SE443102B - Sett och apparat for att kontinuerligt gjuta oraffinerade elektroder - Google Patents

Description

7804437-7 lO 15 20 25 30 35 2 en form av ett löpande ändlöst band, som bildar en stöd- yta för smältmetall, och två i sidled åtskilda, löpande kantdammar, som är anordnade omedelbart över bandet och har sidled sig sträckande ansatsbildande ytor på sina mot- satta sidor; smältmetall gjutes kontinuerligt i formen för bildning av ett gjutet band med längsgående, åtskilda i sidled sig sträckande ansatser, vilka är i ett stycke med gjutna för bild- vardera och formade på varje sidokant av bandet; och det bandet skäres vid åtskilda lägen längs sin längd ning av ett flertal oraffinerade elektroder, som har âtminstoneend.sidled sig sträckande ansats på vardera av sina sidokanter. De i sidled sig sträckande ansatsbil- dande ytorna är företrädesvis gränsytor för urtagningar i kantdammarna och smältmetall flyter in i urtagningarna för bildning av ettstyckiga flikar på bandet, men under vissa omständigheter kan de i sidled sig sträckande ansatsbil- dande ytorna vara gränsytor för sidoutskott på. kantdammar- na, vilka utskott framskjuterin iden smälta metallen i formen för bildning av inåt sig sträckande urtagningar i bandet.

Därkontinuerligt gjutna oraffinerade elektroder med ettstyckiga flikar nyttjas i multipelprocessen för elektro- lytisk raffinering av metall, i vilken process de oraffi- nerade elektroderna bildar anoder och uppbäres av de ett- styckiga flikarna i elektrolytlösningen omväxlande med initialt tunna katodplattor, som vanligen består av ren metall, ledes likström från anoderna genom elektrolytlös- ningen tfU_kauxkuna,varvid metall utlöses från anoderna och föres till och avsättes på katodplattorna. En av fli- karna på varje i den elektrolytiska cellen upphängd anod kan uppbäras av en långsträckt elektrisk kontakt, som sträcker sig längs toppen av en sidovägg av cellen och kan bilda medlen, medelst vilka likströmmen tillföres ano- den. Eftersom den elektriska kontakten uppenbart måste vara väl fri från elektrolytlösningen, även om flikarna på en anod är på en yttersta ände på anoden, framskjuter en vä- sentlig del av anoden över elektrolytlösningens yta och spelar ingen aktiv roll i den elektrolytiska raffinerings- 10 15 20 25 30 35 7804437-7 3 processen. Med hänsyn till att en enda elektrolytisk cell i en multipelprocess kan innehålla så många som 45 eller flera anoder, kan över elektrolytlösningen, utgöra en väsentlig metallmängd, som, efter slutförandet av raffineringsprocessen, måste recirkuleras för återsmältning och återgjutning till o- raffinerade elektroder. När metallen som raffineras är kop- par eller annan dyr metall, kan totalmängden av metall från anoderna i en elektrolytisk cell som icke aktivt del- tar i den elektrolytiska raffineringsprocessen och som måste kontinuerligt recirkuleras utgöra ett väsentligt vinstbortfall. För reducering av andelen metall vid konti- nuerligt gjutna anoder som framskjuter över ytan av elek- trolytlösningen har det föreslagitsatt kapa det kontinu- erligt gjutna bandet på sådant sätt, att en del av metal- len, som sträcker sig mellan de motsatt anordnade flikarna på en anod, bildar den nedersta delen av den intilliggande anoden, men skärapparater som erfordras för åstadkommande av ett på sådant sätt format snitt tvärs det rörliga ban- det skulle vara tunga och dyra, och i själva verket har hittills ingen lämplig skärapparat för utförande av detta förslag konstruerats.

Ett ändamål med uppfinningen är att åstadkomma ett förbättrat sätt för kontinuerlig gjutning av oraffinerade elektroder i kvantiteter för användning i den elektroly- tiska processen för metallraffinering, vilka elektroder, när de uppbäres i en elektrolytisk cell, har en väsentligt reducerad del av inaktiv metall som framskjuter över ytan av elektrolytlösningen, jämfört med hittills föreslagna kontinuerligt gjutna elektroder på liknande sätt upphängda i en elektrolytisk cell.

Enligt uppfinningen utföres ett sätt att kontinuerligt gjuta ett metallband så, att bandet, i kxgitudüæfllt åtskilda mindre partier av sin längd, har ett eller flera hål och/- eller en urtagning eller urtagningar i en eller vardera av sina sidokanter och/eller har ett område eller områden med väsentligt reducerad tjocklek, jämfört med tjockleken av .-.M1 Ha.- mi-.winn-a.~w-ß=flf*°°**fl . huvuddelen av sin längd; och det gjutna bandet skäres vid 78Û4437~7 lO 15 20 25 30 -35 4 åtskilda ställen utmed sin längd för bildning av ett fler- tal oraffinerade elektroder, som vardera har, i den del av elektroden, vilken kommer att framskjuta över nivån av elektrolytlösningen, när elektroden är upphängd i en elektrolyscell, åtminstone ett hål och/eller åtminstone en inbuktning eller ingående del i en kant av nämnda del och/eller åtminstone ett område med väsentligt reducerad tjocklek, jämfört med tjockleken av elektrodens huvuddel, varvid arean för hålet eller hålen och/eller inbuktningen eller inbuktningarna och/eller området eller områdena bildar en väsentligt del av nämnda framskjutande del av elektroden.

Det gjutna bandet formas företrädesvis genom att smält metall införes i en form, som bildas åtminstone delvis av ett rörligt ändlöst band, som bildar en stödyta för smält- metall, och av två i sidled åtskilda rörliga kantdammar, som är anordnade omedelbart över bandet, men vilken som helst annan lämplig metod att formaqjutetband kan nyttjas.

Exempelvis kan enligt ett alternativt sätt för bandgjut- ning smält metall matas från en behållare genmnetti.sidled sig sträckande långsträckt munstycke mellan ett par verti- kalt åtskilda rörliga ändlösa band, som vartdera innefattar ett flertal separat formade, i sidled sig sträckande kyl- block och som bildar huvudytorna av det gjutna bandet.

När en form bildas av ett rörligt ändlöst band och av i sidled åtskilda rörliga kantdammar, tillslutes formen medelstettandra rörligt ändlöst band, anordnat omedelbart över kantdammarna, i syfte att säkerställa att båda huvud- ytorna av det gjutna bandet är plana och släta.

När, vilket föredrages, de i sidled åtskilda rörliga kantdammarna.har~isidLadsig sträckande ansatsbildande ytor på sina sidor, vilka ytor när bandet gjuts bildar par av i sidled sig sträckande ansatser, vilka är i ett stycke med och befinner sig vid i längdriktningen åtskilda ställen utmed motsatta sidokanter av bandet, ligger de nämnda i längdriktningen åtskilda mindre delarna av bandets längd mellan de i längdriktningen åtskilda paren av ansatser, och bandet skäres vid åtskilda ställen utmed dess längd i 10 15 20 25 30 35 7894437-7 5 närheten av eller genom dessa mindre delar för åstadkomman- de av ett flertal oraffinerade elektroder, som vardera har åtminstone har ett par av i sidled sig sträckande an- satser på motsatta sidokanter av elektroden.

För att säkerställa att lägena för de i sidled sig sträckande ansatsbildande ytorna på de motsatta sidorna av kantdammarna bibehålles väsentligen konstantai.för- hållande till varandra under rörelsen framåt av kantdam- marna, synkroniseras företrädesvis kantdammarnas rörelse för bibehållande av de två kantdammarna i korrekt fasat förhållande. Varje lämpligt synkroniseringsmedel kan nytt- jas för detta syfte.

Alternativt, när gjutbandet kapas vid åtskilda lägen utmed dess längd på sådant sätt, att de på så vis formade oraffinerade elektroderna vardera har en övre kant, som bildar en del av längden av en sidkant på bandet, och en nedre kant, som bildar en del av längden avckæiandra sido- kanten av bandet, ligger nämnda i längdriktningen åtskil- da mindre delar av bandlängden utmed en eller vardera sidokant av bandet, och bandet kapas så, att varje elek- trod har åtminstone en av nämnda i längdriktningen åt- skilda mindre delar i det som kommer att bilda dess övre kant, Arean för hålet eller hålen och/eller för inbuktningen eller inbuktningarna och/eller arean för området eller områdena med reducerade tjocklek i varje på så vis formad oraffinerad elektrod bildar företrädesvis en huvuddel av det parti av elektroden, som kommer att framskjuta över elektrolytlösningen, när elektroden upphänges i en elek- trolytcell. Exempelvis kommer i en oraffinerad kopparelek- -trod med en ytarea av l,0 m2, arean för hålet eller hålen och/eller för inbuktningen eller inbuktningarna att ligga inom området 75-95 % av arean för det framskjutande parti- et av elektroden, och arean för ett område eller områden med reducerad tjocklek kommer att ligga inom området 75-100 % av arean för det framskjutande partiet av elektro- den.

Företrädesvis formas ett hål eller hål och/eller en -7804457-7 lO 15 20 25 30 35 6 en urtagning eller urtagningar och/eller ett område eller områden med reducerad tjocklek i nämnda i längdriktningen åtskilda mindre delar av det gjutna bandets längd medelst ett flertal väsentligen styva långsträckta organ, som sig tvärs över eller delvis tvärs över bandet och de i sidled åtskilda, rörliga kantdammarna vid ställen utmed deras längd. En del eller delar av sträcker bäres av åtskilda varje lângsträckt organ kan ha en sådan tjocklek, att den smälta metallen flyter runt nämnda del eller delar för bildning av ett eller flera hål eller en eller flera ur- tagningar i en sidokantanrdet gjutna bandet och/eller en del eller delar av en av dess ytor kan vara på avstånd från ytan av bandet eller av ett av banden och sträcka sig utmed längden av bandet från den ena sidokanten av det långsträckta organet till den andra, så att smält metall flyter över eller under nämnda del eller delar under bild- ning av ett område eller områden av det gjutna bandet med- väsentligt reducerad tjocklek, jämfört med tjockleken av huvuddelen av bandets längd. Varje långsträckt organ kan vara i ett stycke med kantdammarna eller det kan vara fri- görbart fäst på en eller varje kantdamm, så att det kan avlägsnas, om så erfordras, eller utbytas mot ett lång- sträckt organ med liknande eller annorlunda form. Före- trädesvis sträcker sig de lângsträckta organen i tvärrikt- ningen från den ena kantdammen till den andra, så att de bildar överbryggande organ, som, förutom att de tjänar till att bilda ett eller flera hål och/eller en eller flera urtagningar och/eller ett eller flera områden med reduce- rad tjocklek i varje mindre del av det gjutna bandets längd, även hjälper till att vidmakthålla de relativa lägena av de i sidled åtskilda ansatsbildande ytorna av kantdammarna väsentligen konstanta under framförandet av kantdammarna.

För att varje överbryggande organ skall kunna passera lät- tare runt en rulle eller rullar, kan varje överbryggande organ delasi.sådana plan, som bildar normaler mot ytan av och sträcker sig tvärs bandet eller varje band, i ett fler- -tal separatformade element, som är frigörbart hopfästa.

I ett alternativt sätt för bildning av ett eller flera 10 l5 20 25 30 35 7804437-7 7 hål, en eller flera urtagningar och/eller ett flera om- råden med reducerad tjocklek i varje mindre del av en längd av gjutet band framskjuter en eller flera öar från bandets formbegränsade yta, eller där två band nytt- jas från åtminstone det ena bandets formbegränsande yta, vid åtskilda ställen längs bandet och smält metall flyter runt ön eller öarna så att ett eller eller flera hål och/eller en eller flera urtagningar bildas i det gjutna bandet, och/eller flyter över eller under åtminstone en del av ön eller öarna för bildning av ett område eller flera områden med reducerad tjocklek. När de i sidled sig sträckande ansatsbildande ytorna är anordnade på kant- dammarna, synkroniseras framförandet av bandet eller ban- den och av kantdammarna i syfte att bibehålla läget av ön eller öarna väsentligen konstant i förhållande till de med ön eller öarna förknippade, i sidled sig sträckande ansatsbildande ytorna.

Företrädesvis är de i sidled sig sträckande ansats- bildande ytorna av kantdammarna gränsytor för urtagningar i kantdammarna, och smältmetall flyter in i urtagningarna för bildning av ettstyckiga flikar på bandet. Alternativt kan de i sidled sig sträckande ansatsbildande ytorna vara gränsytor för sidoutskott på kantdammarna, vilka utskott framskjuter i den smälta metallen i formen för bildning av inåt sig sträckande urtagningar i bandet. I en ytter- ligare utföringsform kan de i sidled sig sträckande ansats- bildande ytorna vara gränsytor för urtagningar i, och för sidoutskott på, kantdammarna och vara så belägna att varje i sidled sig sträckande ansats i bandet är gemensam med en i sidled framskjutande flik och för en intilliggande, inåt sig sträckande urtagning.

När formen bildas av ett par vertikalt åtskilda, rör- liga ändlösa band, som vartdera har ett flertal separat formade, i sidled sig sträckande kylblock, kan åtskilda kylblock på det ena eller vartdera bandet ha en sådan form, att åtminstone en del av en yta bildar formningsorgan, som stödjer sig på en yta på det andra bandet på ett sådant sätt, att ett eller flera hål eller en eller flera urtag- 7804437-7 10 15 20 25 30 "35 8 ningar formas i en sidokant av bandet, eller som är avstånd från en yta av det andra bandet, vilket avstånd är sådant, att ett område eller flera områden av det gjutna bandet har reducerad tjocklek, jämfört med bandetshuvuddel. Några ut- med längden av det ena eller vardera bandet åtskilda kyl- block kan utmed kanterna för nämnda yta bära ansatsbildande utskott, som framskjuter i formen och bildar inåt sig sträckande urtagningar i sidokanten av bandet.

Uppfinningen innefattar även en apparat för kontinu- erlig gjutning av oraffinerade elektroder i kvantiteter för användning i den elektrolytiska raffineringen av me- tall enligt det ovan beskrivna sättet.

Uppfinningen innefattar vidare en oraffinerad elek- trod, som är gjuten på sättet enligt uppfinningen.

Uppfinningen beskrivs närmare i det följande under hänvisning till bifogade ritningar.

Fig l är en sidovy av den föredragna kontinuerligt gjutande apparaten enligt uppfinningen. Fig 2 är en detal- jerad sidovy av utgångsänden av den i fig 1 visade appa- raten. Fig 3 är en schematisk planvy av en föredragen oraf- finerad kopparelektrod. Fig 4 är en fragmentarisk schema- tisk planvy av apparaten, nyttjad för gjutning av elektro- den i fig 3. Fig 5 är en ändvy av apparaten i fig 4 i pilens A riktning. Fig 6 är en sidovy av apparaten i fig 4 i pilens B riktning. Fig 7 och 8 är fragmentariska vyer, som liknar fig 5 och som visar modifikationer av apparaten.

Fig 9 är fragmentarisk schematisk planvy, som hur smält koppar matas till den kontinuerliga vid gjutning av elektroden i fig 3. Fig 10 är tarisk schematisk planvy av apparaten nyttjad av en andra form av oraffinerad kopparelektrod. Fig ll är illustrerar gjutapparaten, en fragmen- för gjutning en schematisk planvy av den andra formen av oraffinerad elektrod, som framställts under nyttjande av apparaten i fig 10. Fig 12 och 13 är schematiska planvyer av en tredje och av en fjärde form av oraffinerade kopparelektrod. Fig 14 är en fragmentarisk schematisk planvy, som illustrerar hur smält koppar matas till den kontinuerliga gjutapparaten vid gjutning av den i fig l3 visade elektroden. Fig 15 är en 10 15 20 25 30 35 7804437-7 ' 9 fragmentarisk, schematisk planvy av apparaten nyttjad för gjutning av en femte form av oraffinerad kopparelektrod.

Fig 16 är en ändvy av apparaten i fig 15, sedd i riktningen för pilen C. Fig 17, 18 och 19 är schematiska planvyer av tre utföringsformer av apparaten nyttjad för gjutning av oraffinerade kopparelektroder. Fig 20 är en sidovy av appa- raten i fig 19, sedd i pilriktningen D. Fig 21 är en sek- tionsvy längs linjen XXI-XXI i fig 20. Fig 22 är en frag- mentrarisk planvy av en alternativ apparat för gjutning av elektroden i fig 3: Fig 23 är en sektionsvy längs linjen XXIII-XXIII i fig 22. Fig 24 är en fragmentisk planvy av en ytterligare modifikation av apparaten för gjutning av oraffinerade kopparelektroder. Fig 25 är en sektionsvy längs linjen XXV-XXV i fig 24. Fig 26 är en fragmentarisk planvy av ännu en modifikation av apparaten för kontinu- erlig gjutning av oraffinerade kopparelektroder.

Den kontinuerligt gjutande apparaten i fig l och 2 innefattar en form, bildad av ett nedre, rörligt ändlöst band l, vilket utgör en bäryta för smält koppar, av tvâ i sidled åtskilda rörliga kantdammar 2 (av vilken endast I en kan ses), vilka är belägna omedelbart över bandet 1, och av ett övre rörligt ändlöst band 3, som är beläget omedelbart över kantdammarna. Bandet l uppbäres av ett vagnaggregat, innefattande fyra rullar 4; bandet 3 uppbä- res av ett vagnaggregat, innefattande fyra rullar 5. Smält koppar matas till formen från en matningsanordning 6, som kan ha konventionell utformning eller som, såsom beskrivs senare, kan modifieras för föreliggande uppfinnings syf- ten. Kylning är anordnad för varje band l och 3, så att kopparn stelnar när banden rör sig framåt, och ett fast band eller remsa S avgår från rummet mellan banden. En skär- apparat 7 kapar den gjutna remsan S vid åtskilda ställen längs remsans längd för åstadkommande av ett flertal oraf- finerade elektroder.

Varje kantdamm 2 är bildad av ett flertal metallblock l2, som är förbundna med varandra ände mot ände medelst en kontinuerlig flexibel metallremsa (ej visad) på ett känt sätt. Vid utgângsänden av formen styr styranordningar 9, 7804437-7 10 15 20 25 30 35 10 som är nedåt snedställda med en vinkel av cirka 50, kant- dammarna nedåt från den gjutna remsan S och, såsom kommer att förklaras längre fram, hjälper till att frigöra från kantdammarna flikar, som är gjutna i ett stycke med rem- från formen och rör rullar 14 och vatten- san. Den gjutna remsan S som avgår sig mot bärapparaten 7 uppbäres av kylda rullar 15.

En föredragen form vilken är elektrod är bildad genom konti- på oraffinerad kopparelektrod 20 visas i fig 3, nuerlig gjutning på ett sätt, som beskrivs under hänvis- ning till fig l och 2 samt 4-9. l9 och Zl bildas också under gjutprocessen men avskäres när de har stelnat, vilka elektroder visas för att illu- Intilliggande elektroder strera det generella framställningssättet. Elektroden 20 är uppbyggd av en platta 22, som vid sin ena ände har från vardera av dess sidokanter framskjutande, ettstyckiga flikar 23, medelst vilka elektroden i användning upphänges på stöd 29. Flikarna 23 är ettstyckiga delar av områden 24, som har väsentligt reducerad tjocklek, jämfört med plat- tans 22 tjocklek. Ett centralt område 25 mellan flikarna 23 har också reducerad tjocklek och skiljes från områdena 24 medelst inbuktningar 26.

Flikarna 23, områdena 24 och 25 och inbuktningarna 26 i varje oraffinerad elektrod l9, 20, 21 åstadkommas av något av flera överbryggande organ 30, som sträcker sig i tvärriktningen mellan och är frigörbart fästa på kant- dammarna 22 vid åtskilda lägen utmed dessa dammars längd.

Såsom framgår av fig 2 och 4-6, bildar varje ände 13 av det överbryggande organet 30 ett block av en kantdamm 2.

Det överbryggande organet 30 har väsentligen samma tjock- lek som kantdammarna 2, men det har i närheten av sina ändar 13 en urtagning 34, som löper in'i en urtagning 33 med lika djup i änden. Urtagningarna 33 och 34 tjänar till åstadkommandet av de ettstyckiga flikarna 23 och områdena 24 under gjutningen. Vid ett centralt ställe av det över- bryggande organet 30 tjänar en urtagning 35 till bildandet av det centrala omrâdet 25 på elektroden 20. Delarna 36 av det överbryggande organet mellan urtagningarna 34 och 35 10 15 20 25 30 35 7804437-7 ll tjänar till bildande av hål, av vilka inbuktningarna 26 bildas, när remsan kapas. Under gjutningen fylles smält koppar urtagningarna 33, 34 och 35, och vid framänden av formen glider öronen 23 ur kantdammarnas urtagningar 33 under inflytandet från de nedåt snedställda styrningarna 9.

Under kapningen kan, om så önskas, det centrala området 25 på varje elektrod utstansas eller avlägsnas på annat sätt.

Såsom nämnts tidigare är blocken 12 och de överbryg- gande organens 30 ändar 13 förbundna med varandra ände mot ände medelst en kontinuerlig, flexibel metallremsa 19. För uppnående av lätt byte av ett överbryggande organ 30 kan ändarna 13 av detta organ frigöras från metallremsan 19 genom avlägsnande av separat del 17 (fig 7), som är fri- görbart förbunden med organet. I en alternativ metod (fig 8) för förbindning av blocken 12 med varandra och ändarna 13 på det överbryggande organet 30, ersättes metallremsan 19 medelst tvâ stållinor 18. För matning av smältkoppar till formen har munstycket 10 vid matningsanordningen 6 sådan form (fig 9), att smältkoppar matas mot formens cen- trala parti.

Fig 10 visar en modifierad utföringsform av överbryg- gande organ 40, som skapar i sidled sig sträckande ansats- bildande ytor, vilka är gränsytor för urtagningar 43 i ändrarna 42 av det överbryggande organet och av sidoutskott 47 på blocken 41 vid kantdammarna 2. Såsom vid det överbryg- gande organet 30 enligt fig 4 och 5 utgör urtagningarna 44 fortsättningar av urtagningarna 43 i ändarna 42 av det överbryggande organet 40, och det överbryggande organet har en central urtagning 42. Urtagningarna 44 och 45 är åtskil- da medelst delar 46, som har samma tjocklek som kantdam- marna 2 och tjänar till att bilda hålen i den gjutna rem- san. Fig ll visar en schematisk planvy av en elektrod, for- mad under nyttjandet av de överbryggande organen 40.

I fig 12 visas en ytterligare utföringsform 50 av den oraffinerade elektroden, vilken är gjuten sammanhängande med intilliggande elektroder 49 och 51 och vilkens platta 52 har i ett stycke gjutna flikar 53, som framskjuter från ett område 54 med reducerad tjocklek, jämfört med plattans tjocklek. 7804457-7 lO 15 20 25 30 35 12 Pig 13 och 14 visar en fjärde utföringsform 60 av den oraffinerade elektroden, vilken är kontinuerligt gjuten med intilliggande elektroder 59 och 6l och vilken är uppbyggd av en platta 62, som vid sin ena ände har i ett stycke gjutna flikar 63, vilka framskjuter utåt från områden 64 med reducerad tjocklek om man jämfört med plat- tans tjocklek. Områdena 64 är åtskilda medelst en central inbuktning 66. Varje i tvärriktningen sig sträckande över- bryggande organ 70, som nyttjas för bildning av elektroder 60, har samma tjocklek som kantdammarna 2 och i närheten av sina ändar har urtagningar 74, som övergår i urtag- ningar 73 med lika djup i ändarna 72 av organet, vilket bildar kantdammarnas block. Urtagningarna 73 och 74 tjänar till formning av de ettstyckiga flikarna 63 och av områdena 64 under gjutningen. Den centrala delen 76 av det överbryggande organet 70 tjänar till formning av ett hål,avvdlketinbuktningarna 66 formas vid kapning av remsan.

För matning av smält koppar till formen har matningsan- ordningen 6 ett par munstycken 10 för matning av smält kop- par till i närheten av urtagningarna 74 i det överbryggande organet 70.

I stället för att nyttja överbryggande organ, som sträcker sig tvärs hela bredden mellan kantdammarna 2 kan arrangemanget enligt fig 15 och l6 användas. Vid skilda ställen utmed längden av varje kantdam 2 har ett block 82 vid kantdammen en arm 80, som är i ett stycke med blocket och sträcker sig delvis tvärs avståndet mellan kantdammarna.

Varje block 80 har en urtagning, som övergår i en flikbil- dande urtagning 83 i blocket 82. Armarna 80 skiljes åt me- delst ett gap 87, genom vilket smält koppar flyter under gjutningen. Delarna 86 av armarna SÖ tjänar till formning av urtagningar i den övre kanten av elektroden. Om så ön* skas kan koppartungan som bildas i gapet 87 utstansas eller på annat sätt avlägsnas under skärningsoperationen.

Fig l7 och 18 visar alternativa utföringsformer av det överbryggande organet i fig 4 och 5. I var och en av dessa alternativa utföringsformer är det överbryggande organet separat format i förhållandetill,ochärickeförbundet med, 1 10 15 20 25 30 35 7804437-7 13 blocken vid kantdammarna 2, i vilka flikbildande urtag- ningar är anordnade. Det överbryggande organet 90 i fig 16 är i ett stycke med block 91 i kantdammarna 2. Intilliggan- de block 92 har flikbildande urtagningar 93, som har samma djup som urtagningarna 94 och 95 i det överbryggande orga- net 90. Delar 96 av det överbryggande organet 90 tjänar till formning av hål i en elektrod medan urtagningarna 93, 94 och 95 tjänar till bildning av områden med reducerad tjocklek. Det överbryggande organet 100 i fig 17 är likt organet i fig 16, med undantag av att lägena för de block, som är i_ett stycke med det överbryggande organet, och för de block, som inkorporerar de flikbildande urtagningarna, är ombytta. Sålunda är blocken 101 i ett stycke med det överbryggande organet 100 och blocken 102, som inkorporerar de flikbildande urtagningarna 103, är separat formade i förhållandet till och är icke förbundna med det överbryggan~ de organet.

I det i fig 19-21 visade arrangemanget är det över- bryggande organet llO i ett stycke med block lll vid kant- dammarna 2 och har en central urtagning 115. Blocket 112 i närheten av blocken lll har flikbildande urtagningar 113, som sträcker sig över hela djupet av blocken 12. Delar 106 av det överbryggande organet tjänar till bildning av urtag- ningar i den övre kanten av en elektrod. Eftersom urtag- ningarna 113 sträcker sig över hela djupet av blocken 112 kan metallremsan, som tjänar till att förbinda kantdam- marnas 2 block, icke vara kontinuerlig, och ändarna av när- liggande längder av metallremsor 117 och 118 är fästa i blocken 112 medelst tappar 119.

Fig 22 och 23 visar en annan modifikation av det i fig 4 och 5 visade överbryggande organet, varvid i detta fall det överbryggande organet 120 är uppbyggt av tre separat formade, i tvärriktningen sig sträckande långsträckta ele- ment 127, som är på ett flexibelt sätt inbördes förbundna medelst metallremsor 128, som är fästa påelementet medelst tappar 129. Det av flera element bestående överbryggande organet 120 passerar lättare runt rullar, som styr rörelsen av kantdammarna 2. Två av de långsträckta elementen 127 är 7804437-7 10 15 20 25 30 35 14 i ett stycke med block 122, som är så formade, att de defi- nierar flikformningsurtagningar 123, medan det andra lång- sträckta elementet 127 är i ett stycke med blocket 121.

Det överbryggande organet 120 har urtagningar 124, som övergår i flikbildande urtagningar 123, och en en central urtagning 125. Delarna 126 av det överbryggande organet 120 tjänar till bildning av inbuktningar i den övre kanten av en elektrod.

I det i fig 24 och 25 visade arrangemanget innefattar varje kantdamm 2 ett block 132, som har en flikbildande ur- tagning 133. Mellan blocken 132 är vid det nedre bandets 131 formbegränsande yta medelst anordningar 139 fäst en uppâtpekande ö 136 sonlhar samma tjocklek som kantdammarna och som tjänar till att forma en urtagning i den övre kan- ten av elektrod. För att ön 136 skall kunna passera lättare runt rullar, som styr passagen av bandet 131, kan ön vara uppbyggd av två eller flera separat formade, i tvärrikt- ningen sig sträckande långsträckta organ, som är inbördes förbundna på ett flexibelt sätt.

I alla ovan beskrivna fallen är apparaten i fig 1 och 2 försedd medelst styranordningar 16, 17 för uppbärande av överbryggande organ, armar eller öar i korrekt förhållande till kantdammarna 2 i återgångsslingan under formen.

Kantdammarna 2 vid apparaten i fig 26 är utformade för användning där den gjutna remsan S skall skäras vid skilda ställen utmed dess längd på ett sådant sätt,attdepåsâdant vis formade oraffinerade elektroderna har en övre kant, som bildar en del av längden av en sidokant av den gjutna remsan och en nedre kant som bildar en del av längden av den andra sidokanten av remsan. Varje kantdam 2 är uppbyggd av block 141 med konventionell bredd, block 142 med mindre bredd och block 146 med större bredd. Vid skilda ställen utmed längden av varje kantdamm 2 är block 142 anbragta mellan block 141 och 146 för bildning av en flikbildande urtagning 143. Blocken 146 bildar en inbuktning i den övre kanten av en elektrod. Medelst apparaten i fig 6 gjuten rem- ij sa kan kapas medelst varje lämpligt medel, exempelvis en skärapparat eller en termisk kapningsapparat eller en kom- bition av sådana apparater.

Claims (28)

1. lfi 15 20 30 7804437-7 15 PATENTKRAV l. Sätt att kontinuerligt gjuta oraffinerade elektro- der i mängder för användning i elektrolytisk raffinering av metall, vilket sätt innefattar kontinuerlig gjutning av en metallremsa och kapning av den gjutna remsan vid skilda ställen utmed remsans längd för åstadkomande av ett flertal oraffinerade elektroder, k ä n n e t e c k - n a t därav, att remsan gjutes kontinuerligt på ett sådant sätt, att den i longitudinelhzåtskilda mindre delar av sin längd har ett eller flera hål och/eller en eller flera ur- tagningar i en eller vardera av sina sidokanter och/eller har ett eller flera områden med väsentligt reducerad tjocklek, jämfört med huvuddelen av dess längd, och att remsan kapas på sådant vis, att varje elektrod har, i den del av elektroden som kommer att framskjuta över nivån av elektrolytlösningen när elektroden upphänges i en elektro- lyscell, åtminstone ett hål och/eller åtminstone en inbukt- ning i en kant av nämnda del och/eller åtminstone ett områ- de med väsentligt reducerad tjocklek, jämfört med tjockleken av elektrodens huvuddel, varvid arean för hålet eller hålen och/eller inbuktningen eller inbukt- ningarna och/eller området eller områdena bildar en väsentlig del av nämnda framskjutande elektroddel.
2. 2. Sätt enligt kravet l, vid vilket remsan gjutes genom införande av smält metall i en form, som bildas åt- minstone delvis av ett rörligt ändlöst band, vilket bildar en stödyta för smält metall, och av två i sidled åtskilda, rörliga kantdammar, vilka är belägna omedelbart över bandet, k ä n n e t e c k n a t därav, att nämnda ett eller flera hål i remsan och/eller en eller flera urtagningar i en eller vardera sidokant av remsan och/eller område eller områden med väsentligt reducerad tjocklek formas medelst av kant- dammarna och/eller av bandet burna organ.
3. 3. Sätt enligt kravet 2, k ä n n e t e c k n a t därav, att formen, som bildas av det rörliga ändlösa bandet och av de i sidled åtskilda, rörliga kantdammarna, till- 7804437-7 10 15 20 25 30 16 slutes medelst ett andra rörligt ändlöst band, som an- bringas omedelbart över kantdammarna.
4. 4. Sätt enligt kravet 2 eller 3, n a t därav, att organen för formning av ett eller flera hål och/eller en eller flera urtagningar och/eller ett eller flera områden med reducerad tjocklek i de nämnda i längdriktningen åtskilda mindre delarna av remsans längd k ä n n e t e c k - utgöres av flera väsentligen styva långsträckta organ, vil- ka sträcker sig tvärs över eller delvis tvärs över bandet eller banden och bäres av de i sidled åtskilda, rörliga kantdammarna vid åtskilda ställen utmed deras längd.
5. 5. Sätt enligt kravet 4, k ä n n e t e c k n a t därav, att en del eller delar av varje långsträckt organ har en sådan tjocklek, att smält metall flyter runt delen eller delarna för bildning av ett eller flera hål eller en eller flera urtagningar i en sidokant av den i gjutna remsan.
6. 6. Sätt enligt kravet 4 eller 5, n a t därav, att varje lângsträckt organ har en sådan form, k ä n n e t e c k - att en del eller delar av en av dess ytor är på avstånd från ytan av bandet eller ett av banden och sträcker sig i längdriktningen av bandet från en sidokant av det lång~ sträckta organet till den andra, och smält metall flyter över eller under nämnda del eller nämnda delar för bildning av ett område eller områden av gjuten remsa med väsentligt reducerad tjocklek, jämfört med huvuddelen av remsans längd.
7. 7. Sätt enligt kravet 2 eller 3, k ä n n e t e c k - n a d därav, att en ö eller öar skjuter uppåt från den av bandet, eller av den formbildande ytan av åtminstone ett av banden, vid från varandra skilda stäl- och smält metall flyter runt ön eller eller flera hål och/eller en eller flera formbildande ytan len längs bandet, öarna, så att ett urtagningar formas i den gjutna remsan, och/eller flyter över eller under åtminstone en del av ön eller öarna för bildning av ett eller flera områden med reducerad tjocklek.
8. 8. Sätt enligt något av kraven 2-7, k ä n n e - S t e c k n a d därav, att de i sidled åtskilda, rörliga kantdammarna har i sidled sig sträckande ansatsbildande ytor 10 15 20 25 30 35 7804437-7 17 på sina sidor, vilka ytor bildar par av i sidled sig sträc- kande ansatser i ett stycke med och på i längdriktningen åtskilda ställen utmed motsatta sidokanter av remsan, och att de i längdriktningen sig sträckande mindre delarna av bandets längd ligger mellan de i längdriktningen åtskilda paren av ansatser samt att remsan kapas vid åtskilda stäl- len utmed sin längd intill eller genom dessa mindre delar för åstadkommande av ett flertal oraffinerade elektroder, som vardera har åtminstone ett par i sidled sig sträckande ansatser på motsatta sidokanter av elektroden.
9. 9. Sätt enligt kravet 8, k ä n n e t e c k n a t därav, att de i sidled sig sträckande ansatsbildande ytorna på kantdammarna är gränsytor för urtagningar i kantdam- marna, varvid smält metall flyter in i urtagningarna för bildning av ettstyckiga flikar på remsan.
10. 10. Sätt enligt kravet 8 eller 9, k ä n n e t e c k - n a t därav, att framförandet av kantdammarna synkronise- ras för bibehållande av de två kantdammarna i korrekt fasat förhållande.
11. ll. Sätt enligt något av kraven 1-7, k ä n n e - t e c k n a t därav, att de nämnda i längdriktningen åt- skilda mindre delarna av bandets längd ligger utmedgmieller vardera sidokanten av remsan och att den gjutna remsan ka- pas vid åtskilda ställen utmed dess längd på sådant sätt, att de på så vis bildade oraffinerade elektroderna vardera en övre kant, som bildar en del av längden av remsans sidokant, och en nedre kant, som bildar en del av läng- har ena den av remsans andra sidokant, varvid varje elektrod har åtminstone en av i längdriktningen åtskilda mindre delar i sin övre kant.
12. 12. Sätt enligt kravet l, därav, att den gjutna remsan bildas genom matning av smält metall från en behållare genom ett i sidled sig sträckande långsträckt munstycke mellan ett par av vertikalt åtskilda k ä n n e t e c k n a t rörliga ändlösa band, som vartdera har ett flertal separat formade, i sidled sig sträckande kylblock och som bildar huvudytorna av den gjutna remsan, och att åtskilda kylda block på det ena eller båda banden har en sådan form, att 7804437-7 10 15 20 25 30 35 18 åtminstone en del av den ena ytan bildar formningsorgan, som stödjer sig mot en yta av det andra bandet, så att ett eller flera hål eller en eller flera urtagningar bil- das i en sidokant av den gjutna remsan, och/eller vilka formningsorgan är på avstånd från nämnda yta på det andra bandet, vilket avstånd är mindre än tjockleken av remsan som gjutes, varigenom ett område eller flera områden med reducerad tjocklek bildas, jämfört med tjockleken av hu- vuddelen av remsans längd.
13. l3. Sätt enligt något av föregående kraven, k ä n - n e t e c k n a t därav, att arean för hålet eller hålen och/eller inbuktningen eller inbuktningarna och/eller arean för omrâdet eller områdena med reducerad tjocklek i varje oraffinerad elektrod utgör en huvuddel av den fram- skjutande elektroddelen.
14. l4. Sätt enligt kravet l3, därav, att arean för hålet eller hålen och/eller inbukt- ningen eller inbuktningarna ligger inom omrâdet 75-95 % av arean för den framskjutande elektroddelen. k ä n n e t e c k n a t k ä n n e t e c k n a t
15. l5. Sätt enligt kravet l3, därav, att arean för området eller för områdena med redu- cerad tjocklek ligger inom området 75-100 % av arean för den framskjutande elektroddelen.
16. l6. Sätt enligt något av de föregående kraven, k ä n n e t e c k n a t därav, att metallen som raffine- ras är koppar.
17. 17. Apparat för kontinuerlig gjutning av oraffine- rade elektroder för användning i elektrolytisk raffi- gnering av metall, vilken apparat innefattar en rems- gjutningsform, som är bildad åtmistone till en del av ett rörligt änalöst bana (1), sam bildar en baryta för smält metall, och av tvâ i sidled åtskilda, rörliga kantdammar (2), vilka är belägna omedelbart över bandet, och organ (7) för kapning av den gjutna remsan (S) vid I skilda ställen utmed dess längd för åstadkommande av ett flertal oraffinerade elektroder, k ä n n e t e c k - n a d därav, att apparaten också har formningsorgan, 20 25 30 7804437-7 19 som uppbäres av åtminstone en kantdamm och/eller bandet vid åtskilda ställen utmed dammens eller bandets längd och som framskjuter in i formen och som formar, i vart- dera av longitudinellt åtskilda mindre delar av längden av remsan, åtminstone ett område (24, 25, 26; 54; 64, 66), i vilket metallmängden är väsentligt mindre än metallmängden i ett område med samma area i huvuddelen av remsans längd.
18. 18. Apparat enligt kravet 17, k ä n n e t e c k - n a d därav, att formen är tillsluten medelst ett andra rörligt ändlöst band (3), som är placerat omedel- bart över kantdammarna.
19. 19. Apparat enligt kravet 17 eller 18, k ä n n e - t e c k n a d därav, att formningsorganen innefattar ett flertal väsentligen styva, làngsträckta organ (30, 40, 70, 80, 90, 100, 110, 120), vilka sträcker sig i tvärriktningen tvärs över eller delvis tvärs över bandet eller banden (1, 3) och uppbäres av de i sidled åtskilda rörliga kantdammarna (2).
20. 20. Apparat enligt kravet 19, k ä n n e t e c k - n a d därav, att varje långsträckt organ har en del eller delar (36, 46, 76, 86, 96, 116, 126) med sådan tjocklek, att smält metall flyter runt nämnda del eller nämnda delar under bildning av ett eller flera hål eller en eller flera urtagningar i en sidokant av en gjuten remsa (S).
21. 21. Apparat enligt kravet 19 eller 20, k ä n n e - t e c k n a d därav, att varje långsträckt organ har sådan utformning, att åtminstone en del (34, 35; 44, 45; 74; 84; 94, 95; ll5; 124, 125) av dess ena sida är på avstånd från ytan av bandet eller ett av banden (l) och sträcker sig i längdriktningen av bandet fràn den ena sidan av det lângsträckta organet till den andra, så att smält metall flyter över eller under nämnda del och bildar ett område av en gjuten remsa (S) med väsent- ligt reducerad tjocklek, jämfört med tjockleken av
22. 22. Apparat enligt något av kraven 19-21, k ä n ~ 7sø4437~7 10 20 25 30 35 20 n e t e c k n a d därav, att varje làngsträckt organ är frigörbart fäst på en eller varje kantdamm.
23. 23. Apparat enligt något av kraven 19-22, k ä n - n e t e c k n a d därav, att varje långsträckt organ (120) är delat i sådana plan som bildar normaler till ytan av och som sträcker sig i tvärriktningen av bandet eller varje band, i ett flertal separat formade lång- sträckta element (127) som är frigörbart hopfästa.
24. 24. Apparat enligt kravet 17 eller 18, k ä n n e - t e c k n a d därav, att åtminstone en ö (136) sträcker sig uppåt från bandets (131) eller åtminstone ett av bandens formgränsande yta vid vartdera av ett flertal åtskilda ställen längs bandet och har en sådan tjocklek, att smält metall flyter runt öarna, så att hål och/eller urtagningar formas i sidokanten av en gjuten remsa.
25. 25. Apparat enligt kravet 17 eller 18, k ä n n e - t e c k n a d därav, att åtminstone en ö sträcker sig uppåt från bandets eller åtminstone det ena bandets formgränsande yta vid vartdera av ett flertal åtskilda ställen utmed bandet och har en sådan tjocklek, att smält metall flyter över eller under åtminstone öarna under bildning av områden med reducerad tjocklek.
26. 26. Apparat enligt något av kraven 17-25, k ä n - n e t e c k n a d därav, att organ är anordnade för synkronisering av frammatningen av kantdammarna (2) på ett sådant sätt, att de två kantdammarna bibehålles i korrekt fasad inbördes förhållande relativt varandra.
27. 27. Apparat enligt kravet 17, k ä n n e t e C k - n a d därav, att varje kantdamm är uppbyggd av ett fler- tal block, som innehåller grupper av block (l4l) med standardbredd, grupper av block (l42) med mindre bredd än standardblocken och grupper av block (146) med större bredd än standardblocken, varvid vid åtskilda ställen utmed längden av kantdammen en grupp av smalare block är lagda mellan en grupp av standardblock och en grupp av bredare block för bildning av en flikbildande urtag- ning (143), och att arrangemanget av blocken är sådant, 10 15 7804437-7 21 att en remsa i formen kan kapas vid åtskilda ställen utmed sin längd på sådant sätt, att de oraffinerade elektroderna vardera har en övre kant, som bildar en del av längden av gjutremsans ena sidokant, och nedre kant, som bildar en del av längden av remsans andra sidokant, varjämte varje grupp av bredare block (146) definierar en inbuktning i den övre kanten av en elek- trod.
28. 28. Apparat enligt kravet 17, k ä n n e t e c k - n a d därav, att formen är bildad av ett par vertikalt åtskilda, rörliga ändlösa band, som vardera har ett flertal separat formade, i sidled sig sträckande kyl- block, och att åtskilda kylblock på ett eller varje band har en sådan form, att åtminstone en del av den ena ytan bildar formningsorgan, vilka är på ett sådant avstånd från en yta på det andra bandet, att de nämnda områdena av en gjutremsas mindre delar formas.