SE439523B - Kopplingsbeslag for vinkelret sammanhallning av paneler eller skivelement - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 7909594-~9 2 i hålet i skivkanten. Ett exempel på kopplingsbeslag av detta allmänna slag visas i den brittiska patentskriften l 295 470.

Den andra delen av kopplingsbeslaget. som är inskjuten i ett urtag i den andra skivan. innefattar en specialformad del med en runtomgående; skruvlinjeformig kamyta. samt ett skruvmej- selspår vid den ena änden. Kamytan anligger mot en special- formad skalle på tappen. så att de båda delarna av beslaget föres närmare varandra då den specialformade delen vrides. varigenom de båda skivelementen kan åtdragas hårt mot varandra.

Denna typ av beslag har den fördelen att den ena delen av beslaget ingriper löst med den andra vid början av montering- en, varigenom tillförsäkras en preliminär inriktning medan beslaget åtdrages helt. Åtdragningen. som kan ske med hjälp av en skruvmejsel. kan åstadkommas genom att den kamförsedda skruven vrides mindre än ett helt varv. Beslaget har emeller- tid flera nackdelar. Plasttappen har stor diameter. varför den måste vara mycket noggrant orienterad nära centrum mellan skivornas sidoytor. I annat fall kan den ena sidan av tappen komma alltför nära skivelementets yta. i vilket fall risk uppkommer för sprickbildning i skivan. Tänderna på utsidan av tappen har en benägenhet att skada spånskivematerialet på sådant sätt att tappen ej säkert förankras i materialet på önskvärt sätt. Att noggrant inpassa en tapp med stor diameter i kanten på ett skivelement är en besvärlig och dyrbar opera- tion vid massframställning. Skalländen av tappen måste vara specíalformad för att samverka med den kamförsedda skruven. varjämte skalländen normalt även är excentrisk i förhållande till tappens skaft. Båda dessa faktorer bidrar till att det är nödvändigt att tappen har en förutbestämd orientering kring sin axel då den inpassas i skivkanten. Detta medför en fördyr- ning av insättníngen av tappen i skivkanten. Kamförsedda skru- var har även en benägenhet att lösgöras under användning. sär- skilt om de utsättes för vibrationer. varvid förbandet mellan de båda panelerna eller skivelementen lösgöres.

Trots dessa nackdelar har kopplingsbeslag av detta slag funnit 10 15 20 25 30 35 7909594-9 mycket stor användning under ca 10 år.

Ett ändamål med föreliggande uppfinning är att åstadkomma ett kopplingsbeslag. vid vilket en eller flera av ovannämnda nack- delar undanröjes.

Enligt uppfinningen föreslås ett kopplingsbeslag för vinkelrät fasthâllning av paneler eller skívelement, innefattande en tapp. som har en skalldel och avsedd att fästas i det ena skivelementet med sin skalldel skjutande ut från en kant av skivelementet. ett hållarelement avsett att inpassas i ett urtag i en sidoyta hos det andra skivelementet och uppvisande en pluggliknande stomme med en ändyta anordnad att ligga vänd mot sidoytan och har en öppning som sträcker sig in i stommen från dess ändyta för att motta och omge skalldelen. samt ett intill öppningen i stommen beläget låselenent. som är pâverk- bart från nämnda ändyta och är anordnat att vid påverkan in- gripa med skalldelen från ena sidan för att därpå direkt på- lägga en kraft som drar skalldelen inåt relativt öppningen för åtdragning av fogen. Det för uppfinningen speciellt utmärkande är härvid att stommen är försedd med ett inåtriktat utsprång i öppningen. vilket är beläget och dimensionerat så att åtmins- tone en del av skalldelen kan förskjutas in i öppningen och förbi utsprånget och ingripa bakom det. att det inåtriktade utsprånget ingriper med skalldelen från sidan mittemot låsele- mentet, och att delen av skalldelen, som påverkas av låsele- mentet och det inåtriktade utsprånget. är anordnat i huvudsak symmetriskt runt tappens axel.

Genom dessa särdrag uppnås följande fördelar: En god innebo- ende förínställning av fogdelarna beroende på utsprånget och oberoende av läget hos tappen på grund av dess symmetri; inget behov att inställa tappen tack vare dess symmetri; tvångsmäs- síg kvarhållning av tappens skalle från båda sidor under an- vändning av enbart ett enda lâselement för att därigenom för- hindra lösgöring av fogen i båda riktningar.

Genom att förse tappen med en i huvudsak symmetrisk del. med 10 15 20 25 30 35 7909594--9 vilken lâselementet kan samverka. bortfaller behovet av en bestämd orientering av tappen kring sin axel. och detta för- enklar och reducerar kostnaden för insättningen av tapparna i skivkanterna. I den föredragna utföringsformen utgöres tappen av en stålskruv. Eftersom tappen har formen av en skruv er- fordras inga specialverktyg för insättning av densamma. utan vilket som helst lämpligt skruvindragningsverktyg kan använ- das. Eftersom den relevanta delen av skruven är symmetrisk spelar vridningsläget hos skruven kring sin egen axel ingen som helst roll när indrivningen är avslutad. Eftersom tappen är en stålskruv kan den vara mycket tunnare än en plasttapp. varför risken för sprickor och skador i skivkanten och i skiv- materialet i övrigt reduceras i avsevärd grad då tappen indri- ves. Vidare behöver tappen icke vara excentrisk. inte ens vid användning i kampen hos relativt tunna skivelement. vilken excentricitet är nödvändig av praktiska skäl vid användning av relativt tjocka plasttappar. Alla dessa fördelar tillgodoses samtidigt som skruven givetvis kan framställas på ett billigt sätt i allmänt tillgängliga maskiner.

Det är vidare lämpligt att skalldelen hos tappen innefattar ett stoppanslag. beläget på förutbestämt axiellt avstånd från den i huvudsak symmetriska delen, varvid stoppanslaget begrän- sar indrivningsdjupet hos tappen i en skiva. Genom att driva in tappen till detta djup blir det slutliga avståndet mellan den symmetriska delen och skivkanten förutbestämt.

Företrädesvis har skruven två gängor. en mellan den andra och en med större ytterdiameter än den andra. Skruvar med gângor av detta slag är kommersiellt tillgängliga.

I den nedan närmare beskrivna. föredragna utföringsformen ut- göres låselementet av ett roterbart element. som ingriper så med stommen att rotationen av lâselementet bringar detsamma att förskjutas relativt stommen. varvid låselementet har en ändyta som anligger mot skalldelen av tappen och pålägger en kraft på denna i lâselementets rörelseriktning för att därige- nom spänna eller åtdraga förbandet mellan panelerna eller skivelementen.

L!! 10 15 20 25 30 35 79095944 I den visade utföringsformen har detta lâselement formen av en skallös skruv. I allmänhet. och oberoende av det slag av tapp som användes. har denna typ av låselement. som åstadkommer en âtdragning genom förskjutning i stommen. den fördelen i jäm~ förelse med den kamutformning som beskrivits i ovannämnda brittiska patentskrift att det tillgängliga omrâdet för ät- dragningsrörelsen kan vara mycket större och i princip obe- gränsat. medan âtdragningsrörelsens storlek vid den kamförsed- da typen är begränsad till kamhöjden. Så snart denna rörelse utnyttjas kan ingen ytterligare åtdragning ske. Vidare kan den tillgängliga åtdragningskraften vara mycket större.

Rörelsen av låselementet sker företrädesvis i en riktning som bildar spetsig vinkel med tappen. då den senare intar sitt arbetsläge relativt hållarelementet.

En utföringsform av uppfinningen beskrivas närmare nedan under hänvisning till fig. 4 - 7 på bifogade ritningar. där fig. 1 är en perspektivvy av hållarelementet hos ett kopplingsbeslag som ej är i enlighet med föreliggande uppfinning men på vilket uppfinningen kan tillämpas. varvid elementet beskrives för förståelse av funktionen hos utföringsformen av uppfinningen, fig. 2 är en tvärsektíonsvy genom hela kopplingsbeslaget, vilket sammanhåller två skivor vinkelrätt mot varandra. varvid tvärsektionen är tagen längs linjen II-II i fig. l. fig. 3 är en tvärsektionsvy genom en ytterligare utföringsforn av kopp- lingsbeslaget på vilken uppfinningen kan tillämpas. fig. 4 är en planvy av stomdelen hos den föredragna utföringsformen av uppfinningen, fig. 5 är en vy av delen i fig. 4 sedd i rikt- ningen för pilen A. fig. 6 är en förstorad tvärsektionsvy tagen längs linjen VI-VI i fig. 5. fig. 7a är en planvy av en skruv. avsedd för användning som ett låselement i stomdelen i fig. 4 och 5. varvid skruven ses med sin skalldel belägen närmast betraktaren. fig. 7b är en sidovy av skruven sedd i riktningen för pilen B. och fig. 7c är en sidovy av skruven sedd i riktningen för pilen C.

Av fig. 1 och 2 framgår att kopplingsbeslaget innefattar en 10 15 20 25 30 35 POOR ífåffwášïlï--â QUALHY 6 FQEF a!.vilkgn drives in i kanten av en skiva eller panel 4, varvid tappens skalldel 6 skjuter ut från kanten. samt ett ëàlläfiglewent 8, som är stadigt inpassat i ett urtag 10 på sidan av en annan skiva 12. En åtdragningsmekanism i hållar- ëlementet d tillföršäkrar agg skalldelen 6 av tappen drages in i hållarelemšntet för att därigenom stadigt sammanhålla de bådåflëkivornašeller panelerna i det i fig. 2 visade läget. u fr Tappen 2 har formen av en stålskruv. vars skalldel 6 har tre delarl dels en indrivningsskalle 14. försedd med ett tvärgåen- de spår eller kryssformat urtag 15 i och för samverkan med änden på en skruvmejsel för in drivning av skruven i skivan. dels ett mellanliggande skaftparti 16. och dels en i ett stycke därmed utformad eller separat krage eller stoppanslag 18. som är beläget på ett förutbestämt avstånd från indriv- ningsskallen l4. Kragen eller stoppanslaget 18 tillförsäkrar att undersidan av indrivningsskallen 14 alltid befinner sig på ett förutbestämt avstånd från kanten av skivan 4 då skruven är helt indríven i den senare fram till eller mot stoppanslaget.

En separat krage eller fläns 18 är att föredraga. eftersom den kan fritt rotera och därigenom icke gnida mot och skada skiv- kanten då tappen índrages i den senare.

Hållarelementet 8 visas mer i detalj i fig. l. Detta innefat- tar en stomdel 20 formad av plastmaterial och vilken innefat- tar en cylindrisk yttervägg 22. som är försedd med utvändiga åsar 24. vilka fast ingriper med väggen i urtagen 10 då stom- delen inpressas i urtaget för fixering av densamma i skivan 12. Hållarelementet 8 är försett med två varandra korsande borrhål 62 och 64. Borrhålet 62 inrymmer skalldelen 6 av tappen 2. och borrhålet 64 är försett med en invändig gänga för samverkan med yttergängan hos ett låselement i form av en skallös skruv 66. vilken har ett krysspår 68 upptaget i dess övre ände.

Så snart skallen hos tappen 2 löst inpassats i borrhålet 62 índrages skruven 66 1 horrhålet 64 så att dess främre ände kommer till anlíggning mot undersidan av indrivningsskallen 14 10 15 20 25 30 35 7909594-9 på skruven 2, varefter fortsatt vridning av den skallösa skruven 66 medför en hård åtdragning av skruven 2 i stomdelen. varigenom förbandet spännes. Den främre eller inre änden av den skallösa skruven är försedd med ett urtag. betecknat med den streckade linjen 70. i och för fördelning av anliggnings- trycket mellan skruven 66 och indrivningsskallen 14 på skruven 2 över en större yta.

Den skallösa skruven 66 är visad med relativt fina gängor. men vid en alternativ utföringsform i fig. 3 kan skruven vara för- sedd med en gänga med stor stigning. exempelvis en gänga som enbart bildar två varv längs hela längden av skruven. varvid den visade gängan har dubbla ingångar såsom den på tappen 2 använda gängan. En motsvarande gänga är utformad på insidan av hålet 64. Vid denna modifierade utformning kommer skruven 66 att röra sig hela sin längd genom två varvs rotation. varige- nom åtdragningen av förbandet förenklas. Gängryggarna kan vara utformade på väggen av borrhålet 64 och de samverkande spåren utformade på utsidan av skruven 66.

Gängan måste ha minst ett varv över hela skruvens längd. I allmänhet är det önskvärt att gängan har fyra eller färre varv. företrädesvis två eller färre. då längden av skruven ungefär motsvarar dess kärndiameter. Om skruven icke har dessa inbördes dimensioner är ändå ett liknande gängstigningsförhål- lande önskvärt.

Det inses att den visade utföringsformen kan ha ett större rörelseområde beträffande åtdragningen än vad som är fallet vid en kamkonstruktion. som använts vid tidigare kända lös- ningar. Den nya konstruktionen är dessutom mindre känslig för vibrationer än en spärrhakelös kam och kan utöva en starkare kraft på tappens skalle än vad en kam kan göra. I kombination med den förbättrade ätdragningskraften av en stålskruv som tapp resulterar detta i ett starkare och stadigare förband än vad som tidigare varit möjligt vid de ovan beskrivna. kända konstruktionerna. 10 15 20 25 30 35 79095 94-9 I fig. 4 - 7c visas en föredragen utföringsform av uppfinning- en. vilken har flera gemensamma särdrag med de tidigare ut- föringsformerna. varvid samma hänvisningsbeteckningar användes för samma delar. Sådana gemensamma särdrag kommer icke att be- skrivas i detalj på nytt.

Stomdelen 20 i fig. 4 och 5 är gjuten i plast och består av två halvor. som är sammanledade genom en tunn plastbrygga eller led 71. så att en pluggliknande stomdel av i huvudsak det i fig. 1 visade slaget erhålles genom vikning av de båda halvorna kring leden 71 och uppåt ut från papperet sett i fig. 4. eller vertikalt i papperets plan. sett i fig. 5. Härvid kommer de plana ytorna 72a och 72b till anliggning mot var- andra liksom de plana ytorna 74a. 74b och de plana ytorna 76a. 76b. vilka ytor samtliga ligger på delningslinjen mellan de båda halvorna.

Det framgår att borrhålet 62 är axiellt delat med den ena hälften belägen i den ena stomhalvan och den andra hälften i den andra stomhalvan. Inuti hålet 62 är format ett inåtriktat radíellt utsprång. likaså uppdelat i två samverkande halvor 781 och 78b. Utsprånget är bågformigt och avsmalnar mot dess båda ändar, såsom bäst framgår i fig. 5. Utsprånget 78a. 78b bildar tillsammans med en ändvägg 80a, 80b en avsmalnande ficka mellan de båda delarna. i vilken den symmetriska skallen 14 av skruven 2 (samtliga delar av skruven visas med streckade linjer i fig. 4) intvingas då förbandet åtdrages. Man har funnit att detta bidrar till ett stadigare förband och i syn- nerhet ger ett större motstånd mot de spänningar som uppträder då skivorna eller panelerna sammanföres i vinkel mot varandra.

Vidare bildar utsprånget 78a. 78b en förstärkning om förbandet drages åt hårdare än erforderligt, och utsprångsdelen 78a bil- dar även en materialanhopning i vilken ett hål 82 kan utformas för mottagning av varaktig kvarhållning av en tapp 84 då stom- delen 20 vikes eller svänges till sin pluggliknande form.

Tappen 84 formas på utsprångsdelen 78b vid delningsplanet mellan de båda stomhalvorna. såsom visas till höger i fig. 4 och 5. 10 15 20 25 30 35 7909594-9 -9 Ett ytterligare särdrag som framgår av fig. 5 och 7 är att mellan de perifera ingreppsåsarna 24 är utformade djupa urtag eller slitsar 86, vilka ger åsarna en viss fjädring. vilket befunnits lämpligt eftersom de kan fjädra något när stomdelen inskjutes i sitt urtag i skivan. varigenom denna införing underlättas. och därefter återtar sitt ursprungliga läge i vilket deras gripförmåga icke befunnits vara försvagad i någon nämnvärd utsträckning. Det framgår av fig. 6 att kanterna av ingreppsåsarna 24 har en osymmetrisk form. varvid införings- riktningen av stommen i dess urtag är nedåt i fig. 6. Urtagen eller slítsarna 86 medför även en ekonomisk fördel i det att mängden erforderligt material minskar för formning av stom- delen.

Q Hålet 64 är likaså delat 1 axiell riktning mellan de båda stomhalvorna. och gängan i hålet bildas av två gängspårdelar 88a och 90a i den vänstra halvan och två gängspårsdelar Bflb och 90b i den högra delen. På den vänstra delen av fig. 4 visas med streckade linjer de lägen som spårdelarna Bßb och 90b intar då stomdelen är sluten, och på den högra delen av samma figur visas med streckade linjer de lägen som spårdelar- na 88a och 90a intar i stommens slutna läge.

När de båda stomhalvorna sammanvikes bildar spårdelarna B8a. 88b. 90a, 90b tillsammans en enda gänga. som bildar två hela varv och som slutar med en anslagsyta vid vardera änden. Det framgår av den högra delen av fig. 4 att den övre änden av spårdelen 88b. vilken betecknats med 88c. är formad öppen. men då halvorna sammanvikes sluter den med 88d i den vänstra delen av fig. 4 betecknade ytdelen änden av detta spår och sålunda bildar en av gängans ändanslagsytor. Ytdelen 90d på den högra halvan av fig. 4 samverkar på liknande sätt med den öppna än- den 90c av spårdelen 90a på den vänstra delen av fig. 4 till bildande av en anslagsyta. som avslutar den andra änden av gängan då de båda stomdelarna är slutna.

Fig. 7a. 7b och 7c visar en skruv som är särskilt utformad för samverkan med stomdelen. som beskrivits under hänvisning till 10 15 20 25 30 35 7909594-9 10 fig. 4 - 6. Skruven är gjuten i ett stycke í ett lämpligt. starkt plastmaterial eller metall.

Liksom vid de tidigare utföringsformerna har skruven ett ingreppsspår 68 i sin övre ände samt ett runt urtag 70 i sin undre ände. Skruven har en enda'gänga 92 med i huvudsak rek- tangulär tvärsektion. vilken gänga sträcker sig 360° eller mindre runt skruvkroppen och vilken vid vardera änden slutar i en í huvudsak plan anslagsyta. betecknade med 94 och 96. När skruven insatts i stommen och samverkar med den ovan beskrivna gängan kan den genom ett helt varv röra sig mellan det yttre anslagsläget. där ytan 94 på skruven anligger mot ytan 90d, och det inre läget, i vilket ytan 96 på skruven anligger mot ytan 8Bd.

Det inre omslaget har befunnits lämpligt eftersom denna ut- föringsform fungerar så effektivt att en stark individ kan dra ât förbandet tillräckligt hårt för att åstadkomma skada. För att förhindra detta är anslaget beläget så att med en anord- ning framställd med exakt medeltolerans ernås det avsedda läget för tillräcklig åtdragning då skruven ännu har en åtton- dels varv kvar tills det inre stoppanslaget nås. Om skruven överdrages denna sträcka fram till stoppanslaget åstadkommas ingen skada. Det yttre anslaget är avsett att förhindra skru- ven att lösgöras från stommen så snart anordningen monterats med skruven belägen inuti stommen.

Den särskilda utformningen av skruven i fig. 7a - 7c har det intressanta och ekonomiska särdraget att den kan formas genom användning av en matris som har två delar. vilka är åtskilda från varandra i en riktning längs skruvaxeln och längs en del- ningslinje. som är utmärkt med den grova streckprickade linjen i fig. 7b, vilken sträcker sig runt periferin av det enda var- vet av gängan och slutar i en delningslinje som förbinder de intilliggande hörnen av ändytorna 94. 96 och sträcker sig längs ytan av skruvens stomme.

Det är lämpligt att forma skruven med ett avsiktligt kvarva- . r _ _ r........_....-_-.......»........_._.......... 10 15 20 25 30 7909594-9 n. rande skägg längs denna del av delningslinjen. såsom visas med streckad linje 98 i fig. 7c. Vid sammansättningen kan skruven därefter insättas i sitt borrhål med detta skägg liggande mot den med 100 betecknade ytdelen på den vänstra halvan av fig. 4. varvid skägget fastnar mellan ytdelen 100 och den samver- kande ytdelen på den andra sidan av stommen 20. då de båda stomhalvorna slutes. Härigenom tillförsäkras att skruven icke kan vridas i sitt hål genom vibrationer eller ovarsam hante- ring under transport, vilket kan vara fallet vid låsorganen som användes vid tidigare kända kopplingsbeslag. Skruven kom- mer härigenom alltid att inta korrekt läge för fri insättning av tappen i stomdelen. varefter skruven drages åt. varvid skägget brytes bort.

Stomdelen 20 är även försedd med två slitsar l00a och l00b. vilka i stommens helt sammansatta läge bildar en kontinuerlig slits. som sträcker sig över den yta av stommen som ligger i jämnhöjd med skivsidan. Ändamålet med denna slits är att motta en tunga eller en slits på ett speciellt samverkande beslag. som kan användas då anordningen enligt föreliggande uppfinning användes för förankring av en skena mellan två ändpaneler. varvid en anordning användes vid vardera änden av skenan. Vid dylika tillämpningar finns givetvis risken att skenan kan vridas. och ingreppet av en speciell tunga eller ett stift i spåret l00a eller l00h motverkar detta.

Skruven enligt fig. 7a och 7b kan ha en kärndiameter som år större på den ena sidan av enkelgängan än på den andra. och diametern hos borrnålet, i vilket skruven passar. kan ha olika diametrar på motsvarande sätt. Härigenom tillförsäkras att skruven enbart kan inpassas i stommen och den senare helt tillslutas om skruven insatts på riktigt sätt.

Claims (9)

10 15 20 25 30 35 79Ü9594-9 '12 Patentkrav

1. l. Kopplingsbeslag för vinkelrät sammanhållning av paneler eller skivelement, innefattande en tapp (2). som har en skall- del (6) och avsedd att fästas i det ena skivelementet (4) med sin skalldel skjutande ut från en kant av skivelementet. ett hållarelement (8) avsett att inpassas i ett urtag i en sidoyta hos det andra skivelementet (12) och uppvisande en plugglik- nande stomme (20) med en ändyta anordnad att ligga vänd mot sidoytan och har en öppning (62) som sträcker sig in i stommen *från dess ändyta för att motta och omge skalldelen. samt ett intill öppningen i stommen beläget låselement (66). som är påverkbart från nämnda ändyta och är anordnat att vid påverkan ingripa med skalldelen från ena sidan för att därpå direkt pålägga en kraft som drar skalldelen inåt relativt öppningen för åtdragning av fogen. k ä n n e t e c k n a t av att stommen är försedd med ett inåtriktat utsprång (78a. 78h) i öppningen. vilket är beläget och dimensionerat så att åtmins- tone en del (14) av skalldelen kan förskjutas in i öppningen och förbi utsprånget och ingripa bakom det. att det inåtrikta- de utsprånget ingriper med skalldelen (6) från sidan mittemot låselementet (66). och att delen (14) av skalldelen. som på- verkas av låselementet och det inåtriktade utsprånget, är anordnad i huvudsak symmetriskt runt tappens (2) axel.

2. Kopplingsbeslag enligt krav 1. k ä n n e t e c k n a t av att skalldelen (6) av tappen innefattar ett anslag (18). belä- get på ett förutbestämt axiellt avstånd från den i huvudsak symmetriska delen (14). vilket anslag begränsar indrivningen av tappen i skivelementet.

3. Kopplingsbeslag enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a t av att anslaget utgöres av en på skruven fritt roterbar krage (18).

4. Kopplingsbeslag enligt något av kraven l - 3. k ä n n e - t e c k n a t av att öppningen har en ändvägg (80a). vilken tillsammans med det inâtriktade utsprånget bildar en avsmal- 10 15 20 25 30 35 7909594-9 13' nande ficka, i vilken den i huvudsak symmetriska tappdelen íntvingas vid ätdragning.

5. Kopplingsbeslag enligt något av kraven 1 - 4. k ä n n e - t e c k n a t av att stommen är gjuten av plast och innefat- tar två halvor. som är så utformade att öppningen (62) i stommen och det inåtriktade utspränget (78a. 78b) ligger i den ena halvan och delvis i den andra. varjämte ett stift (84) och ett därmed samverkande hål (82) är utformade i respektive halvor hos det inâtriktade utsprånget för att fasthållas i varandra och hålla stommens halvor samman.

6. Kopplingsbeslag enligt något av kraven l - 5, k ä n n e - t e c k n a t av att lâselementet (66) utgöres av ett roter- bart element som ingriper i stommen på sådant sätt att en rotation av låselementet bringar detsamma att förskjutas rela- tivt stommen för anpressning mot skalldelen.

7. Kopplingsbeslag enligt krav 6. k ä n n e t e c k n a t av att förskjutningen av lâselementet (66) sker i en riktning som bildar spetsig vinkel med tappens (2) axel, då denna intar sitt arbetsläge i hällarelementet.

8. Kopplingsbeslag enligt krav 6 eller 7, k ä n n e t e c k - n a t av att stommen är framställd av plastmaterial och inne- fattar två halvor, varvid läselementet (66) har en utvändig gänga och ingriper med en invändig gänga (64). vilken invän- díga gänga är delad axiellt. så att en del (88a. 90a) ligger i den ena stomhalvan och den andra delen (88b. 90b) ligger i den andra stomhalvan. varvid åtminstone den ena änden av gängan slutar i en anslagsyta (88d. 90d). som ligger på motsatt ston- halva på den axiella delningslinjen.

9. Kopplingsbeslag enligt krav 8. k ä n n e t e c k n a t av att låselementet har en enda gänga, som löper 360° eller mindre runt elementet och är formad eller gjuten med en kon- tinuerlig delningslinje som sträcker sig runt periferin av den enda gängan och förbinder de båda ändarna av densamma.