SE433361B - Forfarande for framstellning av pellets med hog hallfasthet fran jernmalmer av olika kvalitet - Google Patents

Description

20 25 30 H0 78040520-8 utbytet minskas. Dessutom förorsakar de pulvriserade pellets en stark vidhäftníng inbördes under härdningssteget, så att i sådana fall, där ett härdningskärl i form av en tratt an- vändes, det är omöjligt att tömma ut pellets därifrån, och så att det i sådana fall, då härdningsutrustning av plan typ användes, är svårt att tömma ut och krossa de stora pellet- blocken.

De faktorer som pâverkar hållfastheten hos de osint- rade pellets är råvarufaktorer, såsom råvarans partikelstor- _lek och -form, och utrustnings- eller driftsfaktorer, såsom typ och kvantitet bindemedel som används, vatteninnehàllet, typen använda pelletiseringsmaskiner likaväl som pelletise- ringsbetingelserna. I den mån utrustningen eller driftsbe- tingelserna är konstanta har~emellertid råvarufaktorerna i princip större inflytande pà hållíastheten hos osintrade pellets. W _ _ Uppfinningen kännetecknas av att en lättmald malm uppvi- sande ett malningsarbete icke överstigande 20 kWh males, varvid den malda malmen blandas med en hårdmald malm som uppvisar ett malningsarbete överstigande 20 kWh och som har formen av grov- korniga partiklar med en diameter icke överstigande 0,5 mm så att en malmblandning erhålles, vilken innehåller åtminstone 12 vikt-% fínkorniga partiklar med en diameter icke översti- gande 10 mikron, varefter denna blandning tillsättes vatten el- ler en vattenlösning i sådan mängd att malmblandningen får en volumetrisk vattenproportion av 0,25 ~ 0,30, och blandningen pelletiseras sedan.

Detaljerad beskrivning av uppfinningen.

Föreliggande uppfinning skall beskrivas med hänvis- a ning till de bifogade ritningarna.

Kort beskrivning av ritningarna.

Fig. l visar relationen mellan mängden (W - IO p) fina partiklar, icke större än 10 p, i råvaran och de erhållna pellets' fallhâllfasthet. Fig. 2 visar relationen mellan pro- portionen spegel-hematit och W - 10 p i det malda materialet.

Fig. 5 visar relationen mellan det genomsnittliga malnings- arbetet (W,I.) hos råvaran och W - lO u i det malda materia- let. Fig. 4 visar relationen mellan blandningsproportionerna av spegel-hematit och W - 10 p i det malda materialet som jäm- förelse av hela blandningen och den partiella blandningen. 10 15 20 50 55 40 7894050-8 Fig. 5 visar relationen mellan den volumetriska vattenpro- portionen vid tiden för malmblandningen och fallhàllfast- heten. Fig. 6 visar relationen mellan fallhållfastheten hos de osintrade pellets och gas-vätskeytspänningen i den vatten- lösning, som tillsatts under malmblandningen. Fig. 7 visar relationen mellan kontaktvinkeln och gas-vätskeytspänningen i relation till vätningens fria energi.

Uppfinnarna använde andelen av partiklar som inte är större än 10 p i diameter (i fortsättningen uttryckt som W - 10 p), som ett index representerande materialfaktorerna och använde fallhållfastheten som en typisk egenskap, repre- senterande hållfastheten hos de osintrade pellets, och upp- finnarna fann, att det råder ett samband mellan dem, såsom visas i fig. l. Index W - 10 p erhålles genom mätning av par- tikelstorleksfördelningen medelst en sedimenteringsmetod i isopropylalkohol, medan fallhállfastheten är antalet fall av osintrade pellets på en stålplât från en höjd av 50 om tills pelleten spräcks eller krossas.

Termen "volumetrisk vattenproportion" som används i fortsättningen, representerar förhållandet mellan volymen vat- ten ooh volymen partiklar, som satsas i pelletiseraren. Om den volumetriska vattenproportionen överstiger 0,51 är pelletiseringen omöjlig. Det framgår klart, att utmärkta osintrade pellets med högre fallhållfasthet kan erhållas, när partikelstorleken i råvaran ligger på fina partiklar och W - 10 p är stort. Som beskrivits ovan är partikelstorleken i råvaran en viktig faktor vid pelletframställningsprocessen, och det är välkänt, att det i många pellettillverkningsanlägg- ningar förekommer en malningsmaskin, såsom en kulkvarn, för justering av ràvarans partikelstorlek, och det är även välkänt, att malningskostnaderna upptar en stor del av pellettillverk- ningskostnaderna. Eftersom emellertid denbehövliga fallhàll- fastheten hos osintrade pellets bestäms av totala fallhöjden i härdningsutrustningen, kan den variera beroende på anlägg- ningens storlek och konstruktion. Om emellertid den behövliga fallhållfastheten antas vara 10 gånger, framgår det av fig. 1, att om den volymetriska vattenproportionen är omkring 0,5 så måste W - 10 p uppgå till 12 % eller mer. Det är därför önskvärt att hellre upprätthålla en behövlig mängd W-10 p- partiklar än att mala råvaran till omkring 44 pm som vanligen gores. 10 15 20 25 50 55 40 7804050-s l|.

Dessutom är det en stor skillnad i hållfasthet mellan osintrade pellets av limo-hematit och sådana av spegel-hematit.

I fig. l kontrolleras den volumetriska vattenpropor- tionen hos spegel-hematit till 0,5 på samma sätt som vid limo- hematit - spegel-hematit, och som i fallet spegel-hematit kan en liknande hållfasthet som hos limo-hematit - spegel-hematit inte erhållas om inte W-lO p är större.

Ovannämnda skillnad anses förorsakas av förhållandena, att vätskan inte bildar en tillfredsställande vätskefilm på partikelytan av spegel-hematit under blandningssteget och att tomrum förekommer inom pellets under pelletiseringssteget, så att insidan av pelleten inte fylls med vätskan. Därför kan man inte vänta sig, att mycket fina partiklar skall ha betydelse för pelletiseringen i fråga om spegel-hematit. Som framgår av ovannämnda illustration varierar inverkan av indexet W - 10 p med typen malm.

Det framgår också av föregående illustration, att det inte alltid är fördelaktigt att mala all malm som skall.använ~ das till framställning av material för pellets, utan det är bättre att mala vissa typer av malm, såsom limo-hematit, som fungerar effektivt som små partiklar och att använda vissa typer av malm, som spegel-hematit, som inte är lämpliga som fina partiklar, i form av grövre partiklar ej överstigandei 0,5 mm, och det är även önskvärt att de lättmalda malmerna finfördelas så att de bildar W - lO p-partiklar, om samma effekt som för de fina partiklarna skall erhållas.

Järnmalmsfyndigheter som har exploaterats under senare år innehåller en ökande proportion spegel-hematit. Spegel- hematit är en typ hematit i fiskfjällsform, som är ogynnsam för tillverkning av pellets i det att den är svårare att fin- mala jämfört med ordinär hematit eller limonit.

Föreliggande uppfinning gör det möjligt att blanda in större mängd spegel-hematit i råvaran för pellets genom att egenskaperna hos varje järnmalmstyp utnyttjas, vilket i hög grad medverkar till jämn pelletkvalitet och sänkning av pellettillverkningskostnaderna. D Som resultat av mätning av W.I. (malningsarbetet) hos olika typer och kvaliteter av malm för bestämning av malbarhe- ten har uppfinnarna funnit, att järnmalmer i princip kan klassas i tre grupper, som framgår av tabell l. 10 15 20 25 BO 55 7804050-8 Malningsarbetet (W.I.) som definieras i JIS M4002 är ett mått på arbetet att mala malmen från oo diameter till partiklar av 100 pm diameter (80%).

Tabell 1 W.I. (kwh/ton) limo-hematit C, limonit A kalksten, magnetit A, magnetit B, hematit A, limonit A, hematit B >20 spegel-hematit A, spegel-hematit B, spegel-hematit C.

Malmtyp 10 - 20 Sålunda innefattar gruppen W.I. och limo-hematit, gruppen W.I. 10 - 20 innefattar limonit, hematit och magnetit, och gruppen W.I. >2O innefattar spe- gel-hematit.

Figur l visar resultaten från pelletiseringsförsök med fina partiklar om -10 um av malmer med ett W.I.-värde mindre än 10 och med fina partiklar om -10 um av malmer med ett W.I.-värde större än 20. Även vid pelletiseringsförsök med magnetit, hematit och limonit, vilka alla befinner sig i W.I. 10-20-gruppen, i form av fina partiklar om -10 pm, har erhållits liknande resultat som vid försök med malmer i W.I.

Det framgår av ovannämnda resultat, att det är önskvärt att använda malmerna i W.I. >20-gruppen utan malning eller i form av grovt sönderdelade partiklar, och att använda malmer i W.I. <20-gruppen i form av finfördelade partiklar, med fina partiklar om -10 um. Det är mer önskvärt att mala 1imo-hema- tit, som är en lättmald malm, för att erhålla malmen i form av -10 pm-partiklar, och att använda spegel-hematit i form av grovfördelade partiklar, ej överstigande 0,5 mm. Som medel för krossning av järnmalm till en partikelstorlek, lämplig för pel- letisering används vanligen ett system i form av ett slutet kretslopp, i vilket system malmen som skall krossas förs till en klassificeringsapparat, i vilken fina partiklar av malmen, mindre än klassificeringspunkten, frånsepareras och avlägsnas från systemet, medan grova partiklar, större än klassifice- ringspunkten förs till en kross, och efter krossning förs till nämnda klassificeringsapparat där de klassificeras tillsammans 10 15 20 25 50 55 784040 5 D - 58 6 med den ursprungliga malmen, som skall krossas. På detta sätt avlägsnas krossad malm, som är finare än klassifice- ringspunkten, från systemet och används direkt som råvara för pelletisering.

Föreliggande uppfinning har klargjort relationen mellan blandningsproportionerna av spegel-hematit i råva- rublandningen, krossad för pellets, och W _ 10 p för malm, krossad i ett sådant krossystem med slutet kretslopp, och resultat enligt fig. 2 nar erhållits.

Då proportionen spegel-hematit ökar, minskar W-10 p- värdet för krossad malm mot grövre partikelstorlek, och tendensen âtföljes av en påtaglig sänkning av hållfasthe- ten hos de osintrade pellets, som framgår av tabell 2.

Tabell 2 Blandningsproportion Fallhållfasthet Krosshâllfasthet spegelflhematit (vikt%) antal gånger kg/p O 20 5,5 15 12 4,2 50 8 4,8 45 4 4,7 Därför är omkring 50 % en övre gräns för inblandning av spegel-hematit i de flesta ordinära pelletanläggningar, och inblandningsproportioner utöver denna gräns kommer att medföra avsevärda svårigheter.

Nu kan krossgraden av spegel-hematit uppskattas med figur 2 enligt nedanstående.

W - 10 p-värdet i det fall, då ingen spegel-hematit är inblandad är 50 % medan W - lO.n-värdet för spegel-hema- tit före krossningen är närmast noll. Om det antages, att spegel-hematit i blandningen inte krossas alls, beräknas W - lO n-värdet för blandningen med 50 % spegel-hematit-ín- blandning till 50 x 0,7 % 5,5 %, medan W - 10 u-värdet i samma fall kan avläsas till 50* till 55 96 i fig. 2. na därför malmblandningen krossas i systemet med slutet kretslopp, fram- går det av fig. l och tabell 2, att krossning av de lättmal- da malmerna hindras, fastän spegel-hematiten kan krossas till viss grad, och sålunda sjunker fallhållfastheten hos pellets.

Som framgår klart av det ovanstående är det nödvändigt att krossa spegel-hematit hårdare, om den skall användas som 10 15 20 50 55 40 7804050-8 '7 r råvara för pellets. För detta ändamål har man att överväga, att antingen sänka klassificeringspunkten eller att krossa spegel-hematiten separat. En sänkning av klassíficerings- punkten sänker naturligtvis utrustningens kapacitet och ökar energikonsumtionen per enhet, medan separat krossning av spegel-hematit kräver extra, komplicerade steg och extra kapitalkcstnader, sålunda nackdelar ur kapitalsynpunkt och ur ekonomisk synpunkt.

Därför är ett av ändamålen med föreliggande uppfin- ning att övervinna de ovannämnda nackdelarna.

Uppfinnarna har genomfört omfattande experiment och studier avseende relationen mellan W.I. index (malningsar- betet) för olika typer av malm och W - lO p-värdena för krossade malmer, och har upptäckt ett samband, som visas i fig.~5, mellan det genomsnittliga malningsarbetet, som er- hålles då de malmtyper, som visas i tabell l blandas, och W - 10 u-värdet för den krossade produkt, som faktiskt er- hålles genom malning i ett krossystem med slutet kretslopp.

Som klart framgår av sambandet, är det en mycket nära korre- lation mellan det genomsnittliga malningsarbetet och W-10 p- värdet, och det framgår också, att då det gäller malmer med ett W.I. (malningsarbete) icke överstigande 10, blir W-lO p- värdet 60 eller högre, medan då det gäller malmer med ett W.I. inte understigande 20, W-10 p-värdet endast är 10 eller lägre.

På bas av ovannämnda försöksresultat försökte uppfin- narna att krossa enbart malmer, som uppvisade ett W.I.-värde ej överstigande 20, och att inblanda malmer, som uppvisade ett W.I.-värde överstigande 20 direkt eller utan finfördel- ning, men i form av partiklar icke överstigande 0,5 mm dia- meter i råvaran som skulle krossas, och det visade sig, att man kan sätta klassificeringspunkten på den finare sidan i beroende av minskad tillförsel av malmer till krossningsste- get, varigenom det är möjligt att öka den krossade produktens W-10 p-värde, så att ett högre W-10 p-värde kan erhållas jäm- fört med blandningskrossningen, som visas i figur 4.

Då resultatet från blandningskrossningen, vid vilken spegel-hematiten med ett W.I.-värde av 24 blandades in i krossningsmaterialet (betingelse A i fig. 4) jämförs med re- sultatet från krossning av enbart malm med ett W.I.-värde av 12 och påföljande inblandning av icke-krossad spegel- 10 15 20 25 50 55 40 78040 50- 8 s hematitpulver i den krossade malmen i liknande blandninge- proportion (betingelse B), framgår det klart, att W-lO p- värdet behålles högt upp till en avsevärd blandningspropor~ tion spegel-hematit.

Sålunda kan den lägre gränsen 12 % W-10 u, såsom fram- går av fig. l, behållas genom en inblandningsproportion av spegelehematit upp till 80 % under betingelserna B, som visas i fig. 4, och med denna blandningsproportion kan osintrade pellets erhållas med samma hållfasthet, som man förväntar sig av osintrade pellets, erhållna genom krossning av lätt- krossade malmer med 20 % malm, så att malningsarbetet kan minskas avsevärt jämfört med det ordinära krossningssteget, i vilket hela malmblandningen krossas.

Blandningsförhållandena skall förklaras här nedan.

Pelletiseringsförsöken har genomförts av uppfinnarna under användande av limo-hematit och spegel-hematit-malmer i form av mycket fina pulver med lO um eller mindre diameter.

Resultaten, formulerade som relationen mellan den volumet- riska vattenproportionen och de osintrade pellets' fallhåll- fasthet visas i fig. 5, av vilken det framgår, att om den volumetriska vattenproportionen är 0,25 eller högre, så ökar fallhållfastheten. Här är limo-hematit att föredraga, och ingen väsentlig effekt erhålles, då spegel-hematit mals. Det har dessutom observerats, att då den volumetriska vattenpro- portionen ökas vid tiden för blandningen av malmerna, häftar de mycket fina partiklarna om lO pm eller mindre i diameter vid de grova partiklarna, och denna vidhäftning av de mycket fina partiklarna förmodas medföra förbättrad pelletiserbar- het och ökad fallhållfasthet hos de osintrade pellets. Det är sålunda mycket viktigt att säkerställa god omblandning av malmerna för att pelletiseringsprocesserna skall lyckas. För att förbättra blandningen av malmerna, kan man modifiera vätskan, som tillsättes till malmerna genom tillsats av ett särskilt medel, i stället för att öka mängden vätska som just nämndes.

Malmblandningen för produktion av pellets utföres van- ligen genom behandling av de vätta malmerna i en kulkvarn, och hittills har det inte förekommit någon bättre utrustning, med vilken blandningsresultatet kunnat förbättras avsevärt.

Därför har uppfinnarna genomfört pelletiseringsförsök under användning av en kulkvarn av våt typ för malmblandningen och 10 15 20 25 50 55 40 7804050-'8 9 en pelletiserare av tallrikstyp, och det har under försökens gång upptäckts, att hållfastheten hos erhållna osintrade pellets kan ökas väsentligt, om en vätska såsom etylenglykol, som har liten kontaktvinkel och mycket liten gas-vätskeyt- spänning jämfört med vanligt vatten, tillsättes till de mal- mer som skall blandas.

Det är sålunda väsentligt att åstadkomma adekvat vät- ning om tillfredsställande malmblandning skall erhållas. Vät- ningen kan bedömas ur de följande tre synpunkterna och kan uttryckas som storleken av ytans fria energi.

Adhesionsarbete WL/S = "VC/L (l + cos Q) (dyn/cm) Spridningsarbete SL/S = YG/L (l - cos Q) (dyn/cm) Immersionsarbete AL/S = YG/L cos Q (dyn/cm) gas-vätskeytspänningen (dyn/cm) ll Q = kontaktvinkeln *(G/L För att öka adhesionsarbetet, spridningsarbetet och immersionsarbetet är det nödvändigt att öka respektive WL/S, SL/S och AL/S, och för att uppnå tillfredsställande blandning av malmerna är det viktigt att öka WL/S, SL/S och AL/S till- sammans. Vad gäller kontaktvinkeln 9 måste den vara liten för alla typer av vätning. Gas-vätskeytspänningen måste vara liten för expansionsvätningen, men måste vara stor för adhesions- vätningen och immersionsvätningen. Det framgår av dessa fakta, att kontaktvinkeln och gas-vätskeytspänningen måste vara mycket små jämfört med värdena för vanligt vatten.

På bas av ovanstående överväganden har pelletiserings- försök genomförts under användande av substanser med olika kon- taktvinklar och gas-vätskeytspänningar, varvid expansionskoef- ficienten eller adhesionsarbetet hölls konstant. Spegel-hematit från Sydamerika och spegel-hematit från Nordamerika blandades och blandades ut med 10 vikt% cementklinker. Sá tillsattes en vattenlösning av ovannämnda substanser till blandningen under blandningen i kulkvarnen, och pellets framställdes på en pelletiserare av tallrikstyp. Resultaten återges i fig. 6.

Fallhállfastheten hos osintrade pellets betyder här an- talet fria fall av en pellet från 50 cm höjd på en stålplát tills den spräcks eller krossas. Även relationen mellan kontaktvinkeln och gas-vätske- ytspänningen visas i samband med de fria vätningsenergierna i fig. 7, av vilken det klart framgår, att då SL/S är konstant ~ betyder en förändring av G/L en förändring av WL/S och AL/S, 10 15 20 25 50 35 40 78040 50- 8 10 och då AL/S och WL/S är konstanta, betyder en förändring av Yš/L en förändring av SL/S. Av fig. 6 framgår, att då SL/S § - 10 (dyn/cm) erhålles påtagliga effekter om *Ye/L2 40 (dyn/cm), och då AL/S f 50 (dyn/cm) erhålles påtagliga effek- ter då'yè/LS 40.

Om emellertid WL/S É 60 (dyn/cm) är inte effekten tydlig. Av fig. 7 framgår, att en märkbar effekt erhålles i zonen A, och det framgår även, att denna effekt inte är tyd- lig då WL/S å 60 (dyn/cm). Sålunda antas zonen A ha SL/S som är mer än två gånger motsvarande värde för vatten, en adhe- sionsspänning 0,6 eller mera gånger motsvarande värde för vanligt vatten.

Kontaktvinkeln mätes medelst permeationshastigheten med hjälp av ett glasrör med 0,7 cm diameter, fyllt med glas- partiklar av 120 pm diameter med omkring 0,58 rymdförhållande.

Koncentrationen av den vattenlösning, som skall till- sättas vid tiden för malmblandningen beror på malmtyperna och malmpartikelstorleken. Mindre än 0,1 volym% av lösningen är inte effektiv medan mer än 5 volym% av lösningen förorsakar blockering av materialet och adhesion av malmpartiklarna till varandra. Det är därför nödvändigt att lösningen, som sätts till malmblandningen, ligger inom området 0,1 volym% till 5 volym%. ' Gementklinker fördelades till pulver med ett Blain Index (JIS R 5201) av 5000 cm2/g och inblandades i en mängd av lO vikt% i malmblandningen. Malmblandningen utfördes som beskrevs ovan, och pelletiseringen utfördes i pelletiserare av tallrikstyp, och erhållna pellets härdades. Resultaten av- slöjade, att liknande hållfastheter som de, som erhölls genom malmblandning med vanligt vatten ensamt och pelletisering kan erhållas. På detta sätt kan hållfastheten hos osintrade pellets ökas utan ogynnsam påverkan av utvecklandet av hållfastheten efter härdning i processen för icke brända pellets.

Som framgår av ovanstående fakta avseende föreliggande uppfinning, är det fortfarande möjligt att pelletisera råa malmer även då andelen grova partiklar är avsevärt större än i den konventionella råa malmblandningen för pelletisering, och det är möjligt att upprätthålla den erforderliga hållfast- heten hos osintrade pellets. Dessutom är det enligt föreliggan- de uppfinning möjligt att pelletisera spegelhematit, som har 10 15 20 25 50 55 40 78040 50- 8 ll varit svår att pelletisera enligt konventionella metoder, och även i detta fall kan den erforderliga hållfastheten hos osint- rade pellets upprätthållas.

Såsom beskrivas härovan kan malmblandningen förbättras avsevärt vad avser mängden och kvaliteten hos vätskan genom användning av en vattenlösning som definieras i föreliggande uppfinning, i en mängd som är ekvivalent med en volumetrisk vattenproportion av icke mindre än 0,25, och föreliggande upp- finning kommer bäst till sin rätt vid denna punkt.

Föreliggande uppfinning är fördelaktig för framställ- ning av icke brända pellets av pulvriserad järnmalm. Så kan en- ligt föreliggande uppfinning råvaran för pelletisering prepa- reras genom blandning av 20 % eller mer krossad limonit med 80 % eller mindre icke krossad eller grovkrossad spegel-hema- tit, företrädesvis med en partikelstorlek av 0,5 mm maximalt med tillsats till blandningen av ett vattenhärdande bindemedel, såsom portlandcement, portlandcementklinker. Dessutom blandas enligt föreliggande uppfinning andra typer av järnmalm, eller additiv (tillsatser) såsom kvarts, masugnsslagg och dolomit tillsättes för justering av GaO/Si02-förhållandet i den resul- terande blandningen, företrädesvis till området 1,2 till 5,1, särskilt till ett område som säkerställer, att förhållandet mellan mängden slagg och totala ràvarumängden ligger inom om- rådet 15 till 55 %.

Enligt föreliggande uppfinning tillsättes dessutom vatten till råvaran i en volumetrisk vattenproportion av 0,25 eller mer under blandningen av de råa malmerna, och/eller en vattenlösning med en spridningskoefficient i förhållande till råvaran, som är två eller flera gånger större än motsvarande värde för rent vatten, och uppvisande en adhesionsspänning som är åtminstone 0,6 gånger större än motsvarande värde för rent vatten tillsättes till râvaran under blandningen, varpå råva- ran pelletiseras till osintrade pellets, varpå dessa härdas utan användning av fin malm för fyllning, vilket innebär, att pellets formas och härdas utan rörelse (primärt härdningssta- dium). Efter det primära härdningssteget krossas pellets och formas igen och härdas, så att tillräcklig hållfasthet utveck- las för masugnen (sekundärt härdningssteg). Om så är nödvändigt tillsättes oorganiska substanser till de osintrade pellets, och så roteras pellets genom en kontinuerlig roterande trumma, 10 15 20 25 50 55 40 7804050-8 12 så att ett fast tunt lager om 0,5 mm eller mindre av oorga- nisk substans bildas på ytan av pellets, och dessa pellets ensamma eller tillsammans med osintrade pellets utsätts för ovannämnda härdningssteg. På detta sätt kan icke-brända pellets, som uppvisar utmärkt krosshållfasthet och utmärkt reduktionsförmåga i masugnen erhållas.

Föreliggande uppfinning framgår klarare av beskriv- ningen av följande föredragna utföringsformer. 5 Beskrivning av föredragna utföringsformer.

Exempel l: Limonit från Australien som malm med W.I. (malnings- arbete) icke överstigande 20 kWh/ton, och spegel-hematit från Sydamerika som malm med W.I. överstigande 20 kWh/ton används vid malningsförsök, och resultaten redovisas i tabell 5.

Tabell 5 Råvara A B C D .E Proportion malm med W.I. icke överstigande 20'kWh/ton (vikt% 100 85 85 60 50 Proportion malm med W;I. överstigande 20 kWh/ton (vikw) o 15 15 40 70 Medelmalningsarbete för råvaran W.I. kWh/ton Malningsförhållanden 15,5 15,0 helbland. som och malt A 15,0 17,5 18,9 Endast Som Som en av C C W.I. icke över- stigande 2O kWh/t maldes W~lO u (vikt%) av 1 malet material 51 25 42 26 15 I tabellen representerar A standard, medan B represen- terar blandningen med l5 % spegel-hematit, och i C till E andra malmer än spegel-hematit maldes, varpå de så erhållna malde malmerna blandades med icke mald spegel-hematit.

Enligt föreliggande uppfinning är även vid tillsats av 40 % spegel-hematit W-l0 p-värdet högre än motsvarande värde erhållet genom malning av blandningen med 15 % spegel-hematit (B). Fördelen med föreliggande uppfinning är således avsevärd. 15 78Û4050~8 Dessutom tillsattes 10 % cementklinker till råvaran, som visas i tabell 5, och blandningarna blandades i en våt kulkvarn under tillsats av vatten i en volumetrisk vatten- proportion av 0,5, och pelletiserades i en tallrikspelleti- serare med 1,5 m diameter. Resultaten visas i tabell 4. De cementklinker som användes här hade en partikelstorlek med, ett Blain Index (1 fortsättningen kallat Bi) av 5300 (omg/g) enligt JIS R 5201.

Tabell 4 Råvara A B C D E Faiihàiifasthet 45,0 7,5 41,5 24,6 14,8 (gånger) Krosshållfasthet 5,8 2,5 5,5 4,0 4,2 (kn/P) Som framgår av ovanstående resultat var, i det fall då endast malmerna med W.I. icke överstigande 20 (C-E) maldes, varpå spegel-hematit tillsattes därtill, och blandningarna pelletiserades till osintrade pellets (C-E), de resulterande egenskaperna mycket bättre än de som erhölls, då hela material- blandningen (B) maldes, och till och med lika bra som standar- dens (A).

Exemgel 2: Limonit från Australien som malm med W.I. icke över- stigande 20 kWh/ton och spegel-hematit från Sydamerika som malm med W.I. överstigande 20 kWh/ton användes för preparering av råvaran, och pelletiserades. Resultaten visas i tabell 5.

Tabell 5 Material (A) Proportion malm med W.I. icke överstigande 20 kWh/ton Proportion malm med W.I, äver- stigande 20 kWh/ton Malningsförhållanden 50 vikt% 70 vikt% Endast malmen med W.I. icke överstigande 20 kWh/ton mal- des W~l0 p i malt material 15 vikt%.

Material (B) Proportion malm med W.I. över- stigande 20 kWh/ton 100 vikt% Malningsförhållanden Endast 50 % av malmen krossa- des W-10 n i malt material 15 vikt%. 10 15 20 25 50 55 7804050-8 14 I materialet (A) var mängden fina partiklar om l0 p eller mindre sammansatt av malm av W.I. icke överstigande 20 kWh/ton, och i materialet (B) var mängden fina partiklar sammansatt av malm med W.I. överstigande 20 kWh/ton. Till dessa material tillsattes 10 % cementklinker (Bi 5 5500) och blandningen blandades i en våt kulkvarn. Under bland- ningen tillsattes etylenglykol till blandningarna i olika koncentrationer med olika volumetriska vattenproportioner, som visas i tabell 6, varpå de så preparerade materialen pelletiserades i en tallrikspelletiserare med 1,5 m diame- ter. Resultaten visas i tabell 6.

Tabell 6 \\\\\ï2l:metrisk vatten- roportion Etylen- O°o5 o°25 o'5 glykol (volfl o 7,0 15,4 21,5 §,l 5,8 8,1 l 21,1 58,2 7,9 15,0 5 59,2 60,8 12,8 50,6 i i I tabellen representerar de övre siffrorna materia- lets (A) fallhållfasthet (gånger) och de nedre siffrorna visar materialets (B) fallhållfasthet. Etylenglykolen som användes i detta exempel hade en spridningskoeffioient i förhållande till råvaran uppgående till minst två gånger motsvarande värde för rent vatten, och en adhesionsspän- ning om åtminstone 0,6 gånger mer än motsvarande värde för rent vatten. Som visas i tabell 6, är vid jämförelse av materialet (A) med materialet (B) inverkan av den volumet- riska vattenproportionen mer märkbar vid materialet (A) än vid materialet (B). Dessutom ökar hållfastheten avsevärt vid tillsats av etylenglykol, även vid materialet (B), men ökningen är mer märkbar vid materialet (A). 2 Som beskrivits ovan uppvisar föreliggande uppfinning stora fördelar, eftersom den möjliggör användandet av järn- 7804050-8 15 malmer med W.I. icke understigande 20 kwh/ton, vilka är svå- ra att mala, i hög andel och ekonomiskt, och föreliggande uppfinning är tillämpbar vid produktion av oxiderade pellets, reducerade pellets lika väl som icke brända pellets.

Claims (2)

7804050~ 8 He Patentkrav

1. Förfarande för framställning av pellets med hög håll- fasthet från järnmalmer av olika kvalitet, k ä n n e t e c k - n a t av att en lättmald malm uppvisande ett malningsarbete Ä icke överstigande 20 kWh males, varvid den malda malmen blandas med en hårdmald malm som uppvisar ett malningsarbete översti- gande 20 kWh och som har formen av grovkorniga partiklar med en diameter icke överstigande 0,5 mm så att en malmblandning erhålles, vilken innehåller åtminstone 12 vikt-$ fínkorniga partiklar med en diameter icke överstigande 10 mikron, varefter denna blandning tillsättes vatten eller en vattenlösning i så- dan mängd att malmblandningen får en volumetrisk vattenpropor- tion av 0,25 - 0,30, och blandningen pelletiseras sedan.

2. Förfarande enligt krav 1, k ä n n e t e c k n a t av att en vattenlösning med en spridningskoefficient åtminstone tvâ gånger större än motsvarande värde för rent vatten och en adhesionsspänning åtminstone 0,6 gånger större än motsvarande värde för rent vatten tillsättes till malmerna.