SE443306B - Sett och anordning for kontinuerlig gjutning - Google Patents

Description

7s1o2o9~2 tvärs över gjutmaskínens bredd vid maskinens inmatningsände och som uppbärs i ett par lämpliga lager nära maskinens motstående sidor. Ett par kugghjul är fästade vid axelns motstående ändar.

Kuggarna i dessa kugghjul griper in i synkroniseringsurtag i blocken vilka är åtskilda utmed yttersidorna på resp kant- fördämning. ' En nackdel med ett dylikt arrangemang är att denna roterbara axel med sina lager och kugghjul ökar mekanismens sammansatta beskaffenhet vid maskinens inmatningsände och ten- derar att tränga ihop det utrymme som är tillgängligt för apparaten som inför den smälta metallen och därigenom ökar man på dríftssvårigheterna. En annan nackdel med ett dylikt arrange- mang är att närhelst en av kantfördämningarna tenderar att bli efter eller att ligga före den andra, förorsakar kugghjulen ett ryckande och en dragning av resp fördämningsblock, och växlar om deras relativa positioner, med en möjlighet för att luckor öppnas upp mellan efterföljande block, vilket ger smält metall tillfälle-att tränga in i luckorna mellan blocken. ' I amerikanska patentskriften 3 504 429 föreslogs att tillverka anoder genom kontinuerlig gjutning av en metallplät och upphuggning av denna till anodlängder och därefter använd- ning av en press för att utforma skåror i varje anod. Därefter hängdes anoderna upp med hjälp av återanvändningsbara hållare som grep in i dessa skåror.

En nackdel med ett dylikt arrangemang är att hållarna när anoderna en gång har använts, måste återföras till gjut- apparaten för användning tillsammans med nya anoder. Denna hantering av hållarna och användningen av en press för att forma skårorna medför extra arbete och utrustning, med åt- följande kostnader, och denna följd av åtgärder ökar den samman- tagna komplexiteten vid handhavandet av anoderna.

I amerikanska patentskriften 3 776 017 beskrivs ett system för kontinuerlig tillverkning av kopparanoder enligt vilket ett kontinuerlig band av kopparplåt huggs upp till en följd av huvudsakligen T-formade anoder. Dessa T-formade anoder är utsträckta på tvären över banden och varje nästkommande anod är när den stansas ut från bandet i ett omvänt läge i förhåll- 7810209-2 ande till den närmast föregående.

En nackdel med detta system är behovet av en kraftig stanspress för formning av anoderna och därmed förbunden ut- rustning för spridning av de avskilda anoderna i olika riktning och för sortering och avsyning av dessa. Dessutom har de ut- skjutande klackarna på de T-formade anoderna samma tjocklek som anodens kropp.

Enligt en aspekt av föreliggande uppfinning innefattar en metod för kontinuerlig gjutning av ett plåtämne moment för formning av ett gjutområde med hjälp av ett ändlöst roterande gjutband för uppbärande av den smälta metallen och ett par i sidled åtskilda. ändlösa roterande kantfördämningar som för- flyttar sig utmed varje kant hos gjutområdet tillsammans med gjutbandet och med huvudsakligen samma hastighet som bandet, för àstadkommande av gjutfickor med partiellt djup i var och en av kantfördämningarna vilka gjutfickor står i förbindelse med gjutområdet och har ett djup som är mindre än gjutområdets djup samt för införande av smält metall i gjutområdet och för kylning av metallen däri för att bilda ett gjutet plåtämne med integrerade utsprång med partiell tjocklek vilka sträcker sig ut från dettas motstående kanter.

Gjutfickorna med partiellt djup kan sträcka sig i sid- led från gjutområdets centrum en sträcka som är större än bredden på resten av själva kantfördämningen. För att utföra en dylik utsträckning i sidled av gjutfickorna med partiellt djup kan var och en av kantfördämningarna vara försedd med ett mångfald fördämningsblock med enhetlig bredd utmed de nedre delarna därav, och nämnda gjutfickor med partiellt djup i varje kantfördämning kan vara utsträckta i sidled ut från gjutområdets centrum med en sträcka som är större än en dylik enhetlig bredd genom att man anordnar speciella fördämnings- block i åtskilda lägen utmed kantfördämningarnas längder. Dessa speciella fördämningsblock har övre delar som skjuter ut i ett fribärande förhållande,med avseende på fördämningsblockens nedre delar, och definierar gjutfickorna med partiellt djup.

Vidare styrs kantfördämningarna utmed motstående sidor av gjut- området av styrorgan som står i ingrepp med nämnda nedre delar med enhetlig bredd av fördämningsblocken. 7810209-2 Varje kantfördämning är lämpligen utformad av ett mång- fald fördämningsblock som trätts upp på en ändlös bandslinga.

Exempelvis, enligt en särskild aspekt av föreliggande uppfinning, sträcker sig den ändlösa bandslingan i ett spår genom varje fördämningsblock mitt emellan inner- och yttersidorna på kant- fördämningen för utjämning av slacket i kantfördämningen utmed dennas inner- och yttersidor i syfte att tätt sammanhålla för- dämningsblocken, och ett dylikt spår sträcker sig längsgående genom varje fördämningsblock nära kantfördämningens bottenyta (eller omvänt övre yta), och gjutfickor med partiellt djup är utformade i förutbestämda fördämningsblock i åtskilda lägen utmed kantfördämningarna, varvid dylika gjutfickor med partiellt djup är placerade i kantfördämningens övre yta (eller omvänt nedre yta), och det ändlösa bandet passerar genom dessa förut- bestämda fördämningsblock, omedelbart under (eller omvänt omedelbart ovanför) gjutfickorna med partiellt djup däri för tät sammanhållning av fördämningsblocken.

I syfte att åstadkomma utsprång med partiell tjocklek på anoderna vilka har den önskade styrkan,samtidigt som man åstadkommer ett spelrum för det ändlösa bandet att passera genom de förutbestämda fördämníngsblocken som innehåller gjut- fickorna med partiellt djup, passerar bandet omedelbart under (eller ovanför) dessa gjutfickor, varvid de i förklarande syfte häri beskrivna gjutfickorna med partiellt djup har ett djup motsvarande ca 50 % av kantfördämningarnas totala höjd.

Bland de många fördelarna med sättet och anordningen enligt föreliggande uppfinning finns den att en stark kontinuer- lig förbindning àstadkommes för tät sammanhållning av mångfal- det Eördämningsblock med samma effektivitet utmed kantfördäm- ningarnas inner- och yttersidor.

Enligt en annan aspekt av föreliggande uppfinning inne- fattar den förbättrade metoden för bibehållande av synkronise- ring av förflyttningen för gjutfickorna till resp kantfördäm- ningar utmed motstående kanter av gjutomrâdet, moment för av- känning av förflyttningen för gjutfickorna till en kantfördäm- ning i förhållande till för den andra för att fastställa när- helst den ena kantfördämningen tenderar att komma efter eller gå före den andra, och för att reglerbart förändra de relativa 7810209-2 temperaturerna för de roterande kantfördämningarna, exempelvis genom att minska den relativa temperaturen för den eftersläpande i förhållande till den andra över åtminstone en del av dess förflyttning för att relativt sett minska dennas längd i för- hållande till den andra för att därigenom öka dess förflytt- ningshastighet i syfte att eliminera dess tendens att komma efter den andra och omvänt närhelst den tenderar att gå före den andra. Avkänningen av förflyttningen för gjutfickorna till en av kantfördämningarna i förhållande till den andra kan inbe- gripa avkänning av förbipasseringen av förutbestämda fördäm- 7 ningsblock hos kantfördämningen vid en förutbestämd punkt.

Alternativt kan denna avkänning av förflyttningen för en kant- fördämning i förhållande till den andra innefatta avkänning av de relativa lägena för de resulterande gjutna utsprången som uppträder på motstående kanter av det kontinuerligt gjutna plåtämnet som formas. _ Enligt en ytterligare aspekt av föreliggande uppfinning innefattar den förbättrade metoden för bibehållande av synkro- nisering av förflyttningen för de två kantfördämningarna för bibehållande av ett förutbestämt inbördes förhållande mellan de integrerade stödskuldorna som gjuts på motstående kanter av det gjutna plätämnet, moment för avkänning av de relativa lägena för de i sidorna belägna,med skuldror försedda sektioner- na på resp kantfördämníng när var och en av dessa roterar, för individuell kylning av varje kantfördämning vid ett läge utmed dess returbana av förflyttningen samt för att jämförelse- vis öka den kylning som anbringas på en av kantfördämningarna i förhållande till den andra närhelst den tenderar att komma efter den andra för att relativt sett minska längden på denna eftersläpande kantfördämning och därigenom jämförelsevis öka dess rotationshastighet i förhållande till den andra kantför- dämningen i syfte att eliminera tendensen för eftersläpning och för att bibehålla en synkroniserad förflyttning av de två kantfördämningarna.

Den relativa ökningen av kylningen av den eftersläpande kantfördämningen i förhållande till den som ligger före kan uppnås i enlighet med en särskild aspekt av föreliggande upp- finning genom minskning av den kylning som anbringas på den 7810209-2 kantfördämning som ligger före i och för att därigenom relativt sett öka dess längd i syfte att minska dess rotationshastighet för att eliminera dess tendens att gå före.

Enligt en ytterligare aspekt av denna uppfinning inne- fattar anordningen för kontinuerlig gjutning av ett plâtämne av metall åtminstone ett ändlöst,roterande, flexibelt gjutband för uppbärande av den smälta metallen i ett gjutområde, och ett par i sidled åtskilda,ändlösa, roterande kantfördämningar som förflyttar sig med huvudsakligen samma hastighet som bandet för att definiera motstående kanter hos gjutområdet, varvid var och en av kantfördämningarna har en förutbestämd höjd och var och en av nämnda kantfördämningar har ett flertal gjut- fickor med partiellt djup däri och vid åtskilda lägen därutmed.

Dessa gjutfickor står i förbindelse med den smälta metallen i gjutomrädet och har ett djup smnärnündre än den förutbestämda höjden på kantfördämningen för gjutníng av ett plàtämne med integrerade utsprång med partiell tjocklek vilka sträcker sig ut från motstående kanter därav.

Bland de ytterligare fördelarna med föreliggande upp- finning finns vid vissa aspekter den att den åstadkommer en förbättrad förflyttning av kantfördämningarna för kontinuerlig gjutning av plåtämnen som har utsprång med partiell tjocklek därpå och som är anpassade att upphuggas till elektroder.

I enlighet med en ytterligare aspekt av föreliggande uppfinning âstadkommes speciella fördämningsblock som definie- rar gjutfickor med partiellt djup vilka är fördelaktiga och lämpliga för användning vid kontinuerlig gjutning av elektroder.

Bland de ytterligare fördelarna vid vissa utförings- former av uppfinningen sådana de beskrives häri finns den att de speciella fördämningsblocken gör det möjligt för utsprång med partiell tjocklek att utformas integrerat på det gjutna iplåtämnet vilka skjuter ut i sidled från kanten på plåtämnet och över en sträcka som är större än bredden på resten av kant- fördämningen. j g Såsomden används häri är termen "plåtämne“ avsedd att ha en bred betydelse för att innefatta en remsa eller ett band eller en stång eftersom denna uppfinning kan utnyttjas för kontinuerlig gjutning av ett band eller en stäng (såväl som 7810209-2 ett plåtämne) med integrerade utsprâng med partiell tjocklek vilka skjuter ut från en sida därav eller från båda sidor därav.

Uppfinningen beskrives närmare i det följande i anslut- ning till bifogade ritningar på vilka ifig 1 är ett snitt i vertikalprojektion genom en tidiga- re känd kontinuerlig gjutapparat sådan den framstår när man tittar i nedströms riktning; fig 2 är ett partiellt snitt i vertikalprojektion sett genom en kontinuerlig gjutapparat förenad med första systemut-c föranden av föreliggande uppfinning och sedd i riktning ned- ströms. Enligt första systemutföranden är de speciella fördäm- ningsblocken för bestämning av gjutfickor med partiellt djup i och för gjutning av integrerade utsprång, bredare än de resterande regelbundna fördämningsblock som innefattar de sig förflyttande kantfördämningarna; fig 3 är ett partíellt snitt i vertikalprojektion lik- nande fig 2 och visar en kontinuerlig gjutapparat förenad med andra systemutföranden enligt föreliggande uppfinning. Enligt dessa andra systemutföranden har de speciella fördämnings- blocken för definiering av gjutfickor med partiellt djup samma bredd som resterande regelbundna fördämningsblock vilka innefat- tas i de sig förflyttande kantfördämningarna; fig 4 är en sidovy i vertikalprojektion och illustrerar gjutmetoden och gjutanordningen enligt fig 2 och 3 vid kontinu- erlig tillverkning av ett plåtämne med utsprång med partiell tjocklek på dess kant; fig 5 är en planvy av gjutanordningen enligt fig 4 förenad med det första systemets. bredare, speciella fördäm- ningsblock enligt fig 2 som dessa framstår när man ser ner på gjutplanet utmed linjen 5-5 i fig 4; fig 6 är en planvy liknande fig 5 men visar gjutappara- ten förenad med det andra systemets speciella fördämningsblock som har samma bredd som de regelbundna fördämningsblocken; fig 7 är ett förstorat snitt i vertikalprojektion av den nedströms änden av gjutanordningen som den framstår i fig 4 och visar hur de speciella fördämningsblocken som definierar gjutfickorna avlägsnas från de gjutna utsprången med partiell tjocklek; 7810209-2 fig 8 är ett förstorat tvärsnitt längs linjen 8-B i fig 4 sett i riktning nedströms och visar flänsade styrrullar som samverkar med en av de sig förflyttande kantfördämningarna vilken innehåller de bredare speciella fördämningsblocken; fig 9 är ett förstorat tvärsnitt liknande fig 8 taget längs linjen 9-9 i fig 4 sett i riktning nedströms och visar flänsade styrrullar som samverkar med en av kantfördämningarna som innehåller de speciella fördämningsblocken enligt det andra systemet vilka har samma bredd som de regelbundna fördämnings- blocken; fig 10 är ett förstorat tvärsnitt taget längs linjen -10 i fig 4 genom centrumlinjen för den övre driv-stödvalsen sedd i riktning nedströms och visar ett aggregat med en vatten- tät packning och en rakkantsstyrning för styrning i sidled och för inriktning av de sig förflyttande kantfördämningarna i det första systemet; fig 11 är ett förstorat tvärsnitt liknande fig 10 taget längs linjen 11-11 i fig 4 och visar ett aggregat med en vatten- tät packning och en rakkantsstyrning för styrning i sidled och inriktning av de sig förflyttande kantfördämningarna enligt det andra systemet; fig 12 är ett tvärsnitt genom en elektrolytisk cell taget längs planet 12-12 i fig 13 och visar elektrodplåtar sonlhar utsprång med partiell tjocklek uppburna på cellens sidoskenor; fig 13 är ett vertikalsnitt genom cellen i fig 12 taget längs linjen 13-13 i fig 12 och visar ett flertal av dessa elektroder sedda från kortsidan i förening med en av cellens sidoskenor; fig 14 är en förstorad perspektívvy och visar ett ut- språng med partiell tjocklek som skjuter ut från sidokanten till en sektion av en elektrodplatta; fig 15 är en planvy ritad i en skala som är approxi- mativt 60 % av full skala, av en sektion av en löpande kant- fördämning med en gjutficka för utsprång med partiell tjocklek vilken avgränsas av det första systemets speciella fördämnings- block.

Det bör påpekas att var och en av fig 15 - 28 är ritade 7810209-21 i approximativt samma skala vilken är approximativt 60 % av verklig storlek.

Fig 16 är en sídovy i vertikalprojektion sedd utmed linjen 16-16 i fig 15 i riktning mot gjutområdet; fig 17 är ett tvärsnitt tagets längs linjen 17-17 i fig 15 eller utmed linjen 17-17 i fig 18 eller utmed linjen 17-17 i fig 20 beroende på vad som avses; fig 18 är en planvy liknande fig 15 av en sektion av en löpande kantfördämning som inbegriper en andra utförings- form av det första systemets speciella fördämningsblock; fig 19 är en sidovy i vertikalprojektion sedd i riktningen 19-19 i fig 18,mot gjutomràdet; I fig 20 är en planvy liknande fig 15 och 18 av en sek- tion av en löpande kantfördämning inbegripande en tredje ut- föringsform av det första systemets speciella fördämningsblock; fig 21 är en sidovy i vertikalprojektion sedd i rikt- ningen 21-21 i fig 20fmot gjutområdet; fig 22 är en planvy av en sektion av en löpande kant- fördämning med en gjutficka för utsprång med partiell tjocklek avgränsad av det andra systemets speciella fördämningsblock; fig 23 är en sidovy i vertikalprojektion sedd i rikt- ningen 23-23 i fig 22,mot gjutområdet; fig 24 är ett tvärsnitt tagets längs linjen 24-24 i fig 22, eller utmed linjen 24-24 i fig 25 eller utmed linjen 24-24 i fig 27 alltefter vad som avses; fig 25 är en planvy liknande fig 22 av en sektion av en löpande kantfördämning inbegripande en andra utföringsform av det andra systemets speciella fördämningsblock; fig 26 är en sidovy i vertikalprojektion sedd i rikt- ningen 26-26 i fig 25 mot gjutomràdet; fig 27 är en planvy liknande fig 22 och 25 och visar en tredje utföringsform av det andra systemets speciella fördäm- ningsblock; fig 28 är en sidovy i vertikalprojektion sedd i rikt- ningen 28-28 i fig 27,mot gjutområdet,och fig 29 är en sidovy i vertikalprojektíon liknande fig 4 och illustrerar gjutmetoden och anordningen för kontinuerlig tillverkning av ett plåtämne med utsprång med partiell tjocklek 7810201942 på kanten, och i fig 29 omger de löpande kantfördämningarna det övre gjutbandet.

I de olika figurerna används motsvarande hänvisnings- siffror för att beteckna samma element eller element som utför samma funktioner. ' å Såsom framgår av fig 1 är de tidigare kända kantfördäm- ningarna 20 anordnade mellan övre och nedre gjutband 22 och 24.

Var och en av dessa kantfördämningar roterar i en slinga och innehåller urtag 26 med fullt djup för gjutning av utsprång eller anoder med full tjocklek, såsom visas i amerikanska patentskriften 3 860 057. Den relativt smala, kontinuerliga, flexibla metallskenan 28 på vilken blocken är uppträddaände mot ände är förskjuten bort från centrumlinjen för resp kant- fördämning 20,i riktning mot deras yttersidor till ett kraftigt förskjutet läge. Denna excentriskt placerade skena sammanbinder ”varje kantfördämnings på varandra följande fördämningsblock kraftigare utmed deras yttersidor jämfört med vid deras inner- sidor. Även om fördämningsblocken utmed sina innersidor därefter är sammanbundna med hjälp av en följd av separata längder av flätad, flexibel kabel som passerar genom längsgående hål i blocken mellan urtagen med fullt djup, tenderar dylika tidigare kända kantfördämningar i samband med gjutning med smält metall att uppvisa mer slack utmed sina innersidor än vid sina ytter- sidor. ' Driftsresultaten av dessa skillnader i slack visas i fig 1 där innersidorna på varje kantfördämning visas hänga ned längre än deras yttersidor under varje kantfördämnings retur- rörelse. Sålunda blir kantfördämningarnavridnaoch skeva under sin returrörelse. Olika driftsproblem kan utvecklas i en produk- tionsmiljö på grund av komplexiteten hos dylika tidigare kända kantfördämningar. Konstruktionen och hanteringen av dylika tidigare kända aggregat av kantfördämningsblock blir nödvändigt- vis komplicerad och tidskrävande.

I enlighet med ett första systems utföringsformer av föreliggande uppfinning såsom de visas i fig 2, 4 och 5 inne- fattar de löpande kantfördämningarna 30 ett mångfald fördämnings- block 32 uppträdde ände mot ände på en ändlös, flexibel metall- gördel 34 som är anordnad utmed centrumlinjen för resp kant- 7810209-'2 11 fördämning. Denna gördel 34 har formen av en ändlös slinga och den har en bredd som lämpligtvis är åtminstone lika stor som halva bredden på själva kantfördämningen. Sålunda sammanbinds fördämningsblocken i kantfördämníngarna 30 av den relativt breda och huvudsakligen centralt placerade ändlösa gördeln 34 som åstadkommer ett approximativt lika stort slack utmed kant- fördämningarnas inner- och yttersidor.I kraft av denna huvud- sakligen symmetriska anordning av metallgördeln 34 hänger kant- fördämningarna 30 ner med sina fördämningsblock horisontellt placerade och förflyttar sig utmed banor som är verkligt paral-- lella snarare än vridna och skeva såsom visas i fig 1.

Vid åtskilda lägen utmed längden för varje kantfördäm- ning finns speciella fördämningsblock 36 som avgränsar gjut- fickor 38 med partiellt djup, dvs dessa gjutfickor har ett djup som är mindre än höjden på gjutområdet C (fig 2) vilket avgrän- sas mellan de övre och nedre gjutbanden 22 och 24. Vid denna utföringsform av uppfinningen, vilken visas i fig 2, sträcker sig gjutfickorna 38 med partiellt djup i sidled från gjutom- rådets centrum och över en sträcka som är större än bredden på de regelbundna fördämningsblocken 32. Dessa gjutfickor 38 med stor bredd avgränsas av övre delar 40 på de speciella för- dämningsblocken 36 vilka skjuter ut i ett fribärande förhållande med avseende på deras nedre delar 42, vilka har samma bredd som de övriga regelbundna fördämníngsblocken 32.

Var och en av gjutfickorna 38 med partiellt djup kan avgränsas av ett enda av de speciella fördämningsblocken 36.

Alternativt kan dessa gjutfickor 38 definieras av ett flertal intilliggande speciella fördämningsblock 36. Dessa olika alter- nativ och detaljerade egenskaper hos gjutfickorna med partiellt djup kommer att förklaras närmare nedan.

I fig 2 och 3 visas anordningarna 100 och 100a för styrning av de löpande kantfördämningarna 30 resp 30a utmed motstäende kanter pä gjutområdet. Dessa anordningar 100 och 100a visas mera detaljerat i fig 10 och 11 och kommer att förklaras senare i samband med att dessa figurer diskuteras.

Såsom visas i fig 4 och 5 roterar varje kantfördämning i en långsträckt slinga utmed en del av vilken det är anord- nat mellan och förflyttar sig tillsammans med gjutbanden 22 och 24 föravgränsning av gjutområdet C däremellan. Det övre y7s1o2o9-2 12 gjutbandet 22 roteras runt en uppströms drivvals 43 och en nedströms spännande och styrande vals 44 monterad på en övre ram 45. På liknande sätt roteras det undre gjutbandet 24 runt en uppströms drivvals 47 och en nedströms spännande och styr- ande vals 48 monterade på en nedre ram 49. Smält metall införes i inmatningsänden 50 (fig 4 och 5) av gjutområdet C och fyller gjutområdet. Denna smälta metall strömmar ut i gjutfickorna 38 med partiellt djup vilka står i förbindelse med gjutområdet och bildar utvidgningar i sidled av detta. Metallen stelnar när den förs nedströms mellan gjutbanden och ett kontinuerligt gjutet plåtämne 52 med utsprång 54 med partiell tjocklek integrerat ut- formade på dess motstående kanter utges från nedströms änden 56 av gjutområdet. Det bör förstås att gjutbanden 22 och 24 kyls utmed gjutområdet med hjälp av flytande kylmedel som anbringas på ett sätt som är känt för fackmän inom området, och kylning kan även anbringas direkt på plåtämnet 52 efter att det ut- givits från gjutområdet. V I syfte att forma elektrodplattor, exempelvis anod- plattor av koppar, avhuggs plåtämnet 52 av koppar till separata plattor med hjälp av ett lämpligt avskärningsorgan (visas ej).

Ett dylikt avskärningsorgan är lämpligen anordnat att avhugga plåtämnet 52 utmed tvärgående utsträckta skärlinjer 55 vilka är placerade uppströms om men nära resp utsprång 54. Dessa ut- språng 54 är lämpligen placerade direkt motstående varandra såsom framgår av fig 5 och 6, på motstàende kanter av plåt- ämnet för att därigenom bilda ett par stödklackar för varje resulterande anodplatta P (fig 12, 13 och 14).

När de närmar sig gjutområdets inmatningsände 50 styrs kantfördämningarna 30 av styrorgan som allmänt betecknas med 58 i fig 4. Dessa styrorgan 58 för kamfördämningarna innefattar en halvmånformad stödkonsol 60 med ett flertal fritt roterbara flänsade rullar 62 monterade på pinnbultar 63 i tätt åtskilda lägen utmed dess konvexa omkrets (se fig 8).

Såsom visas i fig 8 är flänsarna 64 på rullarna 62 med cylindriska trummor åtskilda precis tillräckligt mycket för att grensla bredden W för de regelbundna fördämningsblocken 32. Sålunda åstadkommes styrning i sidled för kantfördämningarna . Tack vare det faktum att de nedre delarna 42 på de speciella 7810209-2 13 fördämningsblocken 36 har samma bredd som de regelbundna för- dämningsblocken 32 passar dessa delar 42 mellan flänsarna 64 och griper in i rullande kontakt med de cylindriska trummorna på rullarna på samma sätt som de andra fördämningsblocken 32.

Följaktligen styrs kantfördämningarna 30 utmed sin fulla längd av styrorganen 58 trots att det på de speciella fördämnings- blocken finns utskjutande fribärande övre delar 40. Dessa ut- skjutande delar 40 är upphöjda ovanför botten på de speciella fördämningsblocken med en höjd som är tillräcklig för att de skall gå fria för flänsarna 64.

Fig 8 visar styrorgan 58 för den vänstra kantfördäm- ningen 30 och det bör förstås att liknande styrorgan är anord- nade för den andra kantfördämningen.

Såsom visas i fig 4 är liknande styrorgan 66 anordnade för var och en av kantfördämningarna 30 efter utgången från gjutomrâdets nedströms ände 56. Styrorganen 66 innefattar vart och ett ett halvmånformat stöd 68 med de flänsade rullarna 62 monterade i tätt åtskilda lägen utmed dess omkrets.

De olika utföringsformerna av föreliggande uppfinning, vilka visas i fig 2, 5 och 8, och vilka även beskrives närmare nedan, enligt vilka det finns utskjutande delar 40 på de speciella fördämningsblocken för avgränsning av gjutfickor 38 med partiellt djup vilka är utsträckta i sidled utanför bred- den W för de regelbundna fördämningsblocken, kallas häri ut- föringsformer enligt det första systemet.

Såsom visas i fig 3, 6 och 9 och även beskrives ytter- ligare nedan, finns det olika utföringsformer av uppfinningen som kallas utföringsformer enligt det andra systemet enligt l vilket gjutfickorna med partiellt djup har en utsträckning i sidled vilken är mindre än bredden W för de återstående fördämingsblocken.

Såsom framgår av fig 3, 6 och 9 innefattar kantfördäm- ningarna 30a enligt det andra systemets utföringsformer ett mångfald fördämningsblock 32 uppträdda på en ändlös flexibel metallgördel 34 som är anordnad utmed resp kantfördämnings centrumlinje. Denna gördel 34 har lämpligen en bredd som är åtminstone lika med halva de regelbundna fördämningsblockens 32 bredd W. 7810209-2 14 Vid åtskilda lägen utmed varje kantfördämning 30A finns speciella fördämningsblock 76 vilka avgränsar gjutfickor 78 med partiellt djup. Dessa speciella fördämningsblock 76 har samma bredd W som de regelbundna fördämningsblocken 42.

Metoden för gjutning med det andra systemets utförings- former av kantfördämningar 30A är densamma som den som be- skrivits ovan, nämligen att den smälta metallen införes i gjut- områdets C inmatningsände 50 ñfig 4 och 6). Gjutfickorna 78 med partiellt djup står i förbindelse med gjutområdet och bildar utvidgningar i sidled av gjutområdet. Den smälta metallen strömmar i sidled in i dessa gjutfickor 78 och när den förs nedströms mellan gjutbanden 22 och 24 stelnar den. Ett konti- nuerligt plåtämne 52 gjuts vilket har utsprång 54 med partiell tjocklek integrerat formade på dess motstående kanter.

I I syfte att tätt sammanhålla fördämningsblocken till kantfördämningarna 30 eller 30A utmed gjutomràdet, kan s k "back-breaker"-styrorgan 70 anordnas för var och en av kant- fördämningarna. Detta back-breaker-styrorgan 70 står i ingrepp med kantfördämningen under en del av dennas returbana och bringar kantfördämningarna 30 eller 30A att förflytta sig utmed ett bansegment som är konvext i riktning mot det inre av dess slinga. Styrningen 70 innefattar ett stöd 72 och ett flertal rullar 74 vilka har vidare åtskilda flänsar än rullarna 62 för att ge ett spelrum för de utskjutande delarna 40 (fig 2, och 8) på de speciella fördämningsblocken 36. Vad gäller det andra systemets utföringsformer där de speciella fördämnings- blocken 76 har samma bredd W som de regelbundna fördämnings- blocken 32, kan rullarna 74 vara liknande rullarna 62. För ytterligare information om konstruktionen och arbetet för en dylik styrning 70 hänvisas läsaren till amerikanska patent- skrifterna 3 sas 176 och 3 955 615. i För kylning av kantfördämningarna 30 eller 30A före deras återinträde i gjutområdets inmatningsände 50 är en kylapparat 80 anordnad. Denna kylapparat är anordnad att leda strålar av kylmedelsfluid 82 mot kantfördämningarna 30 eller A. Kylapparaten 80 innefattar en tillförselledning 84 för matning av tryckmedelsfluiden under tryck till rörledningen 86 med munstycken 88 för utsprutníng av kylmedelsfluiden 82 7810209-2 på kantfördämningarna. Denna kylmedelsfluid 82 kan utgöras av kalluft som utsprutas med hög hastighet på kantfördämningarna eller 30A eller flytande kylmedel som sprutas därpå. Organ 90 för reglering av fluidflödet, exempelvis en reglerbar ven- til, är inplacerad i tillförselledningen 84 för reglering av den mängd kylning som anbringas på resp kantfördämningar 30 eller 30A och av anledningar som förklaras nedan.

Det bör förstås att kylapparaten 80 kan placeras på varje lämpligt ställe utmed banan för kantfördämningarnas30 eller 30A returrörelse. När kylmedelsfluiden exempelvis är en vätska är vatten att föredraga och därvid placeras kylapparaten 80 tillräckligt långt bort från inloppet 50 till gjutomràdet för att sörja för att kantfördämningarna torkar innan de kommer i kontakt med den smälta metallen. Kylapparaten 80 och back- breaker-styrorganen 70 kan växla läge så att kantfördämningen kyls innan den passerar styrorganen 70. I fall där ett flöde 82 av kalluft används för kylning kan denna kylning anbringas vid mer än ett ställe utmed banan för kantfördämningarnas 30 eller 30A förflyttning. " Vidare kan back-breaker-styrorganen 70 och kylapparaten 80 vara anordnade i nära förbindelse med varandra. Exempelvis är det för närvarande att föredra att back-breaker-organen 70 uppdelas i längsplanet i två delar och att därefter kylappa- raten, som utnyttjar vatten som kylmedel, anbringas mellan dessa två delar av back-breaker-organen. På detta sätt styr back-breaker-organen kantfördämningen både före och efter dess passering genom kylapparaten. Lämpliga inramningar och utlopps- ledningar kan vara anordnade för att avlägsna den vattenånga som alstras, exempelvis på det sätt som visas i ovannämnda patentskrifter 3 865 176 och 3 955 615.

Det bör noteras att ovannämnda patentskrifter 3 865 176 och 3 955 615 visar användandet av en kylapparat för sprutning med vätska för kylning av kantfördämningarna under deras retur- rörelse, men de beskriver inte och föreslår inte föreliggande uppfinning för bibehållande av synkronisering av de roterande kantfördämningarnas rörelser.

I syfte att synkronisera förflyttningen för gjutfickor- na 38 eller 78 med partiellt djup utmed gjutområdets motstående 7810209-2 16 kanter under drift och över en utsträckt tidsperiod, avkänns förflyttningen av en kantfördämning i förhållande till den andra. Denna avkänning av kantfördämningarnas rörelse kan åstad- kommas på många sätt. Exempelvis kan, såsom visas i fig 4, 5 och 6, avkännande organ 92 vara placerade nära motstående kanter på det gjutna plåtämnet för att reagera på förbipasse- ringen av varje utsprång 54. Dylika avkännande organ kan inne- fatta en ljuskälla och en fotocell placerade så att förbipasse- ringen av varje utsprång 54 förändrar intensiteten hos ljus- strålen som når fotocellen. Alternativt kan de avkännande organen 92 innefatta en elektrisk strömställare med ett manöver- finger som utlöses vid förbipasseringen av vart och ett av ut- sprången 54. Andra avkännande organ 92 som reagerar på dessa utsprångs 54 förbipassering kan utnyttjas.

Ett annat sätt på vilket avkänningen av kantfördäm- ' ningarnas förflyttning kan åstadkommas visas i fig 4, 5 och 6 och innebär att man placerar de avkännande organen 92' eller 92" på en föruüæstämd plats utmed rörelsebanan för var och en av kantfördämningarna 30 eller 30A. En sådan förutbestämd plats kan ligga nära gjutområdets C kant eller nära banan för kantfördämningarnas 30 eller 30A returrörelse. De avkännande organen 92' eller 92" kan vara identiska med de avkännande organen 92 för att reagera på förbipasseringen av de utskjut- ande delarna 40 på de speciella fördämningsblocken 36 enligt det första systemets utföringsformer av denna uppfinning på samma sätt som de avkännande organen 92 reagerar på förbi- passeringen av de utskjutande utsprången 54.

Alternativt kan de speciella fördämningsblocken 36 eller 76 inbegripa element med andra egenskaper än de resterande regelbundna fördämningsblocken 32, så att de kan särskiljas av de avkännande organen 92' eller É2". Dessa skiljaktiga egenskaper kan vara optiska, mekaniska, elektromagnetiska osv. Exempelvis kan de yttre ändarna på de speciella fördäm- ningsblocken 36 eller 76 innehålla insatser för utlösning av svarssignal från.en fotocell eller mikrovågor, eller skåror för utlösning av fingret till en elektrisk strömställare osv.

I själva verket kan de speciella fördämningsblocken 36 eller 76 vara ändamålsenligt märkta eller kodade för samverkande 7810209-2 17 växelverkan med de lämpliga avkännande organen 92' eller 92" när de kodade fördämningsblocken passerar förbi dylika avkännande organ.

Istället för att koda de speciella fördämningsblocken 36 eller 76 kan förutbestämda av de regelbundna fördämnings- blocken kodas, exempelvis då var tjugonde av dessa, för utlösning av en svarssignal i de avkännande organen. ' Oavsett den särskilda beskaffenheten hos och place- ringen av de avkännande organen 92 eller 92' eller 92" och oavsett om utsprången på det gjutna plåtämnet avkänns eller om förbipasseringen av utvalda fördämningsblock förbi en förut- bestämd plats avkännes, blir resultatet att de relativa rörelse- hastigheterna för de två kantfördämningarna kan avkännas för bestämning av om någon av dessa tenderar att komma efter (eller komma före) den andra. De avkännande organen 92 eller 92' eller 92" för de vänstra resp högra kantfördämningarna är med hjälp av elektriska ledningar X och Y förbundna med en kontroller 94 som automatiskt utvärderar om en av kantfördäm- ningarna tenderar att komma efter (eller före) den andra.

I syfte att bibehålla synkroniseringen av förflytt- ningen för de två roterande kantfördämningarna i syfte att synkronisera rörelsen för gjutfickorna 38 eller 78 med partiellt djup utmed motstående kanter på gjutomràdet C är kontrollern 94 med hjälp av ledningar 96 förbunden med reglerorganen 90 för fluidflödet. Sålunda kan mängden kylning relativt sett ökas (eller omvänt minskas) för den av kantfördämningarna som råkar tendera att komma efter (eller omvänt före) vid varje givet tillfälle under driften.

Den för närvarande föredragna metoden för att uppnå en dylik synkronisering av förflyttningen för de två kantfördäm- ningarna är att i förväg utvälja antingen den vänstra eller _ den högra som en likare eller referens för jämförelse och att därefter reglera rotationshastigheten för den andra i förhåll- ande till likaren. När de avkännande organen 92, 92' eller 92" visar att den kontrollerade kantfördämningen tenderar att kom- ma efter eller före likaren ändras på ett ändamålsenligt sätt temperaturen på den kontrollerade kantfördämningen över åtmin- stone en del av dess rörelsebana i syfte att eliminera dess 7810209-2 18 eftersläpande eller ledande tendens.

I Fördämningsblocken och gördeln 34 vilka inbegripes i var och en av kantfördämningarna har en positiv värmeutvidgnings- koefficient. Exempelvis är gördeln 34 lämpligen utformad av rostfritt stålmaterial som svetsats till att bilda en ändlös slinga och fördämningsblocken kan vara formade av stål, alumi- nium eller brons. Följaktligen förorsakar en relativ ökning av kylningen som anbringas på en av kantfördämningarna eller åt- minstone en del av dennas rörelse, en relativt ringa minskning av dess längd i förhållande till den andra. Denna minskning i relativ längd åstadkommer en ökning av dess rotationshastig- het och följaktligen elimineras dess tendens att släpa efter.

Bland fördelarna med att använda en gördel 34 av rost- fritt stål i kantfördämningarna finns de som blir ett resultat av det faktum att dettas värmeutvidgningskoefficient är mycket lika den för bronskantfördämningar vilka är att föredra för gjutning av kopparplåtämnen. I Det är lämpligt, och det bästa sätt vi känner till för att taga föreliggande uppfinning i bruk, att göra den ackumu- lerade längden för mångfaldet fördämningsblock som utgör de tvâ kantfördämningarna mycket nära sammanfallande vid rums- temperatur och att göra längderna på de två ändlösa flexibla gördlarna 34 mycket nära sammanfallande vid rumstemperatur.

Sålunda blir den totala roterande rörelsen för de två kantför- dämningarna mycket nära sammanfallande i ett begynnelseskede varigenom mängden korrigerande verkan som krävs av synkronise- ringskontrollern under drift minskas. Vidare är det lämpligt, och det bästa sätt vi känner til1,att göra den ackumulerade längden av fördämningsblocken mellan varje efterföljande gjut- ficka med partiellt djup i varje kantfördämning mycket nära sammanfallande vid rumstemperatur. Med uttrycket "mycket nära sammanfallande" avses de fördelaktiga resultat som kan erhållas genom ett rimligt, flitigt och noggrannt beaktande av de gäll- ande ackumulerade längderna, och ingenting drastiskt krävs.

I vissa fall kan, istället för att man ökar den effek- tiva kylningen som anbringas på den Oftvrsläpundv kunlfördñm- ningen, kontrollern 94 anordnas att minska den effektiva kyl- ningen som anbringas på den ledande kantfördämningen. Slutre- 781Ü2Û9°'2 19 sultatet är i varje fall att man kompenserar för varje tendens till oproportionerliga rörelsehastigheter hos den reglerade kantfördämningen i förhållande till referenskantfördämningen.

Följaktligen bör det förstås att dessa olika förfaranden för förändring av temperaturen hos en löpande kantfördämning i förhållande till en andra under åtminstone en del av dess rörel- sebana, i denna beskrivning och i bifogade krav uppfattas som likvärdiga för de synkroniserande syften som beskrives häri.

Denna metod och apparat för kantfördämningssynkronisering arbetar med_fördel vid gjutning av utskjutande utsprång på plàtämnet eftersom den håller fördämningsblocken i båda kant- fördämningarna i tät anliggning mot varandra när de träder in i gjutområdet och även när de förflyttar sig utmed gjutomrâdet, och därigenom minimeras varje tendens till att smält metall tränger in mellan intilliggande fördämningsblock.

Hänvisning görs nu till fig 10 vilken visar en anord- ning 100 för styrning av fördämningsblocken och tätning för kylmedlet vilken styr de löpande kantfördämningarna 30 i det första systemets utföringsformer utmed motstående kanter på gjutområdet C och tätar mot inträngning av flytande kylmedel i gjutområdet. Fig 10 är ett förstorat tvärsnitt genom centrum- linjen för den uppströms valsen 43, vilken även kan betecknas som stödvalsen. Den plats som visas i fig 10 är det kritiska området för styrning och inriktning av fördämningsblocken, eftersom kantfördämningarna träder in i gjutområdet tillsammans med den smälta metallen. Styrnings- och kylmedeltätningsanord- ningen 100 innefattar en styv stång 102 med rak kant vilken hålls på plats med hjälp av ett flertal inställningsdistans- hylsor 104. Dessa inställningsdistanshylsor 104 har förstorade huvuden vilka på ett korrekt sätt àtskiljer den övre ramen 45 bort från den nedre ramen 49 för att därigenom bestämma mellan- rummet mellan gjutbanden 22 och 24 och sålunda även höjden på gjutområdet C, och de har skaft som passar i urtag 106 i den nedre ramen 49.

Fjädrande dynor 108, exempelvis av polykloropren med slutna celler, placeras ovanför och nedanför den inre kanten på stången 102 med raka kanter. Därefter lindas ett lager 110 av värmeisolerande material med stor temperaturbeständighet och 7810209-2 hållfasthet mot friktionsförslitning, exempelvis asbestväv, i en horisontell U-formad konfiguration runt innerkanten på stången 102. Detta lager 110 som är en värmebarriär och är slitstarkt sträcker sig mellan de fjädrande dynorna 108 och resp roterande gjutband 22 och 24. Ett styrelement 112 med ett L-format tvärsnitt är placerat så att dess rakkantade nedre fläns 114 sträcker sig inåt vid en låg nivå för att stå i ing- repp med fördämningsblocken i ett styrande förhållande. Denna nedre flåns 114 är placerad vid en tillräckligt låg nivå för att gå fri för de fribärande övre delarna 40 på de speciella fördämningsblocken 36.

Sålunda står denna fläns 114 i ingrepp med de nedre delarna 42 på de speciella fördämningsblocken såväl som på de regelbundna fördämningsblocken för att ge en styrning för alla de fördämningsblock som passerar förbi denna styrning. Ett slitstarkt värmebarriärlager 110 är placerat under flänsen 114 för att hålla den L-formade styrningen 112 ur kontakt med det nedre gjutbandet. Den upprättstående flänscn på denna styrning 112 vilar mot värmebarriärlagret 110 som täcker den inre raka kanten på stången 102. 1 De fjädrande dynorna 108 pressar det slitstarka värme- barriärmaterialet 110 stadigt både mot det övre och det nedre gjutbandet 22 resp 24, varigenom det förhindrar att något flytande kylmedel oavsiktligt tränger in i gjutområdet C. Varje fuktning av materialet 110 förångas som ett resultat av den heta omgivningen nära gjutområdet.

I fig 11 visas styrnings- och kylmedelstätningsanord- ningen 100A för de löpande kantfördämningarna 30A i det andra systemets utföringsformer. Denna anordning 100A är huvudsak- ligen liknande anordningen 100 vilken visas i fig 10, med undan- tag för att det L-formade styrelementet 112utbytts mot ett styr- element 116 med rektangulärt tvärsnitt. Ett slitstarkt värme- barriärlager 110 är placerat under elementet 116. Dessutom är en fjädrande dyna 108 inskjuten mellan botten på styrelementet 116 och lagret 110. Styrelementet 116 griper in i alla fördäm- ningsblock som passerar förbi detta, inbegripet de regelbundna blocken 32 och de speciella blocken 76.

Såsom visas i fig 12, 13 och 14 formas elektrodplattor P, 7810209-2 21 exempelvis kopparanoder för elektrolytisk raffineríng, vanligt- vis genom att man upphugger det gjutna plåtämnet 52 utmed skär- linjer 55 vilket diskuterats ovan. Utspràngen 54 med partiell tjocklek är anpassade att vila på och åstadkomma en elektrisk förbindning med sidoskenorna 120 i en elektrolytísk cell 121.

En tank 122 innehåller elektrolysen 124 i vilken elektrod- plattorna 5 är nedsänkta. Utsprången 54 skjuter ut huvudsak- ligen horisontellt utöver sidoskenorna 120 där deras fria ändar mekaniskt kan gripas av lyftkrokar eller andra lyftanordningar för bekväm nedsänkning av nya elektrodplattor i cellen 121 och senare för bekväm borttagning av de övre delarna av varje förbrukad elektrodplatta. De övre delarna av förbrukade elekt- roder àteranvändes genom nedsmältning och omgjutníng tillsam- mans med ett plåtämne 52.

I syfte att öka den proportionerliga mängden av varje elektrodplatta som förbrukas, dvs raffineras, och för att därigenom minska den mängd som skall återanvändas kan skär- linjen 55'(fig 12) utmed vilken varje elektrod avhuggs från den intilliggande ha sin centrumdel förskjuten nedströms från ställena 125 där skärlinjen skär det gjutna plâtämnets kanter.

Denna förskjutna skärlinje svänger mjukt nedströms på ett av- stånd inåt fràn varje kant på det gjutna plàtämnet för att åstadkomma skuldror 126 vilka har tillräcklig styrka för att förankra utsprången 54 vid elektrodens P stomme.

Om det är önskvärt att var och en av elektrodplattorna P hänger vertikalt gjuts utspràngen 54 så att de har en tjock- lek av åtminstone halva plåtämnets 52 tjocklek. Därvid under- skärs gjutfickorna 38 eller 78 utmed sin nedströms (sparande) vägg så att den nedersta delen på varje utsprâng 54 är förut- bestämd att placeras utmed ett område 128 inriktat efter det gjutna plåtämnets centrumplan och sålunda inriktat med centrum- planet 130 (fig 13) för varje upphängd plåt. När utsprången 54 ifråga om tjocklek motsvarar hälften av plattans tjocklek, vilket ofta är fallet, uppträder det nedersta området 128 ut- med kanten på utsprånget. Tack vare det faktum att detta stöd- jande område 128 är en linje inriktad med centrumplanet 130, dvs med plattans tyngdpunkt, hänger varje platta vertikalt.

Som ett resultat av detta blir det en mycket liten variation ,_. . ...__ _. ha. ---_-_.-.~.....:..._.._.._.....__-........_ _.. 7810299-2 22 i de hängande plattornas orientering och de kan placeras tätt åtskilda från varandra.

Såsom visas i fig 13 är plattorna P kopparanoder vilka är upphängda tätt åtskilda med hjälp av katod-startplåtar 132 för elektrolytisk raffinering av kopparn. Katod-startplåtarna är upphängda med hjälp av en upphängningsstång (visas ej) på ett sätt som är välkänt inom tekniken. En del av sidoskenan 120 visas bortskuren i fig 13 i syfte att klarare visa den upp- bärande kanten 128 och den i riktning nedåt sluttande nedre ytan 134 på varje utspräng 54 vilken yta är ett resultat av en underskärning av den spårande väggen på gjutfickan, vilket kom- mer att beskrivas närmare i detalj nedan.

I fig 15, 16 och 17 visas en kantfördämning 30 i en- lighet med det första systemets utföringsformer. Alla de regel- bundna (av normaltyp) fördämningsblocken 32 har samma bredd W och den nedre delen 42 på varje speciellt fördämningsblock 36 har samma bredd. Exempelvis är W i en lämplig utföringsform som visas i fig 15, 16 och 17 lika med 76,2 mm. Den ändlösa flexibla metallgördeln 34 har en bredd som är åtminstone lika med hälften av W, men i kantfördämningen 30 enligt Eiq 15, 16 och 17 är denna gördel bredare än halva W. Sådan den visas har gördeln 34 en bredd av 50,8 mm, nämligen 2/3 av W. Denna relativt breda gördel 34 löper genom ett T-format spår 136 i varje fördämningsblock och är anordnad tätt åtskild från bot- tenytan på varje block vilket klart framgår av fig 16 och 17.

Såsom visas i fig 16 sträcker sig gördeln 34 genom de speciella fördämningsblocken under gjutfickan 38.

Gjutfickorna 38 med partiellt djup avgränsas av ett speciellt fördämningsblock 36-1 omedelbart intill ett annat speciellt fördämningsblock 36-2 nedströms från det första blocket 36-1. Fördämningsblocket 36-1 som innehåller fickan 38 är något längre i uppströms-nedströms riktning än alla de andra fördämningsblocken som har samma uppströms-nedströms längd L.

I denna utföringsform är exempelvis längden L för alla fördäm- ningsblocken 38,1 mm medan längden för det speciella fördäm- ningsblocket 36-1 är 50,8 mm.

Om så önskas kan ett annat speciellt block 36-3 place- ras uppströms från det första blocket 36-1. Det speciella 7810209-2 23 blocket 36-3 kan utelämnas för att utbytas mot ett regelbundet fördämningsblock 32. På liknande sätt kan, såsom anges med hjälp av den streckade linjen 36-3 nere till höger i fig 15, ett speciellt fördämningsblock placeras nedströms om blocket 36-2. Om något sådant extra,speciellt fördämningsblock 36-3 inkluderas eller ej beror på den önskade uppströms-nedströms utsträckningen för gruppen av speciella fördämningsblock.

Fickan 38 har en plan botten 138 i blocket 36-1. Den uppströms väggen 140 är utformad med en sammansatt konform av anledningar som kommer att förklaras närmare nedan. Med uttrycket "sammansatt konform" menas häri att denna vägg 140 sluttar ned- ströms mot botten 138 på fickan och att väggen även sluttar nedströms mot fickans yttre ändvägg 142. Denna yttre ändvägg 142 är plan och är orienterad parallell med kantfördämningens rörelseriktning.

Om det är önskvärt att åstadkomma en underskärning i den nedströms väggen 144 i gjutfickan 38 kan denna underskär- ning på fördelaktigt sätt uppgå till ca 4 - 60 vilket kan ses i fig 16. Underskärninqen i väggen 144 visas utformad med hjälp av den intilliggande ytan på det nedströms blocket 36-2.

Om så önskas kan den nedströms väggen på fickan 38 utformas utan någon underskärning, dvs den kan vara plan såsom visas vid 144'.

Vid denna utföringsform har gjutfickan 38 med partiellt djup ett djup av exempelvis ca halva fördämningsblockets totala höjd H. Exempelvis har den gjutficka som visas ett djup av 22,3 mm medan höjden H för fördämningsblocket är 44,5 mm. Den yttre ändväggen 142 är àtskild med en sträcka D av 104,9 mm från innersidan på fördämningsblocket 36-1 för gjutning av ett utsprånq som skjuter ut med denna sträcka D från kanten på det gjutna plåtämnet.

Vid mynningen 145 på denna gjutficka 38 där denna öpp- nar sig ut mot gjutområdet kan de uppströms och nedströms väggytorna 140 och 144 (eller 144') vidga sig utåt med lämp- liga radier, såsom framgår av fig 15, och bottenytan 138 kan också vidga sig utåt med en lämplig radie vilket framgår av fig 17. Denna utvidgade mynningskonfiguratíon hos gjutfickan åstadkommer de tre böjda hålkälarna som kan ses i fig 14 vid 146, 148 och 149, för förstärkning av förbindningen mellan 7810209-2 24 utsprånget 54 och gjutstyckets tjockare huvudstomme. Hörnra- dierna kan, såsom framgår av fig 16 och 17, åstadkommas där bottenväggsytan 138 möter väggytorna 140 resp 142, och även där de senare möts.

Den fribärande övre delen 40 på de speciella fördäm- ningsblocken 36-1, 36-2 och 36-3 är åtskild med en sträcka E från botten på fördämningsblocken. Denna sträcka E är alltid mindre än 3/8 av fördämningsblockens höjd H i syfte att lämna tillräcklig materialtjocklek vid det fribärande området 150 under gjutfickans 38 yttre ände. I detta exempel är såsom visas avståndet E 2/7 av fördämningsblockens höjd H och denna sträcka ger tillräckligt spelrum för styrflänsen 114 (fig 10).

I fig 18, 19 och 17 är gjutfickan 38 huvudsakligen liknande den som visas i fig 15, 16 och 17 med undantag för att den här visas ha sin plana botten 138 överbryggande delar av två intill varandra liggande speciella block 36-4 och 36-5. Tack vare att den spänner över två block kan fickan 38 göras längre i uppströms-nedströms riktning (vilket framgår vid en jämförelse mellan fig 18 och fig 15) och ändå kan vart* och ett av de speciella fördämningsblocken 36-4 och 36-5 ha samma uppströms-nedströms längd som längden L på de regelbundna fördämningsblocken 32.

Om så önskas kan, vilket visas i fig 18, ett annat speciellt fördämningsblock 36-3 placeras uppströms om blocket 36-4 och/eller nedströms om blocket 36-5. Ett dylikt speciellt block 36-3 kan utelämnas och utbytas mot ett regelbundet föraämningsbiock 32. ' Hänvisning görs nu till fig 20, 21 och 17. Gjutfickorna 38 med partiellt djup har en plan botten 138 som spänner över hela den uppströms-nedströms längden för två speciella fördäm- ningsblock 36-6. Dess nedströms vägg (vilken kan vara under- skuren såsom visas vid 144 eller plan såsom visas vid 144') avgränsas av den intilliggande ytan på det nedströms belägna speciella fördämningsblocket 36-2. Dess uppströms vägg 140' avgränsas av det intilliggande uppströms belägna speciella blocket 36-7. Det bör påpekas att denna vägg 140' är konformad eller sned endast i riktning med höjden på blocket, men denna vägg sträcker sig vinkelrätt mot rörelseriktningen. 7810209-2 Såsom visas i fig 20, med de streckprickade linjerna 36-3, kan ett speciellt fördämningsblock placeras uppströms om blocket 36-7 och/eller nedströms om blocket 36-2.

Fig 22, 23 och 24 visar en kantfördämning 30A i enlighet med det andra systemets utföringsformer av kantfördämningarna 30A. Alla de regelbundna fördämningsblocken 32 och speciella fördämningsblocken 76 har samma bredd W, exempelvis 101,6 mm såsom i fig 22 - 28. Gördeln 34 har en bredd av halva detta värde och passerar genom T-formade spår 136 i vart och ett av blocken, och är tätt åtskild från botten på varje fördämnings- block vilket framgår av fig 23 och 24.

Gjutfickan 78 med partiellt djup avgränsas av ett speciellt fördämningsblock 76-1 intill ett nedströms speciellt fördämningsblock 76-2. Fördämningsblocket 76-1 som innehåller fickan 78 är något längre i uppströms-nedströms riktning än alla de andra blocken som har längden L. I utföringsformen som visas är exempelvis längden L 38,1 mm och längden på blocket 76-1 är 50,8 mm i uppströms-nedströms riktning. Fíckan 78 har en plan botten 158 i blocket 76-1. Den uppströms väggen 160 är utformad med en sammansatt konform. Den yttre väggen 162 är plan och är orienterad parallellt med rörelseriktningen.

Den nedströms väggen 164 är underskuren eller, alternativt, kan den såsom visas vid 164' vara plan. Mynningen 145 på gjut~ fickan visas utvidgad, vilket framgår av fig 22, med lämpliga radier vid väggarnas160 och 164 (eller 164') innerområden och med hjälp av en liknande radie, se fig 22, vid bottnens 158 innerområde för åstadkommande av de avrundade hålkälarna 146, 148 och 149 (fig 14). I Vid utföringsformerna av det andra systemets kantför~ dämningar 30A, vilka visas i fig 22 - 28, är den totala höjden H för fördämningsblocken exempelvis 38,1 mm och gjutfickans 78 djup är exempelvis hälften av detta.

Gjutfickorna 78 sträcker sig vinkelrätt mot kantför- dämningen 30A över en sträcka D av exempelvis 85,6 mm, fig 22, och 27, för gjutning av utsprång som skjuter ut med denna sträcka från gjutkroppens huvudstomme. Deras mynningar 145 är utvidgade av anledningar som beskrivits ovan.

I fig 25, 26 och 24 är gjutfickan 78 huvudsakligen lik- .. .__..._.._..._.:._...___._..__.-_...__._-_. _. _ 7810209-2 26 nande den i fig 22, 23 och 24, med undantag för att den här visas med sin plana botten spännande över delar av två intill- liggande speciella fördämningsblock 76-3 och 76-4. Sålunda är fickan 78 i fig 25 längre i uppströms-nedströms riktning än fickan 78 i fig 22, men tack vare att man utnyttjar de två intilliggande speciella blocken på detta sätt kan de dock vart och ett ha samma längd som längden L på de regelbundna fördäm- ningsblocken.

I fig 27, 28 och 24 har gjutfickan 78 en plan botten som sträcker sig tvärs över den fulla uppströms-nedströms längden av det speciella fördämningsblocket 76-5. Dess nedströms vägg (som kan vara underskuren vilket visas vid 164 eller plan vilket visas_vid 164') avgränsas av den intilliggande ytan på det nedströms belägna speciella blocket 76-2. Dess uppströms vägg160“ avgränsas av den intilliggande ytan till det uppströms belägna speciella blocket 76-6, och denna yta 160' är konformad eller sned endast i riktning med blockets höjd.

I de olika kantfördämningarna 30 och 30A som visas i fig 15 - 28 är de olika gjutfickorna 38, och 78 med partiellt djup avgränsade av delar av åtminstone tvâ intill varandra liggande speciella fördämningsblock. I vissa illustrerande utföringsformer, se fig 20 och 21 och fig 27 och 28, avgränsa- des gjutfickorna av delar av tre intill varandra liggande speciella fördämningsblock, Det bör påpekas att gjutfickan 38 eller 78 kan avgrän- sas endast av ett fördämningsblock, beroende på längden på denna ficka i uppströms-nedströms riktning. Den praktiska gränsen är att vid de flesta installationer är det icke önsk- värt att längden på dylika speciella fördämningsblock över- skrider 63,5 mm i uppströms-nedströms riktning.

Det bör påpekas att den nedströms eller spârande väggen 144 eller 144', 164 eller 164“ hos varje gjutficka 38 eller 78 med partiellt djup kan betraktas som med i sidorna med skuldror försedda sektioner av resp kantfördämningar för gjut- ning av integrerade uppbärande skuldror vid åtskilda platser utmed motstående kanter på det gjutna plåtämnet vilka åstad- kommes av de nedströms eller spårande ytorna till resp ut- språng 54. 7810209-2 27 Fördelen med att ge den uppströms väggen i gjutfickan en sammansatt konform kommer nu att förklaras. När den smälta metallen rör sig nedströms i fig 4, 5 och 6 stelnar den fort- skridande från utsidan på den smälta massan och inåt mot dennas inre när värmen avlägsnas. Med andra ord bildas ett skal av fast metall som innehåller en smält kärna. Detta skal blir fortskridande tjockare när produkten rör sig nedströms från gjutomràdet.

Under denna stelning krymper plåtämnet 52 när det for- mas både i längsplanet, i sidled och i tjocklek. Den sammansatta konan i gjutformens vägg 140 eller 160 gör det möjligt för denna krympning att ske utan att de nyligen formade,uppströms utsprängen sätts under otillbörlig spänning. Det bör förstås att vid varje tillfälle är de resp nedströms utsprången som har stelnat under en längre tidsperiod starkare än de som nyligen har formats uppströms. Tack vare den sammansatta konformen förorsakar krympningen i en riktning, vare sig den är i sidled eller i tjocklek, att det nygjutna utsprànget drar sig tillbaka något bort från gjutformens vägg 140 eller 160 för att därige- nom åstadkomma ett spelrum i längsgående riktning för att därigenom tillmötesgå den längsgående sammandragningenhos detstel- nande plåtämnet. Vidare tillåter en dylik sammansatt konform att det gjutna utsprånget 54 enklare avlägsnas från gjutfickan med partiellt djup. ' I syfte att frigöra de gjutna utspràngen från gjut- fickorna med partiellt djup, vilka visas i fig 4 och 7, böjs de löpande kantfördämningarna 30 eller 30A ner så att de.löper i en vinkel i förhållande till gjutområdets C plan. Såsom visas i fig 4 kan de böjda kantfördämningarna 30 eller 30A föras över styrrullarna 62 och stödet 68. Alternativt kan, vilket visas i fig 7, de böjda kantfördämningarna 30 eller 30A föras runt en stor flänsad styrdrivskiva 170 vars flänsar på lämpligt sätt är åtskilda från varandra för att mottaga bred- den W hos resp kantfördämning på liknande sätt som förhållandet mellan rullflänsarna 64 (fig 8 och 9) och dimensionen W.

För att hjälpa till med böjningen av kantfördämningarna eller 30A när de utträder från den nedströms änden 56 av gjutomrädet, finns ett flertal rullar 172 (rig 7) vilka är fritt 7810209-2 28 roterbart monterade på ett ramelement 174. Dessa rullar 172 pressar ned mot den övre ytan på den löpande kantfördämningen.

Dessutom finns ett fingerelement 176 monterat på ramelementet 174 vilket har en avrundad spets 178. Detta fingerelement är utsträckt uppströms och ingriper med den övre ytan på fördäm- ningsblocket nära utgången från gjutområdet. Sålunda avlägsnas, såsom visas i fig 7, den löpande kantfördämningen 30 eller 30A från de på varandra följande utsprången 54.

Tack vare det faktum att gördeln 34 är placerad nära botten på de löpande kantfördämningarna 30 eller 30A sprider sig fördämningsblocken tillfälligt isär likt en solfjäder vid sina övre ändar varvid kilformade utrymmen S (fig 7) uppstår mellan dessa i det begränsade området R där den löpande kant- fördämningen ändrar riktning. Denna korta solfjäderspridning eller isärspridning vid R öppnar i följd överdelen på varje gjutficka med partiellt djup och hjälper därigenom till medr att frigöra de resp utsprången 54 därifrån. Även om det är lämpligt att ha de löpande kantfördäm- ningarna 30 eller 30A att förflytta sig runt det nedre bandet 24, såsom visas i fig 4, är det även möjligt att kasta om dessa kantfördämningar såsom visas i fig 29. De löpande kant- fördämningarna 30 eller 30A kan närmare bestämt bringas att rotera runt det övre gjutbandet 22. I syfte att utföra detta omvända arrangemang åstadkoms ett böjt stöd 180 som har ett flertal av de fritt roterbara flänsade styrrullarna 62 montera- de därpå. Rullarna 62 på detta stöd 180 uppbär resp löpande kantfördämning utmed huvuddelen av' dess returbana. Vid de uppströms och nedströms ändarna av gjutområdet finns bågformiga stöd 182 med liknande rullar 62 monterade därpå. Back-breaker- styrorganen 70' har liknande funktion som styrorganen 70 vilka visas i fig 4. Det böjda stödet 180 är vridbart monterat på en tapp 186 och pressas uppåt av fjäderorgan 188 som kan vara mekaniska eller pneumatiska. Syftet med dessa fjäderorgan 188 är att anbringa spänning på kantfördämningarna 30 eller 30A, liknande verkan av tyngdkraften i fig 4 när denna verkar på de nedhängande delarna av kantfördämningarna.

Som ett resultat av det omvända arrangemanget för de löpande kantfördämningarna 30 eller 30A är gjutfickorna med 7810209-2 29 partiellt djup anordnade i de nedre delarna av de speciella fördämningsblocken. Sålunda formas de gjutna utsprângen 54 in- till den nedre ytan av plåtämnet 52, vilket visas i fig 29.

Följaktligen bör det vid tolkningen av de följande kraven förstås att det fysiska förhållandet mellan de olika delarna hos kantfördämningarna kan omvändas såsom visas i fig 29. Sålunda bör orden "övre" och "överdel" tolkas så att de täcker motsvarande ord "nedre" och "botten" och vice versa.

Med hänsyn till det faktum att arrangemanget som visas i fig 4 är den föredragna utföringsformen i vilken kantfördämningarna kan anses vara med rätt sida upp, har kraven skrivits med den föredragna orienteringen i minnet men de är inte avsedd att vara begränsade till den föredragna orienteringen.

Det bör förstås att anordningen såsom den visas i fig 29 är försedd med avkännande organ 92 eller 92' eller 92"till- sammans med kontrollern 94 och en reglerbar kylanordning 80 för bibehållande av synkroniserad förflyttning av de resp kantfördämningarna. Denna anordning är utelämnad i fig 29 för att öka íllustrationens klarhet.

Om så önskas kan kontrollern 94 innefatta en kontroll- panel med avläsningsbara indikatororgan (visas ej) för att för operatören ange när den ena kantfördämningen släpar efter eller kommer före den andra och med hur mycket. Dessa indikatororgan kan innefatta en samling lampor som lyser i följd för att visa den relativa avvikelsen hos rörelsen för en kantfördämning i förhållande till den andra eller en numerisk utläsningsindika- tor för att visa denna relativa avvikelse och dess värde. Dess- utom kan fluidflödesreglerorganet 90 innefatta en manuellt manövrerbar ventil för reglering av mängden kylning som an- bringas på den löpande kantfördämningen.

Sålunda kan synkroniseringen av förflyttningen för de tväkantfördämningarna utföras av en operatör som visuellt övervakar reglerpanelen och manuellt justerar temperaturkon- trollern 90 dä och då under gjutarbetet för att eliminera varje tendens hos en kantfördämning att komma efter eller före den andra. Denna manuella justerventil i temperaturkontrollern 90 kan vara anordnad som reservutrustning för att komplettera eller upphäva den automatiska reglerverkan om tillfälle härför 7810209-2 so skulle uppkomma. Det lämpliga sättet för att manuellt manövrera en dylik kontroller 90 är ett sätt liknande det som beskrivits ovan för automatisk synkronisering. En av kantfördämningarna väljs nämligen i förväg ut som likare och den andra väljs i förväg ut som den som skall regleras. Operatören justerar därför kontrollern 90 på ett sätt så att han häller den reglerade kantfördämningens förflyttning i nära synkronisering med för- Elyttníngen för likar-kantfördämningen.

Claims (27)

7810209-2 31 PATENTKRAV

1. l. Sätt att gjuta smält metall i en gjutmaskin i vilken åtminstone ett ändlöst gjutband roterar runt rullar och passe- rar utmed ett gjutområde från dettas inmatningsände till dettas utmatningsände och i vilken ett par i sidled åtskilda ändlösa, roterande kantfördämningar löper utmed varsin kant av gjutområdet med huvudsakligen samma hastighet som gjutbandet, k ä n n e t e c k n a t av att kantfördämningarna (30 eller 30a) förses med gjutfíckor (38 eller 78) med partiellt djup vilka står i förbindelse med gjutområdet (C) och har ett djup som är mindre än djupet (H) för gjutområdet varvid djupet (H) är huvudsakligen likformigt över hela gjutområdet, av att smält metall tillåts strömma in i gjutfickorna med partiellt djup samt att den smälta metallen kyls i nämnda gjutfickor med partiellt djup för att bilda ett gjutet plåtämne (52) med integrerade utsprång (54) med partiell tjocklek vilka sträcker sig ut från motstående kanter på det gjutna plåtämnet som har full tjocklek.

2. Sätt enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att var och en av kantfördämningarna förses med en likformig bredd (W) över huvuddelarna av deras längd, att gjutfickorna (38) med partiellt djup utsträcks i sidled bort från gjutområdets (C) centrum med en sträcka (D) som är större än nämnda likformiga bredd.

3. Sätt enligt krav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att var och en av nämnda kantfördämningar förses med ett mång- fald fördämningsblock (32, 36) med likformig bredd (W) utmed deras nedre del, att nämnda gjutfickor (38) med partiellt djup i varje kantfördämning utsträcks i sidled utåt från gjut- områdets (C) centrumlinje med en sträcka (D) som är större än nämnda likformiga bredd genom att speciella fördämningsblock (36) åstadkommas vilka har övre delar (40) som skjuter ut utåt i fribärande förhållande i förhållande till sina nedre delar 7810209-2 32 (42) och vilka har dylika gjutfickor med partiellt djup utfor- made i sina övre delar, samt av att kantfördämningarna (30) styrs (fig 10) genom ingrepp med nämnda nedre delar med lik- formig bredd hos nämnda fördämningsblock.

4. Sätt enligt krav 3, k ä n n e t e c k n a t av att en ändlös, flexibel metallgördel (34) åstadkommes för var och en av kantfördämningarna vilken har en bredd större än halva nämnda likformiga bredd (W), av att nämnda gördel passeras genom spår (136) i de nedre delarna hos alla fördämningsblock i kantfördämningen inbegripande de som har fribärande övre delar med gjutfickor med partiellt djup däri.

5. Sätt enligt krav 1 enligt vilket var och en av nämnda kantfördämningar innefattar ett flertal fördämningsblock upp- trädda på en ändlös metallgördel, k ä n n e t e c k n a t av att gjutfickor (38, 78) med partiellt djup åstadkommes vilka har ett djup approximativt lika med halva djupet (H) på gjut- området, av att nämnda ändlösa, flexibla metallgördel (34) placeras mitt emellan kantfördämningarnas ytter- och inner- sidor samt av att nämnda gördel (34) passeras genom de speci- ella fördämningsblocken (36, 76) som avgränsar nämnda gjut- fickor, och under gjutfickorna;

6. Sätt enligt något eller några av-kraven l-5, k ä n n e - t e c k n a t av att plåtämnet (52) upphuggs till separata elektrodplattor (P) utmed tvärgående skärlinjer (55, 55') som sträcker sig tvärs över plåtämnet nära respektive par av ut- språng (54) på motstående kanter av plåtämnet, varvid skär- linjerna befinner sig bakom (uppströms om) utsprången (54) i riktning med plåtämnets (52) förflyttning.

7. Sätt enligt krav 6, k ä n n e t e c k n a t av att gjut- fickor (38, 78) med partiellt djup åstadkommas vilka har ett djup som är approximativt lika med halva tjockleken (H) på gjutområdet (C), att en spårande vägg (144, l64) åstadkommas för varje dylik gjutficka vilken vägg underskärs för gjutning av ett plåtämne (52) med integrerade utsprång (54) med parti- ell tjocklek vilka har approximativt halva det gjutna plåt- ämnets tjocklek och i vilka delen (128) på varje dylikt ut- 7810209-2 sa språng, vilken skjuter fram längst i riktning med plåtämnets förflyttning, approximativt sammanfaller med det gjutna plåt- ämnets mittlinje (130), och att därigenom åstadkomma elektrod- plattor (P) som hänger approximativt vertikalt när respektive par av utsprång med partiell tjocklek vilar på horisontella, uppbärande sidoskenor (120) med dessa främsta delar (128) på varje dylikt utsprång anliggande mot de horisontella sido- skenorna.

8. Sätt enligt något eller några av kraven 1-7 enligt vilket var och en av de ändlösa, roterande kantfördämningarna (30 eller 30a) löper från gjutområdets (C) utmatningsände (56) till dettas inmatningsände (50) utmed en respektive returbana (fig 4 eller fig 29) som är placerad åtskild från gjutområdet, k ä n n e t e c k n a t av att det relativa läget i längs- planet avkännes för gjutfickorna (38, 78) med partíellt djup i respektive kantfördämning som löper utmed motstående kanter på gjutområdet, av att de relativa temperaturerna för de rote- rande kantfördämningarna ändras utmed åtminstone en del av respektive returbanor för förändring av deras relativa längder i och för att relativt sett öka rörelsehastigheten för den kantfördämning som släpar efter (eller omvänt att relativt sett minska rörelsehastigheten för den kantfördämning som går före) för att bibehålla gjutfickorna med partiellt djup huvud- sakligen inriktade efter varandra, varigenom metallplåtämnet (52) kontinuerligt gjuts med respektive integrerade utsprång (54) med partiell tjocklek bibehållna huvudsakligen inriktade i linje med varandra på motstående kanter av det gjutna plåt- ämnet.

9. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att av- känningen av de relativa lägena för respektive kantfördäm- ningar (30 eller 30a) när de var och en roterar utföres genom avkänning av de relativa lägena för de integrerade utsprången (54) med partiell tjocklek som utformas på motstående kanter av det gjutna plåtämnet (52) efter att det gjutna plåtämnet har avlämnats från gjutområdet.

10. Sätt enligt krav 8, k ä n n e t e c k n a t av att av- a 7810209-2 34 känningen av de relativa lägena för respektive kantfördäm- ningar (30 eller 30a) när de var och en roterar utföres genom avkänning av de relativa lägena för den ena kantfördämningen i förhållande till den andra.

11. ll. Sätt enligt krav 8, 9 eller 10, k ä n n e t e c k n a t av att förändringen av de roterande kantfördämningarnas rela- tiva temperaturer utföres genom förändring av den relativa kylning som anbringas i deras respektive returbanor.

12. Sätt enligt något eller några av kraven 8, 9, 10 eller ll, k ä n n.e t e c k n a t av att den ackunuJlerade längden av fördämningsblocken (32, 36, 76) i varje kantfördämning (30 eller 30a) görs mycket nära överensstämmande med varandra, att längden på den ändlösa, flexibla gördeln (34) i varje kant- fördämning görs mycket nära överensstämmande med varandra samt att den ackumulerade längden av fördämningsblocken mellan varje på varandra följande gjutfickor (38 eller 78) med parti- ellt djup i varje kantfördämning görs mycket nära överens- stämmande med varandra.

13. Sätt enligt krav 12 enligt vilket nämnda gjutna plåtämne (52) är koppar anpassad att upphuggas till elektrodplattor (P), k ä n n e t e c k n a t av att gördeln (34) i varje kant- fördämning (30 eller 30a) bildas av rostfritt stål och av att fördämningsblocken (32, 36, 76) formas av brons med en värme- utvidgningskoefficíent mycket lika den för gördeln.

14. Anordning för gjutning av smält metall i vilken åtmin- stone ett ändlöst gjutband roterar runt rullar och passerar utmed ett gjutområde från dettas ínmatningsände till dettas utmatningsände och ett par i sidled åtskilda ändlösa, rote- rande kantfördämningar löper utmed var och en av gjutområdets kanter med huvudsakligen samma hastighet som gjutbandet, k ä n n e t e c k n a d av att var och en av kantfördäm- ningarna (30 eller 30a) har en förutbestämd höjd (H), att kantfördämningarna är fullständigt åtskilda från varandra, att var och en av kantfördämningarna har ett flertal gjutfickor (38 eller 78) med partiellt djup på åtskilda platser utmed kantfördämningen samt av att nämnda gjutfickor står i för- 7810209-2 ss bindelse med den smälta metallen i gjutområdet (C) och har ett djup som är mindre än den förutbestämda höjden (H) på kantför- dämningen för gjutning av ett metallplåtämne (52) som har full tjocklek (H) över hela detta och som uppvisar integrerade ut- språng (54) med partiell tjocklek vilka är utsträckta från motstående kanter därav.

15. Anordning enligt krav 14, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda gjutfickor med partiellt djup har ett djup som är approximativt 50% av höjden (H) på kantfördämningen.

16. Anordning enligt krav 15, k ä n n e t e c k n a d av att en i riktning med kantfördämningens (30, 30a) förflyttning spårande vägg (144, 164) i varje gjutficka (38, 78) är under- skuren för gjutning av integrerade utsprång (54) med partiell tjocklek i vilka den främsta delen (128) på varje utsprång i rörelseriktning är placerad approximativt i mitten av det gjutna plåtämnets (52) tjocklek.

17. Anordning enligt krav 14, 15 eller 16, k a n n eize c k- n a d av att den bakre väggytan (140, 160) i varje gjutficka (38, 78) med partiellt djup har en dubbel lutning varvid den bakre väggen lutar framåt från överdelen mot botten (138, 158) på gjutfickan med partiellt djup och även framåt i riktning utåt bort från gjutområdet (C) för att lämna plats för en krympning i längsplanet av det gjutna plåtämnet (52) och sam- tidigt ge plats för de nyligen formade gjutna utsprången (54) som skjuter ut från det gjutna plåtämnet.

18. Anordning enligt krav 14, 15, 16 eller 17, k ä n n e - t e c k n a d av att åtminstone en av nämnda kantfördämningar (30) har en förutbestämd bredd (W) utmed sin nedre del, av styrorgan (100) som står i ingrepp med en kantfördämning utmed 'dennas nedre del för styrning av kantfördämningen utmed kanten på gjutområdet (C), att nämnda ena kantfördämning nära var och en av nämnda gjutfickor (38) med partiellt djup har en.fri- bärande övre del (40) som skjuter ut i en riktning bort från gjutområdet, varvid nämnda fribärande övre delar är åtskilda (E) tillräckligt mycket uppåt Från bnLtnn på kanrfördümninqen för att ge plats för nämnda styrogan samt av att nämnda gjut- 7810209-2 36 fickor med partiellt djup sträcker sig utåt i respektive fri- bärande övre delar på kantfördämningen med en bredd (D) som är större än nämnda förutbestämda bredd för kantfördämningen.

19. Anordning enligt krav 18 i vilken ett flertal rullar styr den löpande kantfördämningen mot gjutområdets inmatningsände, k ä n n e t e c k n a d av att flänsarna (64) på nämnda rullar (62) är åtskilda tillräckligt mycket för att grensla den nedre delen (42) på varje kantfördämning (30) och av att nämnda fri- bärande övre delar (40) på kantfördämningen är åtskilda till- räckligt mycket uppåt från botten på kantfördämningen för att ge plats för nämnda styrrullars flänsar.

20. Anordning enligt något eller några av kraven 14-18, i vilken kantfördämningen innefattar ett mångfald fördämnings- block uppträdda på en ändlös, flexibel metallgördel som sträcker sig genom ett spår i den nedre delen av vart och ett av nämnda fördämningsblock, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda gjutfickor (38, 78) med partiellt djup i nämnda kant- fördämning avgränsas av speciella fördämningsblock (36, 76) och av att gördeln (34) passerar genom ett spår (136) i den nedre delen av nämnda speciella fördämningsblock under gjut-7 fickorna med partiellt djup.

21. Anordning enligt krav 20, k ä n n e t e c k n a d av att kantfördämningen (30 eller 30a) har en förutbestämd bredd (W) och av att nämnda ändlösa, flexibla metallgördel (34) har en bredd som åtminstone är lika stor som halva nämnda förut- bestämda bredd (W) samt av att nämnda gördel sträcker sig utmed kantfördämningen halvvägs mellan dennas bredd (W) i och för att hålla fördämningsblocken tätt tillsammans utmed kant- fördämningens yttersida och innersida.

22. Anordning enligt något eller några av kraven 14-21, k ä n n e t e c k n a d av att gjutfickorna (38, 78) med par- tiellt djup var och en innefattar en spårande väggyta (144, l44', 164, l64'), en bottenväggyta (138, 158) och en bakre vägg (140, l40', l60, 160') varvid nämnda tre väggytor avgränsar en öppen mynning (145) som vetter mot gjutområdet (C) genom vilket den smälta metallen kommer in i gjutfickorna 7810209-2 37 med partiellt djup samt av att nämnda tre väggytor vidgar sig utåt vid mynningen för gjutning av ett utsprång (54) med par- tiell tjocklek på kanten av det gjutna plåtämnet (52) som har tre rundade hålkäiar (148, 149, 146) på de spårande nedre och bakre områdena där utsprånget integrerat är förbundet med det gjutna plåtämnet.

23. Anordning enligt något eller några av kraven 14-22, k ä n n e t e c k n a d av avkännande organ (92, 92', 92") för avkänning av den relativa förflyttningen för de två kantför- dämningarna (30 eller 30a) utmed motstående kanter av gjut- området, att nämnda kantfördämningar har en positiv tempera- turkoefficient för värmeutvidgning, av organ (80) för föränd- ring av den relativa temperaturen hos en av kantfördämningarna i förhållande till den andra över åtminstone en del av dess rotationsbana samt av kontrollorgan (90, 94, 96) för reglering av nämnda temperaturförändrande organ i och för att termiskt, i ringa grad ändra längden på den ena av kantfördämningarna i förhållande till den andra i syfte att i ringa grad förändra rotationshastigheten för den ena i förhållande till den andra när den ena tenderar att avvika från den önskade förflytt- ningshastigheten i förhållande till den andra.

24. Anordning enligt krav 23, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda avkännande organ (92) avkänner de relativa lägena för de utskjutande utsprången (54) på motstående kanter på det gjutna plåtämnet (52) i och för avkänning av den relativa för- flyttningen för kantfördämningarna (30, 30aL

25. Anordning enligt krav 23 eller 24, k ä n n e t e c k - n a d av att nämnda två kantfördämningar (30, 30a) har mycket nära överensstämmande längd vid rumstemperatur och att avstån- det mellan på varandra följande formhåligheter (38, 78) i var och en av de löpande kantfördämningarna är mycket nära överensstämmande. .

26. Anordning enligt krav 23, 24 eller 25, k ä n n e - t e c k n a d av att nämnda organ (80) för förändring av den relativa temperaturen på en av kantfördämningarna i förhål- lande till den andra innefattar kylorgan (86, 88) som an- 781Û2U9á2 38 bringar kylmedelsfluid (82) på kantfördämningarna och av att nämnda kontrollorgan innefattar organ (84, 90) för förändring av flödet för kylmedelsfluiden som anbringas på åtminstone en av kantfördämningarna.

27. Anordning enligt krav 23, 24, 25 eller 26 vid vilken var och en av kantfördämningarna innefattar ett mångfald fördäm- ningsblock med en ändlös, flexibel metallgördel passerande därigenom och vid vilken nämnda anordning utnyttjas för gjut- ning av koppar samt vid vilken nämnda fördämningsblock är for- made av brons, k ä n n e t e c k n a d av att nämnda ändlösa, flexibla metallgördel (34) är av rostfritt stål med en tem- peraturkoefficient för värmeutvidgning som är mycket lika den för nämnda fördämningsblock av brons.