SE439553B - Laseravstandsmetare - Google Patents

Description

7805662-9 den högkänsliga mottagaren, genom den höga strömgradienten från laserim- pulsalstringen, att störas och därigenom nedsättes även känsligheten hos _mätare.

REDOGURELSE FUR FURELIGGÅNDE UPPFINNING. _ TEKNISKT PROBLEM Det är uppenbart att med en anordning av ovan angiven tidigare känd konstruktion kommer noggrannheten vid mätningen att bero väsentligen på den noggrannhet med vilken det tidsmässiga avståndet (tidsdifferensen) mellan de båda tidssignifikativa signalerna kan utvärderas och faststäl- lelsen när i tiden de båda ljusimpulserna träffar de elektrooptiska sen- sorerna. Är tidsfördröjningen för de elektrooptiska sensorerna och de sensorerna efterkopplade förstärkaranordningarna, som omvandlar ljusim- pulsen till en elektrisk signal, olika mellan ljusimpulserna så kommer dessa skillnader att direkt avspegla sig som signalbearbetningstider och dessa bidrager till fel i mätvärdet; Det är ett tekniskt problem att med enkla medel skapa förutsätt- ningar för att eliminera denna olägenhet.

Det föreligger vidare ett tekniskt problem i det att om man önskar mäta mycket korta avstånd, så uppstår svårigheter på grund av det förhål- landet att den interna ljusimpulsen och den reflekterade ljusimpulsen- uppträder mycket snabbt efter varandra för mottagning i mottagarna. Enär varje mottagningsanordning uppvisar en viss "dödtid", d.v.s. den tid under vilken snabbt efter varandra inkommande ljusimpulser inte kan sär- skiljas från varandra för felfri bearbetning, blir det i ett sådant fall nödvändigt att använda två mottagningskanaler, där den ena kan användas för den interna ljusimpulsen och för alstring utav startsignal för löp- tidsmätningen och den andra kan användas för mottagning av den reflekte- rande ljusimpulsen och för alstring utav stoppsignalen för löptidsmät- ningen. I ett sådant fall blir emellertid problemet med skilda signalbe- arbetningstider speciellt framträdande, eftersom det i de olika kana- lerna, p.g.a. skilda drifts- och åldersförändringar, blir väsentliga 7805662-9 skillnader i variationerna i signalbearbetningstiderna och därigenom erhålles ett ständigt växlande och okontrollerbart mätfel. ' LUSNINGEN För en lösning av ovan angivna tekniska problem föreslår förelig- gande uppfinning sådana konstruktiva åtgärder, som skall skapa en av- - ståndsmätare, som företrädesvis arbetar med laser, där såväl mycket stora som mycket små avstånd kan mätas med stor noggrannhet.

För att lösa denna uppgift anger föreliggande uppfinning att av be- tydelse blir först och främst den omständigheten att en avstândsmätaren innefattande mottagningsanordning skall uppvisa dels en för den avlänkade delen av ljusimpulsen avsedd referenskanal, för att utvinna en startsig- nal för löptidsmätningen,dels en för en från mätobjektet reflekterad del av den utsända ljusimpulsen avsedd mätkanal, för att utvinna en stoppsig- nal för mätning av löptiden.

Vidare anvisas att de båda kanalerna uppvisar som ingângsdel var sin fotodiod med ett arbetsmotstånd ingående i en resonanssvängningskrets.

Var och en av dessa svängningskretsar kommer nämligen att via sin foto- diod bli triggad vid mottagandet av en ljusimpuls och där alstra en däm- pad svängning varvid dess utgångssignal, i förhållande till den där för härskande nollnivân, stiger mycket snabbt (d.v.s. vid den andra halvvä- gen) till det maximala amplitudvärdet och därefter svänger, p.g.a. den för handen varande dämpningen, och via amplitudminskningar ett flertal tillfällen förbi nollnivân. Härvid blir emellertid maximalamplituden för svängningssignalen inte enbart beroende av tidsläget för nollgenomgångar- na i amplituden för den mottagna ljusimpulsen. Tidsläget, vid vilket dessa nollgenomgångar uppträder, bestänmes enbart utav resonansfrekvensen i svängningskretsen, vilket tidsläge, enär resonansfrekvensen är beroende av passiva elektroniska byggelement, även vid lång användning av byggele- menten,är utomordentligt konstant. Här skapas således ett tidsmässigt exakt förhållande mellan tidpunkten för den mottagna ljusimpulsen och tidsavsnittet för en utvald nollgenomgång hos svängningskretsens signal för att bilda en utlösande tidssignifikativ signalflank, som även för stora löptider och nyitjandetid icke anvisar eller uppvisar någon drift- 78056624 _ 4 _ eller svängningsförmåga. Därigenom överensstämmer således, upp till en mätbar additiv konstant, tidsavståndet mellan de båda alstrade tidssig- nifikativa signalerna mycket noggrannt med tidsavståndet mellan båda ljusimpulserna, så att utomordentligt exakta mätvärden kan erhållas utan att den vid uppmätning av korta avstånd tidigare anvisade tvåkanalskonst- ruktioner behöver utnyttjas.

Vidare anvisas en konstruktion där det tidsmässiga läget för noll- genomgångar är oberoende av amplituden, och därmed även oberoende av ljusstrykan hos den reflekterade ljusimpulsen.

Vidare anvisas en konstruktion där fotodioden är kopplad till en svängningskrets och därmed blir den inte beroende av skillnader i inten- siteten för de båda ljusimpulserna.

Vidare anvisas en anordning där dess mottagningskänslighet för det till mottagningsdioden inkommande ströljuset, d.v.s. dagsljuset, på intet sätt kommer att påverka mätresultatet, då den av fotodioden alstrade likspänningssignalen på intet sätt ändrar nollnivân för den kapacitivt avkopplingsbara svängningskretssignalen. Även variationer i bakgrunds- och ströljusintensiteten behöver vid lämpliga val av svängningskretsfrek- vensen inte föra till störningar, då en svängningskrets triggas eller aktiveras enbart av en impulsformig signal när dess tidsmässiga varaktig- het inte väsentligen överstiger en fjärdedel utav svängningsperioden.

Eftersom en enligt uppfinningen konstruerad avståndsmätare inte bara kan mäta stora avstånd utan även mycket korta avstånd med hög noggrann- het, måste det sörjas för, vid mätning av sådana korta avstånd, att inte den för tidsmätningens slut erforderliga tidssignifikativa signalen, p.g.a. skillnader i signalbearbetningstiderna i de båda kanalerna, sam- manblandas med den vid tidsmätningens början tidssignifikativa signalen.

För detta ändamål anvisas en utvärdering utav inskränkningen utav den noggranna tidsmässiga korrelationen mellan den stundom uppträdande ljusimpulsen och den tillhörande tidssignifikativa signalen, eftersom inte bara den under stundom uppträdande först utan även alla följande nollgenomgångar för utgångssignalen uppvisar, fullständigt oberoende av amplituden för svängningen alstrad i resonanssvängningskretsen, en exakt tidsmässig tillordning av ljusimpulsen.

Härvid ger det sig omedelbart att istället för den första nollge- 7805662-9 nomgången utav svängningskretssignalen för den den interna ljusimpulsen tillordnade mottagningskanalen så kan även den andra eller en senare nollgenomgång utnyttjas för att alstra den tidsmässiga startsignalen, när man på motsvarande sätt utnyttjar den tredje eller en högre ordningens nollgenomgång hos svängningssignalen i den andra mottagningssignalen för att alstra den tidsmässigt avslutande signalen.

Enligt den amerikanska patentskriften 3,900,261 utnyttjas en delvis ljusgenomsläpplig spegel för att avblända till en del den emitterande ljusimpulsen och som skall tillföras den interna kanalen i mottagningsan- ordningen. Detta har emellertid den olägenheten att denna spegel måste inte bara vara utomordentligt noggrannt justerad, för att säkerställa att den från sändaren avgivna ljusimpulsen lyser på den relativt lilla ljus- känsliga ytan för fotodioden för mottagaren, utan åtgärder måste vidtagas för att denna justering utav spegeln, även under långa tidsavsnitt, för- blir oförändrad, eftersom en förändring utav spegeln förändrar löpvägen för den avlänkade ljusimpulsen, vilken förändring då medför en negativ påverkan utav mätnoggrannheten.

För att eliminera dessa olägenheter föreslår föreliggande uppfin- ning, att för en tillförsel av en avlänkad del av varje emitterad ljusim- puls är till mottagningsanordningen anordnad, mellan en sändaroptik och fotodioden för referenskanalen, en ljusledande anordning, som avdelar en del av det till sändaroptiken styrda ljuset till fotodinden. Denna åtgärd kan inte slutgiltigt realiseras på detta sätt eftersom referenskanalen, som ovan beskrivits, avger en oberoende av amplituden för den inkommande ljusimpulsen, med denna ljusimpuls tidsmässigt starkt korrelerad, tids- signifikativ signal och därvid är i ett detta där till och med en liten intensitet uppvisande och till sändningsoptiken styrd del utav den ut- sända ljusimpulsen kan bearbetas på ett tillförlitligt sätt. Då foto- dioden för referenskanalen antingen själv kan vara anordnad i omedelbar närhet till sändaroptiken eller, vilket också är möjligt, då det är möj- ligt låta styra ljuset med hjälp utav en ljusledande anordning, exempel- vis en fiberoptik respektive en ljusledande kanal, så försvinner här samtliga justeringsproblem, och man kan avstämma den optiska våglängden för de olika ljusimpulsdelarna på ett mycket enkelt sätt och fastställa med stor noggrannhet långtidskonstanten. 7805662-9 Som tidigare omnämnts kommer därvid detekteringen i referenskana- lerna att ske vid den första nollgenomgången av den av resonanssväng- ningskretsen avgivna signalen och detekteringen i mätkanalen kommer att ske vid den andra nollgenomgången av den av resonanssvängningskretsen angivna signalen, så att även vid mycket korta för mätning avsedda av- stånd säkerställes att den löptidsmätningen avslutande signalen icke alstras före den tidsmätningen startande signalen. Härvid uppträder tvångs- mässigt en differens mellan signalbearbetningstiderna i de båda kanaler- na, som kan utnyttjas lämpligt för att mäta avståndet. Differensen kan även utnyttjas,exempelvis genom att en gång fastställa signal-löptidskill- naderna mellan de båda i kanalerna fastställda värdena, som då kan avdra- gas från resp. läggas till den fastställda löptidens mätvärde.

Då emellertid löptidsskillnaden är beroende av drifts- eller åld- ringsförändringar är det en speciell fördelaktig utföringsform enligt uppfinningen att anvisa en avståndsmätare där de båda resonanssvängnings- kretsarna är samtidigt via en styrning, elektriskt triggbar.

Vidare föreslås att en beräknings- och lagringsanordning skall ut- nyttja en första informationslagrande anordning, för lagring av ett icke korrigerat tidsmätvärde erhållet vid en avstândsmätning genom den optiska triggningen av de båda resonanssvängningskretsarna och en andra informa- tionslagrande anordning, för lagring av det vid den elektriska trigg- ningen av de båda resonanssvängningskretsarna erhållna noll-tidsmätvär- det.

Därjämte kan en bildad differens mellan de två tidsmätvärderna ut- nyttjas.

Då det vid den enligt uppfinningen anvisade utföringsformen utav in- gångsdelarna såväl referens- som mätkanalen, som från resp. resnnanssväng- ningskrets efter triggning av en ljusimpuls bildande signal, visserligen inte beroende av det tidsmässiga läget för nollgenomgångarna, men med sin maximalamplitud oberoende av amplituden för den triggade ljusimpulsen, är det speciellt för mätkanalen, där denna amplitud kan svänga inom vida gränser, en fördel att låta resonanskretsen för mätkanalen vara kopplad till en förstärkare med varierbar förstärkning och att en utgångssignal för förstärkaren är jämförbar med en på förhand bestämd fast referens- spänning och att vid ett överskridande av referensspänningen av 7805662-9 förstärkarens utgångssignal avges en styrsignal från en komparator såväl som en aktivering av en vid uppträdande av denna styrsignal det samtidigt uppträdande mätvärdet undertryckande styrning och därjämte en aktivering av en för en återupprepning av avståndsmätningen avsedd, förstärknings- faktor hos förstärkaren reducerande, styranordning. Härigenom kommer anordningen att å ena sidan bli utomordentligt känslig och å andra sidan ge en problemfri utvärdering och inställning av även mycket svaga reflek- terade ljusimpulser och samtidigt kan man eliminera att en överstyrning av den resonanssvängningskretsen efterkopplade förstärkaren leder till en påverkan av den noggranna tidsmässiga korrelationen mellan ljusimpulsen och den löptidsmätningen avslutande tidssignifikativa signalflanken.

Speciellt fördelaktigt är det att låta förstärkningsfaktorn för för- stärkaren vara stegvis föränderlig, så att den genom en mycket enkel kopplingsanordning med hjälp utav varje mätvärdesförsök skall kunna stega tillbaka en räknare och styra denna.

Ytterligare fördelar med föreliggande uppfinning kommer att framgå från den efterföljande beskrivningen.

Det som främst kan få anses vara signifikativt med föreliggande uppfin- ning anges i det efterföljande patentkravets 1 kännetecknande del. 593; Fxounßtskgzvnlng En utföringsform uppvisande de för föreliggande uppfinning signi- fikativa kännetecknen skall närmare beskrivas med hänvisning till bi- fogad ritning där fig. l visar ett blockschema över en enligt uppfinningen anvisad på laserprincipen grundad avståndsmätare, utnyttjande två kanaler, fig. 2 visar vissa kretsar kopplade till organ i block- schemat enligt fig. l och fig. 3 visar vissa kretsar kopplade till organ i block- schemat enligt fig. 2. e 7805662-9 BESKRIVNING ÖVER NU FÜRESLAGEN UTFURINGSFORM Den i bifogad ritning angivna på laserprincipen grundade avstånds- mätare är vad avser sammankopplingen och funktionen utbildad på det sätt som framgår av ritningarna. Då de ingående blocken utgör i och för sig kända komponenter har deras konstruktion icke beskrivits.

Laserimpulsen "dl" utsändes från en sändardiod 14 mot målet. Vid träff mot sändarlinsen 12 kommer en liten del "J2“ av strålen att som ströljus reflekteras och länkas via en optisk fiber eller en ljusled- ningskanal ll till en mottagningsdiod l5, tillhörande_referenskanalen II och triggar därigenom svängningskretsen l6, varvid den så triggade sinussvängningen, via en impedansomvandlare l8 och en förstärkare 19, tillföres en sinusnollgenomgângsdetektoranordning 20 och alstrar på utgången för detektorn en signalflank "SF1". Denna signalflank är be- häftad med en konstant tidsfördröjning och indikerar att laserimpulsen passerat sändarlinsen 12 mot målet. Denna flank utnyttjas som startim- puls 2la för en tidmätningsanordning 2l och som en startimpuls 22a för en programstyrning 22 (tyska "Ablaufsteuerung“) för "Mätning och kali- brering“.

Något senare - motsvarande löptiden för laserimpulsen till målet och åter - träffar den reflekterade laserimpulsen "J3" via mottagnings- - linsen 13 mottagningsdioden 23 för mätkanalen I och triggar - liksom när referenskanalen II triggades av ljuset - en svängningskrets 17. Den härigenom alstrade sinussvängningen matas vidare över en impedansom- vandlare 24 till en förstärkare 25, som till skillnad från referens- kanalens förstärkare är omkopplingsbar till "n" olika steg eller för- stärkningsfaktorer. Den förstärkta sinussvängningen tillföres emellertid en sinusnollgenomgângsdetektoranordning 26.

Under det att i referenskanalen detekteras den första sinusnoll- genomgången så sker detekteringen i mätkanalen av en senare, företrä- desvis den andra genomgången. Härigenom säkerställas att en drift mellan kanalerna I och II aldrig kan föra dit hän att vid avståndet "noll" den tidssignifikativa signalen hos mätkanalen uppträder före den tidssig- nifikativa flanken hos referenskanalen. Härigenom är det omöjligt att få ett mätresultat hos anordningen utom mätomrâdet.

Den av sinusnollgenomgångsdetektoranordningen 26 hos mätkanalen alstrade tidssignifikativa signalflanken SFZ tillföres endast en stopp- ingång 2lb för tidmätningsanordningen 21. Kort därefter aktiverar denna en signal "Mätning avslutas" och stegar styrningen 22 ett ytterligare steg Sl, varvid en lagring av mätvärdet av den tidigare beskrivna tidmätningen i lagringen 27 utlöses för det icke korrigerade mätvärdet. 7805662-9 _ 9 _ Denna signal är icke korrigerad därför att, de tidssignifikativa sig- nalflankerna SF] och SFZ uppvisar av referens- och mätkanalerna själva förorsakade tidsfördröjningar, varvid den senare råder över den skilda sinusnollgenomgångsdetektionen. (I referenskanalen första sinusnoll~ genomgången och i mätkanalen den andra genomgången).

Omedelbart därefter följer signalen "Lagring slut" och stegar styrningen 22 därigenom till steget S2 via taktingången 22b. Härigenom - kommer de båda mottagningssvängningskretsarna l6 och l7 att triggas elektriskt samtidigt och ytterligare tidssignifikativa signalflanker, som tidigare beskrivits, erhålles också. Samma tidmätningsanordning 2l kommer att startas och stoppas genom en optisk triggning. Signalen "Mätning avslutas" passerar via taktingången 22b för styrningen 22 och stegar till steget S3, vilket föranleder att värdet för denna tidmätning övertages av lageranordningen 28 för nollvärdet. Härigenom innehåller denna lageranordning 28 av värde svarande mot den löptidsskillnad som föreligger mellan referens- och mätkanalerna.

Nu måste emellertid detta värde subtraheras från det okorrigerade mätvärdet, som förelåg vid steget Sl, för att det mot avståndet svarande mätvärdet skall kunna erhållas. För detta ändamål stegar en från lager- anordning 28 för nollvärdet kommande signal "Lagring slut" styrningen 22 ytterligare ett steg till S4.

Steget S4 föranlåter den ovan beskrivna differentialbildningen såväl som en lagring av denna differens, varvid utgången för differen- tiallageranordningen 29 avger det verkliga mätvärdet. Detta värde kan emellertid visas i en anordning 30 eller utnyttjas för styrändamål.

Genom att en omedelbar och samtidig elektrisk triggning av sväng- ningskretsarna l6 och l7 i referens- och mätkanalerna, vilken motsvarar avståndet "noll", sker omedelbart efter den egentliga mätningen och den därpå följande differensbildningen av tidmätesvärdet, där den första erhålles på optisk väg och den andra erhålles på elektrisk väg, erhålles en eliminering av skillnaderna i differensen mellan de båda kanalerna I och II samt tidmätanordningen 2l.

Efterföljande funktionsförfarande stegar den från differential- lagringsanordningen 29 kommande signalen "Lagring upphör" via ingången 22b hos styrningen 22 till steget S5, vilket föranleder en kalibrering av skalenheten 2lc hos tidmätningsanordningen 2l. Vid slutet av detta förfarande alstrar tidmätningsanordningen 21 signalen “Kalibrering slut" och sätter styrningen 22 återigen till noll, och den förut beskrivna starten triggas av den nästkommande laserimpulsen. 7805662-9 - 10 _ Samtidigt kommer via styrningen 22 en räknare 3l, som kan räkna till "n“, att âterställas. Denna räknare 3l tjänar syftet att omkoppla förstärkningsfaktorn för förstärkaren 25 i mätkanalen I. Tillsammans med en komparator 32, som är ansluten till mätkanalsförstärkaren 25, har den till ändamål att eliminera en överstyrning av mätkanalsförstärkaren vid starkt reflekterande mål. Härtill kommer att amplituden för den alstrade- förstärkta sinusvängningen i mätkanalen jämföres med en referensspänning "U " i komparatorn 32. Denna referensspänning är vald så, att den har ' ref en lika stor, men med faktorn för den inställda förstärkningen förmins- kade, amplitud, vilket gör att den icke överstyr den mottagna sinus- svängningen i förstärkaren 25 i mätkanalen och därigenom säkerställas att mätningen kan ske inom det linjära området för förstärkaren. överskrider amplituden för sinussignalen ändå det inställda vär- det för referensspänningen, så triggar komparatorn 32 räknaren 31 att räkna ett steg, samtidigt som den tidigare beskrivna starten av styr- ningen 22 för "Mätning och kalibrering" återigen återföres, och således sker inte någon mätvärdeslagring. Det bör beaktas att det gamla i lager- anordningen varande mätvärdet fortfarande är kvar. Vid nästa mottagning av laserimpulser fortsätter denna process och därigenom nedkopplingen av förstärkningsfaktorn i mätvärdeskanalförstärkaren 25, tills den mottagna sinusamplituden till komparatorn 22 inte överstiger eller uppnår den inställda referensspänningen. Först efter denna kontroll kan nästa verkliga mätvärde erhållas på det sätt som ovan beskrivits.

Uppfinningen är givetvis inte begränsad till den ovan såsom exem- pel angivna utföringsformen utan kan genomgå modifikationer inom ramen för uppfinningstanken.

Claims (10)

78056 62-9. Il Patentkrav.

1. Avståndsmätare, arbetande enligt principen att mäta en löptid för en ljusimpuls, speciellt en ljusimpuls från en laser, vid vilken en del av varje för avståndsmätning avsedd och emitterad ljusimpuls av- länkas och tillföres en intern väg i en mottagningsanordning, k ä n - n e t e c k n a d därav, att den avståndsmätaren innefattande móttag- ningsanordningen uppvisar dels en för den avlänkade delen (jz) av varje för avstândsmätningen avsedda ljusimpulsen avsedd referenskanal (II), för att utvinna en startsignal för löptidsmätningen, dels en för en från mätobjektet reflekterad del (j3) av varje för avståndsmätning avsedd och utsänd ljusimpuls (j1) avsedd mätkanal (I), för att utvinna en stopp- signal för mätning av löptiden, och att var och en av de båda kanalerna (II,I) uppvisar som ingångsdel var sin fotodiod (15, 23) med ett arbets- motstånd ingående i en resonanssvängningskrets (16, 17), som i övrigt utnyttjar en spole och en spärrskiktskapacitans hos fotodioden (15, 23).

2. Avståndsmätare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att för utvinnande av startsignalen detekteras den första noll- genomgângen hos en sinussvängning i referenskanalen (II) och vilken sinussvängning är beroende av en infallande ljusimpuls (jz), som tillå- tes styra sinussvängningen hos resonanssvängningskretsen (16) och att för utvinnande av stoppsignalen detekteras den andra nollgenomgângen hos en sinussvängning i mätkanalen (I) och vilken sinussvängning är beroende av en reflekterad ljusimpuls (js), som tillåtes styra sinussvängningen hos resonanssvängningskretsen (17).

3. Avståndsmätare enligt patentkravet 2, k ä n n e t e c k n a d därav, att för en tillförsel av en avlänkad del (jz) av varje emitterad ljusimpuls (j1) är till mottagningsanordningen anordnad, mellan en sändaroptik (12) och fotodioden (15) för referenskanalen (II), en ljus- ledande anordning (11), som avdelar en del (jz) av det till sändaropti- ken (12) styrda ljuset till fotodioden.

4. Avständmätare enligt patentkravet 3, k ä n n e t e c k n a d därav, att den ljusledande anordningen (11) utgöres av en fiberoptik resp. en ljusledande kanal. 78056 62-9 lä

5. Avståndsmätare enligt något av föregående patentkrav 1-4, k ä n- n e t e c k n a d därav, att de båda resonanssvängningskretsarna (16, 17) är samtidigt, via en styrning (22), elektriskt triggbara.

6. Avståndsmätare enligt patentkravet 5, k ä n n e t e c k nia d därav, att en beräknings- och lagringsanordning (29) utnyttjar en första informationslagrande anordning (27), för lagring av ett icke korrigerat tidsmätvärde erhållet vid en avstândsmätning genom den optiska trigg- ningen av de båda resonanssvängningskretsarna (16, 17), en andra'infor- mationslagrande anordning (28) för lagring av det vid den elektriska triggningen av de båda resonanssvängningskretsarna (16, 17) erhållna noll-tidsmätvärdet samt en bildad differens mellan de tvâ tidsmätvär- dena.

7. Avståndsmätare enligt något av patentkraven 1-6, k ä n n e - t e c k n a d därav, att en till resonanssvängningskretsen (17) för mätkanalen (I) ansluten förstärkare (25) uppvisar varierbar förstärkning och att en utgångssignal för förstärkaren är jämförbar med en på förhand bestämd fast referensspänning (Uref) och att vid ett överskridande av referensspänningen (Uref) av förstärkarens (25) utgângssignal avges en styrsignal från en komparator (32) såväl som aktivering av en vid upp- trädande av denna styrsignal det samtidigt erhållna tidsmätvärdet under- tryckande styrning (22), och därjämte en aktivering av en för en åter- upprepning av avstândsmätningen avsedd, förstärkningsfaktor hos för- stärkaren (25) reducerande, styranordning (31).

8. Avståndsmätare enligt patentkravet 7, k ä n n e t e c k n a d _därav, att förstärkningsfaktorn hos förstärkaren (25) är stegvis för- änderlig och att styranordningen (31), efter varje till ett för för hög utgângssignal hos förstärkaren (25) ledande mätförsök, påverkar en nedräkning av en stegräknare.

9. I Avståndsmätare enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att en ytterligare extern kapacitans är inkopplad.

10. Avståndsmätare enligt patentkravet 9, k ä n n e t e c k- n a d därav, att den ytterligare kapacitansen är parallellkopplad och ingår i en parallellresonanskrets.