SE440155B - Anleggning for angivande av avstand till mal - Google Patents

Description

78Û999ë-2 10 15 20 25 30 35 2 tid- och utläsningsräknarna att räkna. När tidräknaren en gång når maximalt räknevärde stoppar båda räknarna sin räkning, vid vilken tidpunkt räkneläget på utläsningsräknaren motsvarar av- ståndet för antingen det första eller sista målsvaret som mot- tagits under ett aktiveringspulsintervall. Om det är det första målets avstånd efter det att den digitala enkelavfyringskretsen (DSS) har aktiverats som skall bestämmas, avslutas aktiverings- pulsen vid mottagandet av det första målsvaret. Om det är det sista mâlets avstånd som önskas, så bringas aktiveringspulsen att sluta när utläsningsräknaren når ett förutbestämt värde som representerar maximalt målavstând.

Den digitala enkelavfyringskretsen åstadkommer pulser som representerar målsvaren för att kontinuerligt återställa tidräknaren, så att tidräknaren endast kommer att nå sitt maxi- mivärde efter det att en tid förlöpt som motsvarar dess räkne- kapacitet och då några målsvar ej har mottagits. En förutbestämd varaktighet för återställningspulsen är ordnad för att inbegripa återställningstiden för tidräknaren. Eftersom avslutningen av återställningspulsen alltid sker efter ett bestämt antal klock- signaler efter framkanten på det senaste målsvaret inom den sista svarsmoden, uppnår man en hög grad av korrekthet för samt- liga målsvar som mottas av anläggningen under den aktiva perio- den för den digitala enkelavfyringskretsen.

Den förbättrade digitala enkelavfyringskretsen enligt uppfinningen innefattar ett skiftregister om N bitar och en vippa, exempelvis av D-typ. Skiftregistret har en klockklämma och en dataklämma som styrs av klocksignaler respektive en fast spänning representerande exempelvis en logisk “1“, så att som svar på varje klockpuls införs en logisk "1" i skiftregistrets första steg. Vippan uppvisar aktiverings- och styrklämmor, så att när en aktiveringssignal föreligger på aktiveringsklämman kommer den första styrpuls som under ett klockintervall inmatas på Vippan att "utställa" Vippan, vilket i sin tur rensar samt- liga steg i skiftregistret. När det första steget rensas åter- matas en signal till vippans rensaklämma. Alternativt kan samtliga steg inom skiftregistret OCH-kopplas och den resulte- rande signalen användas för att rensa vippan. Skiftregistret åstadkommer därför en utpuls för tidräknaren, vilken utpuls har 10 15 20 25 30 35 7809994-2 3 en bredd som är lika med ett valt antal klockperioder efter den senaste gången som skiftregistret återställdes av vippan.

Skiftregistrets olika stegutgångar avger pulser med förutbe- stämda längden beroende av vilken stegutgång som väljes. När kretsen väl är aktiverad kan den återutstyras under vilken som helst klockpulsperiod så att utpulsens brytning sker som svar på antalet klockpulser, vilket antal är lika med antalet steg i skikftregistret plus det antal föregående klockpulser som har uppträtt utan att någon styrpuls har mottagits under detta inter- vall för den digitala enkelavfyringskretsen.

Ett ändamål med den föreliggande uppfinningen är sålunda att åstadkomma en avståndsbestämningsanläggning med en förbätt- rad digital enkelavfyringskrets, som medger korrekt påverkan från ett flertal mål utan någon väsentlig begränsning av minimi- avstândet mellan efter farandra följande mål.

Ett annat ändamål är att åstadkomma en förbättrad av- ståndsbestämningsanläggning där den digitala enkelavfyringskret- sen medger att tidräknaren har fördröjd återställning för att kunna aktiveras under vilken som helst av klockpulserna.

Ett ytterligare ändamål är att åstadkomma en förbättrad avståndsbestämningsanläggning av en typ som aktiveras av första erhållet svar eller av en typ som aktiveras av sist erhållet svar, vilka anläggningar har en digital enkelavfyringskrets som är relativt enkel till sin konstruktion med ändå uppvisar hög tillförlitlighet beträffande funktionen. Ännu ett ändamål är att den förbättrade digitala enkel- avfyringskretsen är styrbar så att styrfunktionen kan stoppas eller aktiveras som svar på en yttre logiksignal. Enkelavfyr- ingskretsen skall även vara oblockbar och âterutstyrningsbar.

Föredragen utföringsform Uppfinnin-ens nya egenskaper, funktion och konstruktion kommer att mer detaljerat framgå av den efterföljande beskriv- ningen, som ges i samband med bifogade ritningar, där fig 1 visar ett schema över en digital avståndsbestäm- ningsanläggning med en digital enkelavfyringsfunktion i enlig- het med uppfinningen, fig. 2 visar ett kurvdiagram över spänningen och ackumu- lerade (analoga) räkne- eller_räknarsteg som en funktion av '7809991-1-2 10 15 20 25 30 35 4 tiden vid olika enheter i anläggningen enligt fig. 1, fig. 3 visar ett kretsschema över en digital enkelav- fyringskrets enligt en första utföringsform av uppfinningen, fig. 4 visar ett kretsschema över en andra utförings- form av den digitala enkelavfyringskretsen enligt uppfinningen, fig. 5 visar ett kurvdiagram över spänningen som funk- tion av tiden i de digitala enkelavfyringskretsarna enligt fig. 3 och 4 då de mottar en enda mål- eller utstyrningspuls och fig. 6 visar ett kurvdiagram i likhet med det som visas i fig. 5 men då mottagning sker av två eller fler mål- eller utstyrningspulser.

I fig. 1 visas en digital avståndsbestämningsanläggning i form av ett lasersystem och med en förbättrad digital enkel- avfyringskrets enligt den föreliggande uppfinningen. Enkelav- fyringskretsen innefattar en sändare 10, som avger en energi- puls mot ett på avstånd beläget mål, och en mottagare 28 som av- känner den från målet reflekterade energin. Sändaren 10 är an- sluten till en utläsningsräknare 18 och alstrar en återställ- ningspuls som uppträder innan energipulsen för att förinställa utläsningsräknarcn 18. Sändaren 10 alstrar även en Ãïšïçfififfifi- puls, som uppträder samtidigt med energipulsen och matas via ledaren 11 till en OCH-grind 20, som även betecknas G1. Mottaga- ren 28 innefattar avkännarorgan såsom en detektor/förstärkar- tröskelkrets 26, som via ledaren 27 är kopplad till en digital enkelavfyringskrets (DSS) för att alstra en videopuls. Ledaren 27 är även kopplad till OCH-grinden 20, så att då både en video- puls från tröskelkretsen 26 och en Ãïšïïfifiïfiš-puls från sända- ren 10 samtidigt föreligger på OCH-grinden 20 kommer denna att alstra en §ÃɚÚšïÚf-puls 19, som vidare matas via ledaren 21 från en OCH-grind 24 (även betecknad G2) och påverkar utläs- ningsräknaren 18 och en tidräknare 22 till att påbörja sina räknarfunktioner. En klockoscillator 16, som är en källa för klockpulser med precisionsstyrd frekvens, är via en ledare 33 kopplad till utläsningsräknaren 18 och tidräknaren 22, för att mata ingående styrpulser till de två räknarna och mata en klock- signal till DSS-kretsen 14 skiftregister. 10 15 20 25 30 35 7809994-*2 5 Klockoscillatorns eller klockpulsernas perioder kan motsvara bestämbara avstândsavsnitt för anläggningen. Exempel- vis kan en 15 MHz klocksignal representera 10 meter och en 30 MHz klocksignal representera 5 meter. Utläsningsräknaren 18 är via en ledare 17, tidräknaren 22 via en ledare 15 och tröskelkretsen 26 via ledaren 27 ansluten till en avståndsqrind- generator 12, vars krets bestämmer den tidsperiod under vilken målsvar skall bearbetas, vilken bestämning sker genom styrning av DSS-aktiversignalen 23. Avstândsgrindgeneratorn kan på enkelt sätt förverkligas som ett par vippor, en miniavståndsvippa och en maximiavståndsvippa, vilkas utsignaler OCH-kopplas för att bilda frigöringssignalen för den digitala enkelavfyringskretsen 14. Maximivippan är normalt låg och minimivippan normalt hög. Återställningspulsen 25 gör att de båda ändras från sina normal- lägen, minimivippan ger en låg insignal till OCH-grinden och maximivippan ger en hög insignal till OCH-grinden. En puls som indikerar minimiavståndet alstras någon tid därefter genom en förutbestämd kombination av utsignalerna från valda steg på tid- räknaren 22 och matas till avståndsgrindgeneratorn 12 via leda- ren 15. Denna minimiavståndspuls medför att minimivippans utgång på generatorn 12 blir hög. De OCH-kopplade alstrar sålunda fram- kanten pâ den frigörings- eller avståndsgrindsignal som överförs på ledaren 29. Vid maximiavstånd kommer innehållet i utläsnings- räknaren 18 att alstra en puls som gör att maximivippan blir låg, varvid avståndsgrindgeneratorns 12 höga tillstånd eller pulsut- signal avslutas. DSS-aktiveringssignalen 23 kan alltså genereras.

Avståndsgrindgeneratorn 12 kommer att vid ett förutbestämt tal- värde på tidräknaren 22, vilket representerar minimiavstånd eller tur- och returgångtid för energipulsen, sända DSS-aktiver- signalen 23 till enkelavfyringskretsen 14 via ledaren 29, så att den kan svara på målsvarssignaler vilka utstyrs av tröskel- kretsen 26. Om ett sista målsvar önskas kommer den att göra enkelavfyringskretsen 14 inaktiv vid en tidpunkt som motsvarar ett förutbestämt talvärde på utläsningsräknuron 18, vilket re- presenterar maximalt avstånd (eller maximal tur- och returqång- tid för unergipulson). Den diqjLa]a cnkelavfyringskrolsnn 14 är via en ledare 31 ansluten till tidräknaren 22 och matar en redo- eller återställningspuls, varvid kretsen 14 är påverkbar av 1so999“'2 10 15 20 25 30 35 6 målsvarsignaler under aktiveringsperioden av den vågform 23 som alstras av avståndsgrindgeneratorn 12. Under den sista svars- moden upphör återställningssignalen efter det att ett bestämt antal klockpulser passerat efter den klockperiod varunder den sista målsignalen mottogs, vilket bestämmes av antalet bitsteg inom enkelavfyringskretsen 14. Tidräknaren 22 har sina binära räknarvärden matade till OCH-grinden 24, vars utgång via leda- ren 21 är ansluten till såväl utläsnings- som tidräknaren. Grin- den 24 möjliggör räkning i de båda räknarna närhelst RÄKNARSTART- signalen blir låg om tidräknaren 22 har uppnått sitt maximivärde eller när tidräknaren 22 icke uppvisar fullt räknevärde. När tidräknaren 22 är full och RÄKNARSTART-signalen ej är för handen kommer grinden 24 att påverka båda räknarna till att stoppa sin räknefunktion och påverka utläsningsräknaren 18 till att avge avstândsinformation för det sista målet.

I samband med fig. 2 kommer för ytterligare förklaring av den i fig. 1 visade avståndsbestämningsanläggningens funktion nu att närmare beskrivas. Före utsändning av en laserpuls gene- reras en puls, i fig. 1 visad som vågformen 25, i sändaren 10 för att förinställa utläsningsräknaren 18 på noll- eller icke- nollvärde (förinställningen av utläsningsräknaren 18 på icke- nollvärde kommer att fungera som en korrigering om exempelvis utläsnings- och tidräknarna icke båda två mnzart Ben osv.) enligt fig. 2. En laserpuls, pulsen de hos vågen 42, genereras därefter av sändaren 10 och utsändes mot ett mål. Samtidigt genereras även utstyrningssignalen A-STYRNING, pulsen 1 på vågen 44, av sändaren 10. En del av det utsända laserljuset uppfångas av detektor/förstärkartröskelkretsen 26 i mottagaren 28 och efter naturlig kretsfördröjning matas en videosignal, pulsen e hos vågen 46, till dess utgång. Det samtidiga uppträdandet av Ãïšïïšfiïfiš- och videosignalerna orsakar att ÉÃÉÜÃÉÉTÃÉT-signalen 19 blir låg och som resultat därav blir grindens 24 utsignalhög, vilket friger räknarfunktionerna hos både tidräknaren 22 och ut- läsningsräknaren 18. Varje gång tidräknaren 22 föreligger i ut- ställnings- eller logiskt "1"-läge, så att den första aktiverade klockpulsen från klockoscillatorn 16 kommer att nedbringa hela räknaren 22 till nolläget. Logiska "O"-insignaler kommer således att föreligga på en eller flera ingångar på OCH-grinden 24, så 10 15 20 25 30 35 7809994-2 7 att hela räknaraktiveringssignalen hålles hög på grindens 24 ut- gång tills att maximivärdet uppnåtts eller att samtliga steg åter igen uppnåtts i tidräknaren 22, såsom visas vid tidpunkten m på vågen 40 i fig. 2. Avståndsgrindgeneratorn 12 påverkas av de ackumulerade värden i de båda räknarna. Avståndsgrindgonera- torn kommer att alstra en DSS-aktiveringssignal 23 enligt våg- formen 48 i fig. 2 då tidräknaren når ett förutbestämt värde som representerar minimalt önskat avstånd, âtergivet som "min.- avståndsvärde" på vågen 40 motsvarande Rmin på vågen 48, som kan upphöra när utläsningsräknaren når ett förutbestämt värde som representerar maximalt önskat avstånd, dvs. "max. avstånds- värde" b på vågen 38 motsvarande Rmax på vågen 48. Under den första svarsmoden upphör DSS-aktiveringssignalen vid den streck- ade kanten (j) efter det att den första aktiverings- (mål-)pul- sen mottagits, återgiven som målpulsen g på vågen 46. Under den sista svarsmoden upphör DSS-aktiveringspulsen vid slutet av maximiavståndsperioden, när maximiavståndsvippan i avståndsgrind- generatorn 12 ändrar läge då en signal mottas från utläsnings- räknaren 18. I den sista svarsmålpulsen som mottas under DSS medger hög utläsningssignal på utläsningsräknaren 18. I exemp- let enligt fig. 2 inkommer den av olika mål reflekterade laser- energin på tröskelkretsen 26, som genererar videosignalerna f - i på vågen 46 enligt fig. 2 för varje målsvar som mottas, men videopulserna e, f och i aktiverar icke den digitala enkelav- fyringsfunktionen 14 då någon DSS-aktiveringssignal ej är hög vid videomottagning. Vid den första målsvarsmoden utgör video- vågformen g på vågen 46 enligt fig. 2 det målsvar vars avstånd eventuellt uppträder i utläsningsräknaren 18. Vid den sista mål- svarsmoden upptecknas avståndet för vågformen h på vågen 46 en- ligt fig. 2 på utläsningsräknaren 18.

När en DSS-aktiveringssignal föreligger utstyr video- signalen den digitala enkelavfyringen till att återställa eller rensa tidräknaren under tiden för ܧš_ÛTšïÖfiÃf-pulsen avspeglas genom längden på nollvärdesintervallen(betecknade med e på vågen 40) hos tidräknaren 22. Antalet bitsteg för enkelavfyr1ngskret- sens 14 skiftregister bör väljas i överensstämmelse mod äter- ställnínqstiden för Lidräknaren 22 (som kan ulqö|uu av vn pulm- räknare med räknesteg av låghastighetstyp så att tidräknaren 22 780999ë-2 10 15 20 25 30 35 8 helt kan återgå till noll innan en ny räknesekvens initieras.) Eftersom antalet steg i enkelavfyringskretsen 14 är förutbe- stämt kan fördröjningen för återstart av räknarfunktionen kom- penseras i tidräknaren 22 genom val av ett förinställningsvärde skilt från noll i utläsningsräknaren 18, återgivet med ampli- tuden a på vågen 38.

Om exempelvis en SN 54 LS 197 binär pulsräknare åtföljd av en CD 4040A CMOS pulsräknare kommer till användning för att bilda en tidräknare 22 med sexton steg så blir tillhörande klock- frekvens 15 MHz. Den frekvens som inmatas på CMOS-anordningar blir därför mindre än 1 MHz och är därmed kompatibel med den nu- varande CMOS-teknologin. Minimal garanterad återställningstid för CMOS-anordningen är 1,25 usek. En minimal enkelavfyrings- puls DSS OUT med en bredd som är större än 1,25 usek erfordras därmed då man använder 15 MHz-klockan, vilket kan förverkligas genom användning av ett skiftregister med nitton steg eller mer i enkelavfyringskretsen 14. Sålunda bör ett skiftregister om tjugo bitar väljas. Fullt räknevärde för tidräknaren blir 216.

Eftersom varje tal motsvarar 10 meter kommer, om minimiavståndet väljes lika med 200 meter, först den femte biten hos tidräknaren att bli hög och därpå blir den tredje biten hög i räknaren 22.

Dessa två binära signaler sammanförs i en OCH-krets och därmed matas de till minimiavståndsvippan hos avståndsgrindgeneratorn 12 för bestämning av minimiavståndet för avståndsgrindgeneratorn.

I fig. 3 visas hur den förbättrade enkelavfyringskret- sen 14 enligt fig. 1 utgörs av ett skiftregister 100 med N bitar och en vippa 122, som i det visade exemplet är en D-vippa. En D-vippa är en bistabil logikenhet, vars läge bestämmes av data- (D-)insignalläget vid tidpunkten för styrorganets aktiverande klocksignal.

Skiftregistret 100 uppvisar en klockinsignalklämma 114 och en datainsignalklämma 112, som vardera är aktiverbara av yttre källor (fig. 1) för klock- respektive datasignaler, var- vid +5V representerar en kontinuerlig binär "1". Skiftregistret 100 uppvisar även en återställnings- eller rensningsklämma 118, som mottar en återställningssignal Ö via ledaren 101 frân en klämma 128 på vippan 122. I denna visade utföringsform utgör rensningsklämman en gemensam klämma för anslutning av rensnings- 10 15 20 25 30 bJ \,“| 780999ë~2 9 eller återkopplingsklämmorna till samtliga steg i skiftregist- ret 100. I vissa skiftregister kan varje steg ha sin egen rens- ningsklämma, som är externt ansluten via en klämma till ledaren 101. Vippan 122 har en rensningsklämma 130, som aktiveras via en ledare 103 som en funktion av att skiftregistret 100 har bli- vit återställt eller rensat. Vippan 122 uppvisar även en insignær klämma 124 för dataaktivering (D) och en insignalklämma 126 för styrning (T) som svar på yttre källor (fig. 1) för aktiverings- respektive styrsignaler. Kretsen fungerar så att när en aktive- ringssignal föreligger på D-vippans 122 D-ingång 124 kommer framkanten på varje styrpuls 126 som inmatas på D-Vippan att "utställa" D-Vippan, som i sin tur rensar samtliga (normalt ut- ställda) steg i skiftregistret 100. Nollutgången på skiftregist- rets första binära steg kommer i den visade utföringsformen i sin tur att rensa D-vippan. Vippan 122 i den digitala enkelav- fyringskretsen 14 är förberedd för utstyrning på samma sätt av följande inkommande videopuls. Kretsen 14 kan sålunda anses vara icke-blockerade och oberoende av mellanpulsavstånden för video- signalen. De olika stegens utgångar i skiftregistret 100 alst- rar nedåtgående pulser med en längd som bestämmes av läget på den valda utgången. Exempelvis alstrar QN, det N:te steget hos skiftregistret 100, en utsignalpuls som upphör vid den N:te klocksignalen efter den tidpunkt då utstyrningen inträffade.

Q1 alstrar en utsignalpuls fram till den första klocksignalen efter DSS-utstyrningen osv. Ändamålet med kretsen 14 är att alstra en återställningspuls Üš§_ÛT för tidräknaren 22 på leda- ren 31, vilken puls upphör vid den N:te klockpulsen efter mot- tagning av den sista videopulsen medan kretsen 14 är aktiverad oavsett tiden mellan successiva video-(utstyrnings-)pulser som inmatas på vippan 122.

DSS-kretsen enligt fig. 4 liknar den som beskrivits ovan i samband med fig. 3 i det att den utnyttjar D-Vippan 122 och skiftregistret 100 med N bitar, dock ingår ett ytterligare ele- ment. En OCH-grind 132 är ansluten till utgångarna från skift- registrets 100 samtliga steg för att enbart rensa D-Vippan 122 via en ledare 133 om och när samtliga de med Q1 - QN betecknade utsignalstegen i skiftregistret 100 har rensats. 780999ß~2 10 15 20 25 30 35 10 De enligt fig. 3 och 4 visade kretsarna fungerar så att närhelst en videopuls inmatats på D-vippans 122 T~ingång utställes D-vippan om den har aktiverats av det höga läget hos avstândsgrindgeneratorns 12 utsignal. Om ett 54S74-element an- vändes som D~vippa 122, så kommer D-vippan att bromsas eller ut- ställas av en positiv överföring av utstyrpulsen. När D-vippan bromsas blir läget för dess Q-utsignal högt (samma logiska läge som presenteras för dess data- (D-)ingång). I kretsen enligt fig. 4 måste utgångarna från de N stegen rensas innan D-vippan får återställas.

I kretsen enligt fig. 3 tillvaratas fördelen med enhet- lig rensningstid för skiftregistrets individuella register, så att enbart Q1 behöver avkännas för rensning av D-vippan. Kretsen enligt fig. 3 kommer att arbeta tillfredsställande närhelst osäkerhet föreligger beträffande rensningstiden inom skiftre- gistret vid en given temperatur är kortare än rensningstiden för D-vippan.

Det i kretsarna enligt fig. 3 och 4 använda skiftregist- ret 100 med N bitar innefattar N element, där varje element har den förmågan att en utsignals binära läge efter en klocksignal- puls motsvarar datainsignalens binära läge vid tidpunkten för klocksignalpulsen. Exempelvis kan skiftregistret enligt uppfin- ningen vara en serie D-vippor, JK-vippor eller Iaddningskoppladc (CCD) element, fotonkopplade bistabila kretsar eller några andra lämpliga typer av minneselement.

Det föreligger i första hand två typer skiftregister som kan användas som N bitskiftregister 100, nämligen ett serie in/serie utskiftregister och ett serie in/parallell utskift- register. Serie in/serie utskiftregistret utnyttjas då utsignal- en erhålles från det sista steget. Serie in/parallell utskift- registret kommer till användning när utsignalen kan erhållas något annat än det sista steget.

De i fig.' 5 visade vågformerna återges de i fig. 3 och 4 visade DSS-kretsarnas funktion för ett enda målsvar. Aktive- rings- eller stigningskanten 84 på videovågformens 51 utstyr- ningspuls förorsakar en utställning av D-vippan 122 vilket gör DFF-vågformen 53 (komplementutsignalen Q hos vippan, som i sin tur gör att de normalt låga Q1 - QN-vågformerna får lågt logiskt 10 15 20 25 30 35 7809994-'2 11 värde när skiftregisterstegen rensas eller återställes. Vågfor- merna 56, 58, 50 och 52 illustrerar Q1 - Q4 för de fyra stegen i ett skiftregister med fyra steg. Det bör uppmärksammas att Q2 - Q4-vågformerna återger signalerna för senare steg i skift- registret 100, vilka utvinnes ur Q1-signalen, som lagras i skift- registrets första steg. Q1-signalen blir låg såsom återges med en lägre nivå 86 på vågformen 56 från tidpunkten för video- (styr-)signalens 51 aktiveringskant 84 fram till tidpunkten för den första nedåtgående kanten på en klockpuls som tillförs skift- registret 100 medelst klockoscillatorn 16 såsom illustreras med den fallande kanten 88. Varaktigheten för det utställda läget i vippan 122 bestämmes enbart medelst svarshastigheten hos vippan 122 och skiftregistret 100 och är oberoende av klockan 16 efter- som skiftregistrets första (normalt utställda) steg är rensat helt och hållet av den nedåtgående Q-signalen från vippan 122.

Vippan 122 rensas av återkopplingen av en nedåtgående kant från Q1 via ledaren 103. Skiftregistrets 100 första steg bibehålles lågt tills en negativt riktad klocksignal inmatas på skiftre- gistret 100. D-ingången på skiftregistrets 100 första steg Q1 hâlles hög (anslutet till +5V) för inmatning av 1:or på regist- rets 100 steg vid successiva klockpulser. Kanten på nästa nega- tivt riktade klockpuls, som förekommer vid slutet av det klock- intervall varunder det första steget rensades, medför att skift- registrets Q-utsignal att inta "1“-nivå.

De i fig. 6 visade vågformerna hänför sig till funktio- nen för DSS-kretsen 14 enligt fig. 3 eller 4 under en sista svarsmod, dvs. kretsen 14 är icke inaktivgjord av avståndsgrínd- generatorn 12 vid mottagning av en första videopuls. Två eller flera mâlsvar med framkanter 60, 62 markeras genom mottagning av två video-(utstyrnings-)pulser från mottagaren 28. En positivt riktad kant 60 på först mottagen puls av vågen 70 utställer den aktiverade vippan 122, såsom framgår av nedpulsningen av våg- formen 74 (vippans 122 Ö-utsignal). Den på rensaklämman i det normalt utställda skiftregistret 100 inmatade signalen påverkar i sin tur Q1 - QN-stegen hos skiftregistret att bli logiskt låga vid kanrerna 64 - 68 på vågorna 76 - 80. Steget Q1 förblir lågt från aktiveringskanten 60 på den första utstyrningspulsen fram till den första nedåtgående pulsen 90 på skiftregistrets 100 780999ë-2 10 15 20 12 puls 72. Eftersom steget Q1 nu är utställt, kan (vippan)steget återställas genom tillförsel av en nedåtgående Q-puls från vippan 122 (som tidigare rensats genom inmatning av den nedåt- gående signalen från skiftregistret 100 till vippans 122 rensa- klämma). Den nedåtgående pulsade Ö-utsignalen från vippan 122 uppträder på grund av den andra eller följande utstyrningspuls 61 på framkanten 62 på samma sätt som beskrevs med avseende på den första utstyrningspulsen. På samma sätt som beskrivits tidi- gare kommer steget Q1 att förbli lågt endast fram till ankomsten av näst nedåtgående (efterföljande) klockpulskant och vid dess ankomst förbli hög. Förfarandet att utställa efterföljande (ren- sade) steg Q2, Q3 vid sekvensvis anländande ytterligare klock~ pulser på klämman 114 i skiftregistret 100 fortgår på sätt som framgår av fig. 5. Utsignalen 5šš_Üï kommer sålunda att uppträda -som en nedåtgående puls som avslutar tre (skiftregistrets 100 längd) klockpulser efter ankomsten av (framkanten på) det sista videosvaret.

Ovan har sålunda beskrivits en förbättrad avståndsbe- stämningsanordning och en däri använd digital enkelavfyrinqs- krets.

Claims (5)

10 15 20 25 30 7809991+~2 13 PATENTKRAV

1. Anläggning för angivande av avstånd till på avstånd i rymden belägna mål och innefattande en sändare (10) för att ut- sända energi mot mâlen och för att alstra en återställnings- signal samt detektororgan (28) för att motta delar av den energi som målen reflekterar, varvid en utläsningsräknare (18) är an- sluten till sändaren (10) och påverkbar av nämnda återstälhüngs- signal för att bli förinställd, utläsningsräknaren (18) är anordnad att alstra målinformation k ä n n e t e c k n a dl av att och är ansluten till en tidräknare (22), som är anordnad att stoppa utläsningsräknarens räknande och avge målinformationen när tidräknaren (22) uppnått ett förutbestämt talvärde, samt av en digital enkelavfyrningskrets (DSS, 14) med en vippa (122)och ett skiftregister (100), vilket uppvisar ett flertal steg (Q1 - QN) anslutna till vippan för skiftregistrets återstälhnng, varvid minst ett steg är anslutet till vippan för dess rensning när skiftregistret är återställt och vippan är anordnad att ut- styras av detektororganen (28) och aktiveras av ett annat förut- bestämt talvärde i tidräknaren medan skiftregistret är anordnat att alstra en återställningssignal för tidräknaren, vilka tid- räknare (22), utlösningsräknare (18) och skiftregister (100) som klockpulskälla har en klockoscillator (16).

2. Anläggning enligt patentkravet 1, k ä n n e - t e c k n a d av första grindorgan (12) påverkbara av förutbe- stämda talvärden i räknaren (18, 22), vilka alstrar en minimi- och en maximiavståndsperiod för aktivering av den digitala enkelavfyrningskretsen (DSS, 14).

3. Anläggning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av andra grindorgan (20) anslutna till sändaren (10) och detektororganen (28) för alstring av en räknarstartsignal.

4. Anläggning enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k - n a d av tredje grindorgan (24) påverkbara av ett mindre värde av det fulla talvärde som tidräknaren (22) kan uppnå eller av räknarstartsignalen för att aktivera de båda räknarna (18, 22).

5. Anläggning enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k - n a d av organ för att göra den digitala enkclavfyrningskretsen (DSS, 14) inaktiv vid ett förutbestämt värde i utläsnings- räknaren (18).