SE426047B - Rulltransportor med statiskt obalanserade rullar - Google Patents

Description

7803651-6 av hävstänger, rullar, fjädrar och av ett stort antal länkar och vars längd motsvarar stationsområdets utsträckning, är nämligen skrymmande och dyrbar, främst emedan densamma måste utföras så att den blir helt okänslig gentemot yttre störningar.

Det är emellertid också känt, att vid transportanläggningar av det aktuella slaget åstadkomma inbromsning av godset utan hjälp av en hävstångsmekanism. Vid dessa kända transportörer är rullarna inom stationsområdet excentriskt lagrade. Avståndet mellan varje rulles axel och det under rullarna befintliga drivbandet är härvid så valt, att den kraft med vilken bandet påverkar en rulle är otill- räcklig för att försätta denna i rotation när rullens "tunna" sektor är vänd mot bandet. Om hos en sådan anläggning godset uppbromsas, ställer rullarna in sig i nyssnämnda lägen. Härvid kommer det gods som vilar ovanpå rullarna att höjas ett stycke motsvarande rullarnas excentricitet, medan drivbandet kommer att slira mot rullarnas under- sidor. När den spärrverkan som åstadkommit avstannandet upphävs, vrider sig åtminstone några av rullarna under inverkan av trycket från godset ovanpå dem så att deras "tjocka" delar kommer i kontakt med drivbandet, varigenom de försätts i rotation. Det inses, att en olägenhet med en sådan konstruktion är att ett litet kontakttryck mellan de enskilda godsenheterna endast kan uppnås om rullarnas höjd- läge relativt drivbandet är mycket noga injusterat. En annan olägen- het är att godset under passage genom en sådan stationssträcka ut- sätts för kraftiga vibrationer. Sammanfattningsvis kan alltså om denna typ av anläggningar sägas, att den enkla konstruktiva beskaffen- heten uppnåtts på bekostnad av betydande funktionella nackdelar. Ändamålet med uppfinningen är att åstadkomma en rulltranspor- tör, vilken i sig förenar de kända anläggningarnas fördelar utan att vara behäftad med deras motsvarande nackdelar. Anordningen skall således ha en enkel konstruktiv uppbyggnad men ändå vara så be- skaffad, att kontakttrycket mellan enskilda stillastående enheter på ett stationsområde blir mycket lågt. Detta kräver alltså, att rullarna kan betraktas såsom helt bortkopplade från drivbandet, vilket enligt uppfinningen skall kunna ernås utan hjälp av rörliga delar. Hur dessa önskemål realiserats, framgår av efterföljande patentkrav och en utföringsform av uppfinningen beskrivs nedan med hänvisning till ritningen.

Fig. l visar en vertikal tvärsektion genom en rulltransportör enligt uppfinningen.

Pig. 2 visar schematiskt en sidovy av transportören, sedd i pilarnas A-B riktning i fig. l.

Pig. 3-6 visar en enligt uppfinningen utförd transport- rulle i olika vinkellägen.

Fig. 7 åskådliggör grafiskt de krafter som under ett varvs rotation påverkar en rulle.

Fig. 8 visar transportören i sidovy och åskådliggör schematiskt förhållandena vid uppbromsning av gods inom ett stationsområde.

Såsom framgår av fig. l, har anordningen två sidoramar l, vilka sammanhålls av tvärstycken 2. Sidoramarnas övre ändar är om- bockade inåt och nedåt för upptagande av transportrullarnas 4 axel- lager.

Under rullarna 4 löper ett ändlöst drivband 8, som vilar ovanpå tryckrullar 7. Bandet 8 har en central list 9, vilken står i ingrepp med ett motsvarande spår hos rullarna 7. Med 6 har be- tecknats en konsol, vilken uppbär ena änden av en (endast antydd) länk, vars motsatta ände uppbär tryckrullen 7. I fig. 2 har visats hur tryckrullarna 7 av fjädrar l2 hålls i sina arbetslägen. Dessa dragfjädrar 12 är alltså inspända mellan tryckrullarnas axlar och transportörens stativ. Genom ändring av den senare inspänningspunkten kan man variera fjäderspänningen och därmed drivbandets 8 kontakt- tryck. Eftersom tryckrullarna 7 lämpligen anordnas i mellanrummen mellan transportrullarna 4, får transportbandet 8 inte linjekontakt utan ytkontakt med rullarnas 4 undersidor. Vinkeln mellan de båda radier hos rullarna 4 vilka begränsar detta kontaktområde benämns fortsättningsvis "kontaktvinkel".

Enligt uppfinningen har de transportrullar 4 vilka befinner sig inom ett stationsområde gjorts statiskt obalanserade med hjälp av en tillsatsvikt 5. Denna kan helt enkelt bestå av en liten tyngd, som svetsas fast vid rullarna på insidan av deras mantelytor. Om rulldiametern uppgår till 50 mm, bör varje sådan vikt ha en massa av ca. 300 g.

Såsom schematiskt antytts i fig. 2-8, har det ändlösa driv- bandet utmed större delen av sin längd på den sida som är vänd mot rullarna 4 en yta med relativt liten friktionskoefficient. Bandet innefattar dock åtminstone en sektion, inom vilken denna yta har en högre friktionskoefficient.

Anordningens funktion är följande.

Så snart drivbandet försätts i rörelse, kommer på grund av friktionskontakten mellan detsamma och rullarna 4 de senare att utsättas för en tangentiellt riktad kraft Fuf. Denna överlagras av l- en kraft som alstras av obalansvikten a och betecknas som Fuob. 7805631-60 Denna överlagrade kraft, vilken även kan uppfattas såsom alstrande ett bromsande vridande moment, varierar under ett varvs rotation hos en rulle 4 på det sätt som illustrerats i fig. 3-7. Från utgångs- läget OO (fig. 3) ökar densamma från värdet 0 till maximalvärdet, som uppnås i vinkelläget 900 (fig. 4). Fram till vinkelläget 1800 (fig. 5) sjunker densamma på nytt till 0 för att sedan med omvänt tecken ånyo uppnå sitt maximivärde vid 2700 (fig. 6). Därifrån avtar densamma på nytt till 0 i utgångsläget.

I fig. 7 har den tangentiellt riktade drivkraften Fu visats såsom en funktion av tillhörande transportrulles vinkelläge. Den ovanför x-axeln belägna horisontella linjen c anger storleken hos den kraft vilken måste utövas på en rulle för övervinnande av lager- ; friktionen och av de krafter som alstras av godset ovanpå rullen.

Om kraften Fuob är motriktad den av drivbandet 8 överförda , kraften Euf högre friktionskoefficienten då befinner sig i ingrepp med den aktuella och om den sektion ll av transportbandet som har den transportrullen, så kommer enligt fig. 7 att till rullen överföras en resulterande kraft Fu, vars storlek representeras av avsnittet a hos den övre sinuskurvan. På grund av transportbandets höga frik- tionskoefficient kommer här även det lägsta värdet hos denna kraft att överstiga det minimivärde som erfordras för att försätta rullen i rotation och vars storlek representeras av den förutnämnda linjen c.

Rullen kommer alltså att - trots det åt motsatt håll riktade drivande moment som emanerar från obalansen - försättas i rotation, även om rullen från början stod stilla.

Förhållandena blir helt annorlunda då drivbandets avsnitt 10 med den lägre friktionskoefficienten påverkar en stillastående rulle 4. Till följd av den lägre friktionen blir den utövade tangentialkraften Fu mycket mindre. Detta har illustrerats inom sektion b för den undre kurvan i fig. 7. Upp till värdet c är tyd-' ' i ligen denna kraft otillräcklig för att försätta rullen i rotation.

Om rullen däremot redan roterar, förmår även den del av drivbandet som har den lägre friktionskoefficienten att upprätt- hålla denna rotationsrörelse,eftersom - vilket likaledes framgår av den undre kurvan i fig. 7 - denna kraft inom vinkelområdet 900-2700 överstiger minimivärdet c. _ Den praktiska konsekvensen av de ovan relaterade för- hållandena är följande. När godset står stilla, blir rullarna icke utsatta för någon nämnvärd drivkraft från drivbandet, så länge som denna sektion med den lägre friktionskoefficienten passerar längs rullarna. Detta beror alltså på att de med statisk obalans försedda rullarna åtminstone då och då kommer att befinna sig i 0-läget eller 7893631-6 i ett läge strax intill detta.

Om däremot den anordning vilken stannar upp godset inom stationsområdet ej är aktiverad, kommer godset att passera förbi stationen oberoende av huruvida rullarna 4 står i kontakt med den del av transportbandet som har den högre eller den lägre friktions- koefficienten. Om godset däremot fasthålls inom stationsområdet, sjunker drivkraften till ett mycket lågt värde, förutsatt att den sektion av drivbandet som har den lägre friktionskoefficienten kon- taktar rullarna. När avsnittet med den högre friktionskoefficienten uppträder, ökas visserligen det horisontellt orienterade kontakt- trycket mellan godsenheterna, men denna ökning blir relativt obe- tydlig, eftersom ifrågavarande del av bandet endast behöver dimen- sioneras så, att densamma förmår ånyo försätta rullarna i rotation när spärrverkan upphävts. Denna sektion med den högre friktions- koefficienten kan alltså vara mycket kort i förhållande till driv- bandets totala längd. Avståndet mellan två efter varandra följande sådana sektioner påverkar endast storleken av det tidsintervall som under ogynnsamma förhållanden måste förflyta fram till dess att god- set ånyo sätts i rörelse efter det att spärrverkan upphävts. Så snart detta skett och rullarna på nytt börjat rotera, är även den kraft som alstras av sektionerna med låg friktionskoefficient tillräcklig för att upprätthålla transportrörelsen.

T fig. 8 har schematiskt illustrerats förhållandena vid n. stillastående gods.

Claims (6)

'<1 OD CD (N C\ (AX I C\ Patentkrav

1. l. Rulltransportör, vars transportrullar drivs genom friktions- kontakt med ett ändlöst drivband och som innefattar ett eller flera stationsområden,inom vilka transportrörelsen kan avbrytas, k ä n n e t e c k n a d av att den yta hos drivbandet (8) som är vänd mot transportrullarna (4) innefattar sektioner (10, ll) med -inbördes olika stora friktionskoefficienter och att de rullar (4) vilka befinner sig inom ett stationsområde är centriskt lagrade men försedda med en obalansvikt (5), varvid friktionen mellan de sektioner av bandet (8) som har den lägre friktionskoefficienten och rullarna (4) är så vald, att den av bandet (8) till rullarna (4) överförda kraften är mindre än den motriktade kraft som emanerar från obalans- vikterna (5) men likväl tillräckligt stor för att upprätthålla ro- tation hos redan roterande rullar, varjämte friktionen mellan bandets sektioner (ll) med den högre friktionskoefficienten och rullarna (4) är så vald, att den av bandet till rullarna överförda kraften alltid överstiger den motriktade kraft som alstras av obalans- vikterna.

2. , Rulltransportör enligt krav l, k ä n n e t e c k n a d av att drivbandet (8) hålls tryckt mot rullarna (4) av särskilda tryckrullar (6, 7).

3. Rulltransportör enligt krav 2, k ä n n e t e c k n a d av att tryckrullarna (6, 7) befinner sig mellan transportrullarna (4).

4. Rulltransportör enligt krav l-3, k ä n n e t e c k n a d av att tryckrullarnas (6, 7) kontaktkraft är reglerbar.

5. Rulltransportör enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a d av att tryckrullarna (6, 7) är fästa vid länkarmar, belastade av fjädrar (12).

6. Rulltransportör enligt något av föregående krav, k ä n n e- t e c k n a d av att avståndet mellan två varandra efterföljande sektioner (ll) med hög friktionskoefficient hos transportbandet ungefärligen motsvarar stationsområdets längd i transportriktningen. ANFURDA PUBLIKATIONER: