SE448129B - Sett och apparat for registrering av digitaliserad information pa ett registreringsmedium - Google Patents

Description

44sa129 cering används denna synkroniseringssignal av ett_servosystem för att styra en drivrulle för bandet så att de digitala sig- nalerna reproduceras med riktiga tidkopplingsförhållanden.-Des- sa synkroniseringssignaler reproduceras således med en period, som är lika med datablockets period. Vanligen uppvisar dessa reproducerade synkroniseringssignaler en tämligen hög repeti- tionsfrekvens, i synnerhet om längden eller varaktigheten av datablocket är förhållandevis kort. En sådan kort längd eller varaktighet för ett datablock är fördelaktig i många felkorri- gerings-avkodningsscheman¿ Den förhållandevis snabba repeti- tionsfrekvensen för denna synkroniseringssignal, vilken an- vänds för att styra servot till drivrullen, begränsar emeller- tid avsevärt servosystemets tolerans att klara av gitter, tid-- kopplingsfel på grund av utvidgning av registreringsmediet etc.

PCM-audioregistreringsapparater erbjuder den fördelen att syn- nerligen noggrann elektronisk redigering kan genomföras. I etta datablock kan t.ex. ett datablock uppsökas, vilket represente- rar en förhållandevis liten förändring av ljudinformationen och detta datablock, liksom även ett flertal efterföljande data- block, kan då m0åifiêZäSr ersättas etc. Den position i vil- ken denna elektroniska redigering börjar kallas “intrycknings“- -punkt och den position där denna redigering slutar kallas "ur- trycknings"-punkt. För att redigeringen skall bli optimal mås- te givetvis intrycknings- och urtryckningspunkterna vara kän- da med hög noggrannhet. Detta kan åstadkommas genom att iden- tifiera de enskilda datablock som är belägna vid intrycknings- och urtryckningspunkterna. Sådan datablockidentifiering eller -uppsökning kan åstadkommas genom att anordna en datablock- adress i början av varje registrerat datablock. För att undvi- ka_oklarhet måste datablockadressén bildas av ett stort antal. bitar med hänsyn till det stora antal datablock som kan re-; gistreras i ett dataspår. Således kan datablockadressen komma- att bli orimligt omfattande, Av denna anledning har man inte varit särskilt entusiastisk inför tanken att använda en data- #1' ' 448 129 blockadress i början_av_varje datablock. Om en datablockadress anordnas i början av exempelvis en grupp bestående av tio da- tablockv vilket medger att datablockadressen_innehåller ett färre antal bitar, kan intrycknings- och urtryckningspunkter- na inte väljas med så stor precision som annars skulle erhål-~ las om datablockadressen ingick i varje datablock. Föreliggan- de uppfinning syftar till att åstadkomma ett sätt och en ap- parat för_registrering av digitaliserad information i form av datablock, vilket sätt respektive vilken apparat undviker de ovan nämnda nackdelarna och icke uppvisar de ovan nämnda' bristernaf d Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett för- bättrat sätt och en förbättrad apparat för registrering av åt- minstone en kanal med digitaliserad information i åtminstone ett dataspår på ett registreringsmedium, varvid den digitali- serade informationen registreras i individuellt identifierba- ra och åtkomstbara datablock.

Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett för- bättrat sätt och en förbättrad apparat för registrering av digitaliserad information i enlighet med det ovanstående, var- vid en synkroniseringssignal registreras och sedermera repro- duceras i servostyrningssyfte. Repetitionsfrekvensen för den reproducerade_synkroniseringssignalen är tillräckligt låg för att medge ett större toleransområde för mekaniskt gitter, dutvidgning av registreringsmediet etc.

Ett annat föremål för uppfinningen är att åstadkomma ett sätt och en apparat för registrering av digitaliserad information i åtminstone ett dataspår, varvid ett separat styrspår även registreras. I styrspåret finns inspelat en styrsignal, som dels innefattar åtminstone en synkroniseringssignal, vilken under reproducering kan användas för servostyrning, och dels en sektoradress som används för att identifiera den digitali- serade informationen som finns registrerad i dataspåren. 44sg129f se =p e typ de .

Såsom omnämnts ovan syftar uppfinningen till att åstadkomma ett sätt och en apparat för registrering av åtminstone en ka- _nal med digitaliserad information i åtminstone ett dataspâr '_på ett registreringsmedium. Allmänt sett registreras n kana- ler med digitaliserad information i m dataspår. Varje kanal registreras i ä dataspår, varvid m n och m ochfn_är heltal.

Den digitaliserade informationen kodas för att bilda data- *block där varje datablock innehåller ett förutbestämt antal «dataord-som representerar den digitaliserade informationen.

Datablocken fördelas bland de enskilda dataspåren och re- gistreras i dessa. Varje datablock är även försett med en blockadress som identifierar datablocken. Successiva data- block, vilka innehåller de respektive blockadresserna, re- gistreras i vart och ett av dataspåren. Vidare alstras en pe-l riodisk styrsignal under successiva sektorintervaller. Den periodiska styrsignalen innehåller åtminstone en svnkronise- ringssignal samt en sektoradress¿ Styrsignalen registreras i ett stvrspår och var och en av de successiva styrsignalerna registreras i varsitt sektorintervalli Ett antal datablock registreras i ett bestämt dataspår under varje sektorinter- Vvall.

I enlighet med en aspekt av föreliggande uppfinning består blockadressen av ett flertal bitar och sektoradressen av ett större antal bitar, varvid den minst signifikanta biten i I sektoradressen sammanfaller med, dvs; har samma logiska in- nebörd S0m den mest signifikanta biten i blockadressen.

I enlighet med en annan aspekt av föreliggande uppfinning alstras de enskilda blockadresserna genom stegvis förändring av den aktuella blockadressen för varje datablock som skall registreras i ett dataspår_och blockadresserna upprepar sig sedan ett förntbestämt antal sektorintervaller har registre- rats. Sektoradressen förändras stegvis för varje styrsignal som registreras och bildar därigenom i huvudsak sig icke upp- repande sektoradresser, vilka kan registreras utmed hela 7 längden av registreringsmediet.

:I 'IP ll' h 448 129% Ett särdrag med den föreliggande uppfinningen är att.registre- dra en kanal med digitaliserad information i ett flertal data- spår genom att fördela denna kanals datablock bland nämnda' antal dataspår så att varje dataspår innehåller ett flertal datablock under varje sektorintervall. Med detta arrangemang uppnås att varje datablock som registreras i samma inbördes läge i ett sektorintervall i vart och ett av det nämnda anta-j 'let dataspår uppvisar samma blockadress.

'En föredragen användning av föreliggande uppfinning är att eregistrera digitaliserade audiosignaler, t.ex. PCM-audiosig-- naler.

Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningarna, i vilka fig. 1 är ett schema- tiskt diagram som visar exempel på spårmönster som bildas i enlighet med föreliggande uppfinning, fig. 2A-ZF är tidsdia- gram som representerar olika signaler, vilka registreras i data- och styrspåren på registreringsmediet i enlighet med föreliggande uppfinning, fig. 3A-3C är tabeller som bidrager till att man förstår förhållandet mellan de olika format till- >sammans'med vilka föreliggande uppfinning kan utnyttjas, fig. *4 visar schematiskt ett arrangemang med registrerings- och 'avspelningsomvandlare som kan användas till att verkställa en redigering med utnyttjande av de fördelar föreliggande upp- finning erbjuder. Fig. 5 är ett blockschema av en utförings- form av en registreringssektion i vilken föreliggande uppfin- .ning användes, fig. 6 är ett blockschema av en utföringsform av en reproduceringssektion i vilken föreliggande uppfinning lätt kan tillämpas och fig. 7A-7C är tidsdiagram som användes till att förklara en fördel med föreliggande uppfinning.

I fig. 1 visas ett exempel på magnetband-spårkonfigurationer tillsammans med vilka föreliggande uppfinning kan användas.d Av nedanstående beskrivning framgår att uppfinningen kan använ- das för att registrera digitaliserad information på olika ty- ¿ per av registreringsmedier, t.ex. magnetband, magnetskiva, 443129 _ magnetark, optisk skiva etc. I nedanstående beskrivning antages att den digitaliserade informationen finns registrerad på ett magnetband. Vidare antages att detta magnetband rör sig med av-H seende på fasta registrerings- och avspelningsomvandlare. Fö- reträdesvis.är registrerings-omvandlarna, även kallade re- gistreringshuvudena, anordnade i ett aggregat så att ett fler- tal snar registreras samtidigt. Dessa spår visas i fig. l vara 7 registrerade på ett magnetband l vars bredd är t.ek. 6,35 mm.

Ehuru det inte visas kan i andra exempel spåren vara registre- rade på ett magnetband med bredden 12,70 mm och spåren kan även vara registrerade bå'ett magnetband med bredden 25,4 mm.- Såsom visas i figuren är de olika spåren parallella med var- andra och förlöner i magnetbandets längdriktning. Bandet 1 i a fig. l visas na kantspår TAl och TA2 vid sina motstående kan- ter. Dessa kantspår är avsedda för registrering av analoga signaler. öm bandet l exempelvis utnyttjas för att registrera digitala andiosignaler används de analoga spåren TAl och TA2 för att registrera analoga audiosignaler. Dessa analoga audio- - signaler är användbara för_lokalisering av önskade nartier av magnetbandet i samband med dess redigering, t.ex. så kallad skarvredigering eller elektronisk redigering.

Magnetbandet l visas ha en oentrumlinje-på vardera sidan om vilken det finns spår TC och TTj'Spåret TC är ett styrspår av- sett för registrering av en styrsignal. Denna styrsignal vi- sas i detalj i fig. 2B.fSpåret TT är avsett för registrering av en tidsköd.'_w I 'I ' Dataspâr TDl,_Tp2. TD3 och TD4 är inplacerade mellan det ana- loga spåret TAl och styrspâret TC. På motsvarande sätt finns dataspår TD5, TD6,_TD7 och TD8 inplacerade mellan tidskodspâ- ret TT och det analoga spåret TA2. Det inses att den digita- . liserade informationen registreras i vart och ett av datspå- -ren TD. I det visade.ekemplet med bandet, vars bandbredd är 6,35 mm, kan den digitaliserade informationen registreras i ettgoatyëklïgtlïformatdvait bland fiera olika. För att när- mare belysa uppfinningen och i exemplifierande syfte kommer ïl44e_129å tre separata format att beskrivas. Dessa format benämns nedan format A, format B och format C. I exemplifierande syfte re- gistreras digitaliserad information i formatet Ä i ett spår per kanal. Om således åtta kanaler med digitaliserad informa- tion finns förhanden, registreras dessa åtta kanaler varde- ra i varsitt av dataspåren TDl-TD8. I formatet B registre- 'ras den digitala informationen i två spår per kanal. Efter- 'asom åtta dataspår finns förhanden kan således totalt fyra ka- naler registreras, varvid kanal l registreras i spåren TDL och TD5, kanal 2 i spåren TD2 och TD6 etc. I formatet C re- gistreras den digitaliserade informationen i fyra spår per kanal. Med de i fig. l visade åtta dataspåren kan således to- talt.två_kanaler registreras. De digitala signalerna från ka- nal l_registreras i spåren TDl, TD3, TD5 och TD7 medan de digitala signalerna från kanal 2 registreas i spåren_TD2, TD4 och TDÉ. Det exakta sättet på vilket de digitala signalerna registreras i vart och ett av de olika spåren kommer att be- skrivas närmare i detalj nedan.

I fig. lA används följande tokstäver för de angivna dimensio- Ilelfnaå a = dataspårens delning b = aataspårets breda ' c = bredden av skyddsband vilka åtskiljer intilliggande 'dataspår d = avstånd mellan ett analogt spår och intilliggande dataspår räknat från-kanten av det analoga spåret 'till centrum av det intilliggande dataspåret e = bredden av ett analogt spår och bandbredden.

H1 II Ett numeriskt exempel på ovanstående dünensionergärå a = 480 pm (mikron) b = 280 till 380 pm C = 200 till 100 Pm 44s 129t 8 = 540 um = 445 amd . - r _ . - O V * ' e r = 6,30 mm fzo um. »1 g , - - ~ När format A används, varvid ett spår per kanal används för r registrering, framförs magnetbandet med en hastighet, som be- nämns dess högsta hastighet. När format B används, varvid två _ spår per kanal används för registrering kan bandhastigheten -maten likaledes kan reduceras. För en samplingsfrekvens fsei reduoerás till hälften.ooh denna lägre.bandhastighet kallas bandets mellanhastighet. När format C används, varvid fyra spår per kanal utnyttjas för registrering, kan bandhastigheten halveras ytterligare en gång och denna ytterligare reducerade bandhastighet kallas bandets lägsta hastighet. Ett numeriskti exempel för ett 6,35 mm brett band är följande: ' YA Format A Format B Format C Antal kanaler" 7 Z 8 Antal spår per kanal I l 2 _ sanahastighet»(cm/sek.) 76,00 ' 3s,ooe ~i9,oo Det inses att.om flera spår per kanal utnyttjas, kan bandhas- tigheten.minskas, varvid speltiden ökas, reduceras det antal kanaler som kan registreras." 'I A I I den föregående tabellen härleds den digitaliserade-informa-_ tionen, som finns registrerad i de olika dataspåren, från ana- loga signaler, vilka samplas med en förutbestämd samplings~ I frekvens. Varje sampel omvandlas till digital form. Såsom ett numeriskt_exempel kan nämnas att den samplingshastighet fs som används för att åstadkomma den digitaliserade informatio-_ nen är av storleksordningen 50,4 kHz. Andra samplingsfrekven- ser fs kan användas, När låga samplingsfrekvenser används in- e ses att den hastighet med vilken bandet drivs för registre- ring av den digitaliserade informationen i de respektive for-1 storleksordningen 44,1 kHz kan bandhastigheten för ett 6,35 mm brett band vid registrering i format A vara av storleksord- ¿§. "b.44a.129 ningen ca. 66,5 cm/sek. En samplingsfrekvens fs i storleksord- ningen ca. 32,0 kHz medför en bandhastighet för ett band med” lbandbredden 6,35 mm vid registrering i format A i_storleks- ordningen 48,25 cm per sekund. Givetvis halveras de ovanstå- ende bandhastigheterna om format B används och.dessa bandhas- tigheter halveras ännu en gång om format C-används.

I fig. 2A-ZF visas ett typiskt exempel på den styrsignal som registreras i styrspàret TC. Figurerna visar även ett typiskt exempel på den digitaliserade information som registreras i ett typiskt dataspâr TD1 Fig. 2B är ett tidsdiagram som rep- resenterar styrsignalen och fig. 2C-2F representerar i kombi- nation med varandra tidsdiagram för den digitaliserade infor- mationen.

Styrsignalen har en tidsrepresentation som visas i fig. 2B och denna styrsignal registreras i styrspåret TC för samtliga format. Styrsignalen består av en.synkroniseringssignal som är belägen i signalens begynnelseparti och denna synkronise- ringssignal ätföljs av ett styrord på 16 bitar, vilket är bil- dat av styrdatabitar Co-C15. På styrordet följerien sektor- adress på 28-bitar. Sektoradresserna är bildade av adressbi- tar S0rS27. Pâ sektoradressordet följer ett feldetekterings- kodord på 16 bitar, t.ex; ett ord skrivet i den cykliska re- dundanskoden (CRC)¿ Trots att den i fig,_2B visade styrsigna~ len består av förutbestämda segment, vilka vardera består av ett förutbestämt antal bitar, inses att om så önskas kan andra segment användas och vart och ett av de visade segmenten kan vara bildat av vilket önskat antal bitar som helst vilka med- ger representering av styrdata, sektoradresser och feldetek- teringskoder. Om så önskas kan synkroniseringssignalen vara belägen på någon annan förutbestämd plats i styrsignalen.

Det häri använda uttrycket "sektor" eller "sektorintervall" avser ett förutbestämt tidsintervall som svarar mot en förut- bestämd registreringslängd eller ett förutbestämt registre- ringsintervall nå registreringsmediet. Sektorintervallet de- >448i129 1. Û finieras av den i fig. ÉB visade styrsignalen. Suceessiva styr-d signaler registreras i successiva angränsande sektorintervaller.

För varje styrsignal som registreras i ett sektorintervall för- ändras stegvis sektoradressen med en enhet (dvsz med en bit).

Sålunda används sektoradressen för att identifiera det ifråga- varande sektorintervallet i vilket styrsignalen är registre- rada Access till det önskade sektorintervallet erhålls helt en- kelt genom adressering av den motsvarande sektoradressen. Det inses_att 228 successiva sektorintervaller kan registreas på exempelvis ett avsnitt av ett magnetband ooh de motsvarande lsektoradresserna kommer att öka från ett sektorintervall till det nästföljande så att de framträder exempelvis på följande a sätt (o00.;.ooo), (ooo...oo1), (oon...o1o), Såsom kommer att beskrivas närmare nedan registreras digita- liserad information i de respektive dataspåren TD under vart och ett av de successiva sektorintervallerna.

Den_synkroniseringssignal som föregår styrordet visas i expan- derad tidsskala i fig, 2A. Synkroniseringssignalen har en var- aktighet som är lika med fyra styrsignalbitceller, varvid en' bitcell är lika med det intervall som upptages av en enskild bit i styrordet, sektoradressen och CRC-koden. Synkronise- ringssignalen uppvisar ett förutbestämt, konstant synkronise- ringsmönster, vilket föregås av en "ingress". Syftet med in- gressen är att anpassa den sista eller minst signifikanta bi- i ten av CRC-koden, vilken ingår i den omedelbart föregående styrsignalen i och för säkerställande av att synkroniserings- mönstret uppträder på det visade sättet. Om exempelvis den sista biten av den föregående styrsignalen är,en binär "l", vilken uppvisar en relativt sett hög nivå, är ingressen i den lomedelbart efterföljande synkroniseringssignalen även på en relativt sett hög, binär "l"-nivå under en tid uppgående till ”0,5 T' (där T' är lika med bitcell-tiden för en styrsignalbit).

Om omvänt den sista biten i den omedelbart föregående styrsig- nalen är en binär "0“, vilken representeras av en relativt sett lågnivåig signal] är ingressen av den påföljande synkronise-I l ringssignalen en låg, binär "O"-nivå under denna tid 6,5 T'; h 448' 129 ll Sålunda kan ingressen'uppvisa'antingen ett första eller andra* logiskt tillstånd beroende på tillståndet för den sista biten i den omedelbart föregående styrsignalen. ' Det synkroniseringsmönster som ingår i synkroniseringssignalen och som följer på ingressen uppvisar en positivt gående över-I gång -vid tiden lT* efter ingressen och därefter en motsatt, negativt gående övergång vid tiden l,5T' efter den förstnämn- da positivt gående övergången. Synkroniseringssignalen slutar och styrördet börjar vid en tid lT' efter denna andra, nega- tivt gående övergång. Detta speciella synkroniseringsmönster är fördelaktigt eftersom det distinkt skiljer sig från pelle bitmönster som ingår i styrordet, sektoradressen eller CRC-ko- den av styrsignalen. Detta synkroniseringsmönster kan således lätt detekteras under reproducering i och för identifiering av början av successiva sektorintervaller. När synkronise- ringsmönstret har detekterats kan det även användas för att' synkronisera detekteringen av styrordet, sektoradressen och CRC-koden_av styrsignalen och detta kan även användas i en ser- vostyrningskrets för att styra banddrivningen under reprodu- .cering. När den föreliggande uppfinningen utnyttjas tillsam- mans med ett magnetiskt registreringsmedium representerar över-p gångarna i den registrerade signalen, t.ex. de visade över- gångarna som bildar synkroniseringsmönstret, magnetiska vekto- rer e Styrordet är så anpassat att det representerar styrdata vars syfte är att identifiera det ifrågavarande formatet som an- ' vänds för registrering av den digitaliserade informationen.

Sålunda kan styrbitarna C12-C15 representera den samplings-' frekvens som har använts för att digitalisera den analoga sig- nalen och som resulterar i den digitaliserade informationen, vilken registreras. Alternativt kan styrbitarna Clå-C15 repre- sentera bandhastigheten eftersom den hastighet med vilken re- gistreringsmediet drivs är relaterad till samplingsfrekvensen.

Såsom ettfexempel på de tre ovan nämnda representativa samp- lingsfrekvenserna kan styrbitarna C12-Clš, vilka nedan benämns *44s129e ' ¶ - 12 samplingeheseigheusiaeneifieringseignal,_vara fö1janae= iêentifiiënin§sši*nal' WÉLà 13 e Clze ' i ' ' *fe A5~_ oe 0 .oí ' Ä e > _ - ¶šo,4 ø o e-1 f e f“ e = 44,1 oï'e e1¶ o K i . _ .3z,o» eüet är således tydligt ett om så önskas ända uep till sexton ölikaisáñplingsfrekvehser kan anges av samplingäšfekveñsiåen- tifíeringssígnâlen (Cl2~Cl5).e Å ¶ štyrbifiaffia G9-Cllnfefiresenterar ået anfial spår per kanal_i vilka-vaïje kanel med diqitäliserad inførmaticn reqistrerasß Såsóm_ömfiåfihts_ö§an,rëgistrerâs varje kañal meä díqitaliserad infermation i varsitt äatäspår när format A våljš »medan när formafi B väljs varje kanal med åigitaliseräd inforàatiøn re~ qistreraš i två šeparata äataspår._I_fcrmätet C registreras varje kahäl meä äigitaliserad inførmation i fyra eeparata da- taspår. Äntalet sfiår per kafial kan representerae~med'styrbi- ¶ terna Cgáöïl på fö1jafiåe'sätfi: ¶ ^ e 6 0 ¶;0 -1 A' G* e,ov e 1-* f Q es o 1 ¶o 4 c Förutom ätt ködaë i ett önskaå koåningsschemä; vilket kod- ningšschema repreäenåeràs av äatabitar, vilka väljs bland datebítaçnä CÖ=Cg; kan äefi kodade diqitaliseraäe inførmatio- ^ å ningar av mihimüm= öëfi màximumintervallerna mellan successi= ' _ ñen moäuleräš infiäñ äeh_reqistferasi I modulafiern meäuleras de kodade digitäla Sigñalérñä för att_bíläa strikta begräns- va övergångar, vilket gör att distorsion.undviks när de di- gitaliserade siqnalëfna repredeceras.

Samplíflgåfrekvensfl e: A¶ - ' I ¶ D _e 2 X) i_44ß 129 Den av bitarna S0-S27 bestående~sektoradressen kan exempelvis alstras av en konventionell räknare, som stegas fram synkront med behandlingen och registreringen av varje sektorintervall.

Företrädesvis används styrsignaldata och sektoradressdata till att bilda en lämplig CRC-kod eller någon annan feldetekterings- 'kod med hjälp av vilken närvaron av ett fel i styrordet och/el- ler sektoradressen kan detekteras vid reprodnceringen. Bild- ning av en CRC-kod och det sätt på vilket denna kod används är känt för fackmannen och kommer därför inte att beskrivas' närmare nedan.

Såsom kommer att beskrivas.närmare nedan utsätts den i fig. 2B I visade styrsignalen för en FM-modulering och den FM-modulerade' styrsignalen registreras därefter i styrspåret TC. Oberoende av det speciella format som används för att registrera den digitaliserade informationen är den FM-modulerade, ovan be- skrivna styrsignalen gemensam för de olika formaten.

Fig. 2C visar ett tidsdiagram vilket åskådliggör det sätt på vilket digitaliserad information registreras i ett bestämt dataspår Tb, Till en början beskrivs endast registrering av digitaliserad information i ett spår per kanal. I enlighet" med den tidigare nämnda korsinterfolierings-felkorrigerings- -kodtekniken omvandlas successiva sampel av en analog ingångs- signal, t}ex. en audiosignal, till motsvarande digitala infor- mationsord, vilka används för att framställa felkorrigerings- ord, t.exQ paritetsord P. Därefter tidsinterfolieras ett för- ntbestämt antal informationsord och paritetsord i och för bildning av underblock. Ett tillkommande felkorrigeringsord, t.ex. ett Q-paritetsord, härleds från det tidsinterfolierade underblocket. Udda och jämna informationsord och dessas mot- svarande P-paritets- och Q-paritetsord korsinterfolieras för, att bilda datablock_vi1ka exempelvis består av tolv informa- tionsord, fyra paritetsord och ett därifrån härlett feldetek- Wteringsord, t.ex. ett CRC-kodord. Ett enskilt datablock före- gås av en datasynkroniseringssignal och fyra successiva data- block registreras i ett sektorintervall såsom framgår av fig. _44s 129 2C. Naturligtvis kan datanlocken moduleras innan de registre- ras såsom beskrivits ovan; ' ' > När format A används, varvid den digitaliserade informationen registreras i ett spår per kanal, registreras successiva data- = block i serieföljd i ett motsvarande dataspâr ÉD: När den di- gitaliserade informationen registreras i format B, varvid två. spår per kanal används, förses vart och ett av dessa två da- taspår med sucoessiva datablock såsom visas i fig.,2C.'Emel- lertid behöver dessa registrerade datanlock inte nödvändigt- vis vara_sekventiella block. Fördelningen'av dataßlock kan fortskrida så att i det första dataspâret registreras t.ex._ datablocken l, 3, 5, 7 etc. medan i det andra dataspåret re-- gistreras.datablocken 2, 4, 6, 8 eto.~ I Om format C väljs, varvid fyra spår per kanal används för re- gistrering registreras i det första datasparet datablocken nummer l, 5, 9, 13 etc. i sekvens och i det andra dataspåret registreras datablocken nummer 2, 6, l0, 14 etc. i sekvens, i det tredje dataspåret registreras datablocken nummer 3, 7, -ll, l5 etc. i sekvens och i det fjärde dataspåret registre- ras datablocken nummer.4, 8, 12, l6.etc. i sekvensf-Öberoende av det aktuellt använda formatet eller det aktdellt använda antalet spår per kanal uppvisar varje dataspår däri registre- rade successiva datablook,'vilka vardera.föregàs av en data- synkroniseringssignal. Företrädesvis befinner sig styrsignal- registreringshuvudet i noggrann linje med informationssignal- registreringshuvudena så att samtliga dataspâr ligger i linje med varandra över hela bredden av det magnetiska mediet, dvs. samtliga datasynkroniseringssignaler ligger i linje med var- andra¿ Vidare ligger informationssignalerna i linje med den_ i styrspåret TC registrerade styrsignalen. Således ligger syn- 'kroniseringssignalen, som registreras vid styrsignalregistre- “ ringshuvudet, i linje med datasynkroniseringssignalerna till- _hörande_varje första datablock som är registrerat i ett be- -stämt sektorintervall. Alternativt kan styrsignalregistrerings- huvndet_vara förskjutet,re1ativt informationssignalregistre- U »Û f44s'129 ringshuvudena med ett avstånd som är en heltalsmultipel av ett sektorintervall. ' ' 7 ' Den datasynkroniseringssignal som föregår varje databloçk och som i fig. 2C markeras med de streckade ytorna visas i expan- derad tidsskala i fig; 2D och 2E. Datasynkroniseringssignalen upptar'ett intervall som motsvarar sexton databitceller, var-' vid varje databitcell är lika med varaktigheten av den re- gistrerade databiten. Det inses att varaktigheten av en data- bitcell T är mydket mindre än varaktigheten av en styrbitcell T', t.ex. T' = l8T. Datasynkroniseringssignalen innehåller ettly synkroniseringsmönster som består av en första övergång, vil- ken inträffar i ett intervall l,5T efter början av datasvnkro- niseringssignalen, en andra övergång som inträffar_i ett in-e tervall 4,BT efter den första övergången och en tredje över- gång som inträffar i ett intervall 4,5T efter den andra över- gångene Eftersom datasynkroniseringssignalen för ett datablock fföljer omedelbart efter den sista biten i det föregående da- tablocket kan synkroniseringsmönstret uppvisa den vågform som visas antingen i fig. 2D eller ZE beroende på_logik-signalni- vån för_aen sista aetebiten_1 det föregående aetebieekee.

Datasynkroniseringsmönstret väljs vara entydigt på så sätt att ' detta mönster inte finns i den datainformation som ingår i de respektive' datablocken, inte- heller efter modulering.

Datasynkroniseringsmönstret följs efter en fördröjningsperiod av 0,5T av en blockadress, som består av bitarna BO-BZ, vil- ken i sin tur åtföljs av flaggbitar FBl och FB0. Blockadres- sen B2BlB0) identifierar den aktuella blockposition i vilken datablocket finns registrerat; Företrädesvis bringas den mest signifikanta biten B2 i datablockadressen att vara densamma som den minst signifikanta biten S0 i sektoradressen för den aktuella sektor i vilken datablocket är registrerat. Om block- adressen utgörs av exempelvis fyra bitar kan dess två mest signifikanta bitar göras lika med de två minst signifikanta bitarna S150 i sektoradressen. När blockadressen består av yttre bitar inses att åtta separata blockpositioner kan repre- 0448 129 16 senteras_med denna. Éftersom_fyra datablock registreras i ett' sektorintervall och eftersom.den mest signifikanta blockadress- biten B2 görs lika med den.minst signifikanta sektoradressbi~ ten S0 inses att blockadressen (B2BlBO) upprepas vartannat sek- utorintervall-medan bloekadressen (BIBO) upprepas varje sektor- intervall. Åtta separata blockpositioner registreras således under samma sektorintervall.

Flagghitar FBl och FB0'används i den föredragna utföringsformen av föreliggande uppfinning som en betoning-identifieringssignal.

När_föreliggande uppfinning används för att registrera digita- ela audiosignaler utsätts de analoga originalaudiosignalerna företrädesvis för betoning innan de digitaliseras. Om sådana analoga signaler betonas, dvs. om en konventionell betonings- krets aktiveras eller "kopplas in" upplyser betoning-identifi- eringssignalen om att den analoga signalen har betonats. Exem- pel: (FBlFB0) = (01). Om alternativt de inkommande analoga sig- nalerna inte har betonats kan betoning-identifieringssignalen " irepresenteras såsom (FEIFBÛ) = (00).

Vanligen sker betoning över tillräokligt lång tid så.att alla- digitaliserade signaler som härrör från en bestämd kanal, vil- ken registreras i två sektorintervaller, kommer att betonas.i Det är därför inte nödvändigt'att registrera betoning-identi- fieringssignalen i varje datablock. Av denna orsak registre- ras betoning-identifieringssignalen endast när blockadressen (BZBIBO) år lika med (000). Om den digitaliserade informatio-' -nen registreras i två spår per kanal kan betoning-identifie- ringssignalen registreras i endast den ena-av dessa två spår ooh i likhet med tidigare registreras-betoning-identifierings-0 signalen endast när hlookadressen i detta enskilda spår är li- ka med (000). Om den digitaliserade informationen registreras i fyra spår per kanal kan betoning-identifierings-signalen _registreras endast i ett förutbestämt av dessa fyra spår och endast när blockadressen i detta spår är lika med (0OO)¿ Så- lunda kan flaggbitarna FBl_ooh FB0 användas för att represen- tera annan information eller om så önskas, formatdatainforma- (P m w i *44eV129 17 tion när blockadressen är någon annan än (000).

Betoning-identifieringssignalen har ovan beskrivits såsom om- den.registrerades i det första dntublocket i t.ex. jämnt num- rerade sektorintervaller (S0.= "0") men om så önskas kan den, dvs. betoning-identifieringssignalen/ registreras i det för- sta datablocket i udda numrerade sektorintervaller (S0 = "l").

Som visas i fig. 2D och 2E är datasynkroniseringssignal-in- tervallet, lika med eti-.le bitar långt intervall, vilket i sin tur svarar mot varaktigheten av ett informations- (eller pari- tets-)ord. d 7 Informationspartiet av varje datablock visas i expanderad tidsskala i fiq. 2F. vardera infsrmationsordet wl-wiz består av ett ord på 16 bitar och varje informationsord är härlett från ett motsvarande sampel av den analoga ingångssignalen.

Förutom informationsorden Wl-Wlz innehåller varje datablock d även udda och jämna paritetsord P0 respektive PE samt udda I och jämna Q-paritetsord Q0 respektive QE. De udda och jämna informations- och paritetsorden är korsinterfolierade i en- lighet med de förfaranden som beskrivs i den ovan nämnda pa- tentansökningarna. Dessutom bildas ett feldetekteringsord, t.eX. ett av 16 bitar bestående CRC-kodord såsom'gensvar på informations- och paritetsorden och även såsom gensvar på blockadressbitarna BO~B2 och flaggbitarna FB0 och FBI.

Det inses att samtliga informationsord WI-Wlz harleds från sam- ma kanal. Udda numrerade och jämnt numrerade informationsord separeras och de respektive paritetsorden P0, PEoch Q0, QE härleds från dessa separerade informationsord. T,ex. bildas. ett udda-paritetsord P0 såsom gensvar på de sex udda numrera- de informationsorden Wl, W3;..Wll, medan ett jämnt paritets- ord PE bildas_sdsom gensvar på de sex jämnt numrerade infor- ' mationsorden W2, W6...Wlå.~De udda numrerade informations- - och paritetsorden tidsinterfolieras och ur dessa framställs det udda paritetsordet Q0. På samma sätt tidsinterfolieras ,44a i29 A 18: de jämnt numrerade informations- och paritetsorden och ur des- sa framställs det jämnt numrerade paritetsordet.QÉ. Därefter korsinterfolieras samtliga dessa tidsinterfolierade udda och jämna ord för att bilda det visade dàtablocket. Företrädes- vis är paritetsorden belägna i det centrala partiet av data- blocket och successiva udda numrerade (och jämnt numrerade)~: informationsord skiljs från varandra med största möjliga av- stånd. Således visas de suqcessiva udda numrerade informa- tionsorden Wi och W3 vara åtskilda med det största möjliga avståndet vilket datablocket kan rymma._På motsvarande sätt- åtskiljs successiva jämnt numrerade informationsord W2 och W4 med detta största möjliga_avstånd. Denna korsinterfolierings- ¿ -felkorrigerings-kodteknik underlättar korrigering.av vad som annars-skulle anses vara "ej korrigerbara" fel ledande till att successiva informationsord utplånasÅ Éftersom sannolikhe- ten är låg rör att t.ex; informationsorden Wl och W3 båda kom- mer att utplånas om endast ett av dessa ord är felbehäftat kan' det felbehäftade ordet genom interpoleringsteknik härledas från de icke felbehäftade informationsorden. U A Fig. 3Ä-3C visar förhållandet mellan registreringsformaten Ä, B respektive C. I format A_re§istreras varje kanal med digita- liserad information i étt dataspår, i format B reåistreras var- je kanal med digitaliserad information i två dataspår och i format Cl i fyra datasnår.'Fig. §Ä visar format Ä.i vilket successiva datablock registreras i ett enda dataspår. I format B, som visas i fig, 3Bj fiördelas successiva datahlock omväx- lande-mellan spår A och spår B. I format-C fördelas successi- Kva, i en enda kanal ingående datablock, i sekvens i dataspå- ren A) B, C och D, Fördelningen av datablock i resoektive da- taspår beskrivs närmare nedan. j I fig¿ 3A-3C refererar nttrycket "datasekvens” till de succes- aiva aatabioak some-ingår i en aktuell kanal, medan uttrycket "tlaekadteeae" tiefereranptiiliaet biaekammer i vilket det _ nämnda aktuella dataspåret'registreras i ett enskilt dataspår.

De i.fig. SÅ-3C visade beteckningarna "n" och "ml är heltalr m m r44sa129 JH Således inses att för formar A registreras det första data- blocket_"n" i block nummer Opi exempelvis det första sektor- -intervallet (4m + 0). Det andra datablocket (n7+ 1) registre- ras i block nummer 1 i detta sektorintervall etc¿ I det andra sektorintervallet (4m + l) registreras det femte datablocket (n + 4) i block nummer 4, det sjätte datablocket (n +'6) i det femte blocket etc. I det nästföljande sektorintervallet (4m + 2) är det tydligt att blockadresserna upprepas.

När format B används registreras det första datablocket (n) i block nummer 0 i spår A i det första sektorintervallet (4m +, 0), det andra datablocket (n + l) i block nummer 0 i spår B i detta sektorintervall. Det tredje datablocket (n + 2) re- gistreras i block nummer l i spår A i detta sektorintervall och det fjärde datablocket (n + 3) registreras i block nummer' l i spår B i detta sektorintervall. Fördelningen av data- blocken fortsätter så att i block nummer 0, 1, 2, 3, 4, 5,,6 och 7 i spår A registreras datablock nummer n, n 4 2, n + 4, n + 6, n + s, n + 10, 1 + 12 och 1 + 14. I block nummer o, 1, _ 2, 3, 4, 5, 6 och 7 i spår B registreras datablock nummer ~n + l, n + 3, n + 5, n +'7, n + 9, n + ll, n + 13 och n + 15.

Det inses att dessa blockadresser upprepas i början av sektor- intervallet 4m + 2. ' D När det i fig. 3C visade formatet C används, fördelas de suc- 1"' cessiva datablocken i_spåren A, B, C och D. Det första data- 'blocket (n) registreras i block nummer 0 i spår A, det andra datablocket (n + 1) registreras i block nummer O i spår B, det tredje datablocket (n + 2) registreras i block nummer 0'i spår C och det fjärde datablocket (n-+ 3) registreras i block nummer 0 i spår nummer D. Denna datablock~fördelningssekvens 'fortsätter så att datablocken registreras i respektive block- nummer i spåren A, B,'C respektive D på det i figuren visade sättet. När sektorintervallet 4m + 2 inträffar upprepas block- adresserna i var och en av spåren A-D.

Det föregående kan sammanfattas på följande sätt om registrel - #- I 448e129n l I 20 ringsmediet är t.ex. ett band med_bredden 6,35 mm: Fórmat C -bataspår Format A Format B* lwnl l g-cH1g cHi4A _ _ cai-A Tnz icnz ; . ' ca2~A g ' - CH2-A TD3 CHB . QHB-A . i _ CHl-C ' TD4_ V _ , 7 CH4 ' - CH4-AC w' 7, CH2-C .lD5 CH5 ' ,CHl-B CHlfB TD6 CH6 ~ CH2-B CH2fB TD7g CH7 1 g ~ cH3-B , çH1-D TD8 ,i_ ens den CH4-B i ¿ cH2~n Den föregående spårtilldelningen förenklar avsevärt det sätt på vilket datainformatiónen fördelas i eller återvinns från de olika íormatenL ' 7 ' 7 Fig. 4-visar scnematiskt ett exempel på registreringsomvandla- re eller -huvuden vilka används för registrering av digitali- serad information i de respektive dataspåren, liksem även för registrering av styrsignalen i styrspåret TC. Arrangemanget i fig. 4_är särskilt lämpat att medge att den information sqm finns registrerad i ett spår kan spelas över till ett annat spår; Arrangemanget medger även elektronisk redigering, varvid information från en separat källa, t.ex. ett annat registrerings- mediumv kan sättas in i ett eller flera önskade dataspår i in~ tryckningspunkter. För den i fig. 4 visade utföringsformen an~ | _ z tages magnetbandet l röra sig i den av pilen angivna riktning- en. l I " K " 7 7 -Huvudena i fig; 4 består av en uppsättning registreringshuvuden HR, en.uppsättning reproducerings- eller avspelningshuvuden HPs oßh ännu en uppsättning av registreringshuvuden HR'. Varje »uppsättning huvuden består av i linje liggandeinuvuden, vil- ka används för registrering eller reproducering av information i enskilda dataspår TD samt stvrhuvudet för registrering eller repreducering av styrsignalen i styrspåret TC. Sålunda består registreringshuvudena HRli själva verket av separata registre-H W f! Q _ -HR'8 och ett styrsignalregistreringshuvud HR'. 'g44s 1291 21 6 ringshuvuden'HRl-HRà tillsammans med styrsignalregistrerings- huvudet HRC. Samtliga dessa huvuden ligger i'línje_på tvären över bandet 1.. på samma sätt består de tiilkommandedregisrre- ringshuvudena HR' i själva verket av registreringsnuvuden_HRfl- C Registreringshuvudena HR används för att registrera original-._ information i bandets l respektive data--ooh styrspår. Exem- - lpelvis kan dessa huvuden användas för att åstadkomma original- registrering. Den information som_finns registrerad i dessa spår reproduceras medelst tillhörande.reproduceringshuvuden HB. Om den inspelade informationen i ett eller flera spår skall redigeras, dvs. om denna information skall modifieras el-V ler ersättas med tillkommande information aktiveras registre- ' ringshuvudena HR' selektivt för att registrera denna tillkom- mande information i de lämpliga spåren. I format A kan såle-_ des exempelvis den i spåret Tnl registrerade digitaliserade informationen redigeras genom lokalisering av den önskade in- tryckspunkten och därefter när denna intryckspunkt når re- gistreringshuvudet HR'l, registreras den nya informationen i dataspåret TDl. När den önskade urtryckspunkten uppnås kopp- llas registreringshuvudet HR'1 ur. Om information.som finns re- gistrerad i en kanal eller ett spår skall spelas över till en annan kanal eller ett annat spår reproduceras informationen från den första kanalen eller spåret med de därtill hörande reproduceringshuvudena HP och denna reproducerade informa- _tion förs därefter över till de önskade registreringshuvudena Hk' i och för ominspelning i de till sistnämnda huvuden höran- de spåren. Kombinationen av huvuden-HP och HR' kan användas för så kallad “synk“-registrering'varvid en kanal registreras 7 medan den andra reproduceras. Det inses att även om de före- gående redigeringsoperationerna eller om "synk“-registreringl äger rum modifieras inte styrspâret.

Fig. 5 visar ett blockschema av en utföringsform av den appa~ ' rat som i enlighet med föreliggande uppfinning används för att registrera digitaliserad information i ett format, som är. 'vilka har omvandlats till digital form i enlighet.med en vald 448 129' D 'I 2n_ valt bland flera olika. Denna digitaliserade information kan representera digitala audiosignaler, t.er. PCM-audiosignaler, fo samplingsfrekvens få ooh vilka har selektivt hetohats med en konventionell betoningskret:.< (ß Den visade registreringsapparaten år avsedd att mottaga upp till åtta kanaler med digitaliserad information och att re- gistrera de mottagna kanalerna med information i enskilda da-_ taspår. Såsom omnämnts ovan är det antal spår i vilka varge "kanal med information registreras beroende av det valda for- matet. Den visade apparaten är försedd med åtta ingångar Za... 2h som vardera är avsedd att mottaga varsin'kanal med_digi--f'd taliserad information CHlÅ..CH8.'Vardera-ingången.2a-2h är ansluten till varsin kodare_3a-3h. ^ in 'Yarje»kodare kan vara av det slag som.utför korsinterfolierad felkorrigering i enlighet med vad som-beskrivits ovan eller också kan de vara anordnade att koda den digitaliserade in- formationen -enligt något annat felkorrigeringskodschema. Var- «'je kodare kan användas tillsammans med olika format. Ett en- skilt kødschema följs eller ställs in i enlighet med en till kodaren matad formatidentifieringssignal. För detta ändamåln finns en tillkommande ingång 4a, som mottager en formatstyr- signal, vilken kan alstras av t.ex. en operatör till den vi- sade-apparaten.d Den kodade, digitaliserade information som bildas av kodarna 3a~3h matas till varsin ingång i'en demultiplexor 6. Denna demultiplexor är.anordnad att fördela den till de respektive ingångarna matade digitaliserade informationen till på för- hand valda utgångar beroende på det aktuellt valda formatet.

Mea hänsyn härtili är aemuitipidexorn ß kopplad stilren styr- _ _ _ -krets'7f som i sin tur är kopplad till ingången 4a för att _~ rmottaga formatstyrsignalen. in I en utföringsform innefattar demultiplexorn en uppsättning switchkretsar vilkas funktion styrs av styrkretsen 7. Om t.ex. lv s44s 129 formatstyrsignalen på ingången 4a identifierar format A styr styrkretsen 7 demultiglexorns 6 switchkretsar så att den di- gitaliserade informationen på vardera ingången till demulti- plexqrn konplas till varsin motsvarande utgång. Med andra ord fördelas varje kanal med digitaliserad information till en- dast en utgång på demultiplexornf Om emellertid formatstyr-r signalen vid ingången 4a identifierar formatet B styr styr- kretsen 7 demultiplexorn_så att varje kanal med digitaliserad information vid en enskild ingång matas till två utgångar. Med 7 hänsyn härtill matas endast fyra kanaler (CHl-CH4l,med digita- liserad-information till den visade registreringsapparaten.

Varje kanal fördelas på två enskilda utgångar av multiplex- orn i enlighet med den ovanstående tabellen. Om sfyrsignalen på ingången 4a identifierar format C styr styrkretsen 7 demul- tiplexorns 6 switchkretsar så att varje kanal med till demnl- tiplexorn matad inkommande digitaliserad information fördelas på fyra enskilda utgångar. Det inses således att när format C används matas endast två kanaler (CHl ooh CH2) med digitali- 7 serad information till den visade registreringsapparaten. De- multiplexorn 6 styrs så_att den fördelar dessa kanaler med di- f gitaliserad information på det sätt som schematiskt anges i ovanstående tabell. Vardera utgången från demultiplexorn 6, vilken även kan benämnas fördelningskrets, kopplas till varsin modulator 8a-8h; Varje modulators Sa-8h utgångssignal matas' till varsitt registreringshuvud HRl-HR8-via varsin registre- ringsförstärkare 9a-9h i och för registrering i varsitt data- spår TDl~ïD8. Sålunda registreras varje mottagen kanal med digitaliserad information i det valda formatet på t.ex. mag- netbandet. Det valda kodningsschemat¿ den valda moduleríngs- typen, den valda bandhastigheten och det valda antalet spår per kanal bestäms av det aktuellt använda formatet.

Fig. 5 visar även en styrkanal i vilken styrsignalen i fig. 2B bildas) moduleras och registreras i ett separat styrspår TC. Styrkanalen kopplas till ingången 4a och även_till in-_ gångarna 4t och 4d. Ingångenuåb är anordnad_att mottaga en samplingsidentifieringssignal,_som identifierar eller repre~. senterar den aktuella samplingsfrekvensenrfs som har använts 1 _.. ...-._.._,-__..,___...___._.... 2 fi för att digitalisera den inkommande analoga originalinformatio- nen» Ingången 4c är anordnad att mottaga en bestämd klocksig- nal för synkronisering av styrkanalens drift. Ingångarna 4a, w 4b och Äc är anslutna till en styrsiqnalkodare.5; vilken t.ex. innefattar en styrordgenerator som är känslig för fors I (h matstyrsignalen och samplingsidentifieringssignalen för att ' bilda det ovan nämnda styrordet, som innefattar styrbitarna CO-C15. Styrsignalkodaren innefattar även en synkroniserings~ signalgenerator för alstring av ingressen och synkroniserings- mönstret-enligt fig. 2A såsom gensvar på klocksignalen på in- gången 4c. Dessutom innefattar styrsignalkodaren en sektorad- " ressgenerator, vilken företrädesvis innefattar en av flera bitar bestående binär räknare, t.ex.-en 30-bit-räknare. I styrsignalkodaren 5 ingår även en CRC~ord~generator, vilken kan vara av konventionell typ och vilken matas med styrordet ioch sektoradressen för att bilda ett bestämt CRCrord; Den av styrsignalkodaren 5 bildade styrsignalen, som kan vara av det i fig. 2B visade slaget) kopplas till styrregistre- ringshuvudet HRC via en FM-modnlator-10 och en registrerings- förstärkare ll. Man föredrager att registrera styrsignalen såsom en frekvensmodulerad signal för att underlätta dess re- producering och detektering i samtliga format. Dvs. även om bandhastigheten kan skilja sig från ett format till ett annat kan den frekvensmodnlerade styrsignalenfdetta oaktat noggrant J _.detekteras.

Ehuru det_inte visas i fig. 5 innefattar varje kodare 3a-3h en datasynkroniseringssignalgenerator för alstring av den i fig. * 2D och ZE visade datasynkroniseringssignalen. Det i fig. 2D och 2E visade, speciella synkroniseringsmönstret alstras sâ~ ledes av varje kodare, Vidare är varje kodare anordnad att tillhandahålla blockadresserna (BZBIBO) för identifiering av de speciella block som registreras i varje sektorintervall i varje dataspâr. Denna blockadress erhålls från exempelvis de' m tre minst signifikanta bitarna ingående i 30~bit-räknaren i kodaren 5. Denna 30-bit-räknare alstrar således både sektor- _ (sätter och samma blockadress sätts således på två påföljande 4485129 adressen och blockadressen. Således kan denna räknare stegas synkront med alstringen eller bildningen av varje databloçk,i som koderna 3a-3h framställer. Efter det.att fyra datablock har alstrats inser man att de två-minst signifikanta bitarna i de 30-bit-räknaren upprepar sin cykel. Sedan åtta datablock har alstrats inser man även_att de tre.minst signifikanta bi- tarna i'30-bit-räknaren.upprepasr De ovan nämnda block- ooh sektoradresserna alstras-således av denna 30-bit-räknare.

Av det ovanstående torde framgå att samma blockadress registre- ras för varje datablock som registreras i samma relativa läge) i ett sektorintervall i vart och ett av_dataspåren. Om såle- des format A används kommer samma sekventiella'bloçkadresser (000), (001), (010), ,..(lll) att matas till varje kodare 3a- I -3h-för att adderas till varje datablock som alstras.av dessa.

Om däremot format B används kommer däremot blockadressen (000) att adderas till de två första datablocken som alstras av t.exl' kodarna 3a-3d. Trots att således åtta databloçk registreras, vilka representerar digitaliserad information i fyra kanaler) kommer alla dessa åtta_datablock att ha samma blockadress (000).

Blockadressen för de nästföljande två datablocken som-kodarna _ 3a-3d framställer blir (001). Denna blockadressgenerering fort- datablock som alstras av varje kodare.

Om format C används inses att samma blockadress.som alstras av -bit-räknaren i kodaren 5 matas till t.ex. kodarna Ba och '3b under fyra successiva datablock. Det torde framgå att des- sa fyra datablock vilka alstras av t.ex. kodaren 3a§ samtliga är kodade i huvudsak i linje i samma sektorintervall i t.ex. dataspåren TDI, TD5, TD3 respektive TD7. Vart och ett av des- sa datablock kommer ha blockadressen (000). De fyra första da- tablocken som alstras av kodaren 3d kommer likaledes att ha samma blockadress (000) för de fyra datablock som registreras i dataspâren TD2, TD6, TD4 respektive TD81 Naturligtvis kom- mer dessa fyra datablock att ligga i huvudsak i samma sektor- intervall. 04480129" Således kommer de datablock, vilka är belägna i samma inbördes position i ett sektorintervall i samtliga dataspår innehålla m samma blockadress från ett dataspår till ett annat. Det första datablocket som finns registrerat i alla dessa-spår innefat- n» tar oberoende av formatet blockadressen (000). Det andra data- blocket i vart och ett av dessa spår innehåller oberoende av den speciella kanal från vilken detta datablock.är härlett, blockadressen (001) etc, 0 Det inses att 30-bit-räknaren ingående i kodaren 5, vilken ' räknare används för att alstra sektor- och blockadresserna, ' kan stegas av en klocksignal vars period är lika med en block-_ period._Denna klocksignal är synkron med de digitala siqnaller_ som matas till ingångarna 2a-2h. ” ' Ehurudet inte visas kan varje kodare 3a-3h även innehålla en betonings-identifieringsgenerator för alstring av den ovant beskrivna betonings-identifieringssignalen FBlFB0Ä ”Det inses att.tidskopplingen av kodarna är en funktion av det *som helst av de enskilda format som kan användas för att re- speciella format som har valts. Med hänsyn till detta kan i varje kodare ingå en lämplig tidkopplinqsstyrkrets innefattan- de en inställbar klockgenerator. Funktionen av varje tidkopp- lingsstyrkrets styrs av eller växlas såsom gensvar på format- styrsignalen vid ingången 4a. Således'erhålls riktig tids- koppling av den kodade digitaliserade informationen'så att denna tidskoppling överensstämmer med det valda formatet.

Fig. 6 visar ett blockschema på en reproduceringsapparat för reproducering av digitaliserad information från enskilda spår* -på registreringsmediet.~Äpparaten;är kompatibel med vilket gistrera den nämnda informationen. Apparaten innefattar re- produceringshuvuden HPI-HP8 vilka är anordnade att rebroduce- :o ra den digitaliserade informationen som finns registrerad i dataspâren TDI-TD8.'Hnvudena HPl-HP8 är kopplade till demodu-_ latorer l6a-l6h via avspelningsförstärkare l2a-l2h och klock-, _ , _ g ._ .... ........__.._- .__ _ 'n _ .w 44si129 g 27 _signalextraheringskretsar l4a-l4h. Varje klocksignalextrahe- ringskrets innefattar en faslåst slinga för alstring av en *klocksignal med önskad repetitionsfrekvens. Denna faslåsta slinga är synkroniserad med t.ex. de reproducerade digitala tï'signalernas bittidkopplingsfrekvens eller ~fas. Synkronisef ringsmönstret_som finns registrerat i de enskilda dataspåren ii början av varje datablock kan användas för att synkronisera den faslåsta slingan. Således extraheras bittidkopplingenlel- dler klocksignalerna från den datainformation som reproduceras *frân varje spår.

,Varje demodulator är anordnad att vara kompatibel med denïen- skilda moduleringstyp som har använts för att registrera den digitaliserade informationen. Sålunda kan varje demodulator innehålla valbara demodulatorkretsar som är känsliga för en 'formatidentifieringssignal (t.ex. den som representeras av' styrbitarna CO-C15 i den registrerade styrsignalen)_för_att välja de riktiga demoduleringskretsarna. m I V Varje demodulator l6a-l6h är kopplad till varsin ingång fiå en multiplexor 21 via tidbasfelkorrigeringskretsar 22a-22h. Mul- tiplexorn 21 styrs av en lämplig styrkrets 20, som är känslig för en avkodad formatidentifieringssignal för att såsom gen- svar på denna bilda de rätta omkopplingssekvenserna Éör mul- tiplexorn. Multiplexorns Zl utgångar är anslutna till avkoda- re 24a-24h vilka kan vara av det slag som beskrives ivde ovan nämnda patentansökningarna och vilka är anordnade attßavkoda t.ex. den föredragna korsinterfolieringsfelkorrigeringskod: som har använts för att registrera den digitaliserade informa- tionen. Utsignalerna från avkodarna 24a-24h matas tillautgång- ar 25a-25h i och för återvinning av de ursprungliga kanalerna cm-ncfis med diqitaliseraa information. " ' Den i fig. 6 visade reproduceringsapparaten innefattar även en d styrkanal som är anordnad att återvinna-styrsignalen }fig.¿2B) vilken finns-registrerad i styrspåret TC. För detta ändamål innefattar styrkanalen ett styrreproduceringshuvud HPC som är kopplat till en FM-demodulator 17 via en avspelningsförstärkare 1 44s'129f-1 i 28 V13 ocn en klocksignalextraheringskrets 15, Denna klocksignal- extraheringskrets kan vara likartad någon av de ovan beskriv- h' na klocksignalextraherande kretsarna l4a-l4h. FM-demodulatorn 17 är anordnad att demodulera styrsignalen, vilken frekvens- modnlerades innan.den registrerades. Denna demodulerade styr- _ ” isignal matas därefter till en feldetekteringskrets 18, t.ex. en CRC-kontrollkrets: vilken fungerar på känt sätt för att såsom gensvar på CRC-kodordet i styrsignalen detektera om iett'fel finns i styrsignalen,~CRC-kontrollkretsen 18 detek- terar huruvida styrordet:C0-C15 eller sektoradressen'So-S27 innehåller ett fel. Om något fel inte detekteras matas styr- signalen till en avkodare 19, som återvinner styrordet (CO- I -Clš), sektoradressen och synkroniseringsmönstret i styrsig- -nalén, Om emellertid ett fel detekteras i den reproducerade 'styrsignalen används ett omedelbart föregående styrord som- nar lagrats för den händelse att-det nästföljande styrordet fskuiie vara feibehäftat. med hänsyn härtili anordnas, t.ex. i avkodaren 19, en fördröjningskrets som har en tidsfördröj- ning som är lika med ett sektorintervall. I 1 hpet_återvunna stvrordetf(C0-C15) matas till styrkretsen 27 för fastställande av det speciella switcharrangemanget för mul- ltiplexorn 21 medelst vilket den digitaliserade informationen, som reproduceras från dataspåren TDl-TD8, skall återomförde- las eller återtilldelas tillbaka till de rätta kanalerna, Det- ha styrora matšš även till avkodare 24a-24h för att välja det A aktüellaiavkodningsschema som är komoatibelt med det speciel- _lafkodsehema som ntnyttjades vid registreringen av den digi- taliserade-informationen; Beroende på det antal spår per ka- iinalïsom har använts för registrering kan även styrningen av :avkodarnas~tidskoQpling inställas så att den är kompatibel med (w det vid registreringen använda speciella kodsohemat, varvid antalet spår per kanal givetvis representeras av åtminstone fil ïstvrbitarna C9-C11; Även samplingsidentifieringsdatainforma- tionen, vilken ingår i bitarna C12-C15, kan användas av icke visade digital-till-analoga kretsar för återvinning av den analoga originalsignalen i varje kanalßgi I si 443 129 29 Den i fig. 6 visade reproduceringsapparaten återvinner företrä- desvis den.digitaliserade originalinformationen vilken däref- ter matas till lämpliga omvandlingskretsar som överför de di- gitala signalerna tillbaka till deras analoga originalform, 'Om exempelvis den visade apparaten används som en så kallad ,PCM-audioregistreringsapparat är den digitaliserade informa- ååtion som bildas vid avkodarnas 24a-24h utgångar i form av PCM- s-signaler och varje PCM-signal omvandlas till en motsvarande analog nivå i och för återbildning av den analoga audioorigi- nalsignalen. å Avkodaren l9 återvinner även styrsynkroniseringssignalen (fig. i2A) och sektoradressen S0-S27 ingående i varje reproducerad icstyrsignal. Denna styrsynkroniseringssignal, vars repetitions- *frekvens bestäms av sektorintervallet, matas till en servo- krets för banddrivrullen i syfte att styra denna drivrulle~ så att bandet drivs likformigt för reproduceringsoperationen.

.Sektoradressen används för att identifiera ett enskilt sektor- intervall i vilket önskat datablock finns registrerat och med- tiger därvid att intrycknings- och uttryckningspunkterna nog- grant kan uppsökas vid en redigering; Sektoradressen kan även -utnyttjas för att lokalisera önskad datainformation som finns (registrerad i något eller några av dataspåren TD1-TD8,å Var och en av_tidbaskorrigeringskretsarna 22a-22h är anordnad 'att korrigera tidbasfel som kan ha införts i den digitalisera- de informationen i ett eller flera dataspår under reproduce- _ ringen. Sådana tidbasfel kan t.ex. bero på bandgitter, ut-~ ividgning (eller kontraktion) av bandet efter det att datain- "formation registrerats på detta, eller på en störning i det normalt synkrona förhållandet mellan data- och styrspåren till cföljd av exempelvis redigering av endast en kanal (eller åt- minstone inte alla)i Varje tidbaskorrigeringskrets innefat- tar företrädesvis en adresserbar minnesanordning, t.ex. ett »random-access-minne (RAM) vars kapacitet är åtminstone.ett sektorintervall (dvs. fyra datablock). Denna minnesanordning har en minneskapacitet som räcker till för att rymma de maxi- malt förväntade tidbasvariationerna. Normalt räcker det om aFig.*7A visar våeformen för de minst signifikanta bitarna S 448-129¿dl;i . u f 30% minnet har en kapaeitet som medger lagring av-åtta datablock.

'Varje datablock skrivs in i~RAM-minnet i¶en tillhörande tid- baskorrigeringskrets ord för ord såsom gensvar på den ur den reproducerade signalen extraherade klocksignalen. På samma sätt som i konventionella_tidbaskorrigeringskretsar skrivs således den reproducerade datainformationen indi RAM-minnet dsynkront med de tidbasvariationer som kan finnas i de repro- ducerade signalerna; Tidbaskorrigeringskretsarna är gemen- Z samt anslutna till en läsklockingång'23¿ vilken matas med en läsklocksignal med fast referensfrekvens; Sålunda sker ut- läsning av varje datablock från RAM-minnet med en konstant - referensfrekvens”och därigenom elimineras ur datablocken de tidbàsvariationer som kan ha förekommit under reproducering- een.* Den speciella plats i tidbaskorriqeringskretsens.RAM-minne på vilken ett demodulerat.databloek skrivs in är en funktion av den i oaetfaiueaatabluçk iflg-åefiae blackaaressefi (ßzßlao). om emellertid vad man skulle kunna kalla grava tidbasfel före- kommer, t§eৠtill följd avïredigerinq; kan de i det redige- rade spåret reeistreradeadatablocken stå skevt relativt de övriga spåren och i synnerhet relativt styrspåret TÖ, Emel- lertid kan denna skevhet elimineras med tidbaskorri§erings- kretsarna 22a-22h; rkoincidensen mellan den mest signifikan- eta biten Bá i_5lockadresen och den minst siqnifikanta biten S0'idsektoradressen medger att varje skevt stående datablock skrivs in på rättfplats i RAM-minnet; under förutsättning att' skevheten är mindre än ett fullt sektorintervall; Detta kom- mer att förklaras närmare med hänvisning till figurerna 7A-7D§, O w av sektoradressen 1 varíe periodisk styrsišnalr Det inses att Ü denna minst signifikanta bit växlar från ett logiskt tillstånd till-ett annat vid.sektorperioden. Fig. TB visar vågformen för.d den mest signifikanta bitenf B2~i varje blockadress vid från- varo av skevhet mellan det dataspâr i vilket'denna'blockadressfu fu (u u 7 den minst signifikanta sektoradressbiten S 448 129% 31 finns registrerad och styrspåret. Det inses att de blöokadres-W ser vilka svarar mot sektorn nummer n faktiskt finns närvaran- de när sektoradressen nummer n reproduoeras från datasoåret.

Dvs. den minst signifikanta biten S0 och den mest signifikan- ta biten B2 är'i fas med varandra. D Antag att den datainformation som finns registrerad i det ak- tuellt diskuterade spåret utsätts för ett tidbasfel så'att% ïdataspåret bibringas skevhet relativt styrspâret. Fig;¿7Cï“ ~ _representerar denna skevhet i den positiva riktningen, varvid dataspåret föregår styrspåret. Dvs. den mest signifikantaf* -blockadressbiten B2 föregår den minst signifikanta sektorad- ressbiten S0 varigenom deri sektorn nummer n registrefadelda- tablocken reproduceras i det närmaste ett helt sektofintervall (men inte ett fullt sådant) före reproduceringen av sektorfi »nummer n från styrspåret. Omvänt visar fig. 7D att denna skev- het går i den negativa riktningen när dataspåret släpar efter styrspåret._Dvs. den mest signifikanta blockadressbitenkB2ö släpar efter den minst signifikanta sektoradressbiten SO så tatt de i sektor nummer n registrerade datablocken re§roduoe~ fras i det närmaste ett helt sektorintervall efter reproduce- ringen av sektorn n från styrspåret. Såsom framgår av fig¿:7C '_ och 7D utsätts emellertid den mest signifikanta blockadrešsbiten B2 för en övergång, vilken visas såsom den negativa övergång- en hörande till sektor nummer n, som finns mindre än ett helt sektorintervall från den motsvarande negativa övergången av o. gaffel-sam *fililí ståndet för den mest.signifikanta blookadressbiten (B'å_eller BYW2) sålunda ,åtminstone kortvarigt kommer att sammanfallax med den mest signifikanta sektoradressbiten SO även när"detta gskeva förhållande förekommer mellan data? och styrspåren så kan den blockadress, som hör samman med sektor nummer nf dvs. de blockadresser som fanns registrerade i sektor nummer n¿ en- kelt diskrimineras) Sålunda kommer de korrekta, av dessa block- adresser identifierade datablocken att skrivas in på den rätta fnlatsen i RAM-minnet. När således dessa datablock läses uräRAM- -minnet med den fasta läsklockfrekvensen kommer den'ovanï á 44ß 129 't j3å ¶ nämnda skevheten att vara nndanröjaè Såsom beskrivits ovan matas de ur tidbaskorrigeringskretsarna ¶22aÉ22nï1ästa_databloçken>tillÄmültiplexorn.2l¿ vilken åter-_ vinner varje kanal med digitaliserad information ur de res- pektive-dataspår, i vilka dessa kanaler fanns registrerade§ Q Qm:t,ex. den digitaliserade informationen var registrerad i tformat A kommerrmultíplexorn Zl att mata de sucoessiva data- 'blooken, vilka till mnltipleaorn matas från tidbaskorrige- V ringskretsarna 22a-22h (och är häriedda från dataspåren TDi- l -TD8) till avkodarnat2a¥24h. Om däremot den digitaliserade íinformationen_var registrerad i_format B kommer multiplexorn- V¿2l att mata de suçèessiva databloçken}-vilka-tillamultiplex- f Ornamatasifrån_tiåbaskorrigerangskretsarna 22a och 22e, till- t avkodaren 24 medan de shccessíva Eatabiockenf som matas till" fmnltiplexornpfrån tidhaskorrigeringskretsarna É2b och 22f,a matáâ till avkodaren 24b osv; Om den digitaliserade informa- tionen var registrerad i format C kommer multiplekorn 2l_att mata¿de¿successiva datablooken¿ vilka till multiplexorn matas /från_tidbaskorrigerinqskretsarnat22a, 22e;:22c och 22g tillt >avkodaren 24a medan ae successiva_datablocken}.vilka till rmuiti@ie2orn;2l,matas från tidbaskórrigeringskretsarna 22b, t¿ggfj};2a oçnf22n;ti11*avkoaaran 24b;¿Mu1tip1ëx0rn:kan ha en É9nstrnktion, som är komplementär till den för demultíplexorn (vägg. s.) . Ävkoåarna innefattar CRC¥kontrolIkretsar_tor detektering av a_ om ett fel_förekommer i varje till ifrågavarande krets matat aafablpck (vilket sker med användning av konventionella cRc- V-kontrollförfaranden)._Vidare innefattar avkodarna¶deinter- ífolíeringskretsar för deinterfoliering av de digrtala ord, _vilka bildar de"res§ektive datablocken§ Avkodarna innefattar' även felkorrigeringskretsar för korrigering av fel som kan 7 finnas i de deinterfolierade orden1(vilket sker genom att på fi och för sig känt sätt använda Q* oçh P-paritetsorden)§ Av- _ kodarna innefattar också interfolieringskretsar för kompen- sering eller döljande av de fel som_eventuellt inte är korri- gerbara (genom att utnyttja interpoIeringsförfaranden av det (u 'ß _' (m1 få U 448-129 aa* ¶ slag som beskrivs i de nämfida patentansökningarna). De resul- _ terande¶åataorden.vid ufigångarna 25af25h kan vara pulskodmo-- dulerade åudibsignaler som omvendlas till analbg form medelst icke visade digital~ti1l-annlogomdandlare anslutna-till dessa ~utgângar. Den ovan beskrivna utföringsformen av.uppfinningen kan på många olika säçt-modifieras och varieras ihom ramen för uppfinningens grupdtanke.

Claims (20)

.214 ', aa44sg129 gt: -

1. PATENTKRAV ' fl. Sätt att registrera åtminstone en kanal med digitaliserad' infbrmation i åtmistdne ett dataspår på ett registreringsmedium, innefattande alstring av datanleck såsom gensvar på den digitaliserade informationen, varvid varje datablock innehåller ett förutbestämt antal dataord representerande den digitaliserade infermationen samt registrering av successiva databloçk i det nämnda dataspåretf k ä n n e t e cvk nia t av alstring av en blockadress (BZBIBO) för identifiering av varje datablock, tillsättning av blockadressen till_det datablock nämnda b1ockadress'~ identifierar (fig. 2C) så att blockadressen registreras tillsammans med det identifierade datablócket, alstring av en i periodisk styrsignal (fig.g 2B) nnder successiva _sekterintervaller, vilken periodiska styrsignal innehåller åtminsotne en synkroniseringssignal (figÄ 2Aï och en sektoradress (S0-S27) samt registrering av styrsignalen i ett' styrspår (TC) för att definiera successiva sektorintervaller på registreringsmediet; varvid-ett flertal datablock registrerasi i det nämnda dataspåret ïunderg varje sektorintervall. 7 ' I i

2. Sätt enligt krav l, varvid blockadressen innefattar ett antal Bitar och sektoradressen innefattar ett flertal bitar, k ärn n ert e.ç k n aït av att den minst signifikanta biten (Só) av sektoradressen_är-sammanfallande med den mest signifikanta biten (B2) av blockadressen.

3. 'Sätt enligt krav 2, k ä n n e t e e k n~a t av att sektoradressen bildas av ett avsevärt större antal bitar äng blockadressen.

4.g Sättzenligt krav l, k ä n n e t e_c k n a t av att _., ...__ ....._....._._...__.._a..._._..... fr) (i-ß Il- l sektoradressen (SO-S27) alstras genom framstegning av den' föregående sektoradressen med en enhet i huvudsak i början av varje sektorintervall, att blockadressen (B2BiBO) alstras genom framstegning av den föregående blockadressen med en ennet för varje datablock, och att nämnda blockadresser 'upprepas i successiva sektorintervaller.

5. Sätt enligt krav l, varvid åtminstone en kanal med odigitaliserad information registreras i ett antal dataspår genom att datablooken fördelas bland de nämnda dataspåren, varjämte varje dataspår innehåller nämnda flertal datablock under varje sektorintervall, k ä n n e t e c»k n a t av att * samma blockadress alstras för varje datablook som registeras i samma inbördes läge i ett sektorintervall i vart och ett av det nämnda antalet dataspår. 7

6., Sätt-enligt krav 1, k ä n'n e t e c k n aft_av att alstringen av en periodisk styrsignal innefattar alstring av ett förutbestämt styrsynkroniseringsmönster (fig«.2A) samt förläggning av styrsynkroniseringsmönstret_i en förutbestämd position i den periodiska styrsignalen,

7. Sätt enligt krav 6, k ä n nne t e'c k n a trav att den förutbestämda positionen av den periodiska styrsignalen är begynnelsepartiet av sistnämnda signal.

8. Sätt enligt krav 1, k ä_n nde t e c kan a t av att blookadressen registreras framför det datablock som blockadressen identifierar{

9. ; 'Sätt enligt något av de föregående kraven, k ä.n n e- t e ck n a t av att alstringen av datablock omfattar 'alstring av en förutbestämd datasynkroniseringssignal samt förläggning av datasynkroniseringssignalen i en förutbestämd position i varje datablock. 44s129g'is i44s~129g _ i ag

10., Sätt enligt krav 9, k.ä n_n e t e c.k n a t av-att den förutbestämda positionen är framför datablockadressen.

11. ll. Sätt enligt krav l,4k ä nan e t'e cak n a t av att n' kanalerl »med digitaliserad information registreras' i m dataspår, att varje kanal registreras i É dataspår (m 2; nf m .. m och ntär Heltal)-och att _ snccessiva datablock fördelas, fl (6) för registrering i varsitt av de g 'datas§åren.

12. Sätt enligt något eller några av de föregående patentkraven, k ä nen e't etc k n.a t av att varje kanal med digitaliserad information representerar en kanal med analoga faudiosignaler.

13. ' sätt 'enligt krav f12, k ä n n e t e c k n a t av aftiaet nämnda antalet dataord ingående i ett datablock är pulskodmodulerade'ord.

14. _Sätt enligt något eller några av de föregående kraven, varvid varje kanal med digitaliserad information registreras i' ett valt format, klä n nte t e c k n a t av att alstringen av en periodisk styrsignal innefattar alstring av styrdata (C0- C15) som representerar det valda formatet och att nämnda styrdata ingår i sektoradress'(SO-S27) i den nämnda styrsignalen._

15.d Sätt enligt krav.14, k ä n n e tie c k n a*t av att. alstringen av en periodisk styrsignal innefattar-alstring av en feldetekteringskod (CRC) såsom en funktion av nämnda styrdata (Co-C15) och av nämnda sektoradress (S0~S27),.och att feldekteringskoden bringas att ingå i styrsignalen för att vid reproduçering av styrsignalen detektera ett fel i denna.

16. _Apparat för registrering av åtminstone en kanal med' digitaliserad information i åtminstone ett dataspår på ett registreringsmedium; innefattande en kodare (3a-3h) för m» w nn i44à 129~ mottagning av den digitaliserade informationen och för att som gensvar härpå alstra successiva datablock där varje datablock innehåller ett förutbestämt antal dataord som representerar den digitaliserade informationen, registreringsomvandlare för -registrering av successiva datablock i nämnda dataspår, samt_ en styrsignalomvandlare för registrering av_en.styrsignal i ett styrspår som är parallellt med nämnda.dataspår,1<ä'nr1e-, t e c k'n a d av att kodaren (3a-3h)-även alstrar 'blockadresser (B2BlBO) för identifiering av vart och ett avg_ datablocken samt adderar denna blockadress till det av blockadressen identifierade datablocket (fig. ZC) så att blockadressen registreras med_det datablock som blockadressen identifierar, samt av att styrsignalen är en periodisk-' styrsignal (fig. 2B) som alstras av styrsignalgeneratorn (SY under successiva sektorintervaller, vilken periodiska ,styrsignal innehåller åtminstone en synfironiseringsignal (fig. 2A) och-en sektoradress (S0-Szí) som; när den registrerats av styrsignalomvandlaren definierar successiva sektorintervaller på registreringsmediet, varvid ett förütbestämt antal successiva datablock registreras i nämnda dataspår under varje sektorintervall.

17. Apparat enligt krav I6, varvid sektoradressen innefattar ett flertal bitar och blockadresser innefattar ett antal bitar som är mindre än antalet sektroradressbitar, k ä n n e t e c k- n a d av att åtminstone den minst~signifikanta biten (S0) av _sektoradressen-i logiskt avseende är lika med åtminstone den mest signifikanta biten (B2) av blockadressen.

18. Apparat enligt krav 17, k ä n n e t e c k n and av att en multi-bit-räknare stegas fram när ett datablock, som är avsett för registrering, alstras, varvid ett förutbestämt antal av- bitarna med större signifikans i den nämnda räknaren utgör sektoradressen och ett mindre förutbestämt antal av räknarens bitar med mindre signifikans utgör blockadressen samt att en gemensam bit ingår både i sektoradressen och i blockadressenr "ia-a 44s 129r

19. Anparatienlidt krav l6, varvid den nämnda.kanalen med digitalíserad inforñatien registreras i ett flertal parallella dataspår, k ä n n e t e c_k n a d av att i varje dataspår registreras successiva datablóck vilka i samtliga dataspår är förlagda med_Samma inbördee läge i_förhålIande till. sektorintervallet, vilket innehåller samma blockadreseer från* ett dataspår till ett-annat och att kodaren innefattar en fördelare (6) för fördelning av de a1strade.datab1ocken konsekutivt bland de enskilda dataspåren;

20. Apparat enligt krav 16, k äyn n e t e c k n a d av att kødaren bringas att träda i funktion selektivt för att koda nämnda kanal med digitaliserad infórmation i ett flertal fc>rnfat, aizt sizyrsaigr1a].ger1erÉ1te1:n 'al.St1rar' formatidentifieríngsdata (CO-C15) för identifiering av det valda format i vilket kanalen med digitaliserad.information är kqdad, oeh att formatidentifieringssignalen läàgs till den styrsignal som registreras. ~ HS I!