SE423613B - Sett for behandling av ett block av en elast i form av en sampolyesterpolymer for bildande av en tryckfjeder - Google Patents

Description

7810041-9 polyesterpolymer kan behandlas för åstadkommande av en produkt, vilken kan utnyttjas såsom en tryckfjäder i tillämpningar där kraften som pålägqes fjädern är till- räckligt stor för att komprimera fjädern väsentligt mer än 10%. Med andra ord är ändamålet att åstadkomma en tryckfjäder av en sampdyesterpolymer, vilken ej kommer .att bli väsentligt permanent deformerad, då den arbetar under sådana förhållanden att fjädern komnrimeras väsent- ligt mer än 10%. I enlighet med uppfinningen uppnås detta genom härdning av ett block av en elast av en sampolyester- polymer och förkomprimering av blocket genom pålägqande av en kraft på blocket, vilken är tillräcklig för att komprimera blocket i en utsträckning som överstiger 30% av dess tidigare dimension mätt i riktningen för den pâlaqda kraften.

En användning av elastfjädrar har varit i draganord- ningar på tåg. Vid sådana tillämpningar är det känt att É utnyttja metallplattor, som är förbundna med var sin sida av elastkudden för att därigenom uppnå väsentligt förbätt- Q rad kapacitet hos kudden, se exempelvis de amerikanska E patenten 2 713 483 och 3 227 288. Vid de elastmaterial som tidigare vanligen utnyttjats kan man erhålla en god förbindning mellan kudden och en metallplatta med hjälp av kommersiellt tillgängliga lim. Det har emellertid ej varit möjligt att finna ett bindemedel som ger en tillfreds- ställande förbindning med sampolyesterpolymerer av det slag som angivits ovan.

Med utnyttjande av uppfinningen kan en fjädrande enhet av en sampolyesterpolymer tillverkas genom att man placerar ett par med ett flertal öppningar försedda plattor på motsatta sidor av ett tidigare förkomprimerat block och pålägger en andra förkomprimerande kraft på blocket och plattorna, vilken kraft är tillräcklig för att bringa sam- polyesterpolymeren att flyta in i öppningarna i plattorna och bilda en mekanisk förbindning mellan blocket och platt- orna. Plattorna kan vara utförda med utsprång intill öpp- 7810041-9 ningarna för att förbättra den mekaniska förbindningen mellan plattorna och blocket, då fjäderenheten monteras.

För att ytterligare öka den kraftupptagande kapaciteten hos en sådan elastfjäder uppruggas ytorna hos plattorna som anligger mot kudden, exempelvis genom sandblästring.

Andra egenskaper hos uppfinningen kommer att framgå av den följande beskrivningen.

Fig. l är ett flödesschema illustrerande sättet för tillverkning av en tryckfjäder av en elast i form av en sampolyesterpolymer i enlighet med uppfinningen.

Fig. 2 är en sektion genom en form i vilken blocket av sampolyesterpolymer gjutes.

Fig. 3 illustrerar schematiskt íörkomprimering av det härdade blocket.

Fig. 4 är en sidovy över den resulterande tryck- fjädern.

Fig. 5 är en planvy illustrerande en platta av ett par metallplattor som utnyttjas för åstadkommande av en fjäderenhet i konbination med elastblocket av sam- polyesterpolymer.

Fig. 6 är en tvärsektion längs linjen 6-6 i figur 5.

Fig. 7 är en sidovy över den resulterande fjäderen- heten.

Fig. 8A är en del av en planvy illustrerande en al- ternativ utföringsform av plattan enligt figur 5.

Fig. BB är en tvärsektion längs linjen 83-8B i figur SA.

Fig. 9A är en del av en planvy illustrerande en annan utföringsform av plattan enligt figur 5.

Fig. 9B är en tvärsektion längs linjen 9B-9B i fi- gur 9A.

Fig. 10A är en planvy illustrerande ytterligare en annan utföringsform av plattan enligt figur 5.

Fig. lOB är en tvärsektionsvy längs linjen l0B-lOB i figur 10A. I 7810041-9 Pig. ll är en sidovy över den resulterande tryck- fjädern som erhålles vid utnyttjande av plattan enligt figur 10A och l0B.

Den följande detaljbeskrivningen är avsedd att underlätta förståelsen av uppfinningen men får ej tolkas som begränsande för skyddsomfånget för patentet, vilket är avsett att täcka den generella uppfinningstanken o- beroende av hur utförandet varieras till formen eller vilka tillägg eller ytterligare förbättringar som göres.

Den ovan omnämnda sampolyesterpolymeren erhålles vanligen i tablettform för användning vid gjutning eller strängsprutning. Som visas överst i figur l avser.det första steget bildandet av ett förformsblock av materialet.

Vid små sektioner kan detta ske genom strängsprutning av en stång av materialet och delning av stången i individuel- la block. För större sektioner blir storleken och kapaci- teten hos den erforderliga strängsprutningsutrustningen o- realistiska och därför blir gjutning av sådana sektioner mer praktisk.

För gjutningsändamål smälts tabletterna genom uppvärm- . ning till 165-232°C. Enligt uppfinningen placeras det smäl- ta materialet i en form 10 och medan sampolyesterpolymeren hårdnar pålägges ett yttre tryck på materialet. Vid den illustrerade utföringsformen pålägges trycket på den cent- rala ytan av vad som kommer att utgöra det gjutna blocket.

Således sträcker sig i figur 2 en vikt ll genom en central öppning 12 i den övre delen av formen l0, vilken vikt är fri att röra sig genom denna öppning i vertikalled. Denna vikt pâlägger således ett tryck på det centrala området av sampolyesterpolymermaterialet l3, vilket är under hårdnande i formen. Tryckkraften kan även erhålles på annat sätt, exempelvis med hjälp av fjädrar, såsom alternativ till gravitationens verkan på en vikt. Trycket kan även påläggas ¿ andra ytor och ej nödvändigtvis på en begränsad del av E frontytan. 7810041-9 Huvudändamâlet med påläggande av detta tryck medan materialet är under hårdnande är att eliminera eller åt- minstone minska problemet med håligheter i det resulteran- de blocket. Då tjocka sektioner av sampolyesterpolymeren gjuts är det relativt vanligt att sådana håligheter upp- står. Detta har sin grund i det faktum, att det centrala partiet av materialet i formen kommer att förbli smält efter det att de yttre partierna hårdnat, och att materialet krymper då det kallnar. Den yttre formen skapas först och eftersom materialet i centrum därefter hårdnar inom den etablerade formen resulterar krympning av materialet i centrum, då detta hårdnar, i uppkomsten av håligheter. Sådana håligheter kommer att kvarstå i den slutliga fjädern och är skadliga för denna. Genom påläggan- de av tryck, såsom beskrivits ovan, kommer håligheter att vara mycket sällsynta om överhuvudtaget förekommande.

En andra fördel som uppnås medelst påläggande av detta tryck på materialet är, att vikten ll bildar en sockel 15 i änden av blocket av hårdnat material. Vid vis- sa tillämpningar utnyttjas ett flertal elastfjädrar stap- lade på varandra, såsom exempelvis i fjädern hos dragan- ordningen hos en järnvägsvagn. Den intilliggande fjädern har ett utsprång med motsvarande form, vilket skjuter in i sockeln. Härigenom kommer fjädrarna att hållas inriktade i linje med varandra. Formen 10 i figur 2 är härför försedd. med en urtagning 16 i bottenytan. Det smälta materialet fyller denna urtagning och bildar ett ursprâng 17 vid änden av materialblocket. Utsprånget 17 har givetvis en storlek som passar i sockeln 15 hos en intilliggande fjäder.

Som framgår av figur l härdas materialet sedan det har formats till ett block, såsom 18. Den temperatur som utnyttjas kommer att variera med det speciella materialet i fråga och kommer för HYTREL 5550 att vara ca l2l°C, vilken temperatur skall upprätthållas under åtminstone 64 timmar. Uppfinnaren har utnyttjat så långa härdnings- 7810041-9 tider som l80 timmar och anser att karakteristikorna därigenom blir något bättre. En kortare härdningstid kan utnyttjas men uppfinnaren anser, att karakteristikor- na hos den slutliga fjädern blir bättre om härdningstiden är åtminstone 50 timmar. Det förefaller som om en längre härdning resulterar i en slutlig fjäder som är mer fjädran- de, dvs den slutliga fjädern återtar sin form bättre sedan fjäderbelastningen avlägsnats. Uppfinnaren är ej helt säker på vad som sker under härdningen men anser, att det sker en kristalltillväxt som ett resultat av härd- ningen. Härdningen bör utföras kort efter det att blocken har gjutits.

Av figur l framgår att nästa steg i processen är att förkomprimera det härdade blocket. Detta utföres på det sätt som schematiskt illustreras i figur 3. En platta 20 anordnas vid en sida av det härdade blocket 18. Denna platta har ett utsprång 21 med en storlek som passar i sockeln 15 för att bibehålla formen hos sockeln. Vid den motsatta ytan hos blocket är en platta 22 anordnad, vilken har en urtagning 23 med en storlek avsedd att mottaga och bibehålla formen hos utsprånget l7 hos blocket. En kraft F pålägges på de båda plattorna på sådant sätt, att den tenderar att komprimera blocket. Uppfinnaren anser att denna kraft skall vara tillräcklig för att komprimera blocket i axiell riktning i en sådan utsträckning, att storleken hos blocket i den axiella riktningen reduceras med åtminstone 30%. Den axel som avses vid utnyttjande av termen axiell riktning är en axel som är vinkelrät mot de två blockytorna som står i kontakt med plattorna 20 och 22. Bättre prestanda hos den slutliga fjädern erhålles om storleken av kompressionen är väsentligt större. Hit- tills utförda tester indikerar att den optimala förkomp- rimeringen med alla faktorer beaktade ligger vid ca 50%.

Med avseende endast på âterfjädringsegenskaperna hos den slutliga fjädern'blir karakteristikorna hos elasten 7810041-9 än bättre om förkomprimeringen ligger inom området 90- 94%. Detta är emellertid vanligen ej speciellt praktiskt, eftersom den axiella längden hos det förformade blocket som krävs för erhållande av denna storlek av förkompression nödvändigtvis är lång och att blocket innan förkompressionen har formen av en pelare. En sådan pelare är svår att för- komprimera. Om den ej är av pelarform utan har en relativt stor tvärsektionsyta sett vinkelrätt mot nämnda axel blir den kraft som erfordras för uppnâende av en förkompression på 90-94% över en sådan stor tvärsektionsyta astronomiskt stor.

Förkompressionen behöver ej bibehållas under någon längre tidsperiod. Hittills har förkompressionen skett i en press. Pressen arbetar därvid i en riktning för att tvinga plattorna 20 och 22 mot varandra. Då den avsedda storleken av förkompressionen har uppnåtts stoppas pres- sen och reverseras den för att avlägsna kraften F från blocket och frigöra blocket för uttagande. Kraften F på- lägges således endast under den tid som krävs för att stop- pa och reversera pressen. Uppfinnaren anser att väsentligen samma resultat skulle erhållas genom påläggande av kraften F i form av en momentant pålagd impuls, men detta har emel- lertid ej varit avsikten.

Fyra av de resulterande fjädrarna 25 och 25' illust- reras i figur 4. Belastningsytorna hos varje fjäder är försedda med metallplattor 26, vilka är förenade därmed exempelvis med hjälp av ett lämpligt bindemedel om ett sådant kan erhållas. Varje fjäder har en sockel 15 och ett utsprâng 17. Såsom visas är utsprânget hos fjädern 25 be- läget i sockeln hos fjädern 25'.

Givetvis är sockeln l5 och utsprånget 17 ej väsentliga delar vid tillverkning av en fjäder. Formen behöver således ej vara försedd med en urtagning 16. I detta fall och om plattorna 20 och 22 är fullständigt plana (utan utsprång 21 och urtagningar 23) kommer be- lastningsytorna hos den resulterande fjädern(med vilka 7810041-9 8 ytor plattorna 26 är förbundna i fig. 4) att vara fullstän- digt plana. Fastän vikten ll alltjämt kommer att ha bildat en nedtryckning i den övre ytan hos förformen, kommer denna ned- tryckning att ha försvunnit som ett resultat av förkompres- sionssteget.

De resulterande elastfjädrarna kan utnyttjas med gott resultat såsom fjädrar i draganordningar. Exempelvis utnytt- jar den i det amerikanska patentet 3,74l,406 illustrerade draganordningen elastfjädrar. Andra tillämpningar kan vara kranstötdämpare, bilstötdämpare, stötupptagare som utnyttjas i samband med överföringstransportörer, kuddar under maskiner för att dämpa överföringen av stötar som alstras av maski- nerna under deras arbete, etc.

Då det har visat sig svårt att vid elastfjädrar å- stadkomma säkra förbindningar mellan elastmaterialet och er- forderliga ändplattor, till följd av att tillgängliga binde- medel ej fäster vid elaster av sampolyesterpolymertyp, be- skrivs nedan såsom exempel några olika metoder som kan ut- nyttjas för åstadkommande av säkra förbindningar mellan elast- fjädrar och önskade ändplattor. Dessa exempel har endast med- tagits för att visa att uppfinningen kan realiseras i prak- tiken för åstadkommandet av för praktisk användning avsedda fjäderenheter.

Då fjädrar enligt uppfinningen skall utnyttjas i drag- anordningar är det mycket betydelsefullt att binda plattorna säkert vid fjädrarna. Härför kan plattorna utföras med ytore- gelbundenheter vid den ytan hos dessa som skall bringas i kon- takt med fjädern, vilka oregelbundenheter formar ansatser el- ler steg, som bildar vinkel med ytan. Dessa oregelbundenheter kan bestå av öppningar i plattorna, utåtriktade utsprång från plattans yta eller båda. Kombinationen av plattorna och den förkomprimerade fjädern kan därvid komprimeras en andra gång tillräckligt för att bringa sampolyesterpolymeren att flyta om- kring nämnda oregelbundenheter och mot nämnda ansatser eller steg.

En utföringsform illustreras i fig. 5 och 6. En me- tallplatta 26' är försedd med ytoregelbundenheter, generellt 7810041-9 9 betecknade 27, vilka är utpressade från eller pressgjutna tillsammans med plattan 26'. Plattan är även försedd med ett utsprång 29, vilket har formen av en delsfär snarare än en cylinder, som utsprånget 17 i fig. 4, fastän det utför samma funktion.

Oregelbundenheterna 27 innefattar vardera ett ring- format utsprång 30, vilket sträcker sig utåt, och en öppning 28, som sträcker sig igenom utsprånget och plattan. Ut- sprången 30 kan vara kontinuerliga delar av plattan 26' såsom visas eller bestå av ett flertal sektioner, varvid de kan vara svetsade eller på annat sätt förbundna med plattan 26' i stället för att vara utförda som en del av denna med hjälp av stansningsoperationer.

Det föredrages att utföra utsprången 30 något vid- gade utåt vid deras yttre ändar, såsom visas, för att för- bättra den mekaniska bindningen. De yttre delarna kan även vara skurna och böjda för åstadkommande av en grov kant liknande den som visas.

Nio förbindningselement 27 är visade i fig. 5, vil- ka är belägna på inbördes samma avstånd från varandra och på samma radiella avstånd från utsprånget 29. Antalet_och avståndet mellan elementen 27 kommer givetvis att vara beroende av storleken hos plattan 26' och användningen av denna. _ Omkring varje öppning 28 bildar metallen i plattan 26' och i utsprånget 30 en ansats eller ett steg, som bil- dar vinkel med ytan 26'a hos plattan, varvid ytan 26a är den som kommer att stå i kontakt med elastfjädern. På i liknande sätt bildar periferin hos utsprånget 30 en sådan vinklad yta eller steg.

För bildande av en fjäderenhet eller sammansatt an- ordning 31 gjuts ett block av sampolyesterpolymer i form av en cylinder utan sockeln 15 och utsprånget 17. Det här- das och förpressas, såsom schematiskt illustreras i fig. 3, mellan ett par motsatt belägna plana ytor (dvs. utan ut- språng 21 och urtagning 23). Denna förkompression skall åter ske till ett värde överstigande 30% av längden hos blocket i gjutet tillstånd. Efter förkompressionen placeras 7810041-9 10 det mellan ett par plattor. Den i figur 7 illustrerade topplattan motsvarar den i figur 5 och 6 illustrerade plattan 26'. Den undre plattan 50 är identisk med denna med undantag av att utsprången 30 sträcker sig från motsatt yta hos denna, dvs mot det förkomprimerade blocket.

En andra komprimerande kraft F' pålägges axiellt på en- heten eller den sammansatta anordningen som bildats av plattorna och blocket, vilken kraft är av tillräcklig storlek för att bringa elasten av sampolyesterpolymertyp att flyta omkring utsprången 30, in i öppningarna 28 och i kontakt med de vinklade ytorna. I praktiken har upp- finnaren bringat denna andra kompression att vara till- räckligtstor för att reducera den sammansatta anordningen till samma tjocklek som den till vilken den komprimerades under det första förkompressionssteget. Efter avlägsnandet av varje förkompressionskraft återtar den väsentligen sin tjocklek. Generellt har uppfinnaren funnit, att den er- forderliga storleken hos kraften F' är större än den kraft F som utnyttjades under den första komprimeringen av blocket 18.

Vid exempelvis utnyttjande av ett icke komprimerat block av sampolyesterpolymer med en diameter på 86,36 mm och en längd på 86,36 mm pålägges en tillräcklig för- kompressionskraft för att reducera dess längd till 25,4 mm.

Detta kräver en total kraft på ca 890 000 - 980 000 N. Då denna förkompressionskraft avlägsnas återgår blocket till en längd på ca 50,8 mm. Sedan plattorna har anordnats mot motstâende ytor hos blocket förkomprimeras detta en andra gång i sådan utsträckning, att längden för den sammansatta anordningen åter blir 25,4 mm. Detta kräver en total kraft på ca l 068 000 - l ll2 000 N. Det är under denna andra förkompression som plattorna blir låsta vid elast- fjädern. Då kraften åter avlägsnas blir längden hos den sammansatta anordningen åter ca 50,8 mm.

På grund av de begränsningar som de för uppfinnaren tillgängliga anoroningarnahar medfört har uppfinnaren 7810041-9 > ll -format fjäderenheterna 31 i två steg, såsom beskrivits ovan, dvs ett förkompressionssteg för åstadkommande av elastfjädern följt av ett kompressionssteg för att för- binda fjädern med plattorna. Med lämplig utrusnting är det emellertid möjligt att kombinera dessa båda steg i en enda operation. Således kan det härdade blocket av sampolyesterpolymer alltjämt icke komprimerat placeras mellan två plattor (såsom 26' och S0) och en komprimeran- de kraft påläggas på den sammansatta anordningen, vilken kraft är tillräcklig för att komprimera blocket i en ut- sträckning som överstiger 30% av dess ursprungliga längd.

Detta enda kompressionssteg skuller verka till att både 1) ändra karaktären hos sampolyesterpolymeren för att göra den lämplig att utnyttjas som en tryckfjäder, och 2) bringa sampolyesterpolymeren att flyta omkring ut- sprången (exempelvis 30) och in i öppningarna (exempelvis 28) för åstadkommande av en mekanisk förbindning mellan polymeren och plattorna.

I praktiken har uppfinnaren funnit det lämpligt att vid formning av en fjäderenhet 31 rugga upp ytorna hos plattorna 20, 22, 26' och 50, vilka står i kontakt med blocket 18 för att bidra till att hindra blocket från att flyta längs plattorna. Uppruggningen kan åstadkommas genom sandblästring av plattytorna. Uppruggningen av plattorna är ett sätt att erhålla kontroll över den res- ulterande tryckfjädern. De uppruggade plattorna fasthåller blocket, vilket resulterar i en tryckfjäder med större komprimeringsstyrka.

Elastmaterialet av sampolyesterpolymertyp i blocket 18 är hastighetsberoende, dvs momentan kompression av den resulterande fjädern (vilket uppträder vid fjäderverkan) kommer ej att resultera i en permanent deformation.

Uppfinnaren betraktar för närvarande plattor enligt figur 5 och 6 som varande att föredra vid beaktande av alla faktorer. Dvs hänsyn måste tagas till praktiska aspek- ter på kostnad, tillverkningsteknik, etc, såväl som på de 7810041-9 12 bästa möjliga ytoregelbundenheter som kan utnyttjas för erhållande av den mekaniska förbindningen mellan plattor- na och elastfjädern.

Emellertid kan andra former av mekanisk låsning ut- nyttjas vid uppfinningen. I figur SA och BB visas en al- ternativ utformning av plattan. Här är plattan 26 försedd med ytoregelbundenheter generellt betecknade med 27', vil- ka var och en innefattar en öppning 28' och ett i riktning utåt utskjutande utsprång 30'. Utsprângen 30' bildar steg eller ansatser, vilka bildar vinkel med plattans yta. Ut- språnget 30 har två eller flera perforeringar 34. Då plat- tan utnyttjas för åstadkommande av en fjäderenhet 31, så- som visas i figur 7, bringar kompressionskraften F' elast- materialet att flyta in i och omkring utsprången 30' och in i perforeringarna 34. Elastmaterialet sonxpressas in i perforeringarna 34 bidrar till att bibehålla den slutliga kombinationen av plattorna och kudden. En liknande effekt uppnås med hjälp av avsmalningen av väggarna som bildar öppningen 28'. _ _ 3 Figur 9A och 9B illustrerar andra alternativa ut- z föringsformer för erhållande av ytoregelbundenheterna. Vid ytoregelbundenheten 27" finns en generellt kvadratisk öpp- ning 35 i plattan 26"'. Vid motsatta sidor om denna öpp- ning finns av utsprången 36 och 37 i plattan bildade trian- gulära inpressningar. Plattan 26"' skulle ha ett flertal sådana ytoregelbundenheter 27" anordnade på inbördes av- stånd omkring denna. Då plattan utnyttjas för åstadkommande av en fjäderenhet 3l enligt figur 7 flyter elasten av sam- polyesterpolymer in i öppningen 35 och in i urtagningarna, som definieras av utsprången 36 och 37, för åstadkommande V av en mekanisk låsning. Sidorna av öppningen och utsprången E 36 formar steg eller ansatser, vilka bildar vinkel mot ytan hos plattan, som står i kontakt med elastfjädern.

I denna utföringsform finns även en variation visad enligt vilken öppningen 35 har uteslutits och utsprângen 36 och 37 har ersatts av utsprången 38 respektive 39. En 7810041-9 13 eller flera perforeringar 40 kan vara anordnade i vart och ett av utsprången 38 och 39 för att förbättra den mekaniska läsningen mellan plattan 26' och fjädern 25, då fjäderenheten 3l enligt figur 7 sammansättes. Fastän utsprângen 38 och 39 har visats belägna vinkelförskjutna relativt varandra, kan de vara radiellt inriktade såsom utsprången 36 och 37. Givetvis kan ett flertal sådana yt- oregelbundenheter utnyttjas.

Andra liknande ytoregelbundenheter kan formas i eller anbringas vid plattorna och utnyttjas för att sam- verka med fjädern 25 för att bilda en säker, mekanisk lås- ning vid plattorna 26' och 26" vid formning av en fjädran- de enhet eller sammansatt anordning 31. De olika utförings- formerna enligt figur 5-9 har endast visats såsom före- dragna exempel på uppfinningen.

Då en serie fjädrar utnyttjas i kombination, såsom illustreras i figur 4, och då plattor med ytoregelbunden- heter utnyttjas vid tillverkning av fjädrar, kan det vid vissa utföringsformer vara fördelaktigt att utnyttja en enda sådan platta mellan intilliggande fjädrar, i stället för ett par plattor 26, såsom illustreras i figur 4, dvs fjädrarna på båda sidor om denna enda platta skall båda vara förbundna med densamma. Den enda plattan skulle ha orgelbundenheter som gör mekaniskt ingrepp med båda elast- fjädrarna av sampolyesterpolymertyp mellan vilka den är be-“ lägen. I figur 10A och lOB illustreras en annan alternativ utföringsform för åstadkommande av ytmegelbundenheter i en enda platta 52, vilken är speciellt utförd för att anordnas mellan intilliggande fjädrar. Plattan 52 har en serie in- bördes vinkelförskjutna ytoregelbundenheter 54, var och en innefattande en öppning 56 och antingen ett uppstående utsprâng 58 eller ett nedåt utskjutande utsprång 60.

Eftersom plattan 52 är speciellt anpassad att utnyttjas mellan två intilliggande fjädrar föredrages att utnyttja samma antal utsprång 58 och 60 radiellt och vinkelförskjut- na, såsom visas i figur l0A och l0B, så att samma fasthåll- 7810041-9 14 ningskraft utövas av plattan på de intilliggande fjädrar- na. Fastän detta ej visats kan vart och ett av utsprången 58 och 60 vara försett med perforeringar, såsom perfore- ringarna 40 i figur 9A och 9B, för att förbättra den me- kaniska läsningen.

Då plattan 52 utnyttjas för åstadkommande av en fjäderenhet kommer elasten av sampolyesterpolymertyp hos varje fjäder att flyta in i öppningarna 56 och omkring ut- sprången 58 och 60 för åstadkommande av en mekanisk lås- ning. Sidorna hos öppningen och utsprången 58 och 60 bil- dar steg eller ansatser i kontakt med elastfjädrarna.

Figur ll illustrerar en flerskiktskompressionsenhet bestående av formfjädrar 62, 64, 66 och 68. Den övre fjä- dern 62 och den nedre fjädern 68 har metallplattor 70 respektive 72 förbundna därmed. Dessa yttre plattor 70 och 72 är utförda med ytoregelbundenheter S4 på enbart den ena sidan för åstadkommande av mekanisk låsning med elastfjädern på denna sida.

Metallplattor 52 är anordnade mellan och förbundna i med intilliggande fjädrar 62, 64, 66 och 68. Varje metall- platta 52 har såsom förklarats ovan i samband med figur 10A, l0B en serie oregelbundenheter 54 samverkande med in- tilliggande fjädrar för att förbättra den mekaniska lås- ningen.

Metallplattan 52 i figur 10 och ll är ej begränsad till den speciella form av ytoregelbundenheter som visas.

Exempelvis kan alternativa former, såsom de som beskrivits i samband med figur 5-9, lika väl utnyttjas i stället för oregelbundenheterna 52. Utföringsformen enligt figur 10 och ll visas endast såsom icke begränsande exempel.

Claims (6)

7810041-5 15 Patentkrav

1. l. Sätt för behandling av ett block av en elast i form av en sampolyesterpolymer med en bestämd axiell längd för bildande av en tryckfjäder, som vid senare an- vändning ej kommer att erhålla någon väsentlig permanent deformation även om en kraft pålägges axiellt därpå, vil- ken kraft förmår komprimera fjädern i högre grad än vad som normalt erfordras för att ge en permanent deformation i axiell led, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda block härdas, att en axiell kraft pålägges på blocket, vilken kraft förmår pressa samman nämnda block mer än 30% av den axiella längden, och att nämnda kraft avlägsnas från blocket.

2. Sätt enligt krav l, varvid blocket har två ytor, vilka bildar väsentligen rät vinkel mot nämnda axel, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda axiella kraft på- lágges över hela dessa ytor.

3. Sätt enligt krav l eller 2, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda härdning utföres under en period överstigan- de 50 timmar innan blocket pressas samman.

4. Sätt för tillverkning av en tryckfjäder enligt krav l, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda block tillverkas genom gjutning av nämnda sampolyesterpolymer till ett block, varvid ett yttre tryck pålägges ett yttre parti av detsamma under det att sampolyesterpolymeren hårdnar_

5. Sätt enligt krav 4, k ä n n e t e c k n a t av att nämnda tryck pålägges endast det centrala området av en yta hos nämnda yttre parti.

6. Sätt enligt krav 4, k ä n n e t e o k n a t av att nämnda tryck pålägges över en hel yta av nämnda yttre parti.