SE431622B - Forfarande och anordning vid bearbetning av avsmalnande stockar - Google Patents

Description

15 20 25 30 35 40 8Û09156-4 virkesstycken. b) Krokighet, kraftiga kvistar, ovalitet etc hos stockarna medför ökad andel av virkesstycken som måste kasseras.

Genom införande av reducersågmetoden, som kommer att förklaras närmare i det följande, har en avsevärd förbättring i sâgverkstekniken âstadkommits ge- nom att vid stockarnas planfräsning i reduceraren deras ytterdelar, som annars skulle bilda s.k. bakar, omedel- bart reduceras till flis. Trots detta förblir en del problem olösta, eftersom ca 50 - 70% av de ytterbrädor, som åstadkommes i sågen efter planfräsningen i reduce- raren, på grund av sin oformlighet måste kasseras innan de når kantverket, eller senast i kantverket. En utsor- tering efter planfräsningen i reduceraren kräver dock extra arbetskraft.

Det har redan föreslagits i tyska patent- ansökan P 29 47 993.4 resp. i motsvarande svenska patent- ansökan 8008297 att vid bearbetningen av stockar i en re- ducersågmaskin ta hänsyn till stockarnas koniska, från rot- till toppändan avsmalnande form genom att under in- matningen stockens bredd kontinuerligt avkänns av två av- kännarstift vilka samarbetar med en hydraulisk eller pneu- matisk anordning på sådant sätt, att när sidoavverkningen av spånskärverktygen blir så stor under bearbetningsproces- sen, att på varje sida av stocken en extra sidobräda kan fås,avståndet mellan spånskärverktygen under bearbetnings- förloppet resp_ passagen genom spånanordningen förstoras med dubbla brädmåttet och dubbla snittfogtjockleken. Däri- genom uppnås att virkesmaterial som annars skulle ha för- vandlats till mindervärdig flis blir till en extra sido- bräda på varje sida om den reducerade stocken. Dock inte alla på så sätt erhållna extra sidobrädor ger nytta, efter- som nâgra av dem måste kasseras, och då är detta förfaran- de mera komplicerat och kostnadskrävande än när respektive virkesvolym från början skulle ha huggits sönder av spån- skärverktygen (reducerskivorna). För att en bräda skall kun- na godtas, räcker det nämligen inte med att den har före- skriven minimitjocklek, utan den måste även uppvisa före- skriven minimilängd och minimibredd. Genom nämnda metod 10 15 20 25 30 35 8lf§tl9156-4f 3 erhålles således tre sorters produkter ur stockens sido- partier: flis, godtagbara extra sidobrädor, och undermå- liga extra sidobrädor (t.ex. endast 10 cm långa och/eller 2 cm breda i bleket) som måste sorteras ut, avlägsnas ur produktionslinjen och separat huggas till flis i någon annan anordning än reduceraren. Dessutom kan det hända att en stock t.ex. på grund av sin oregelbundna form kan ge en längre extra sidobräda på den ena sidan än på den andra, vilket dock ej beaktas enligt denna metod.

Föreliggande uppfinning har till uppgift att åstadkomma ett förfarande och en anordning som medger att endast två slags produkter erhålles från stockarnas sidopartier, nämligen flis och endast godtagbara extra sidobrädor, och att dessutom på varje sida av stocken er- hålls en extra sidobräda av maximalt möjlig längd, obe- roende av vad som är möjligt på stockens motsatta sida.

Därigenom undvikes nödvändigheten att sortera de erhållna extra sidobrädorna och i en särskild arbetsoperation hugga de undermåliga extra sidobrädorna till flis. Dessutom upp- nås maximalt möjligt utbyte då den på varje sida av stoc- ken erhållna extra brädan har maximalt möjlig längd.

Denna uppgift löses i enlighet med när- slutna patentkrav. Enligt uppfinningen fastställs först en en stocks ytterkontur, sedd i planvy, samt dess läge i för- hållande till en referenslinje. Ett flertal anordningar för profilupptagning hos en virkesbit är kända och be- skrivna i patentlitteraturen. En enkel mätanordning till det- ta ändamål anges senare i föreliggande beskrivning. Se- dan inställs reducerskivorna så tätt intill varandra, att de från första hugget vid stockens smalare toppände börjar att på var sin sida av stocken planfräsa en sido- yta som utmed hela sin längd är fullt godtagbar som en brädas plana begränsningsyta, dvs är fri från midjor och på inget ställe underskrider fastställd minimal blekesbredd.

Eftersom stockens diameter gradvis ökar från den smalare toppändan till den bredare rotändan, åsuo91s6-4 kan det emellertid hända att mot stockens rotända så mycket material skulle fräsas bort, att det skulle räc- ka till en extra ytterbräda, fastän kortare än hela stocken.

Det finns en standardiserad minimilängd för användbara brädor, exempelvis 1,8 m, medan stockarna själva har avsevärt större längd, exempelvis 4 m. Skulle den ext- ra ytterbrädan bli kortare än vad minimilängden är, så är det indikerat att den faktiskt fräses bort, dvs hug- ges till flis av reducerskivorna. Om den emellertid skulle bli längre än vad minimilängden är, så förflyt- tas enligt föreliggande uppfinning reducerskivan på respektive sida utåt med ett förbestämt avstånd (vald tjock- lek på den extra ytterbrädan plus sågfogsvidden) och stocken erhåller en sidoyta med en avtrappning eller avsats.

Det yttersta sågbladet avskiljer sedan på vanligt sätt den kortare extra brädan efter avsatsen från resten av b10Cket_ Processen kan eventuellt upprepas.

Alla för ovan anförda styrsätt nödvändi- ga beräkningar utförs på konventionellt sätt i en elekt- ronisk utvärderings- och styrenhet på grundval av däri inmatade data med det resultatet, att antingen ingen styrsignal för omställning av den ena eller andra redu- cerskivan alstras, eller att en sådan styrsignal alstras när en längre sträcka än vad minimilängden är återstår att planreducera på respektive stocksida. Därigenom har alla de perifera stockdelar, som till slut ändå måste huggas sönder, omvandlats till flis direkt vid planre- duceringen, medan alla de perifera stockdelar av vilka en godtagbar ytterbräda av åtminstone minimal längd kan åstadkommas, har tillvaratagits. Nämflåfi ävåtåfld mßd Vilket reducerskivan förflyttas utåt kan också bestämmas under be- räkningsfasen i utvärderings- och styrenheten där en optime- ring av längd-, bredd- och tjockleksdimensioner hos en even- tuell extra ytterbräda åstadkommes med hjälp av ett till det- ta syfte på förhand inmatat program.

Uppfinningen kommer nu att förklaras när- mare med hjälp av närslutna schematiska ritningar i vil- 10 15 20 25 30 35 S 8flfiQ4¶fi-¿ ka i fig. l visas i planvy en del av en konventionell redu- cersâgmaskin i vilken en stock bearbetas, i fig. 2a och 2b visas två typiska ytterbrädor med fel som härvid kan erhållas, i fig. 3 visas med hjälp av ett stocktvärsnitt och en schema- tiskt framställd reducersågmaskin de geometriska storheter vil- ka är av betydelse för föreliggande uppfinning, fig. 4 är ett flödesschema över förfarandet enligt uppfinningen, i fig. 5 visas i planvy och i mindre skala än i fig. 1 en maskin enligt fig. l i anordning enligt föreliggande uppfinning, och fig. 6 är ett funktionsschema över elektronikenheten i anordninqen enligt fig.5.

I fig. l visas en reducersågmaskin enligt svens- ka patentskriften 338 497 innefattande en reducerdel 50 och en sågdel 40 med en gemensam centrumlinje gå. En stock l0 med en centrumlinje Qâ skall vid båda sina sidor planreduceras och därefter itusâgas till flera delar. Stocken 10 frammatas på en transportör 13 i pilens_§_riktning mellan två flishugg- 12 vilka fräser bort och 10" vil- ka annars, dvs vid bearbetning endast på sågen, skulle nings- eller reducerskivor 11, hugger till flis de yttersta stockpartier 10', bilda bakar som mäste avskiljas och upphuggas.

Reducerskivorna 11, 12 sitter på var 12a som drives av en icke visad el- motor. Konventionellt är reducerskivorna 11, 12 inställ- 12a längdriktning (dubbel- för avlägsnande från varandra när en sin drivaxel 11a, bara i sina drivaxlars 11a, pilarna B) t. ex. ny stock skall mottagas, strax varefter de återförs till ett förbestämt och under hela reduceringsprocessen oföränderligt avstånd l. Mellan reducerskivorna 11, 12 och såganläggningen 40 är plana styrorgan 23, 24 anord- nade vilka också kan föras ifrån och mot varandra.

Efter att ha lämnat reducerskivorna 11, 12 och passerat förbi styrorganen 23, 24 äntrar den till ett block 10a med bredden I reducerade stocken med sin in- matningsända l0i en ansluten bandsåqäflläggninq 40 SOm i det visade exemplet innefattar fyra konventionella bandsågmaskiner av vilka i fig. 5 syns sågbanden 14, 15, 18, 19 löpande över rullar l4a, l5a, l8a, l9a anordnade på var sin axel 14b, 15b, 18b, 19b, medan i fig. 1 syns endast sågbandens inre grenar 14', 15', 18', 19'. 10 15 20 25 30 35 800915641» e I såganläggningen 40 itusågas blocket 10a till ett s.k. centrumutbyte 22, två inre brädor 20, 21 och två yttre brädor 16, 17 åtskilda från varandra av sågspår (sågfogar) 20a, 2la, 22a, 22b.

Ytterbrädorna kan härvid få ett utseen- de enligt fig. 2a eller 2b där med streckade konturlin- jer visas de delar som enligt föreliggande uppfinning kommer att fräsas bort, medan de i en konventionell re- ducersåganläggning skulle stanna kvar- Vid St0CkenS Och brädans bredare rotända 10r är en ytterbräda i regel fullgod, dock intill toppändan 10i uppvisar den ofta områden Q där föreskriven minimal blekesbrefid hfiin under. skrides,eller områden E med en s.k. midja. EnIigt_fö- religgande uppfinning fräses bort, på ett sätt som se- nare kommer att förklaras i detalj, de undermåliga delar- na och efter en avtrappning elleravsats E där bred- den E språngvis ökar, erhålles områden 5 av vilka en extra ytterbräda kan framställas om av stockens hela längd l ett fullgott stycke åtminstone med en förbestämd mínimilängå mmi återstår. Föreliggande uppfinning löser således uppgiften att endast fullgoda ytterbrä- dor produceras, medan stockdelar såsom Q, E, vilka skulle resultera i felaktiga ytterbrädor, huggs till flis innan de lämnar reducersåganläggningen, dvs på samma sätt som det hittills i konventionella reducerare skedde endast med bakarna, dvs stockdelarna 10' och 10". 7 I fig. 3 visas ett tvärsnitt genom stocken l0 utmed planet III-III i fig. l. Tvärsnittet är för överskåd- Iigheten stjälpt med 900 så att det ligger i ritningsplanet, och alla blivande snittlinjer är inritade i tvärsnittet.

Reducersågmaskinen visas i ett något modifierat utförande där sågdelen 40 ligger tätt intill resp. inne i reducerdelen SQ varigenom anläggningens byggdlängd avkortas och särskil- da styrorgan 23, 24 (fig. l) mellan dessa två delar kan utgå.

Avstånden från bearbetningsmaskinens 40, 50 centrumlinje gå till stockens båda yttersta sidoställen är xl och xz och mäts upp i ovan nämnda profilupptagningsan- drdningT_Stockens centrumlinje gå ligger i allmänhet inte exakt 10 15 20 25 SÛÛf 156% 'ß på bearbetningsmaskinens sâglinje gg. Blekets bredd är hl resp. , medan sl och sz är avstånd från centrumlinjen 2 gå till de yttersta sâgbladens l4',l5' innerkant. Avstånden sz bestämmes ur det s.k. positionsprogrammet. Värdena tå och tå liggande Sågf09är 20a, 2la. Med yl och yz anges tjockleken sl, är tjocklekar på ytterbrädor 16, 17 inkl. innanför på de bakar l0', 10" (fig. 1) som fräsas bort av reducerski- vorna ll, l2.Ur fig. 3 framgår att mellan nämnda storheter gäller följande relationer: xl = yl + tl + sl ...................................... (la) x2 = yz + t2 + sz ...................................... (lb).

Ur fig. 4 framgår att enligt förfarandet enligt uppfinningen först uppmätes värdena xl och x2,vilket sker i nå- gon känd anordning för detta ämdamålïdnätresnltaten inmatas i en elektronikenhet som ävenledes är av i och för sig känd typ.

Denna elektronikenhet är programmerad att genomföra operationer- na enligt fig. 4 och till detta ändamål har i enheten inmatats värdena hminl och h för minsta tillåtna blekesbredd (i all- min2 menhet gäller härvid hm h . När den ena eller andra inl = m1n2)' reducerskivan skall stegas ut, innebär det att den förflyttas bortifrån centrumlinjen gå till ett läge ll' eller 12' (fig. 3).

När ettdera av måtten xl, xz överskrider ett visst värde, blir stockens planreducerade yttre yta, som samti- digt utgör ytterbrädans yttre planyta, smalare än vad det för- bestämda minimimättet hm för blekesbredden kräver (exempel- inl vis 75mm). Reducerskivan 12 förblir i sin inre position och allt virke av vilket en felaktig ytterbräda skulle bildas reduceras bort. Så snart reducerskivans avstånd från centrumlinjen gg underskrider nämnda kritiska värde (måtten xl X2 ökar I 8969156-4 l0 15 20 25 30 35 (A i takt med stockens frammatning, eftersom stockens diameter (xl + X2) ökar ju närmare man kommer rotändan) och samtidigt svarar den resterande, oreducerade stocklängden E enligt fig 2a åtminstone mot det fastställda och i elektronikenheten inmatade minimimåttet mmin (fig.2blstegas reducerskivan 12 ut, lämpligen efter en viss förprogrammerad fördröjning, och ämne till en extra ytterbräda erhålles. Sak samma gäller vad värde-- __ _å' hminâ stocklängden erhålles i elektronikenheten genom ensubtraktion na 1:2, s och reducerskivan 12 anbelangar. Den resterande m= 1 - 1' (z) där l, ll och m står för de ur fig. 2b framgående stor- heter, av vilka l har inmatats i elektronikenheten 100 fö- re, arbetspasset, och ll har uträknats med hjälp av de via ledningar dl, d4 (fig. 3) inmatade signalerna dels för toppändans passage förbi den optiska spärren 38, 39, dels för transportörens 13 rörelsehastighet.

Om en midja E (fig. 2b) förefinnes på kortare avstånd från rotändan 10r än vad minimimåttet mmin är, så stannar reducerskivan hela tiden vid sitt in- re läge. Följande tre fall kan t.ex.inträffa: A) En viss längd ll från toppändan 10i kommer det reducerade blocket 10a att uppvisa tillräck- lig blekbredd hl och denna bibehålles åtminstone utmed minimilängden mmin_ _ET_Blekbredden är tillräcklig vid topp- i mittområdet närmare rot- ändan 10i, men inte ändan där minimivärdet hmlnl underskrides.

C) Blekbrëddëñ'är tillräcklig utefter hela längden l, men en midja E förekommer närmare rot- ändan 12; än vad minimilängden mmin är.

I alla tre fallen står reducerskivorna 11, 12 i sitt inre läge när stocken 10 äntrar reducer- anläggningen. I fallen B) och C) förblir de där under hela planreduceringsoperationen, medan de i fallet A) i givet ögonblick flyttas utåt. Det bör läggas märke till att stockens profil fastställs på varje sida om re- ferenslinjen gå för sig. Är denna profil osymmetrisk, och detta händer i synnerhet vid krökta stockar, så 10 l5 20 25 30 35 40 w soo91s¿~r åstadkommes en utåtförflyttning av reducerskivan kanske endast på en sida, eller i skilda moment på vardera sida.

I fig. 5 visas schematiskt en utföringsform av anordningen för genomförande av förfarandet enligt uppfinnin- gen. Anordningen innefattar en transportör 13 på vilken en stock 10 frammatas, fasthållen därpå av påhâllarrullar 29, 30. Härvid avkännes stocken 10 av två avkännardon belägna framför anordnin- gens reducerskivor ll, 12. Dessa avkännardon bildar den inled- ningsvis omnämnda profilmätanordningen och utgörs vart- dera av ett par släpskor 27, 28 resp. 27', 28'. De har till upp- gift att fastställa stockens 10 ytterkonturer i längdled och de- ras läge relativt en referenslinje, i det visade exemplet anlägg- ningens centrumlinje CL (måtten xl, xz). I princip räcker ¿et med ett av de visade två avkännardonen och givetvis kan också någon annan känd mekanisk eller optisk avkänningsanordning an- vändas. Med fördel avkännes stocken 10, resp. avkännes ävenle- des på ett avstånd framför reducerskivorna ll, 12 som svarar mot en vald del inte visas i ritningen. av stocklängden, vilket emellertid av utrymmesskäl Utsignaler från avkännarna inmatas via ledningar dz och d3 resp. dz' och d3' i en elektronisk utvärderings- och styrenhet 100 som är av konventionell typ (dator) och vars ar- betssätt kommer att beskrivas i detalj senare.

Mellan lägesavkännarna 28, 29 och redu- cerskivorna 11, 12 är en optisk spärr anordnad som inne- fattar ett ljuskänsligt element 38 och en ljuskälla 39 och som via ledningen dl tillför elektronikenheten 100 en signal som indikerar passagen av varje stocks inmat- ningsände 10i.

Via ledningen d4 inmatas i elektroniken- heten 100 vidare från en givare 13a en signalföljd mot- svarande transportörens 13 rörelse. På grundval av de över ledningarna d1_4 inmatade data kan på känt sätt i elekt- ronikenheten 100 stockens 10 profil “âterskapas". Vid en stock- längd l på t.ex. 4m borde släpskorna 27, 28 enligt ovan ligga minst 2m före reducerskivorna ll, 12 för att en eventuell mid- ja E (fig.2b) med säkerhet hinner att detekteras. Reducerski- vorna är med sina axlar lla, l2a lagrade i icke visade lager och på icke visat sätt drivs de i rotation. Av vart sitt lägesin- ställningsdonlsåsom ett dubbelverkande cylinder-kolvaggregat 3l, 32 kan reducerskivorna avlägsnas från och närmas varandra. 10 15 20 25 30 35 40 800915641 K! Efter anläggningens reducerdel 50 är en sågdel 40 anordnad. Var och en av sågdelens 40 fyra bandsågar, av vilka för överskâdligheten endast såg- bladen 14, 15, 18, 19 omslutande var sin övre brytrulle 14a, 15a, 18a, 19a sittande på axlar 14b, 15b, 18b, 19b visas i ritningen, är monterad på en mot och ifrån centrumlinjen gå flyttbar grundplatta 140, 15c, 18c, 19c. Grundplattornas rörelser åstadkommes med hjälp av lägesinställningsdon,exempelvis dubbelverkande hydrau- liska cylinder-kolvaggregat 34-37 som vid sina ena än- dar är fast förankrade och vid sina andra ändar är an- slutna till respektive grundplatta. iMedelst donen 34-37 är således varje såg- blad individuellt lägesinställbar relativt centrumlin- jen gg; denna inställning kallas postning. Om så önskas, kan detta "postningsprogram" automatiskt inges i elektro- nikenheten 100 via ledningar såsom ledning ds.

Lägesinställningsdonen 31, 32 för redu- cerskivorna 11, 12 är via ledningar f, g anslutna till elektronikenheten 100 för mottagande av i denna enhet alstrade styrsignaler.

I fig. 5 visas situationen kort efter det ögon- blick i vilket reducerskivorna 11, 12 har flyttats ut, så att extra ytterbrädor 16', 17' erhålles såsom är I antytt med streckade linjer 20a', 21a' vilka framstäl- ler de sågspår som kommer att åstadkommas av sågbladen 14, 15.

Det bör läggas märke till att dessa såg- blad 14, 15 dessförinnan har strukit förbi, närmare bestämt utmed brädornas 20,21 yttre planreducerade ytor och härvid putsat dessa, varigenom undvikes att brädorna 20, 21 uppvisar yttre planytor som till en del - innan reducerskivorna 11, 12 har flyttats ut - har en från re- duceringen härrörande ytstruktur, medan de till en an- nan del - efter reducerskivorna 11, 12 har flyttats ut - har en från sågningen härrörande ytstruktur.

Tjockleken på den extra ytterbrädan kan givetvis väljas bland lämpliga standardiserade bräd- _tjocklekar med hänsyn dels till den dimension>H (fig. 3 ) stockhalvan har, dels till återstående längd'm på 10 15 20 25 30 il 8ÛÛ91S6*fi stocken. Man kan således ta ut en tunnare bräda än med den för tillfället prioriterade tjockleken, om man ser att med den prioriterade tjockleken gränsen för s.k. stuage kommer att överskridas.

Med ledning av fig. 3 kan följande ekvatio- ner uppställas som ger värden på hl resp. h2. Reducerskivor- na 11, 12 stegas ut när sedan viiïïoren (eâï, (eb) och (7) även är uppfyllda. (ons hl)2 = (X1 +x2 -ylnyl (sa) yl = xl - sl - tl ................................... (4a) vilket ger: h l=2 (x2+sl+*tl> (sa) (0,5 h2)2 = (xl + X2 - y2).y2 ...................... (3b) yz = X2 - sz - t2 .................................. (4b) vilket ger: II hz 2 \Åxl + sz + t2)(x2 - sz - tz) ................ (5b) (Ga) min 1 w N N 1 h h2 hminz ......................................... (6b) m 2? mmin .......................................... (7) varvid måttet m framgår ur fig. 2b och värdet mmin är detta måtts förbestämda (inprogrammerade)minimivärdeT__” Anordningen av elektronikenheten 100 i vil- ken dessa räkne- och jämförelseoperationer genomförs framgår ur schemat enligt fig. 6. För överskådligheten visas endast bearbetningen av signalerna från den i fig. 5 vänstra avkän- naren 28 och inställningen av den i fig. 5 vänstra reducerski- van ll. Samma schema gäller givetvis också för avkännaren 27 och reducerskivan 12.

Signalen.s0m motsvarar värdet xl (fig. 3) inmatas i en processor l0l varifrån utmatas en signal repre- senterande värdet El som är den uttagbara brädtjockleken vid givet minimibredd h Via en brytare l0la inmatas signa~ minl' len ul i en första jämförare l02 i vilken vidare inmatas ett värde_g2 för föreslagen bräddtjocklek enligt postningsprogram- met (postningsprogrammet är inte något datorprogram, utan 8ÜÛ9156-å 33 anger sågbladens inbördes läge i sågdelen 40). Ur jämfö- raren l02 utmatas till en derivator 103 en signal 2 som svarar mot differensen mellan ul och u2 (g = ul - uz).

Signalen 3 inmatas parallellt i_en andra jämförare_lO4 5 och dess derivata É inmatas i en tredje jämförare 105. I beroende av det erhållna jämförelseresultatet inmatas det- ta från båda jämförarna 104, 105 antingen i en OCH-grind l06 eller i en ELLER-grind 107. I OCH-grinden 106 inmatas vi- l0 dare en signal 2 . Grindarnas l06, 107 utgångar är anslutna till reducerskivans ll omställningsdon 31 (fig. 5).

I den andra jämföraren 104 fastställs således om e;>0 , och när så är fallet, går signal till OCH-grinden 106. Derivatan É av e visar om E ökar eller minskar, som 15 det antyds med tecknen + och - intill den första jämföraren 102. Om é 3'0,ökar É och signal går till OCH-grinden l06, i motsatt fall till ELLER-grinden 107. Jämförelsen åstadkom- mes i den tredje jämföraren 105. Når såväl g;>0 och šzwo, och OCH-grinden l06 har signal på båda motsvarande ingångar 20 såväl som på en tredje ingång, går reducerskivan ll ut.

Nämnda tredje ingång är ansluten till en fjärde jämförare 108 i vilken fastställs om.längden på en eventuell extra ytterbräda är lika med eller överstiger den fastställda mini- milängden (mçæ mm ). När så är fallet, utgår signalen 2 in 25 till OCH-grindens l06 tredje ingång.

Värdet E fastställs i en subtraktionsenhet ll0 i vilken genomförs den tidigare omnämnda räkneoperationen (2). Om så önskas, kan elektronikenheten 100 vidare vara försedd med en fördröjningsenhet 109 efter treingångs OCH-grinden 106 Eftersom det i allmänhet inte behövs någon sär- skild signal för att hålla reducerskivan ll i oförändrat läge, kan ELLER-grinden 107 jämte dess anslutning till omställninqa donet 31 också helt utgå.

Bearbetning av signalen från lägesavkän- naren 27 för inställning av reducerskivan 12 sker givet- vis på analogt sätt. Enheten 100 kan också vara enklare uppbyggd, t.ex. kan en algoritm som tar hänsyn till av- ståndet från stockens rotända lg; användas för att väl- 80091564; ja lämplig tjocklek och bredd på det brädämne 16, 17 som tas ut mellan reducerskivan 11, 12 Och det Ytïersta Såg' bladet 14', 15'.

Det är uppenbart att uppfinningen också kan användas i en reducersåganläggning med endafit två sågblad där valet står mellan att erhålla endast ett I centrumutbyte 22 eller ett centrumutbyte 22 plus en el- ler två ytterbrädor 20, 21 med eventuellt mindre längd.

I beroende av en stocks längd och konicitet kan utstegningen av en eller båda reducerskivorna en eller flera gånger upp- repas.

Till skillnad från alla kända metoder kan enligt förelig- gande uppfinning inga undermåliga extra sidobrädor uppstå, varigenom deras bortsortering och sönderhuggning i en se- parat hugganläggning bortfaller. Vidare uppnås ännu bättre råmaterialutbytet, eftersom en extra sidobräda framställs så snart det är möjligt åtminstone på en sida av stocken.

Claims (10)

8ÛÛ9156”¿% I'/ 10 15 Patentkrav

1. Förfarande vid bearbetning av stockar (10) med mot rotändan (10r) ökande diameter och vilka med sin smalare toppända (10i) framtill frammatas genom en virkes- bearbetningsanläggning innefattande utmed en gemensam cent- rumlinje (CL) en planreducerdel (50) med två medelst vart sitt lägesinställningsdon (31, 32) axiellt omställbara re- ducerskivor (11, 12) och en sågdel (40) med åtminstone två i sina sidolägen inställbara sågblad (14, 15, 18, 19) för avskiljande av åtminstone en bräda (16, 17, 20, 21) på var- je sida av den reducerade stocken (10a), varvid före stoc- kens inmatning i reducerdelen St0CkbIêdå6H (X1 + X2) mätes upp och i beroende av mätresultatet reducerskivornas inbördes avstånd ökas under stockens bearbetning för att större brädutbyte och mindre flisavfall erhålles, k ä n - n e t e c k n a t a v att före stockens inmatningi re- ducerdelen (50) stockens båda längdkonturer och deras avstånd från en referenslinje mäts och inmatas i en elektronisk be- räkningsenhet (100), att under stockens frammatning genom an- läggningen stockens läge i längdled kontinuerligt mäts och inmatas i nämnda beräkningsenhet i vilken dessförinnan minimitjockleken på en godtagbar bräda inklusive sågfogs- vidden samt minimilängden (mmin) och minimibredden (hmin) i bleket för en godtagbar bräda samt stocklängden (l) har inmatats och vilken alstrar styrsignaler för redu- cerskivornas lägesinställning i sidled, att i beräknings- enheten fastställs, när stockens längdkontur på en sida har avlägsnat sig från anläggningens centrumlinje med det in- givna minimitjockleksvärdet relativt avståndet vid toppän- dan, om stockens återstående oreducerade del har en längd (m) motsvarande åtminstone den inprogrammerade minimilängden (mmin) och om en extra sidobräda även skulle uppvisa den in- programmerade minimibredden (hmin) i bleket, varvid i före- kommande fall alstras en styrsignal till lägesinställnings- donet på ifrågavarande stocksida att oberoende av reducer- skivan vid stockens andra sida stega ut den anslutna redu- cerskivan med en sträcka motsvarande ett förbestämt bräd- tjockleksvärde plus en sågfogsvidd. ,§ aoo91ss-A

2. Förfarande enligt patentkrav 1, k ä n - n e t e c k n a t a v att stockens längdkonturer avkänns på åtminstone två olika avstånd framför reducerdelen.

3. Förfarande enligt patentkrav 1 eller 2, k ä n n e t e c k n a t a v at reducerskivans utsteg- ning âstadkommes med en fastställd fördröjning.

4. Förfarandet enligt något eller några av föregående patentkrav k ä n n e t e c k n a t a v att det yttersta sågbladet (l4', l5') 1 sägde1en pgstas så att det stryker tätt förbi den passerande, dessförinnan 1 reducerdelen åstadkomna plana yta på b1ocket,så att denna yta erhåller i stort sett samma struktur som en sågad yta även i den del där ingen extra sidobräda har avskilts.

5. Förfarandet enligt något eller några av föregående patentkrav k ä n n e t e c k n a t a v att sågdelens postningsprogram inmatas automatiskt på elektronisk väg i elektronikenheten (100)-

6. Anordning för bearbetande av stockar genom förfarandet enligt något eller några av föregående patent- krav, innefattande en virkesbearbetningsanläggning som utmed en gemensam centrumlinje (CL) uppvisar en planreducer- del (50) med två medelst var sitt lägesinställningsdon (3l, 32) axiellt flyttbara reduceräüflor (ll, 12) och en sågdel (40) med åtminstone två i sina sidolägen inställ- bara sågblad (14, 15, 18, 19), en transportanordning (13) för stockarnas frammatning genom bearbetningsanläggningen, en mätanordning (27, 28, 27', 28') för avkännande av en stocks (10) längdkonturer och deras läge relativt en referenslinje, anordningar (l3a, 38, 39) för avkännande av stockens frammatningsläge, samt en elektronisk beräkningsenhet (100) för alstrande av styrsignaler till 8009156-4 ß bearbetningsorganen för inställning av deras sidoläge för opti- malt utbyte med utgångspunkt i stockens smalare toppända, k ä n - n e t e c k n a d av att elektronikenheten är programmerad att fastställa om genom utstegning av en reducerskiva en godtagbar extra sidobräda kan erhållas på den ena eller andra sidan av en under bearbetning i reducerdelen befintlig stock, och att nämnda lägesinställningsdon och reducerskivor är anordnade att vid mot- tagande av en styrsignal från elektronikeneheten stega ut en ar- betande reducerskiva oberoende av den andra reducerskivan med en sträcka motsvarande tjockleken för en bräda.

7. Anordning enligt patentkrav 6, k ä n n e t e c k n a d a v lägesinställningsdon (34-37) för sågdelens sågblad, vilka don medelst ledningar (ds) är anslutna till den elektroniska enheten för automatisk inmatning av sågdelens poshingsprogram i denna.

8. Anordning enligt patentkrav 6 eller 7, k ä n n e t e c k n a d a v att avkänningsanordningen för stockens längdkonturer är placerad strax framför reducer- delen.

9. Anordning enligt något eller nâgra av patentkraven 6-8, k ä n n e t e c k n a d a v att lägesinställningsdonen är dubbelverkande hydrauliska cylinder-kolvaggregat.

10. Anordning enligt något eller nâgra av patentkraven 6-9, k ä n n e t e c k n a d a v att elektronikenheten innefattar en processor (101), till vilken en första jämförare (102) är kopplad, till vars utgång är parallellkopplade en deriveringsenhet (l03)0Ch en andra jämförare (l04),och att till deriveringsen- hetens utgång en tredje jämförare (105) är ansluten, varvid en utgång på den andra och en utgång på den tredje jämföra- är anslutna till en OCH-grind (106) vars utgång i sin tur är ansluten till nämnda lägesinställningsdon.