SE445105B - Lastberoende bromskraftregleringsanordning - Google Patents

Description

7804423-7 vid bakareln vid bromsning av obelastade eller delbelestade fordon har motverkats genom en i den redan nämnda patentansökan P 26 43 296.2 närmare beskriven förstyrventilanordning.

Den av fordonstillverkarna för framtagning av en ny fordonsga- neration fordrade lastberoende bromskraftsregleringen till ett långt över normalvärdet ca 4,7 : 1 liggande, till ett värde av 13 : 1 nå- ende reglerförhållandet har lösts genom den laetberoende bromskrafts- regleranordningen som bekantgjcrts genom vårt patent 7711917-0 (437 497), till vilket föreliggande ansökning utgör ett tillägg.

Eftersom bromskraftsregulatorn med det normala reglerförhål- landet ca 4,7 = 1 och den för framtiden planerade bromskraftsregula- torn med det höga reglerförhållandet intill 13 1 1 även beträffande tillverkningen uppvisar skilda kännetecken har överväganden fört till att av bromskraftsregulatorerna med det höga reglerförhållandet ut- veckla bromskraftsregulatorer med normalt reglerförhållande vilka tillverkningstekniskt ligger på'samma plan. En sådan bromskraftsregu- lator har bekantgjorts i tyska p ans P 27 03 945.8. Därmed har upp- giften lösts att åstadkomma bromskraftsregulatorer som utan ökad tillverkningskostnad kan byggas in i olika fordonstyper vilkas reg- lerförhållande.uppåt ligger intill det maximalt uppnåbara, dock inte 4 4;7~= 1.

En nackdel är emellertid att för ett flertal fordonstyper som på grund av sin konstruktion och sina användningsförhållanden behöver 'bromekraftsregulatorer vilkas reglerförhållande är <_4,7 = 1, fort- farande olika bromskraftsregulatorer måste tillverkas och lagerföras.

Förslag att uppnå detta låga reglerförhållande genom förkortning av kolvslaget måste förkastas enär den genom lamellerna bildade ytan blir mindre vid förkortning av slaget vilket medför nackdelen att reglernoggrannheten blir lidande.

Uppgiften för den föreliggande kompletterande uppfinningen be- står därför i att så utbilda en regulator med reglerförhâllandet É 4,7 = 1 att man med användande av samma styrkolvslag och alltså samma hela svängomràde för den lastberoende förställbara, med axeln förbundna hävarmen, med en enda apparat genom i praktiken obetydliga -ändringar på byggdelarna kan erhålla såväl ett reglerförhallande É' 4,7 = 1 som även ett reglerförhàllande <.4,7 = 1 varvid speciellt reglerförhållandena bör vara utförbara utan ändring av regulatorns gjutna delar. _ Denna uppgift löses enligt uppfinningen genom åtgärderna en- 7804423-7 ligt den kännetecknande delen i krav 1.

Genom omgestaltning av det övre ventilhuslocket och den däri- genom åstadkomna styrningen av förstyrkolven mellan husväggen och detta looks mantel får man möjlighet att genom växelvis inbyggnad av O-ringar mellan husvägg och kolv och mellan kolv och lockmantel resp genom tillslutning av hålet mellan tryckluftsanslutningshål och av- satsringkammare förverkliga de påvisade i praktiken behövliga regler- förhållandena med användning av samma byggdelar.

Med hjälp av figurerna förklaras nedan konstruktion och funk- tion av en automatiskt lastberoende bromskraftsregulator vars för- styranordning är ombildad enligt uppfinningen. De tre varianterna be- skrives därvid med avseende på bromskraftsregulatorns reglerförhål- clanden i förstyrventilens funktionsbeskrivning. Fig 1 visar ett snitt genom en bromskraftsregulator med förstyrventil enligt uppfinningen (reglerförhållande ¿ 4,7 1 1), fig 1b ett snitt genom förstyrventi- len (reglerförhållande '> 4»7 = 1), fig 1c ett snitt genom förstyr- ventilen (reglerförhållande 4,7 = 1) och fig 2 en grafisk framställ- ning av de med den uppfinningsenliga bromskraftsregulatorn uppnåbara ' karakteristikorna varvid det i bromscylindern inmatade trycket Pe vi- sas i beroende av det av bromsventilen utmatade trycket Pa.

Regulatorn med reglerförhållandet enligt fig 1a har ett hus- med en styrkolv 2, ett flexibelt membran 3 och en dubbelventil 6, 7 och 8. Dubbelventilen bildas av dubbelventilkroppen 6, ett på kolvens 2 innervägg anordnat ventilsäte 7 och ett annat ventilsäte 8 som är utbildat på den övre ändytan av ett under dubbelventilkroppen 6 an- ordnat ventilskaft 9. Med kolven 2 är förbundna ett antal radiella lameller 10 som utan beröring ingriper mellan motsvarande lameller 11 som är anordnade på huset 1._De åt membranet 3 vända ändytorna 10a resp 11a på de radiala lamellerna 10 resp 11 bildar delar av en ko- nisk mantel. I den på figuren visade ställningen ligger membranet 3 an mot ändytorna 11a. Den av styrkolven och membranet bildade avsats- kolven 2, 3 har en övre effektiv yta 12 och en undre effektiv yta 15.

Den övre effektiva ytan 12 är oföränderlig och står över en styrkam- mare 13 i förbindelse med en tryckluftsanslutning 14 som leder till motorfordonets bromsventil eller släpvagnens bromsventil. Den undre effektiva ytan 15 ändrar sig med avsatskolvens 2, 3 rörelse och står i förbindelse med en till bromscylindrarna ledande anslutning 17. .ventilskaftet 9 står genom kraftförband i förbindelse med en kultapp 21 på en hävarm 22 som är lagrad på tappen till en axel 23 7804-423-7 vilken över en hävarm 24 med mellankoppling av ett icke visat stång- system och ett fjädrande element står i förbindelse med fordonsaxeln.

.Ventilskaftet 21 har ett hål 18 som avluftas över en kammare 19 och en avluftning 20. Koaxialt med ventilskaftet 9 är i huset anordnad en utjämningskolv 25 vars övre kolvände stöder kultappen underifrån och därmed bildar en utjämning för de uppifrån på kultappen 21 ver- kande krafterna. En under utjämningskolven 25 befintlig kammare 26 står via ett förbindelserör 28 i förbindelse med styrkammaren 13.

I övre delen av reglerventilens hus 1 är tryckförstyranord- ningen med de uppfinningsenliga kännetecknen anordnad. Den består av en förstyrkolv 29 som står under belastning av en mot ventilhuslocket 1a stödjande fjäder 39 vars spänning är inställbar med en i locket 1a anordnad skruv 40 och en inloppsventil 31, 32 samt en utloppsventil 31, 33- Inloppsventilen 31, 32 bildas av en ventilkr0PP 31 och ett i huset fast ventilsäte 32 och utloppsventilen av ventilkroppen 31 och ett vid förstyrkolven 29 utbildat ventilsäte 33, Mellan förstyrkolven 29 och huset 1 är en förstyrkammare 35 och en avsatskammare 36 anord- nade tryokmässigt skilda från varandra. Avsatskammaren 36 står över ett hål 37 i förbindelse med anslutningen 14 medan förstyrkammaren 35 över inloppsventilen 31, 32 och kammaren 13 är förbunden med an- slutningen 14. Förstyrkammaren 35 står dessutom direkt över att hål' 38 i förbindelse med den ovanför membranet 3 befintliga kammaren 3a och avluftas vid öppen utloppsventil 31, 33 över en avluftningskenal 18 och avluftningen 19, 20. Avluftningen av andningsrummet 29a ovan- för förstyrkolven 29 sker likaledes över avluftningen 18, 19: 20.

Nedan följer en kort beskrivning av den lastberoende regler- ventilen själv.

Vid bromsning kommer från motorfordonets bromsventil resp släpfordonets styrventil tryckluft över anslutningen 14 in i kammaren 13 och trycker kolven 2 nedåt. Därvid trycker dubbelventilkroppen 6 ventilskaftet 9 likaledes nedåt tills denna vilar på kultappen 21 och vid längre nedtryckning ventilen 6, 7 öppnar. Tryekluften kan nu över anslutningen 17 strömma in i bromscylindrarna och kammaren 16 under membranet 3.

Membranet 3 lösgör sig under kolvens 2 nedåtrörelse från den i regulatorhuset anbringade lamellen 11 och lägger sig alltmer en mot kolvens 2 lameller 10. Den verksamma membranytan förstoras så konti- ' nuerligt tills den överväger kolvöversidens yta. Därvid lyftes åter kolven 2_och ventilen 6, 7 stängas på nytt. Därmed har en bromsslut- 7804423-7 ställning uppnåtts. Det nu i bromscylindrarna härskande trycket mot- svarar det i beroende av belastningsvikten inreglerade trycket. Över förbindelseröret 28 har den i apparaten inmatade tryck- luften samtidigt kommit in i kammaren 26 under kolven 25 varvid kol- 4 ven 25 stöder mot kolvtappen 21.

Sedan bromstrycket upphävts skjuter den i bromscylindrarna be- fintliga tryckluften kolven 2 till dess övre ändläge och avviker över utloppsventilen 6, 8 genom ventiltryckarens 9 hål 18, kammaren 19 och avluftningen 20 till det fria.

Vid ovanstående beskrivning av den lastberoende reglerventilen med hjälp av fig 1a har man inte tagit hänsyn till tryckförstyrventi- lens verkningssätt. Det från anslutningen 14 kommande bromstrycket går samtidigt över kammaren 13 och förstyrinloppsventilen 31, 32 in i förstyrkammaren 35 och verkar vidare genom hålet 38 på membranet 3 och dessutom kommer detta bromstryck direkt genom hålet 37 in i av- satskammaren'36a.

Vid ett bestämt i kammaren 35 på kolvens 29 undersida verkande ingàngstryck rör sig förstyrkolven 29 mot kraften från fjädern 39 och mot kraften av det i kammaren 36a härskande, på förstyrkolvens 29 ringyta i fjäderns 39 tryckriktning verkande trycket uppåt och medför därigenom att inloppsventilen 31, 32 stänger. Den tryckluft som tills inloppsventilen 31, 32 stänger strömmar in på membranets översida motverkar det bromscylindertryck som byggas upp på membranets under- sida och upphäver i detta område den lastberoende regleringen d v-s i kammaren 16 under membranet 3 uppbygges ett motsvarande högre tryck.

När det av motorfordonets bromsventil inreglerade bromstrycket överstiger en bestämd tryckhöjd uppbygges, enär inloppsventilen 31, 32 är stängd, trycket vidare endast i kammaren 36a och skjuter kol- ven 29 åter nedåt vilket medför att inloppsventilen 31, 32 ånyo öpp- nar och membranet 3 påverkas med tryckluft genom hålet 38. Därpå föl- jer åter ovannämnda stängning av inloppsventilen 31, 32 och vid föl- jande ytterligare tryckstegring i kammaren 36a ett förnyat öppnande av inloppsventilen 31, 32. I fig 2 visas den på detta sätt uppkomman- de regulatorkarakteristikan genom linjerna a och b som motsvarar ett reglerförhâllande 4 4,7 = 1. Punkten A motsvarar "instegstrycket" och punkten B1 det fulla bromstrycket.

Av den för ett reglerförhàllande <,4,T = 1 konstruerade bromskraftsregulatorn kan man nu utan ändring av byggdelar med enkla åtgärder göra en bromskraftsregulator med ett reglerförhållande

Claims (4)

(29). 7so442s-7) > 4,7 2 1 genom att endast enligt rig 1b ta nt C-ringen ur ring- spåret A i locket 1a och i stället lägga in den i ringspåret B i för- styrkolven 29. Därmed hindras tryekstegring 1 kammaren 36a och tryck som verkar åt motsatt håll mot kraften i fjädern 39 kan byggas upp i kammaren 36 och förutsättningarna för de i huvudansökningen beskrivna regleringsförhållandena J> 4,7 förverkligas. Den därmed uppkommande regulatorkarakteristikan visas av linjeförloppet a och d i fig 2 var- vid punkten A även här motsvarar "instegstrycket" och punkten B3 det fulla bromstrycket. - För att åstadkomma det tredje genom de uppfinningsenliga åt- gärderna möjliggjorda utförandet av en regulator med ett reglerför- hållande 417 : 1 behöver man endast tillsluta hålet 37. Man kan där- vid avstå från att bygga in 0-ringar i ringspåren A och B. Linjerna a och e i fig 2 visar förloppet av denna karakterístika varvid det fulla bromstrycket motsvaras av punkten B2. P a t e n t k r a v :

1. Lastberoende bromskraftsregleranordning enligt krav 1 i patentet 7711917~0 (437 497), k ä n n e t e c k n a d av att en andra avsatskammare (36a) är anordnad ovanför förinställningskolvenp

2. Bromskraftsregleranordning enligt krav 1, k ä n n e - t e c k n a d av att den andra avsatskammaren (36a) är tryckmässigt avlastad genom avlägsnande av en normalt förhandenvarande tätninga- ring (O-ring A). p

3. Bromskraftsregleranordning enligt kraven 1 och 2, k ä n - n e t e c k n a d av att mellan det den första avsatskammaren (36) direkt beluftande hålet (37) och den andra avsatskammaren (36a) är anordnad en tätníngsring (0-ring B). I

4. Bromàkraftsregleranordning enligt kravet 3, k ä n n e - t e c k.n a d av att hålet (37) är tillslutbart och avsatskamrarna (36, 36a) samt förinställningskammaren (35) är förbundna med varandra.