammen 110 hos det ned- re elementet 92 när de övre och nedre elementen 80, 92 intar sitt normala inbördes vinkelläge. När det nedre elementet 92 vrids i en- dera riktningen i förhållande till det övre elementet 80, intrycks strömställarens 130 manöverkuts 131 av en av kanterna 114 på kammen 110, såsom visas med streckpunkterade linjer i fig. 3.

Såsom visas i fig. 9 är strömställaren 130 normalt bruten när inget motstånd mot omkastning av kraftöverföringen föreligger. När dylikt motstånd uppträder, kommer emellertid kutsen 131 att påverkas, varvid en strömkrets bildas från tyristorns 2OH katod till jord så att vissa täfidpulser föres till jord i syfte att minska motorvarv-' talet. Såsom kommer att förklaras mer i detalj nedan avkänner den i fig. 9 visade kretsen 200 motorhastigheten och fastställer med vil- ken periodicitet tändpulserna skall bortshuntas i och för nedbringan~ de av motorvarvtalet till det förutbestämda värde vid vilket om- ställning av kopplingsmuffen 48 lätt skall kunna ske.

Innan den hastighetsavkännande tändningsbrytkretsen enligt fig. 9 beskrives, skall ställhjälporganet 60 diskuteras ytterligare.

Detta organ bildar en lägesavkännare, som i sin helhet är betecknad med 129 i fig. 3 och som avkänner kopplingsmuffens 48 faktiska axiel- la läge. Tändningsbrytkretsen är verksam som svar på lägesavkännaren i syfte att valbart styra tändningen hos förbränningsmotorn. Lägesav- kännaren innefattar en andra strömställare 132, som har en manöver- kuts 133, och en kam 142, vilken sträcker sig från det övre elementets 80 sidoparti. Strömställaren 132 är anbragt på ett med avseende på sitt vinkelläge ställbart fäste 135, som medelst skruvar 136 är för- bundet med växelmanöverdonets hus 58. Kammen 142 har en kant 143 med ett mittbeläget urtag 145 och kantpartier 14k, som påverka den andra strömställaren 132 när det övre elementet 80 vridits till ett läge svarande mot kopplingsmuffens H8 fullständiga införande i ettdera av drivningslägena för gång framåt respektive back.

Lägesavkännaren 129 kan användas oberoende av belastningsavkän- 10 15 20 25 30 35 H0 450 570 11 naren 63 och kan påverkas vid andra ställen av kopplingsmuffens förflyttningsväg i syfte att valbart styra tändningsbrytkretsen och motortändningen. Vid det föredragna utförandet innefattar emel- lertid lägesavkännaren 129 den normalt slutna strömställaren 132, som påverkas vid utsträckt förflyttning av det övre elementet 80 och som är seriekopplad med strömställaren 130 i syfte att påverkas så, att den funktionsmässigt åsidosätter den första strömställaren 130 för att avsluta det valbara, av kretsen i fig. 9 âstadkomna av- brottet av motorns tändning. Detta tillstånd av funktionsmässigt åsidosättande kan exempelvis inträffa till följd av att länken GH förflyttas extra långt eller till följd av felinställning av ställ- hävstångens 61 neutralläge.

I och med ovanstående beskrivning av kända typer av anord- ningar för avkänning av kopplingsmuffens ställning och motstånd, finns den lämpliga bakgrunden för beskrivning av den nya, i fig. 9 visade kretsen för avkänning och brytning av motortändningen. För att rekapitulera gäller att under båtmotorns normala gång så öppnas och sluts brytarspetsarna 19a av fördelardosans brytarkam (visas ej), varvid högspänningspulser avges från tändspolens 19 sekundärlindning till tändstiften på vid förbränningsmotorer konventionells sätt. När brytarspetsarna 19a öppnar, bortkopplas tändspolen 19 från jord, var- vid en strömpuls avges till tändningsbrytkretsens 200 ingångsklämma 102. I normala fall behandlas dock dylika strömpulser icke av tänd- ningsbrytkretsen. När emellertid motstånd föreligger mot omkastning av kopplingsmuffen och motorvarvtalet måste sänkas för att tillåta fullständigt ingrepp mellan kopplingsmuffen och ett av de koniska kugghjulen i kraftöverföringen, avkännes - såsom beskrivits ovan - detta motstånd, varvid den normalt öppna strömställaren 130 sluts så att tändningsbrytkretsen träder i funktion och bortshuntar vissa tändpulser till jord så att motorvarvtalet sänks till en förutbe- stämd nivå, som är tillräckligt hög för att förhindra att motorn stan- nar men tillräckligt låg för att medge att kopplingsmuffen förflyttas till fullt ingrepp. Tändningsbrytkretsen 200 är utförd för att valbart leda tändpulserna till jord med hjälp av en tyristor 20U, visad med sin standardsymbol och innefattande anod, katod och styre. Positiva pulser matas till styret för tändning av tyristorn 204 och därigenom shuntning till jord av tändpulser, detta under förutsättning av att den belastningsavkännande strömställaren och den kopplingsmuffens lä- ge avkännande strömställaren 132 båda är slutna. Om båda dessa ström- ställare är öppna, kommer bâtmotorn helt enkelt att arbeta vid ett 10 15 20 25 30 35 HO 450 370 _12 mot spjällínställningen svarande varvtal även om positiva signaler matas till tyristorns ZÖH styre. , Elektrisk energi för den i fig. 9 visade kretsen erhålles från ett ombord på båten befintligt batteri 205 med märkspänningen 12 V. Batteriets spänning tillföres till en spänningsregulator 206, som exempelvis avger spänningen 8,2 V till matarledningen 207. Denna ledning är förbunden med en positiv ledning 208 på ett icke visat mönsterkort.

En IC-tidkrets 210 utgör ett viktigt element i tändnings- brytkretsen och kan exempelvis utgöras av en tidsstyrningskrets av typen 555. Kretsen 210 kan betraktas som en jämförelsekrets som jäm- för tändpulsernas repetititionsfrekvens med tidskonstanten för en tidkrets. Tändpulsernas repetitionsfrekvens är ett mått på motorvarv- talet. När motorhastigheten ligger under en förutbestämd nivå, skulle en då vald omkastning i kraftöverföringen icke förhindras utan tids- styrningskretßenfskulle tillåta att samtliga tändpulser matades till motorns tändstift, varför motorn således skulle gå med en hastighet bestämd av"gasspjällets.ställning. Om motorn arbetar med en hastighet liggande över den förutbestämda minimihastighet som erfordras för- hindrande av tjuvstopp, och om nämnda omkastning förhindras, träder kretsen 210 1 funktion och åstadkommer shuntning till jord av vissa tändpulser så att motorhastigheten i och för underlättande av omkast- ningen sänks, dock ej under ett förutbestämt minimivarvtal. Såsom kommer att framgå nedan, tillåter tidsstyrningskretsen att en viss andel av tändpulserna matas till motorns"tändstift även under sänk- -ning av motorvarvtalet, detta för att ytterligare undvika problem med motorstopp.

Tidkretsen 210 har sina stift H och 8 anslutna till den posi- tiva ledaren 208, under det att stift 1 är förbundet med den negativa ledaren eller jord 211. Stift 5 är förbundet med ledaren 211 via en kondensator 212 eftersom detta stift icke används vid föreliggande koppling.

Kretsen 210 är förenad med en RC-tidkrets bestående av ett högohmigt motstånd 213 i serie med en kondensator 21%. Denna RC-krets är ansluten mellan den positiva ledaren 208 och den negativa ledaren 211. Motståndet 213, och därmed RC-kretsens tidskonstant, kan ges olika värden vid användning tillsammans med olika motorer. Motståndet 213 är valt för att passa till exempelvis en två-, fyr-, sex- eller åttacylindrig motor, vilka alla har olika tändpulsfrekvens vid samma varvtal. Motståndet 213 väljes sålunda för fastläggande av en minimi- 10 '15 20 '25 30 35 ÄO 450-570 1 13 hastighet, över vilken tändningsbortfall eller eliminering av vis- sa tändpulser sker i och för minskning av motorhastigheten. Kretsens 210 stift 6 och 7 utgöres på känt sätt av ett spänningskänsligt stift respektive ett kondensatorurladdningsstift. När kondensatorn 21% upp- laddats till omkring två tredjedelar av spänningen mellan ledarna 208 och 211, har tröskelvärdet nåtts och detta avkännas medelst stiftet 6. Under uppladdningen av kondensatorn 214 befinner sig utgångsstiftet 3 vid hög'nivå, dvs. nära ledarens 208 spänning. När tröskelvärdet avkännes via stiftet 6, urladdas kondensatorn via stift 7, varvid utgångsstiftet 3 övergår till låg nivå svarande mot en spänning nära ledarens 211 spänning. Kondensatorn 21% kan fortsätta sin urladdning via stiftet 7, och utstiftet 3 förblir vid låg nivå tills tidsstyr- níngskretsen åter triggas genom att en negativt riktad puls tillföres till triggstiftet 2. Utan andra kretskomponenter skulle således för- loppet vara följande: uppladdning av kondensatorn 214, varvid ut- gångsstiftet 3 antar hög nivå, avkänning av tröskelvärdet, urladd- ning av kondensatorn 21% samt övergång till låg nivå på stiftet 3 tills en negativt riktad puls tillföres till stiftet 2.

Utgångsstiftet 3 på kretsen 210 är via ett relativt lågohmigt motstånd 215 förbundet med en kopplingspunkt J mellan ett motstånd 216 och en kondensator 217. Motståndets 216 andra ände är via en ledning 219 ansluten till tyristorns 2OU styre G. Under nedan beskrivna om- ständigheter utgör utströmmen från stiftet 3 den till tyristorns ZOH styre matade styrströmmen för tillslag av tyristorn i mån av behov och i rätt fasläge för att underlätta omkastning av kraftöverföringen.

Det kan observeras att ett motstånd 220 är anslutet över den av mot- ståndet 216 och kondensatorn 217 bestående kretskonfigurationen som kan betraktas som en fördröjningskrets, varvid motståndet 220 har till uppgift att under vissa omständigheter urladda kondensatorn 217.

Motståndet 220 har emellertid betydligt högre värde än motståndet 216, varför det senare notmalt kan släppa igenom strömpulser till tyris- torns styre.

Betrakta nu tändpulsingången till kretsen. Varje gång brytar- spetsarna 19a öppnas i och för alstring av en tändpuls, tillföras en motsvarande puls till ingångsklämman 202 (till vänster i fig. 9).

Detta sker alltid när motorn arbetar. Varje puls matas via ett ström- begränsningsmotstånd 221 och ett ytterligare motstånd 222 till tran- sistorns Q1 bas. Varje gång en tändpuls uppträder, slår transistorn Q1 till med nedan förklarade följder. Ett motstånd 223 med en paral- lellkopplad kondensator 22% bildar en filterkrets för eliminering av 10 15 20 25 30 35 40 450 370 1H kontaktstudsar och dubbeltriggning av transistorn Q1, något som eljest skulle kunna inträffa till följd av den ojämna och flertop- piga vågformen hos tändpulserna.

Transistorns Q1 kollektorkrets matas från ledaren 208 via ett kollektormotstånd 225. Varje gång transistorn Q1 bringas slå till momentant, slår även en ytterligare transistor Q2 till i och för urladdning av tidskondensatorn 21H. Transistorn Q2 är normalt oledande till följd av den förspänning som tillföres från mittpunkten i en spänningsdelarkrets bestående av två seriekopplade motstånd 227, 228 mellan den positiva och negativa ledaren 208 respektive 211.

Transistorns Q1 kollektor är via en kondensator 229 förbunden med spänningsdelarens mittpunkt 226 och således med transistorns Q2 bas.

Under de mellan tändpulserna uppträdande intervallen, då transistorn Q1 är oledande, uppladdas kondensatorn 229 över motstånden 225 och 228. Under pulsintervallen är sålunda kondensatorns 229 vänstra plat- ta positiv och dess högra platta negativ. När transistorn Q1 till- föres en puls och blir ledande, kommer kondensatorns 229 vänstra platta i praktiken att förbindas med den negativa ledaren 211, vil- ket resulterar i att en negativt riktad puls uppträder vid punkten 226 och således även vid transistorns Q2 bas. Resultatethärav är att transistorns Q2 bas-emitterkrets förspännes i framriktningen av spän- ningen över tidskondensatorn 21k. Detta medför att transistorn Q2 slår till och urladdar kondensatorn 214 via ledarna 230 och 231. Så- lunda inses det att - oberoende av huruvida omkastning av kraftöver- föringen försöker företagas eller ej - varje tändpuls kommer att för- orsaka en urladdning av tidskondensatorn 214 till nära nollspänning till följd av den låga impedansen i kretsen genom transistorn Q2.

De återupprepat uppträdande, negativt riktade pulserna vid punkten 226 medför att motståndets 228 övre ände får negativ poten- tial varje gång en tändpuls uppträder. Denna negativa puls överföras via ledaren 232 till tidsstyrningskretsens 210 triggstift 2. Kretsen 210 reagerar på en dylik negativ triggpuls om den hunnit bli funk- tionsberedd, dvs. om tillräcklig tid förflutit så att kondensatorn 214 åter påbörjat sin uppladdning. Om tillräcklig tid icke förflutit och tidkretsen således icke är funktionsberedd, har den negativa triggpulsen ingen verkan. När tändpulserna anländer med tillräckligt låg repetitionsfrekvens, kommer tillräcklig tid att ha förflutit för att tidkretsen 210 skall vara funktionsberedd, dvs. kondensatorn 214 hinner nå tröskelspänningen så att kretsens utgångsstift 3 övergår till låg nivå och förblir vid denna nivå tills en~fleg&tiV tPi8gPU1S 10 15 _m 25 30 35 40 450 370 .15 tillföres till kretsens triggstift 2.

När nu samtliga komponenter i tändningsbrytkretsen beskrivits, skall kretsens funktion undersökas närmare. Det finns ett flertal olika hastighetsomrâden och tillstånd hos förbränningsmotorn, för vilka tändningsbrytkretsen reagerar på olika sätt. Betrakta först det fall då motorn arbetar med en hastighet under nämnda förutbe- stämda gräns; i detta fall erfordras varken tändningsbrytning eller minskning av motorvarvtalet, eftersom kopplingen utan motstånd kan förflyttas till fullt ingrepp. Eftersom tändpulserna anländer med låg frekvens, kommer kondensatorns 214 spänning att nå tröskelvärdet mellan pulserna och kretsen 210 att bli funktionsberedd. Kondensatorn 214 kommer sålunda att urladdas varje gång via kretsens 210 stift 7.

Utgångsstiftet 3 kommer att antaga hög nivå tid början av laddnings- intervallet för kondensatorn 214, och samtidigt påbörjas uppladdning av fördröjníngskondensatorn 217 i utgångskretsen. Under den mot kon- densatorns 217 uppladdning svarande tidsfördröjningen, tillföres ingen styrström till tyristorn 204. En normal tändpuls kommer således att matas till motorns tändstift. Ett kort ögonblick senare, när kretsens 210 stift 6 avkänner att kondensatorn 214 uppladdats till tröskelspänningen, övergår kretsens utgångsstift 3 till låg nivå, varjämte kondensatorn 214 urladdas via stiftet 7. Eftersom utgångs- stiftet 3 har låg nivå vid denna tidpunkt, kommer kort därefter kon- densatorns 217 övre platta, dvs. kopplingspunkten J, att antaga låg nivå. I och med att punkten J blir lågnivåig, tillföres tyristorn 204 ej längre någon styrström och förblir i frânslaget tillstånd. Tids- kondensatorn 214 kan ej börja återuppladdas förrän nästa tändpuls an- länder, varvid kretsens210 triggstift 2 i och för triggning övergår till låg eller negativ nivå så att tidskondensatorn 214 åter kan börja uppladdas. Stift 3 övergår därefter åter till hög nivå, den ovan be- skrivna cykeln upprepas, och eftersom inga tändpulser shuntas till jord kommer motorn att arbeta vid den av spjällinställningen bestämda hastigheten under det förutbestämda gränsvärdet.

När nästföljande tändpuls uppträder, upprepas det nyss beskrivna förloppet, dvs. transistorerna Q1 och Q2'slår till och en triggpuls matas till tidkretsen 210. Återupprepning sker eftersom tidsstyrnings- kretsen hunnit bli funktionsberedd och enbart väntar på att en trigg- puls skall anlända till stiftet 2. Under väntetiden förblir tidskon- densatorn 214 urladdad över stiftet 7. När triggpulsen uppträder, övergår kretsens 210 stift 3 äter till hög nivå varjämte kondensatorn 214 börjar uppladdas. Kopplingspunkten J övergår emellertid icke till 10 15 20 25 30 35 HO 450 370 _15 hög nivå omedelbart utan inväntar kondensatorns 217 uppladdning.

Således tillföres ingen styrström till tyristorn_204, och en nor- mal tändpuls matas till motorns tändstift. Tyristorn 20N tillföres styrström när kondensatorn 217 uppladdats, men vid denna tidpunkt har tändpulsen redan uppträtt. Uttryckt på annat sätt sker uppladd- ning av kondensatorn 217 och styrströmtillförsel till tyristorn, men detta äger rum mellan tändpulserna. Motorn kommer sålunda att arbeta på normalt sätt. Förloppet upprepas gång på gång och motorn fortsätter att arbeta i överensstämmelse med gasspjällets inställ- ning.

Såsom redan nämnts förblir kondensatorn 217 inte uppladdad under hela intervallet mellan tändpulser som anländer med lägre frekvens än den som svarar mot det förutbestämda gränsvärdet, utan den urladdas via en slinga innefattande motstånden 216 och 220. An- ledningen till denna uralddningskrets är att kondensatorn 217 måste uppladdas när nästa tändpuls anländer så att den tidigare nämnda fördröjningen uppkommer, eftersom eljest stiftet 3 skulle antaga hög nivå vid uppträdandet av varje triggpuls, varvid alla tändpulser skulle shuntas till jord av tyristorn 204. I det för tillfället be- traktade fallet kommer sålunda alla tändpulser att matas vidare så att motorn kan arbeta vid den mot spjällinställningen svarande has- tigheten och utan risk för motorstopp.

Antag nu att motorn arbetar vid högt varvtal samt att omkast- ning av kraftöverföringen inleds och att därvid sådant motstånd upp- träder att den belastningsavkännande strömställaren 130 åter sluts under det att den lägesavkännande strömställaren 132 likaså är slu- ten. Antag i rent exemplifierande syfte att vid det nu diskuterade fallet motorns förutbestämda minimihastighet svarar mot en tändpuls- frekvens av H0 Hz, och antag vidare att tändpulserna uppträder med frekvensen 60 Hz. I detta fall skulle i huvudsak likartade tidsstyr- ningsförhållanden råda, men tidsstyrningskretsen 210 skulle aldrig hinna bli funktionsberedd utan stift 3 skulle förbli vid hög nivå.

Anledningen härtill är att tändpulserna anländer så tätt inpå varand- ra att tidskondensatorn 21U alltid hinner urladdas via transistorn Q2 långt innan tröskelnivån är uppnådd. Detta härrör från det faktum att tidskondensatorn 214 urladdas av transistorn Q2 såsom gensvar på uppträdande av varje tändpuls. Eftersom tröskelnivån icke nås, kommer tidsstyrningskretsens stift 3 att förbli vid hög nivå, under det att tidskondensatorn strävar efter att uppladdas samtidigt som fördröj- ningskondensatorn 217 förblir uppladdad. Vid första intrycket kan 10 15 20 25 30 s; HO 4so,37o .17 det förefalla som om alla tändpulser skulle shuntas till jord via tyristorn 204, eftersom denna nu ständigt tillföres styrström som resultat av att stiftet 3 och kondensatorn 217 är vid hög nivå. Vad som i realiteten sker är emellertid att avledningen eller shuntningen av vissa tändpulser medför att motorn förlorar hastighet och till följd av tröghetskrafter kommer att nå ett varvtal under det förut- bestämda gränsvärdet. Tändpulser fortsätter dock att matas till tänd- ningsbrytkretsens ingång till följd av spänningsfallet över tyristorn 204. När motorvarvtalet faller under det förutbestämda värdet, hinnerá tidsstyrningskretsen att funktionsförberedas, varvid tändpulser kom- mer att matas till motorns tändstift på samma sätt som beskrivits Ovan i samband med att motorn arbetade under det förutbestämda gränsvärdet.

Motorvarvtalet kommer nu att sträva efter att öka till ett_mot spjäll- inställningen svarande värde, men så snart varvtalet överskrider den förutbestämda gränsen kommer tidsstyrningskretsen återigen icke att hinna funktionsförberedas, vilket medför att tyristorn ZOH äter kom- mer att vara ledande tills varvtalet fallit till det förutbestämda gränsvärdet eller under detsamma. I praktiken har det visat sig att motorvarvtalet sjunker till ett värde något under gränsvärdet till följd av tröghetskrafter. När detta något under gränsvärdet liggande varvtalet uppnåtts, kommer motståndets 213 och kondensatorns 21% tidskonstant att vara kortare än intervallet mellan två på varandra följande tändpulser. Sålunda kommer kondensatorn 21M att uppladdas till tröskelvärdet och därefter urladdas. Utgångsstiftet 3 förblir vid hög nivå tills kondensatorn 21H når tröskelvärdet och övergår därefter till låg nivå. Nästföljande tändpuls triggar åter tídkretsen 210, såsom beskrivits ovan, varvid utgångsstiftet 3 övergår till hög nivå. Däremot övergår kondensatorn 217 icke omedelbart till hög nivå, eftersom den först måste uppladdas. Detta är orsaken till att nästa tändpuls tillåtes passera. Efter det att tidskondensatorn 214 urlad- dats till ungefär 1/Sa? matningsspänningen, övergår utgångsstiftet 3 åter till låg nivå så att ingen styrström tillföres till tyrístorn 204. När nästa tändpuls anländer, tillföres återställningsstiftet 2 åter en samtidigt uppträdande, negativt riktad triggpuls, vilket re- sulterar i att tidskondensatorn 21H åter börjar uppladdas. Förloppet fortsätter till den givna spjällinställningen så att motorvarvtalet åter kommer att sjunka något under gränsvärdet och bringa tyristorn att slå ifrån, varvid motorns tändstift åter kommer att alstra gnistor och motorns hastighet öka under flera varv tills gränsvärdet äter överskrides och tyristorn slår ifrån. Motorn kommer således att arbeta 10 15 20 25 30 35 450 370 18 inom ett område beläget mellan ett värde något över och mycket litet under det förutbestämda gränsvärdet.

Under vissa förhållanden kan omkastning av kraftöverföringens kopplingsmuff möta motstånd även när gasspjället är inställt för en Z motorhastighet i mellanområdet. Antag exempelvis att tändpulsfrekvenser är H0 Hz vid det förutbestämda gränsvärdesvarvtalet, och antag att ett ovanför medelvarvtalet liggande varvtal motsvarar en tändpuls- f frekvens på omkring 60 Hz. Antag vidare att det motorvarvtal, vid vilket omkastning önskas genomförd, motsvarar en tändpulsfrekvens på omkring 45 Hz. Under dessa förhållanden kommer tidskondensatorn 214 att ha möjlighet att uppladdas till tröskelspänníngen under ett tänd- pulsintervall men inte under nästa till följd av variationer i "död- Il' I tiden" mellan två på varandra följande pulser. Följden blir att tänd- pulserna tillåtes passera med vissa periodiska intervall; exempelvis kan varannan eller var tredje puls tillåtas passera. Under alla för- hållanden medför det pulsantal som tillåtes passera eller det antal gånger tyristorn 204 göres oledande och tiden mellan det att detta inträffar att det uppstår en buffertzon som hjälper till att förhind- ra motorstopp._ _ De ovan angivna pulsfrekvenserna har valts enbart på grund av den klarhetusom uppnås vid användning av numeriska, lätt jämförbara värden. Såsom dock redan nämnts är de tändpulsfrekvenser som är för- knippade med uppgiften att hålla en motor gående utan risk för mo- torstopp olika för olika motorer. Sålunda väljes motståndets 213 re- sistansvärde på sådant sätt att man uppnår det med varje enskild motor förknippade börvärdet eller minimivarvtalet.

Det är önskvärt att tändningsbrytkretsen blir inaktiv vid höga motorvarvtal, då man under normala förhållanden ändå icke önskar ut- föra omkastning av kraftöverföringen. För att återvända till fig. 3, är det uppenbart att när länken BH utför en kraftig rörelse så kommer kammen 142 att vrida sig till ett läge där ett av dess kantpartier 1H4 kommer att nedtrycka strömställarens 132 manöverkuts 133 så att denna normalt slutna strömställare öppnas. Såsom framgår av fig. 9, medför _ detta att kretsen mellan tyristorns ZOU katod och jord öppnas även om den belastningsavkännande strömställaren 130 skulle stå i Slutet läge.

När strömställaren 132 är öppen, kommer sålunda tyristorn ZOH icke att bli ledande och shunta några tändpulser till jord, även om dess styre skulle tillföras styrström från tändningsbrytkretsen. v:

Claims (7)

450 570 id Patentkrav

1. Tändningsbrytkrets för minskning av varvtalet hos en med tändsystem försedd förbränningsmotor (16), som ingår i en marin framdrivningsanordning, till en förutbestämd undre gräns för att därigenom underlätta omkastning av framdrivníngsanordningens kraft- överföring, vilken framdrivningsanordning innefattar dels en propel- leraxel (27), dels nämnda kraftöverföring, vars inorgan är förbundna med motorn (16) och vars utorgan är förbundna med propelleraxeln (27), dels ett kopplingsorgan (48), som är omkastbart från ett inaktivt neu- tralläge till ett aktivt läge i och för sammankoppling av kraftöver- föringens in- och utorgan med varandra, dels en jordningsströmställare (130), och dels organ (131), som reagerar på uppträdande omkastnings- motstånd och inkorrekt eller ofullständigt ingrepp i kraftöverföringen genom att sluta jordningsströmställaren (130) och därigenom möjliggöra varvtalssänkning, k ä n n e t e c k n a d av att tändningsbrytkretsen innefattar dels en ingångsklämma (202) för tillförsel av tändnings- pulser från tändsystemet, dels en halvledarströmställare (204), som är kopplad i serie med jordningsströmställaren (130) mellan nämnda in- gángsklämma (202) och jord och som är försedd med en styrelektrod (G), som vid aktivering under uppträdande tändpulser bringar halvledar- _ strömställaren (204) till ledning så att tändpulser shuntas till jord om jordningsströmställaren (131) är sluten, dels strömmatningsklämmor _ (208, 211) för anslutning till en likströmkällas (205) positiva resp. negativa, jordade pol i och för aktivering av tändningsbrytkretsen, dels en, en förutbestämd tidskonstant uppvisande RC-tidkrets innefat- tande resistansorgan (213) och kapacitansorgan (214) kopplade i serie med varandra och anslutna till nämnda strömmatningsklämmor, samt dels ett tidsstyrningsorgan (210) för jämförelse av tändpulsintervallen med RC-kretsens tidskonstant och uppvisande en utgångsklämma (3) som är ansluten till halvledarströmställarens styrelektrod (G), varvid tids- styrningsorganet - när tidsintervallet mellan på varandra följande tändpulser, såsom en följd av att motorn arbetar vid eller under den förutbestämda undre gränsen, är längre än tídskonstanten - reagerar genom att omkoppla sin utgângsklämma (3) till inaktivt tillstånd in- nan tändpulserna uppträder så att halvledarströmställaren (ZOU) hind- ras frân att shunta tändpulserna till jord, under det att - då nämnda tidsintervall är kortare än tidskonstanten - utgångsklämman omkopplas till aktivt tillstånd vid de tidpunkter då tändpulser uppträder, så att styrelektroden aktiveras och bringar halvledarströmställaren (2014) att valbart shunta tändpulserna till jord i syfte att minska motor- 450 370) 20 varvtalet till ungefär nämnda förutbestämda undre gräns, varefter) tidsintervallet åter kommer att bli något längre eller något kortare än nämnda tidskonstant.

2. Krets enligt kravet 1, k ä n n e t e c k nia d av att nämnda tidsstyrníngsorgan (210) uppvisar dels en tröskelspänningsavkännings- klämma (6) och en kondensatorurladdningsklämma (7), vilka båda är an- slutna till RC-kretsens (213, 21ü) mittpunkt, dels nämnda till halv- ledarströmställarens styrelektrod (G) anslutna utgångsklämma (3), och dels en triggsignalingångsklämma (2), som då den tillföres en trigg-. signal påverkar tidsstyrningsorganet så att en ny tidsstyrningsperiod initieras; att en första transistor (Q2) har sin belastningskrets an- sluten mellan RC-kretsens mittpunkt och jord; att triggkretsorgan har aina ingångsorgan förbundna med nämnda tändpulsmatade ingångsklämma (202) och reagerar på varje tändpuls genom att bringa transistorn (Q2) till ledande tillstånd så att RC-kretsens kapacitansorgan (214) ur- I laddas och så att, samtidigt som denna urladdning påbörjas, alstring sker av en triggsignal för start av en ny tidsstyrningsperiod; att tidsstyrningsorganet (210) är inrättat dels att omkoppla sin utgångs- klämma (3) till hög logiknivå under uppladdning av RC-kretsens kapa- citansorgan (214), dels att, då tröskelnivån nås, initiera urladd- ning av detta kapacitansorgan via kondensatorurladdningsklämman (7) och samtidigt omkoppla sin utgångsklämma till låg logiknivå i syfte att definiera tidsstyrningsperiodens slut, och dels att vidmakthålla sin utgångsklämma (3) vid låg logiknivå tills en triggsignal matas till triggsignalklämman (2); att en fördröjningskrets, bestående av en seriekoppling av ett motstånd (216) och en kondensator (217), har sin mittpunkt ansluten till tídsstyrningsorganets utgångsklämma (3), varjämte kondensatorn är ansluten till jord och motståndet till halv- ledarströmställarens styrelektrod (G); att fördröjningskretsens kon- densator (217) urladdas varje gång utgångsklämman (3) övergår till låg logiknivå, under det att kondensatorn förblir uppladdad under en tändpulsföljd svarande mot att motorn arbetar över ett visst varvtal samtidigt som nämnda utgångsklämma då förblir vid hög logiknivå i syfte att hålla styrelektroden (G) aktiverad; varvid kondensatorn (217) när motorvarvtalet sänkts under nämnda förutbestämda gräns till följd 'av att en eller flera tändpulser bortshuntas och när utgångsklämman (3) åter övergår till hög nivå, ger upphov till en fördröjning under sin uppladdning så att en eller flera tändpulser icke bortshuntas utan tillåter motorvarvtalet att öka till eller något över det förutbestämda varvtalet så att motorstopp undvikes. . UV L, 450 570

3. Krets enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att ett motstånd (220) är parallellkopplat med fördröjningskretsen.

N. Krets enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a d av att tidsstyrningsorganet (210) utgöres av en IC-krets av typen 555.

5. Krets enligt något av kraven 2-4, k ä n n e t e'c k n a d av att nämnda triggkretsorgan innefattar dels en andra transístor (Q1), som har sin bas förbunden med den tändpulsmatade ingångsklämman, sin emitter med jord och sin kollektor med ett till likströmstkällans po- sitiva pol anslutet kollektormotstånd (225), vilken andra transistor blir ledande såsom gensvar på varje anländande tändpuls, dels en spän- ningsdelare.bestående av en seriekoppling av ett första och ett andra motstånd (227, 228), av vilka det första är anslutet till strömkällans positiva pol och det andra till jord, varjämte en kopplingskondensator (229) är ansluten mellan den andra transistorns (Q1) kollektor och det första och det andra motståndets gemensamma punkt (226), vilken punkt är förbunden med tidstyrningsorganets (210) triggklämma (2) och även med den första transistorn (Q2); varvid kopplingskondensatorn (229) uppladdas positivt på sin mot den andra transistorns (Q1) kollektor vända sida när denna transistor är oledande mellan tändpulserna, och varvid kopplingskondensatorn (229) urladdas via denna andra transistor (Q1) vid uppträdandet av en tändpuls så att det vid spänningsdelarens gemensamma punkt (226) uppträder en negativt riktad puls som åstad- kommer triggning av tidsstyrningsorganet (210) och tillslag av den första transistorn (Q2) i och för urladdning av RC-kretsens kapaci- tansorgan (214).

6. Krets enligr kravet 1, k ä n n e t e c k n a d av att den innefattar en normalt sluten andra strömställare (132) samt organ (133) för öppnande av denna andra strömställare såsom gensvar på att kraftöverföringens kopplingsorgan (H8) utfört fullständig sammankopp~ ling av kraftöverföringens in- och utorgan, varigenom halvledarström- ställaren (204) som följd av öppnandet av den andra strömställaren förhindras från att bortshunta några tändpulser.

7. Krets enligt något av kraven 1-H, k ä n n e t e c k n a d av att RC-kretsens tidskonstant bestämmes av värdet på kapacitans- och/eller resistansorganet, samt att dessa värdentväljes för åstad- kommande av en tidskonstant som på lämpligt sätt är koordinerad med en viss förbränningsmotors, av cylinderantalet bestämda tändpuls- frekvens.