SE421151B - Kommunikationsstyrenhet i ett databehandlingssystem - Google Patents

Description

.7900021-2 Föreliggande uppfinning ástadkonner en lösning på dessa problem genom att hela konnunikationsstyrenheten integreras i huvudsystenets CPU-enhet. Detta ástadkonnes genon att nan placerar nikrokoden för konnunikatíonslinjestyrningen i det ordinarie styrninnet för CPU-enheten och att nan utnyttjar en höghastighetskanai, son även används för andra in-ut- enheter sàson skiv- och bandstationer, för signalöverföring mellan CPU-enheter och de olika konnunikationslinjernas adapterenheter. “ En höghastighetshussadapter är anordnad son ett gränsonrade mellan denna högnastighetskanal och konnunikationslinjernas lághastighetsadaptrar. - - En ytterligare fördel ned föreliggande uppfinning uppnås därigenom att bögnastighetsbussadaptern astadkonner ett gransonràde son stimulerar en konventionell konnunikationsstyrenhet, varigenom sådana konventionella laghastignetsadaptrar, son använts i tidigare system, kan användas oförändrade. _ Uppfínningens närmare kännetecken franga av de bifogade patentkraven.

Uppfinningen konner nu att beskrivas i salband ned figurerna.

Fig. 1 är ett blockdiagran för en konnuníkationsstyrenhet enligt föreliggande uppfinning.

Fig. 2 är ett blockdiagran son visar ett antal styrninnen i ett bassysten enligt föreliggande uppfinning.

Pig. 3 är ett blockdiagran som visar ett utvidgat syster jämfört ned systemet enligt fig. 2. rig. ü är ett hlockdiagran son visar ett antal detaljer i konnunikationsstyrenheten enligt föreliggande uppfinning.

I den efterföljande beskrivningen används en terninologi vars betydelse frangar av litteraturen för a datakonnunikationsteknik, se t.e:. !IBfl Syster/370 Bodel 115 Terminal Adapter Type I Model II,~GA'33-3007' sant 'IBH Synchronous Data Link Control, General information, GA 27-3093'. in Pig. 1 visar en integrerad konnunikationsadapter (ICA) i ett databehandlingssysten ned en basprocessorennet 1, ned ett lokallinne 2, styrninne 3 och en höghastighetsbnssledníng 5.

Höghastighets~bussledningenf5 är förbunden led ett flertal typer av adaptrar 7-10 via adaptergränssnittet 6. Adaptrarna 6-8 son äro anslutna till gränssnittet kan vara specialiserade adaptrar sàson för skivlinne eller bandregister, eller de tan vara standardhlock- eller 7900021-2 bitgruppmultíplex-kanaladaptrar. Adapter 7, i enlighet ned föreliggande uppfinning, är en integrerad kommunikationsbussadapter (BA) och ansluter en làghastighets-bussledning 12 (PIO-buss) till databehandlingssystelets hñghastighets-bussledning 5 via ett gränssnitt 6. Lághastighet PID-bussen 12 är ansluten till ett flertal gemensamma kommumikationsadaptrar (CCA) 11, vilka är var och en anslutna till ett respektive linjegränssnitt för diverse typer av kommnnikationslinjer.

Bussadaptern 7 kan dessuton anslutas till automatisk uppringningsenhet-(ACU)-gränssnitt 1ß.

ICA-bussadaptern (BA) 7 ger en länk mellan diverse konnunikationslinjefaciliteter (sason 11 och 1ß) och en transparent integrerad kommunikationsstyrare (ICC)(fl), inbyggd i has-databehandlingssystemets CPU, 1. En uppsättning styr- och avkänningsinstruktioner Samt fälla- funktioner styr kommunikationen mellan frontnaskinvaror och konnunikationsnikrokoden son är befintlig i CPU.

Fällmekanismen möjliggör att behandla fållanhàllanden enligt deras prioritet, d.v.s. i enlighet med den nivå som fällanhàllan innehar. En fällanhàllan tvingar styrning att överföras till en särskild modul i bas-systemets mikrokodstyrminne. En fälla förekommer for varje tecken som överförs eller mottas. Dessutom har ICA-bussadaptern 7 ett antal funktioner inbyggda fór att halla stórningen med CPU för ingàng/utgángs-instruktioner pá PIO-bussen nere till ett mininun. Följande funktioner genomförs av bussadaptern utan hjälp från den integrerade konmunikationsstyraren i CPU: 1) avhrottserkännande på PIO-bussen 2) selektering av avhrottsprioritet 3) översättning av avbrottsniváer till adnpteradresser A) läsning av linjeadnpterns grundläggande status/tillstànd 5) analys av grundläggande-statusen/tillståndet 6) läsning av en databitgrupp Erin linjeadaptrarna 7) skrivning av en datahitqrupp till linjeadaptrarna 8) exekvering av nikrokod som initieras av en PIO-instruktion. lnrenserade tenenniëaëieesëšuere Den integrerade konmunikationsstyraren, ICC(ß), är en integrerad del av bas-CPU:n, och använder sanna CPU nikrokodfaciliteter för avbrott och I/0-instruktionstolknimg som övriga funktioner i basdatorsystemet, men dessutom innehåller den fyra moduler: en kanalservicefacilitet'(ü5), en synkron datalänkstyrd facilitet (42), en binär synkron (BSC) linjestyrfacilitet (01) och en start/stopp-linjestyrfacilitet (40), som är helt dedikerade till den integrerade konnunikationsadaptern (ICA). rig. 2 visar de fundamentala ICC-grânssnitten och fig. 3 visar ICC med sambandsprocedur-SDLC-faciliteten.

ICC utgöres av mikrokod befintligt i CPU-styrminnet. När naskinvaror alstrar fällor, engageras de olika ICn-dedikerade faciliteterna i CPU:n i enlighet därmed. 7900021-2 ICC-faciliteterna använder avkânning- och styrfaciliteten hos bas-systemets gemensamma integreradkanal för dataöverföring till och fràn ICA-bussadapterns gränssnitt.

Den vitala informationen för varje underkanal, d.v.s kommunikationslinje bibehàlles i ett enhetsstyrord (OCH) om 32 bitgrupper i lokalninnet 2. Dessutom är en del av huvudminnet reserverad för ICC för användning som UC?-Eörlängningsfält, innehållande ytterligare inforlation för SDLC-operationer, en area för intern linjetestning, en tabell för avkodning och översättning av heordringar, en tabell för avkodning och översättning av tecken. och en spárarea.

Lokalminnet innehåller också ett antal ICC-funktioner och arbetsregister, såsom för att spara, Eör dynamisk visuell presentation och för loggfunktioner, och en adapterabetsarea 33. I adapterarbetsarean finns adapter- och kanaladresser, registret för operationsstyrningen av BA, och registren för SDLC-funktionerna.

UC! innehåller diagnostiska flaggor, vilka används för att styra spárning, dynamisk indikering och diagnostik- och testfunktioner. Dessa flaggor äro helt och hållet styrda av ICC-nikrokod. När diagnostik- eller testfunktíoner är aktiva, kommer den associerade underkanalen att verka upptagen till systemet. Om ett start-I/0-beordring ges, kommer det initierade tillståndet att indikera 'upptagen'.

Ett sekundärt avbrott alstras då funktionen avslutas för att ändra enhetstillstandet till 'slut'. De interna diagnostiska linjetest, vilka testa linjegränssnitt samtidigt med norlaloperation på övriga linjer, testa maskinvara i SDLC-operationer ocksâ.

UCW innehåller dessutom en beordringskod och en flagga för hopp-i-kanal-programmet (TIC)-heordringen. De grundläggande kanalbeordringar är: N00? (blindbeordrinq) SÅDX avkânna sätt-arbetssätt (endast för BSC och SDLC) ring-upp aktivera spärra förhindra (endast start/stopp,S/S) förbereda avfràgning bryt (endast S/S) läs skriv Dessutom indikeras när ingen beordring är aktiv.

Beordringarna förhindra, förbereda, avfràgning, bryta, läs och skriva, fordra att linjen är aktiverad före exekvering. lll 'q v fn w 7900021-2 För SDLC-operation är beordringarna: skriv läs N00? (blindheordring) avkänna skriv-PID läs-PIU hopp-i-programmet (TIG) auto-avfràgning kontroll-SCB avfragning avkänna-SCB kontakt-avfrágning sätt-arbetssätt aktivera ring-upp spärra ßeordringarna kontroll-SCB, auto-avfràgning, avkånna-SCB, kontakt-avfràgning, läs, skriv, läs-PIU, skriv-PIU och fraga fordra att linjen är aktiverad före exekvering.

UCI:t för varje linje inkluderar indikatorer för: icke användbar (linje ej installerad) a ' underkanal arbetande (en S10-beordring lyckades och inget avbrott ligger och väntar) primärt avbrott väntar (ett slut-tillstànd ar tillgängligt pá systenet) avloggning under avvaktan.

Det innehåller vidare adresserna till ICA-bnsadaptern, ICA-kanalen och var och en av dennas organ sant en avkanninqsbitgrupp, vilken indikerar: beordring avslagen intervention fordrad utrustningkontroll datakontroll överkßrning förlorad data tid-ut och dessutom enhet- och kanalstatusord, urbetssöttbitgruppen, detaljfalt son beskriver BSC, SDLC eller S/S-linjestyrning, ett felkodEält,vllket också kan användas son en andra avkanningsbitgrupp, ett nodenstyrfält och S/S-, SDLC- eller BSC-detaljstyrfllt. åšàzåeâešënåšëß ICA-husadaptern (BA) tjänar som ett gränssnitt nellan làghastighet-PIO-bussen och höghastighet-integreradkanal-bussen. Funktionen är att stödja PIO-bussen 12, att möjliggöra anslutningen till CCI. och därigenom àstadkolna en länk till ICA-likrokoden (ICC) i bas-CPU:n genom fällor och avkännings- och styrinstruktioner. Konnunikationer kan initieras så väl genom adapteravbrott son genom ICC-initierade anhallanden. . 19oo021-2 g ICC styr BA endast genom avkänníngs- och styrinstrnktioner._ Tidsanpassandet definieras av klockan för: ' integteradkanal-bussex; (5) och instruktionstid för has-processorn (1). BA-avkänning- och styrregistren sammanfattas i Tabell. 1. - UI 7900021-2 Tabell 1. Bussadapter-avkänníng/styrregistygg Bit* Styrning Avkänning grupp BA-OP-register bítfunktíoner: Aktívadapter (1) Aktivíntervallklocka Aktiv adressförlängning Klockstopp-överkörning Annålla-fälla-order (Tan) Mikrokodstyrd- arbetssätt (MCM) Höghastighet-arbetssätt PIO-Buss-In/Data-register:_ PIO-data Adressregister bitfunktioner: PIO-adressområde (adressförlängning) PIO-adress Beordringsregister: PIO-beordríngar BA-OP-register bítfunktíoner: Aktivadapter (1) Aktivintervallklocka Aktiv adressförlängníng Klockstopp-överkörning Anhålla-fälla-order (TRD) Mikrokodstyrd-arbetssätt (MCM) Höghastíghet-arbetssätt PIO-Bussavkänníngsregíster: PIO-adress, -beordring, -data BA-Statusregister bitfunktioner: Kontroll-fälla Kodade fälla-anhåll.: TRD~fålla PIO-Ins.-avslutad-fälla Normal-ingång-fälla Normal~utgång-fälla B-Status-tillgänglíg-fälla (Adressförlängníng) PIO-adress BA-Avkänningsregistér bitfunktioner: SMS-busskontrol IRM-operation Läs-beordrín Acu-fälla \ Intervallklockfälla IC-fällanhållan PIO-Bussparitetskontroll Tag-tid-ut 7900021-2 Tabell 1. (Forts.) Bussadapter-avkänníng/štyrregistren bi Bit- -Styrning Avkänninß EïUPP ü DIAG-styrregister DIAG-avkânníngsregíster bítfunktíoner: bítfunktioner: DIAG-tag-ut: I0, TA, TC, TD Tug-ut: I0, TA, TC, TD DIAG-tag-in: IRR, PV, Tag-ín: IRR, PV, giltig giltig Arbetssätt ' DIAG-arbetssätt 5 BA-Styrregister BA-Styrregíster bítfunktioner: bítfunktioner: Tvinga SNS-buss aktiv Tvinga SNS-buss aktiv- Tvinga PIO-Buss aktiv Tvinga PIO-Buss aktiv Spärra ACU-fälla “ Spärra ACU-fälla Spärra NIR/NOR-avkodn. Spärra NIR/NOR-avkodníng Spärra Tag-tid-ut Spärra Tag-tid-ut DIAG-grina DIAG-grind PIO-stanna PIO-stanna PIO-återställa PIO-återställa 6 ACU-Styrregister ACU~Styrregíster 7 Diverse Styrning ACU-Avkånníngsregíster bitfunktíoner: - BA-återställa Fl på BA-enkel cykel BA-kontrollåterst/BA- Återst; Fl av , 8 Höghastiget-DATA-register: BA-Logik-SNS~register . PIO-Sänd-Data bítfunktíoner: Adress-tid Beordríng-tid nafiafuia \ ¶öghastighet~DATArtid Vilotillstånd Första IOI Andra IOI-Förbereda Normal-ingång-anhållan (NIR) UU .H 7900021-2 'BA OP-REG' utgörs av polaritet-fast~lás med felfri mängdfunktion. Registret kan endast ändras av mikrokod och avkännas åter direkt. När 'aktivadapter'-biten är pà, bringas BA i vilotillstándet frán vilket alla normala funktioner startas. När av, placeras BA i ett tillstànd där den inte reagerar för aktivitet på PIO-bussen.

Fällanhállandena kopplas bort. För testning av PIO-bussen, används 'av'-förhållandet för att halla BA-maskinvaror inaktiva ochför att tillåta nikrokoden att ha fullständigt kontroll över samtliga aktiviteter pà denna buss. lär 'aktiv intervallklocka'-biten är pa, aktiveras intervallklockfällor. När av, får en intervallklockfalla inte förekomma. Denna bit återställer ocksa föreliggande intervallklock-felförhàllanden som föreligger. BA kan endast adressera adaptrar på PIO-bussen med en adress inonett adressonradet on 0-7 under avbrottssvar-arbetssätt (IRA), då aktivadressförlångningsbiten är av. Når den är pà, förlängs adresseringsförmàgantill 16 16 adresserhara adaptrar, varvid en avbrottsniva delas av tva adaptrar.

Klockstoppöverkörning-biten, när av, ger BA-klockstopp da kontrollförhàllandena fastställs av BA (PIO-bussparitet, tag-tid-nt, avkänna bnskontroll, gemensam bnskontroll) eller när den befinner sig i DIA3-arbetssätt. När pá, tillåter den En-klockan att fortsätta, exempelvis under inkörning och testning. Här 'TRD'-biten ('anhálla-fälla-order') är pá, alstras en fälla när BA är i vilotillstàndet och inte nagot PIO-bussavbrott föreligger. När av, återställes TRD-fällförhállandet. TRD används för att tillåta nikrokoden att synkronisera dess operation ned BA. '3CM' (mikrokodstyrning-arbetssätt)-biten, när pa, tvingar BA attarbeta son slav at ICC och att därför endast genonföra PIO-instruktioner, vilka är initierade av mikrokod. I HCH initierar BA en 'P10-instruktion avslutad'-falla till bas-processorn vid slutet av varje PIO-instruktion son genomförs. I mikrokodsstyrninq-arbetssätt kopplas ACU-fällor och intervallklockfallor bort; TRO-fällan áterstalls.

'Höghastignetarbetssätt'-hiten, när pd, ändrar det normala arbetssättet för BA på följande sätt: när ett avbrott pà nollnivàn upptäcks, sätts höghastighetsavbrott-låset i BB; och on avbrottet är en anhållan on utgangsdata, kommer BA inte att göra en fälla till ICC efterlåsning av B~status utan BA konner att skicka ut den databitgrupp som är lagrad höghastighet-DATA-registret. Efter exekvering av skriv-data-instruktionen, kommer ICC att få en falla för attkunna överlämna nästa databitgrnpp för lagring i höghastignetdataregistret. Denna fällteknik ger en extra bitgrupp av buffertering at höghastighetslinjen, för att undvika underkörningsförhallandet i CCA för denna linje.

PIO-buss-in/data-registret innehåller fasta polaritetslas, vilka kan ändras såväl av nikrokod som genom BA-maskinvara.

(Direkt avkânningsförnaga föreligger inte.) Registret används för tva olika ändamål: 7900021-2 10 1) Son PIO-BUS-Iflregistret, när Bl-naskinvaran kopplar PID-BUS-information till detta register. I vilotillstàndet används registret för att fastställa förekdnsten av ett PID-Buss-avbrott. I avbrottsvar-arbetssätt används É registret för att lagra grundläggande status-inforlation § (B-STAT) eller databitgrupper, beroende pà den typ av läsinstruktion son genonfärs av Bl. Under HCB är registret också använt för att lagra läsinfornation för att göra det tillgängligt för nikrokoden genon avkanningsinstruktionen. 2) Son ett 'dataregister* för alla skriv-typinstruktioner pa PIO-bussen. Registret innehåller data son skall överföras till den adapter son är ansluten till PIO-bussen (ned undantag av höghastighetsskrivoperationer). Registret kan inte ändras av nikrokod on en kontrollfalla avvaktar. 'fl Adressregistret utgörs av fasta polaritetslås, vilka kan ändras av såväl nikrokodeu son genom BA-naskinvara. (Direkt avkänningsförnága föreligger inte.) Registret utnyttjas för att hålla ndressen till den till P10-bus-anslutna adapter, sam konner att adresseras antingen under IR! eller NCH.

Under IRM alstrar BA en adress från avbrottet, vilket utvalts såsom den med den högsta prioriteten.- Denna adress används sedan under hela konnunikationen ned denna adapter.

Under UC! kan nikrokoden ändra adressregistret vid adressering av PIO-buss-anslutna adaptrar. Innehållet i adressregistret tillhandahållas för avkänning i a - a BA-statusregistret. Registret kan inte andras av nikrokoden om en kontrollfälla avvaktar.

Beordringsregistret utgöres av fasta polaritetslas, vilka kan endast ändras av nikrokod. (Direkt avkanningsförnága föreligger inte.) Detta register används för att halla beordringsbitgruppen för en PIO-instruktion son skall genomföras under nikrokodstyrning. Beordringarna lagras inte i beordringsregistret under Inn. De tvingas ut pá PIO-buss-ut vid den rätta tidpunkten. Registret kan inte ändras da en kontrollfälla avvaktar.

Höghastighet-DATA-registret utgöres av fasta polaritetslas, vilka endast kan ändras av nikrokod. (Direkt avkänningsförmága föreligger inte.) ßegistret används för att halla databitgrupper son skall skickas till den CCA son avbryter pá nollnivan för utgående dataöverföring.

Emellertid naste höghastighetsarbetssätt-biten i BA OP-registret vara pà för att genomföra denna funktion.

Registret kan inte ändras då en kontrollfälla avvaktas.

PIO-buss-avkänningsregistret ger avkänningsinfornation till nikrokoden. Det används son ett genensant avkänningsregister för vart och ett av de förutnännda fyra registren.

Emellertid, eftersom BA-naskinvara efter avslutning av en PIO-instruktion alltid kopplar bus-in/data-registret till P10-buss-ut, hittar nikrokoden den låsta eller skrivna bitgruppen indikerad i detta register. Under IRM skulle det antingen vara B-stat-innehållet eller den låsta 'U 7900021-2 11 datahitgruppen. Under HC! kommer den lästa eller skrivna databitgruppen att hittas i registret. Under DIAG-arbetssätt, emellertid, eftersom BA-naskinvarastyrning kan stegas i enkel cykel, kan samtliga fyra register tillgängliggöras för nikrokoden genom detta gemensamma avkänningsregister.

BA-statusregistret ger avkánningsinfornation on bussadapternsstatus/tillstand till nikrokoden.

'Kontrollfalla'-biten, när pá, alstrar en fällanhàllan. Den kan vara på ned anledning av följande felförhållanden: 5vkanningsbnskontroll/genensan busskontroll, PIO-bussparitetskontroll eller tag-tid-ut. Nar kontrollfälla-biten är pá konner följande register inte att bli ändrade av styrinstruktioner son skickas till den: 'PID-buss-in/data-reg', 'Adress-reg', 'Beordringsreg' och 'Höghastighet-DATA-reg'. DIAG-avkänningsregistret är oförändrat tills kontrollfällan konner. De kodade fälla-förhållanden ar: 'TRD-fälla' är aktiverad när TRD-biten i BA-OP-reg är pá, BA är i vilotillstándet och inget avbrott väntar. TED-fällan àterställs när HCH-biten sätts på eller när TRD-biten i BA-OP-registret àterställs.

'PIO-instruktion-fälla' aktiveras nnder HC! när en PIO-instruktion är avslutad. Den aktiveras on HC! sätts av eller när beordringsregistret ändras.

'Normal-ingång-fälla' aktiveras under IRU efter att BA har läst BA-stat och datahitgruppen för den avbrytande PIO-husadaptern. Databitgruppen är tillgänglig för nikrokoden i PIO-avkånningsregistret. Fällan kopplas bort när HC! är på (fälla kopplas bort nen aterställs ej). Fällan deaktiveras (återställa) när en avkänningsinstruktion ges till PID-busavkänningsregistret eller när en kontrollinstruktion ges till busin/data-registret.

'Nornal-utgång-fälla' aktiveras under IRM efter BA har last BA-stat för den avbrytande PIO-hnssadaptern. Den grundläggande-statusen (B-stat) är tillgänglig för nikrokoden i PIO-bussavkänningsregistret. I fallet da en höghastighetslinje gör avbrott för utgángsdata, aktiveras den normala utgangsfällan när BA har läst BA-stat och skickat ut databítgrnppen fràn registret för höghastighetsdata. Pällan fránkopplas närhelst HEM är pá, den deaktiveras (aterstalls) när en avkänningsinstruktion utges till PIO-bnssavkânningsregistret eller när en styrinstruktion ges till busin/data-registret.

'B-status tillgängligt'-fällan aktiveras i IHM efter att BA har läst B-stat (grundläggande status) får den avbrytande PIO-busadaptern. B-status finnas vara avvikande då varken nqrnal ingång eller nornal utgång anhalles. B-status är tillgängligt for ICC i P10-bussens avkanningsregister. 7900021-2 12 Fällan frankopplas när HCH år pá. 'B-status tillgänglig'-fällan deaktiveras (aterställs) av nikrokod under följande förhållanden: 1 - Avkânningsinstruktion till avkänningsregistret fö PIO-bussen e - Styrínstruktion till buss-in/data-registret - Styrinstruktion till registret för böghastighetsdataregistret - Styrinstruktion till heordringsregistret.

ICC naste koppla on ICA-Bl till HCB sant genomföra en PIO-instruktion genom att ladda beordringsregistret.

'PIO adress' representerar adressen till den Pïüvbussadapter son BA var i funktion led innan fällförhallandet Eörekon.

Dessa bitar äro en direkt kopia av bitarna i gadressregistret.

BA-avkänningsregistret ger avkänningsinfornation on fastställda felförhallanden i BA och andra fälla- och statusindikationer: Avkänna buskontroll ('SuS-kontroll')-biten, när pà, indikerar att ett fel pá BA-avkänningsbussen har upptäckts. Avkänníngsbussen är permanent bevakad för en bit på bussen under samtliga tider da avkänningsbussen här vara ton, exempelvis när bas-CPU:n genomför en avkänningsinstruktion till någon annan IC-bussanslnten adapter än BA eller när ingen avkänningsinstruktion är genomförd. I manga fall kommer kontrollbiten tillsammans ned 'gemensam buskontroll' pa adaptergränsnittet.6. En kontrollfälla kommer att signaleras till nikrokoden när BA har upptäckt en avkänningshuskontroll eller när adaptergränssnittet har funnit ett genensalt busskontrollförhallande. Avkänningsbussenskontroll-lås àterställs ned 'BA kontroll àterställd'.

'IRM operation'-hiten är för diagnostiska rutiner.

'ICA klockfalla'-biten indikerar att ett ICA klockfälla-förhållande existerar. Pallförhallandet kan àterställas genom onkoppling av BA-OP-registret X'ß' bit 1 av. För att möjliggöra ytterligare intervalltidfällor maste biten 1 vara pakopplad igen. Klockan arbetar synkront, d.v.s. den första fällan förekommer 0-13ns efter att klockan aktiverats. Därefter kommer klockfällor att förekomma varje 13 us.

'IC-fälla anhållan' är för diagnostiska rutiner. 0: den funktionella nikrokoden har upptäckt ett förhållande dar den diagnostiska facíliteten bör ta över styrningen, kan ICC koppla bort den 'IC-fälla-anhállau'-signal son gar till has-CPU:a genom att satta pà DIAG-grindbiten i registret X'9'fl Ett testprogran kan sedan öva BA-naskínvara utan att orsaka fällor för bas-CPU:n och dessutom fortfarande vara kapabel att bevaka 7900021-2 13 fällförhàllanden genom att avkänna denna bit.

PIO-busparitetkontrollbiten: dataflödet mellan BA- och PIO-busadaptrarna styrs av paritetsbitar i saltliga infornationbitgrupper son överförs. Samtliga av de fyra registrer son berörs är försedda ned en paritetsbit och när registrens innehåll släpps ut till PIO-husen janförs denna paritetsbit ned en son är nyligen alstrad. Detsanla görs för läs-typ PIO-instruktioner under dataöverföringstiden. Bitgruppen son överförs genom PIO-inbussen kontrolleras för bra paritet, on pariteten är giltig (PV) signaleras detta av den ?I0-anslutna adaptern. Kontrollfórhallandet áterställs ned 'BA kontroll àterställd'.

'Tag-tid-ut'-biten indikerar att ett PIO-bus-tag-tid-utförhàllande son skedde i sanband ned en PIO-instruktion efter en rakneperiod on 6 ns. Följande förhållanden styrs av denna 6 ns-tag~tid-ut: 1) tiden då ingen nt-tag år aktiv fran till 'giltig' är deaktiverad. ('10 Tag' naste vara aktivj; 2) tiden då ingen ut-Tag är aktiv fran till 'giltig' blir aktiv ('I0 Tag' naste vara aktiv); och 3) tiden då 'IO Tag' är deaktiverad fran till IRR blir inaktiv.

DIAG-styrregistret utgörs av fasta felfria polaritetslas.

Registret kan endast andras av nikrokod.

DIAG-styrregistret stöds av följande funktioner: 1) för att testa den interna BA-naskinvaran, inqaende PIO-Tag-linjer (giltig PV, IRR) från BA-naskinvarustyrning naste fránkopplas.

Tag-linjefrànkoppling sker genom att ställa Diag arbetsbiten pa. I detta arbetssätt har nikrokoden styrning över alla tre PID-Tag-in-linjer och kan dessutom bevaka och styra BA-naskinvaran son önskas. 2) för att testa PIO~bussen och de anslutna adaptrarna under styrning av nikrokod ger Diag styrregistret nikrokod tillgång till samtliga fyra PIO~tag-ut (I0, TA, TC, TD). Nar BA är i spärrat tillstànd är naskinvaruetyruingen frdnkopplad och nikrokodep kan ta över styrningen av PIO-bussen. DIAG-biten naste vara av i detta fall. Beordringsregistret används för att halla ADDK-, CHD-, och DATA-bitgrupper son ska överföras på PIO-bussen.

P10-busavkänningsregístret används för att läsa data frán PIO-bus-in.

DIAG-avkänningsregistret tillhandahåller avkänningsinfornation över P10 Tag-in och Tag-ut under de olika nivaner av testning och diagnostik. I Diag-arbetssättet är PIO-tag~in-linjen fránkopplad fran avkänningsregistret. Endast en kopia av bitarna H-7 av DIAG- styrregister kan avkännas pa bitarna 4-7. Bitarna 0-3 däremot indikerar det aktuella status för 7900021-2 14 P10-tag-ut-linjer som styrs av BA~naskinvara._När arbetssättet är icke Diag indikeras PIO-tag-in-linje såsom de âr pa PIO-bussen. När BA är i det spärrade tillståndet, är bitarna 0-3 endast en kopia av bitarna 0-3 av Diag styrregistret. Diag avkänningsregistret är läst när ett kontrollfâllaförhällande existerar. h» BA-stïrregistret utgörs av fast polaritetslås med felfri mängd funktion. Registret kan endast ändras av nikrokod.

BA styrregistret möjliggör olika optioner, vilka används i testrutiner eller speciella BA-tillämpningar. Det kan vara direkt ateravkänt.

BA har kretsar för bevakning av dennas avkänningsbnss för felförhállanden. För att kontrollera att kontrollnaskinvaran fungerar är 'tvinga avkänningsbns aktiv' påsatt för att tvinga fram en avkänna bnskontroll.

PIO-databussarna styrs av paritetskontrollkretsar i BA såväl son i de till BIO-bussen anslutna adapterna. För att kontrollera dessa kretsar, kan en paritetskontroll tvingas genon att sätta 'tvinga PIO bns aktiv'-biten pd.

'Spärra ACU falla'-biten hindrar ACU-fallaförnallanden att signaleras till processorn när biten är pá. 'Spärra BIR/NOR avkodn'-biten, när pa, kommer att placera BA i ett arbetssätt där den inte kommer att avkoda den grundläggande statusen för en till PIO-bussanslnten adapter utan i stället ge en fälla till ICC oledelbart efter läsning av den grundläggande statusen från en avbrytande adapter.

'Spärra Tag-tid-nt'-biten används för att spärra möjliga tag-tid-ut och användas för BA-diagnostik.

'DIAG-grind'-biten används endast under testning av PIO~bussen, o.s.v. Det tillåter testrntinen att välja antingen beordringsregistrets utgång eller PIO-in/Dataregistrets utgång för att släppa fran PIO-bus-nt. Vid sanna tid är informationen också tillgänglig för nikrokqden genom 7 PIO-hnsavkänningsregístret. När pâ, kommer den att frànkoppla IC-falla-anhållan till bas-CPU:n.

Genom att ha 'BA-âterställ FL pa'-biten i en Diverse styrbitgrupp på i en styrinstruktion kommer ett lås i BA att ställas, vilket återställer samtliga BA-register såväl som styr maskinvaran.

BE-naskinvara är normalt klockad av en signal fran adaptergranssnittet 6. Denna klocksignal konner att kopplas av från BA-naskinvaran i Diag-arbetssättet. Genom styrning med 'BA enkel cykel'-biten pà i Diverse styrbitgruppen är naskinvaran tillåten att stega in i ett enkelt " cykelarbetssätt. 7900021-2 15 ICA Bnsadapter har tre arbetssätt: vilotíllstánd, avbrottssvararbetssatt och nikrokodslavarbetssatt.

Vilotillstàndet lämnas äntligen när àtervändning till det spärrade tillståndet eller när en av följande händelser förekommer: 1. Ett avbrott upptäcks pa PIO-bussen. När detta händer lämnar BA vilotillstandet och träder in i avbrottssvararbetssättet. Det är under avbrottssvararbetssattet son BA svarar avbrottet och påbörjar samtliga nödvändiga komnunikationer ned den avbrottsgörande linjedatorn (CCA) och ICC. 2. ICC ställer 'falla anhållan'-biten i bussadaptern styr/avkannings-registret. när detta händer och fötter och inget avbrott föreligger på PID-bussen tvingar BA en fälla, vilken tillåter ICC att synkronisera dennas funktion med BA. 3. ICC ställer 'nikrokodstyrdarbetssätt'-biten i Bh styrlavkännings- registret. När detta sker vill BA inte acceptera avbrott pa BIO-bussen eftersom den naste arbeta under enbart ICC nikrokodstyruing. Endast de PIO-instruktioner som initieras av nikrokod kommer att betjänas.

Såsom visas i fiq. ¿ och 3 anslutes bussadaptern 7 över PIO-bussen 12, vilken har en hel bitqrupp av adapteradressutrylme, till CCA (11), vilken erkänner ett flertal olika adresser, exempelvis H0. BA emellertid, tillåter 8 olika CCA adresser på PID-bussen, av vilka 2 äro reservadresser och den kan dessutom förlängas for att tillåta ett flertal ytterligare adresser. BA är förbunden med höghastighet-integreradkanal(IC)-bussen via adaptetkort 6. För signaler sason 'IC-fälla anhållan' emellertid, är förbindelsen direkt med bas-CPU:n. IC-bussen, 5, kan ansluta ett flertal adaptrar, exempelvis adapterkortqränssnitt, 6.

Varje adapter 6 har ett adressutrynme bestående av 32 adresser för avkanning och styrinstrnktioner. Tolv av dessa adresser är för kanaladaptern, exenpelvis 10; åtta är för adaptergränssnitt 6 och tolv är för ICA-bnsadaptern 7.

ICA-bys adantggfiälla-förhållanden Bh fälla-förhållanden äro indikerade var för sig i Ba status och avkânningsreqistret. falla-förhållandet är kvar tills mikrokoden (d.v.s. ICC) har reagerat for orsaken till fâllan. On olika fällor-äro aktiverade vid sanna tidpunkt och nikrokoden reagerar för enbart en av den, kolner de övriga att fortsätta att vara pà. Kontrollfällor däremot àterställs tillsammans ned 'BA kontroll äterstäl1d'.

Det finns inget fälla anhallandelás. Samtliga Eällaförhallanden genomgår ELLER för att alstra en 'IC~ialla anhallan'. Ingen falla kommer att signaleras tillbaka till CPU:n när adaptern icke är aktiverad eller när 'adapter 7900021-2 16 frånkopplad'~flaggan är pa för adaptergränssnitt 6 eller när 'diag koppling' är pà. En primäringang till BA är anordnad för att tillåta genomförandet av ELLER för fälla-anhállanden på en och sanna fällanivá.

ICA-BA avbrott grioritet BA tillåter avbrott pa samtliga nivåer pà PID-bussen on flera avbrott vid olika nivåer äro aktiva då BA accepterar ett av den, försäkra en avbrottsprioritetslogik att det avbrott med den högsta príoriteten omhändertas först. En höghastighetslinje måste vara ansluten till den högsta avbrottsniván (0).

Lgg kanalservicefaciliteten Sason nânnts ovan har ICC i CPU:n fyra ICA-dedikeradei detaljer. En av dessa är kanalservicefaciliteten (CSE). I/0 kanal-instruktionerna äro använda för att initiera operationer eller för att testa status på en ansluten linjeanordningz start i/0, start I/0 snabb frisläppning, stanna I/0, testa I/0 eller tönna I/0. ' Tillgång till en specifik konmnníkationslinje åstadkommas genom den underkanal som tilldelas linjen pá ICA-kanalen.

Testkanalinstrnktionen är exekverad av bas-CEU:ns instruktionsinterpretator utan aktivering av ICA.

Instruktioner anhåller om fnnktionsstatus för ICA-kanalen innan för ICA specifika faciliteter far styra, kontrollerar den gemensamma I/0-hanteringen för CPU:n validíteten för kanalkomnandoordet (CCR) och söker upp omradet för progranstyrordet (PCH).

Start I/0-instruktionen initierar samtliga ICA I/0-beordringar. Det orsakar det giltiga kanalstyrordet (CCH) att hämtas och UCH att vara initierade. En niváfâlla för service ställs in för linjen i bussadapterarbetsonrádet.

Om ingen 1inje~serviceanhàl1an avvaktar kommer denna noll-nivå-fälla att betjdnas och den motsvarande linjestyrkonnandoinitieringshanteraren kommer att få styra.

Start I/0 snabb frisläppningsínstruktionen exekverades sol en start I/0-instruktion.

Test I/0-instruktionen faställer status för den adresserade linjen. Om den adresserade linjen har ett avbrott i avvaktan kommer kanalstatusordet att lagras och det avfattande avbrottsförhallandet konner att rensas bort.

Stanna I/0-instruktionen avslutar förekommande aktiva beordringar för den adresserade linjen. On linjen har avbrott son väntar eller om den är ledig företas ingen aktion. ' Stanna anordning-instruktionen exekveras som en stanna I/0-instruktion. 7900021-2 17 Tömna I/O-instruktionen avbryter förekommande pågående operationer pa den adresserade linjen och lagrar status. avvaktande avbrott rensas bort och underkanalen tillgängliggöres.

Fig. H visar kanalservicefacilitetens 45 gränssnitt med bas-CPU:ns nikrokod och ned övriga ICC-bestándsdelar.

Prinära avbrott resulterar i en genensan avbrottskö och underkanalstatus uppdateras för att indikera det avvaktande avbrottet. En gemensam avbrottshanterare 32 i bassystenet tonner det avvaktande avbrotssförhållandet enligt typen av avbrott. " Seknndära avbrott emellertid töms icke automatiskt av bassystemets avbrottshanterare. I detta fall éterställs kontroll till ICA-nikrokoden för lagring av motsvarande status.

När en giltig start I/0-instruktion har ntgetts kommer kanalservicefacilitetens kanalbeordringshanterare #6 att starta den ratta linjestynare genon att förbereda ett operationssekvensfält, vilket styr följande aktioner: beordring för att alstra falla-anhàllanden. Dessa fällor kommer att behandlas av linjestyraren, vilken kolner att exekveras när CCI hämtas och kontrolleras och öka CCI-adressen med 8, sant initiera beordringen genom att överföra styrning till kanalbeordringshanteraren.

Kanalservicefaciliteten använder avkänningsbeordringen för att överföra tva avkänningsbitgrupper, vilka tas från OCH för den adresserade linjen till huvndninnet och använder stâllarbetssattbeordringen för att överföra en bitgrupp från hnvndninnet till UCH. Dataöverföring in och nt nr hnvudninnet astadkonnes med en dataöverföringsnodul ß7, vilken år gemensam för ICC-faciliteterna. En bitgrnpp av data överförs at gängen. On längdriktningen minskas till 0 och 'kedja data' har specificerats, kommer datakedjebildandet att genomföras innan nan lännar denna dataöverföringsnodul. Kedjedata år icke använd för SDLC-operationer.

Beordringsavslntning QR är ytterligare en modul son är gemensam för de ICC-faciliteter.

Beordringsavslutningslodulen avslutar den pågående beordringen. On längdvärdet inte är noll, ställs 'fel längd' i kanalstatns. on beordringskedjan är specificerad och inte nagot enhetsundantagstillstánd existerar, beordringskedja för linjen. Utan specificering av beordringskedja kóas ett avbrott och underkanalen lämnas i tillståndet 'avbrott avvaktar'.

När en I/0-enhet ntsander exenpelvis en anhållan on service pà PIO-bussen, ICA-husadaptern gör en fállanhallan över den höghastighet-integreradkanalen, till ICC i bas-CPU:n. Denna anhållan behandlas först av bas-systemets genensanna 7900021-2 18 avbrottshantering 32 och I/0 instruktionshanteraren 31.

ICA-naskinvarastyrning genomförs endast på bas-CPU:ns högsta fällaniváer. Kanalservicefaciliteten initierar sedan l/0-instruktionen och ställer in busadapterns status/avkänningsregister i enlighet därmed. 22A §tert¿§§e22:lin1e§s1__rninssšësiliteter ICA start/stopp (S/S) linjestyrningsfaciliteten tillhandahåller en länk mellan kanalservicefaciliteten och funktionen av gemensamma komnunikationsadaptrar (CCA) i styrning av asynkrona linjer. ' Son nämnts ovan, i asynkron linjestyrning, ger start/stopp-linjefaciliteten en länk till de gemensamma konmunikationsadaptrana (CCA) vid den front-änden av ICA.

För start/stopp-operationer, CCAS serialisera/avserialisera en bitgruppbuffert en databitgrupp. De styr den anslutna datakonmuníkationsutrustningen (DCE) och avkänner DCE-förhållanden. De etablerar sänd- och nottagbittider, genomför intervalltidfnnktioner i enlighet med ICC; de ansluter start- och stoppbitar till de utsända hitgrupperna, de testar varje mottagen bitgrupp för en giltig stoppbit och för en udda paritet. De tar bort start- och stoppbitar för varje mottagen bitgruyp. testar varje mottagen bitgrupp för en 'enbart noll-förhållande' och indikerar när en hrysekvens mottages och sänder ett kontinuerligt nollbitmönster som en brysekvens. varje CCA har en sänddata, en mottagdata och ett antal avkännings- och styrregister, vilka äro tillgängliga för det asynkrona linjestyrorganet över PIO-bussen. CCA initieras med styrbeordringar fran bas-CPU:n. A-styrregistret inställs för en specificerad riktning för dataflödet och den kod som används. H-styr registret påverkar DCE-gränssnittet.

Klockan för CCA ställs in med användning av två klockregister. CCA aktiverar ett avbrott på PIO-bussen och därigenom anhåller den om service från ICC under följande förhållanden: 1) en anhållan för en databitgrupp (sänd), d.v.s. den normala utgängsanhållan (NOR) 2) en databitgrnpp är tillgänglig (nottag), d.v.s. den normala ingángsahàllan (NIR) 3) en ändring i DCE-gränssnittets nivå eller tid-ut på CCA-klockan, vilken indikerar 'B-stat tillgânglig'.

När ett avbrott förekommer innehåller B-stat-registret information on orsaken för avbrottet. A-stat-registret innehåller snpplementära detaljer. B-stat-registret innehåller BCE-signalernas nivåer och övergångar.

ICA-busadaptern avkänner sedan B-stat-informationen frana CCL; den evaluerar densamma och ställer en BA-statusbitgrupp i enlighet med typen av avbrott (1-3). Sedan passerar den en fälla till kanalservicefaciliteten. ' lernësee linieëesdriesëzhentesese 7900021-2 19 Det följande beskriver hur beordringarna hanteras för start/stopp- operationer: 1) För AKTIVERA-beordringen styr ICC's asynkrona beordringsnikrokod DCE-gränsnittet genon CCA genom att ge upphov till 'dataterninal klar' förhållandet. Denna ställer in en tresekunder-tid-ut för 'datasâtt klar'-förhållandet som skall aktiveras fran DCE, och den kontrollerar att 'datasätt klar' verkligen blir aktiverad av DCE. OI en permanent 'anhållan om utsändning' (RTS) görs och linjen är förhyrd eller reserverad, blir 'anhållan on utsändning' och DCE-avbrottet spärrade och beordringen avslutas. 2) För SPÄRR-beordringen styr ICC's S/S nikrokod BCE-gränssnittet genom att återställa lodelstyrninq (n~styr) i CCA, och sätta tid-ut till 1 sekund. Om linjen är förhyrd eller reserverad, ställs asynkronlinjeindikatorn i vilotillstàndet och beordringen avslutas. Vid forhindelseförnedling, en 25 sekund-tid-ut (vänta för 'datasätt klar' att inträffa), ställs in: 'datasätt klar' deaktiveras: den asynkrona linjeíndikatorn sätts i vilotillstand och beordringen avslutas. 3) För SKRIV och AUTO-AVFRAGNING beordringarna kontrollerar ICC's S/S-nikrokoden när CCA nottager någonting på linjen och, när detta intraffar, ställer 'enhatsundantag' och en förhållandekod av ett. Denna sätter sedan den lämpliga sekvensen i UCW-arbetssättbitgrupp. Om en 'permanent anhållan on utsändning' (permanent RTS) föreligger sätter den en latent tid-ut och förhâllandekoden; annars aktiveras 'anhållan om utsändning' (RTS) pà DCE-gränssnittet en tid-ut om 3 sekunder ställs så att 'anhållan om utsändning' skall sättas på och fórhàllandekoden inställs.

H) För BRIT-beordringen, S/S-faciliteten, gör följande: BRYT-bitarna i adapterstyrningsregistret (A-styr) i CCA och den utsändande datalinjen placeras i ett kontinuerligt utrynnetillstánd. En kort tid-ut (ung. 0,78 as) sätts och den lämpliga fórhallandekoden och sekvensen stalls in 1 UCE~arbetssättsbitgrupp. 5) Bör LÄS och FGRHINDRA beordringarna ställer S/S-faciliteterna tid-ut-indikatorn for att kunna ha en tid-ut som kontrollerar mottagna tecken i 'läs'. För obegränsad tid mellan nottagna tecken i 'förhindra' áterställs tid-ut-iniikatorn. Efter ett positivt erkännande från en terminal i automatisk avfrâgning, kontrollerar den on hufferten är full. On mottagindikatorn är pà. nottas ett eller flera tecken utan att nagon beordring är aktiv.

Dessutom ställer den korrekt in arbetssättet och förhállaudekoden. 6) För FÖRBEREDA beordringen återställer S/S helt enkelt UCH-styrregistret, ställer in de lämpliga sekvenserna och förhallandekoden. 7900021-2 20 Start/Stopp-linjestyrfaciliteten inkluderar dessutom 'anhàl1an'- hanterandenoduler som inträder vid ett avbrott från en av de främre ändans komnunikatíonsadaptrar, d.v.s.

CCA. När avbrottet erkänns av ICA-busadaptern forceras en fälla. Kanalservicefaciliteten analyserar sedan orsaken for fällan och styrning ges i enlighet därmed till antingen den normala ingängsnodulen (NIR), den normala anhdllannodnlen (NOR) eller 'B-stat tillgänqlíg'-anhállanmodulen.

'B-stat tillgänglig'-anhàllanmodulen inträder när det förekommer en ändring i anordning-gränssnittsignalerna, ett överkërningstillstand, en tid-ut på CCA-klocka eller en CCA-naskinkontroll. Denna S/S-modul undersöker registren för CCA och genomför diverse kontroll- och styrfunktioner när B-stat är i vila-, sänd-, sänd kontroll-, sänd slut-, nottag- eller nottag tid-ut-tillstànd.

RIB- och NOR-nodulerua orsakar linjebeordriugssekvensen specierad av sekvensfältet i den UCI-arbetssättbitgruppsom skall genomföras. Tabell 2 innehåller de olika asynkroaa linjestyrningsarbetssätt- bitgrnppsekvenserna och huvudfunktionerna, begärda genom dem. 7900021-2 21 .pwfixuwulumfl flfimm S00 Hmwm flfiwv wcø>xuw »www .umuwuflwouvoma dflawumumvm zoo flvvnwmmdßnmxuov Hawa vwcmouuromq wcmfieøm www wvvzflm .Apmcxuwufiaonpnoxmnmøndumn muøwmmmwumav »namn mnwvuumß nuo .nwnmuwu dwwflvnflmmn cmvnvuwsßcmxouv M wu hmmm “Hmm afiwu mcmbxuw uvmm .wndHw>d .:vmhv fimwcfla: wwnm HO .vwcxomv mflmmupofi www wnmnonww .mmxæ>wfl :flmfiflmsnm cuxomv= :oo =vmhv cøwcwflz Mmz - Aflflñmlwwwhfidw .CUMUUPI D .Nuflmbwm .møum>mnmumrud!umu mama cm uuwm nuo uß«cw:muw|^moQv flcfiuønøflw wm man uumm »Hamn umacm M musnøwu us aflflzm .mußwm :mßm anwa: umz .wøw>Mmw ozHzu«mm>< >HmMm vumw .cmwuwuwnomß audHm>w .umwwfifimnmm ^w»w«a wmnwummum>m mm vdflmv mmopmamcwx »mä .uuøßmø pwnwflflnu H mamma nuo Huuflsnmv nmwmhw nu cmaw pwnm>m æawmhflmu< Umd >HmMw 0dfilH|fiOM HMHMW >HmMw dßbflm mä wfhmmmmmm N wHHmwfimh>< mdfl ef mfiwzøwflmwäq. .wwfi .øwmmsnwufiß wcmmuuoä flwu mamma .øwfinwu vmswflflcw w umuømflflmnumm »www nuo pumwmvvßhm|4H4a huva: um w\m »mn wwnmuvu mcwmuuoä www wuwmhflmnd damm EMM mmu .zvwhu smwnwflz mmw>wß sno xom »www .mxwa wm 50 HHonvdox|@H wvmm mao cmmmsnmufiøuomn mumnumfiw amd øwë Cmmmøpwvfißlomu mcmmuuofi »vw næmsmh omg wmq .cmmmshwufin mdmmvvoë mmm mamma .cwuømflfimanmw mvxvhuox uvmm zoo .uummmuwnum|nhpm amma: kw m\m uwn umuxuwv mcmflvpoë www mnmmnHm=< mwww ämm maa .wvwmmpuofi nwxowv www Bo finoømxfiøcw |uwmm@uoE »www .>flvxm um mnwuønowß cmmsw »mn mvfimmuvoñ zmxumv Bo mnwfiaonucom mAH> nwno«uxnøwøø>dn m:flflmsn< muw>Mmw nwwøm>Mmw vuwww»w@nm|uflouw\uhmuw .m Hfiwmma 79Û0021~2 22 _ .nwmcwuuflwmud hmvhwvm aufluu hm: mnwxwccw and .Hmm vdløwu m .n nu “Emm zoo .vvmmmvwnad|=.mšwm= Hawa 400 »ämm .cwuuwmmflnwcmmldwoo .naflv Éwcxumummcwnwmuwkfæ .må ufiflmv ox ...mmm . TUZHZOÉWKÉIOBDÅN. Hmwflfl =mwwuuoE= aflwu Eo mamma: vad »mm nmaduoaamcfiñhwvønmw >æ møcmbnmv :novøx |«ønfiwm:ficwmnm>w uuww .fiøwfiæcfianmv :mmm mwaamnno munæcnwxnm v>wpwmom »vw hmc wøfiøunmbcm nwmv vwnxomuxwøflfl Hmmm .nmfiucfluumu fiflwv nwnxuvvwmænøm damm .æ:|uw» wmvflflm nu nw umwuouflbm vad swflduoë wwnmnwwäfimcwnvæuwlm www mnwxfløcw and umw unovmxfluøwnmxomv upmm .u:|uwu:wxuwv »pmm :oo uwcxowu mnmmvpoñ umncflfi :mmm »mv muwuocwH .mhmmnm>w aawzm som vwcxumu mmm umvwnmm|Aaaonøcoxmnuunøumn awxwunw>v om> ænn muwflflonunow .:wmcm>zmm øwmlwnzofl BmHMm >HmMm vvmm zoo “vmnxumv ænmævuoa vwønflš nmnm vad mmm vmafimuwfl vmcxowppmwzm mvumu »mc mm wcmm ßmcwnnum Iumwxm Eo .mønmpoußxflunw mpvmh vu »www :oo msfi»mmnm>m hmm puxumv mnwmäHw=< .muuw>wvxmmfl wam mnmm vxonnox vømwpd nwaß punxomv mvmfim www »vd mm øfiu:vflpm>v|møflm|cwxuwv vpmm .aamu vmnøæ H .wuømm nd: pmcxouv æpmwm uwu »mn øowvmxfiønw nu mm nun Ewe ußløwvzwßumv vßmm ^:mHm vdmßmëhwm: SO .düu .m vvmmmuwfihdlwflwn. .mfiflwvwhwäßw HNQO .w Päflkfišflfl .mflflm HMSSC.

HHZH Umfinøwwæšw >Hmv~m MMQZH UH Huwfimši >Hšm N må øfiHfiUwMm>< bHmvwm H .mg - H Høfimšd >Hšw . 4.5.5 Bwmm däan >H mvww däDam .mnmmmmmnm bHmvwm mnwbxww nmmflw>xwm vummm@wpnd|mmouw\vnmvm ^.munomV .N Hampmä 7900021-2 23 åifläš §1!ÄE9B Liäiššålššëåiliššš Huvuddelen av den binära synkrona linjeproceduren (BSC) exekveras av den bindrsynkrona linjestyrfaciliteten (BLCF), vilken därigenom astadkonner en länk lellan kanalservicefaciliteten och CCA-funktioner vid styrning av eletreee lißier- “ För binärsynkrona operationer är huvudfunktionerna för den genensanna konnunikationsadaptern (CCA) följande: 1; Serialisering/avserialisering av en bitgrupp 2. Buffring av en databitgrupp (nottag och sänd) 3. Styrning av den anslutna DCB och avkänning av DCE-förhållanden H. Etablering av sänd- och nottag-bittider med användning av antingen den adninístrativa naskinklockan eller DCE-tidssignalerna 5. Erkânnande av S!!-tecken i EBCDIC eller ASCII när inte i sync 6. Intervaltidfunktioner son är inställbara ned nikrokod till olika tider, vilka sträcker sig från delar av millisekunder till ett flertal sekunder BLCF har kontroll vid de tva högsta fällanivàerna i bassystenet. Den innehåller beordringsinitierande loduler och anhállandelodnler.

Tre beordringsinitierande hanterare äro genensalla för santliga linjestyroperationer. Dessa äro AKTIVERA-, SPÄRBA- och UPPRIHGRING- moduler son ligger i kanalservicefaciliteten. SÄTT-ARBETSSÄTT-beordringen är användbar endast för binär synkron styrning och sanbandsprocednren SDLC nen SÄTT ARBET5SÄTT-beordrings- hanteraren är också placerad i kanalservicefacilitetea.

LÄS-, FÖRBEBEDA-, SKRIV-.AUTO-AYFRÅGNIHG-, Och ANDfll-SKRIY- beordringsnodnlerna äro placerade i BLCF.

Den LÄS-initierande nodulen sätter en beordring-kollar-ihåg-bit, kontrollerar de löjliga förhållandena och uppdaterar avkänningsbiten. Den lagrar indexbitgruppen och den första databitgruppen (on svaret på avfrágningen är positiv) i AVFRAGNING. Dessutom startar den ett tre sekunders klockregister.

Den FÖRBEREDA-initierande nodnlen kontrollerar on en mottagande operation har startats for att fastställa hur beordringens initierande bör avslutas av kanalservicefaciliteten.

Den SKRIV/AUTO-AVERAGNIflG-initierande nodulen styr DCE-gränssnittet genon CCA genon att väcka IIS!!! (når lämplig) och sätter CCA i 'sänd'-arbetssätt. Den startar ett tre sekunders blockregister, skickar ett initierande PAD-tecken till CCA och sätter arbetssättbitgrnppen i OCH till'sänd initiera'. 7900021-2 24 Den ANDRA-SKRIV-initierande modulen kontrollerar om felförhållanden existerar och startar ett klockregister om en sekund. Denna beordring möjliggör avslutning av en överföring med transparent data. Den binara synkrona linjestyrfacilitetens anhállandemoduler inträder när en CCA framställer ett avbrott p.g.a. 1) tillgängligheten av en bitqrupp, d.v.s. normal ingàngsanhallan (nottaga), 2) anhållan on en bitgrupp, d.v.s. nornal utgàngsanhällan (sänd) eller 3) en ändring i status i den CCA son står i behov av Linjestyrorganets uppmärksamhet, d.v.s. 'B-stat tillgänglig'-anhållan.

ICA-busadaptern hämtar sedan B-STAT från den CCL son franställde avhrottet och väljer en fallanodul. B-STAT tillhandahåller anledningen för avbrottet. vilken.í sin tur definierar vilken inträdespunkt i BLCP son skall väljas.

Innehållet i lRB3TSSÅTT-bitgruppeu indikerar till slut den rätta anhállanhanteraren, d.v.s. nornalingáng, nornalutgánq eller B-STAT tillgänglig. En beskrivning av anhàllanhanteraren följer. lernal innäaneentfillea a Det finns fen sanna nottag-arbetssätt: mottag initiera, nottag nornal, nottag slut BCC1, nottag slut BCC2 och nottag slut ?AD. Dessutom definieras ett 'vilo'-arbetssättsàsom en linje som är antingen spärrad eller som har tid-ut nedan den väntar pa en ANDRA-SKRIV-beordring.

Den för normal ingangsanhàllan avsedda hanteraren bevakar en andra SIN för att etablera teckenfasen när arbetssättet är 'mottag initiera'. För 'nottag nornal' hämtar den en hitgrupp från CCA (via ICA-busadaptern) och lagrar den normalt i huvndninnet. Denna kontrollerar efter kanalstopp och genomför även linjestyrfunktioner nar kontrolltecken nqttas. Den uppdaterar BBC (blockkontrolltecken)/LRC (längsgående rednndanskontroll) och kontrollerar felförhàllanden. Nar arbetssättet ar 'nottag slut' kontrollerar den BGC/LRC och avslutar r nottagningsoperationen. lezeal etsäneseneállee Det finns 1D sådana utgångsanhallan-arbetssätt: sänd initiera: PAD2, PAD3, SYN1, SYNZ; sänd normal; sand första SYR/DLE fyll; sänd andra SYH fyll; sänd andra DLE fyll; sån slut: BCC1, BCC2, PAD1, PADZ, avsluta 1 och avsluta-2. ' För 'sand initiera...'-arbetssätt sänder normal utgángsanhållan (NOR)-hanterare PADs och tva SYNS for att starta en överföring. När arbetssättet är 'sänd nornal' hämtar den en bitgrupp från kontrollninnet och skickar den till CCA (över ICC-busadaptern). Den kontrollerar efter kanalstopp, genomför de linjestyrfunktioner son efterfrågas när kontrolltecken hämtas från kontrollninnet och uppdaterar BGC/LRC. 'Sänd...fyll'-arbetssåtten förorsakar SYR/SIN (icke transparent text) eller DLE/SYR (transparent text) att 7900021-2 25 skickas en gång varje sekund under en överföring och förorsakar DLE/SIN att skickas under ett transparent stoppförhàllande. 'Sand och ...'-arbetssätten orsakar ackumulerade BCC/LHC att skickas och sândoperationen att bli avslutad. 'Sänd avsluta'-arbetssättet kan endast bli avslutat genom en B-STAT tillgänglig anhållan. ëzëïtz tillsänalis anhållan B-STAT tillgänglig anhållan-hanteraren inträder nar det förekommer en ändring i DCE-gränssnittsignalerna, ett överkornings/underkörnings- förhållande, en tid-ut pá ett CCA-klockregister eller en CCA naskinkontroll. Det finns sju sådana B-STA! tillgänglig anhallanden: B-STA! tillgänglig: aktivera, spärra, uppringning, nottag, sänd initiera, sänd normal/slut och sänd avsluta.

B-STAT tillgänglig anhållan-hanteraren kan undersöka H-STAT-registren hos CCA såväl son B-STAT-registret. Den kan vidare genomföra olika kontroll- och styrningsfunktianer. änntandenresedurzâäëêzâesilissåsn Den för sanbandsprocedur-SDLC avsedda faciliteten ger ICA möjligheten att operera dess fjärrbearbetningslinjer i SDLC-arbetssättet. Den löjliggör nultipunktsstyrstationfunktioner. ICA kan fungera som en primär- eller sekundärstation på SDLC-linjer; dessutom kan linjehastigheterna variera från 600 till 6ß.000 bps for SDLC.

Huvuddelen av SDLC-linjeproceduren exekveras av SDLC-linjestyrorganet och därigenom utgörs en länk mellan kanalservicefaciliteten och funktionerna av CCA i styrning av linjer som opererar i SDLC-arbettsättet. För SDLC-operationer är huvudfunktionerna av CCA de följande: 1. Serialisering/avserialisering av en bitgrnpg 2. Buffertering av en databitgrupp (nottag och sänd) 3. Styrning av den anslutna DCE och avkänning av DCE-förhållanden Q. Etablering av sand- och nottag-bittider genom att använda antingen den administrativa naskinklockan eller DCE-tidsignaler 5. Erkännande av flagg-bitgrupper när inte i synkronisering 6. Intervallklockregísterfunktioner sol är inställbara med nikrokod till tider som varierar fràn delar av millisekunder till ett flertal sekunder.

SDLC-faciliteten har kontroll vid den högsta fälla-nivån.

Den innehåller beordringsinitierande moduler och anhállandenoduler.

AKTIVERA-, SPÄRRA- och UPPRINGNING-beordringsinitierande hauterare äro gemensamma för samtliga linjostyrningsoperationer och ligger i CSP sason tidigare 7900021-2 26 nämnts, dessutom ligger SÄTT-ARBETSSÄTT-beordringshanteraren där, vilken är tillämpbar endast för SDLQ och BSC.

När en CCA avkänner ett avbrott hämta ICA-busadaptern B-STAT från den särskilda CCA och väljer en fâllamodul. B-STAT ger orsaken för avbrottet, vilket definierar inträdespunkten som väljs i SDLC-faciliteten. Innehållet i arbetssätt-bitgruppen väljer den lämpliga anhållan-nodulen. Det finns tre anledningar för ett avbrott: 1) tillgängligheten av en bitgrupp, normal ingangsanhallan (mottag) - 2) anhållan on en bitgrupp, normal utgángsanhallan (sänd) 3) en ändring i status för den CCA som kräver upplârksanhet av linjestyrorganet, d.v.s.'B-STAT tillgänglig'-anhållan.

SDLC-heordringsuppsättning och linjesekvenser fordras för att kommunicera med andra SDLC-stationer beskrivs i Skriffiem Lšë .âznshseness Qete ein! Eniro; .Inäereatien- .lies Lgg definieras tva nivaer av beordringar, emellertid: 1) Grundheordringar - son liknar de motsvarande BSC~heordringar: TIC, HOOP, AKTIVERA, SPÄRRA, UPPRINGEIHG, SÄTT-ARBETSSÄTT, AVKÄNNA, LÅS och SKRIV. Grundbeordringarna används för initiering av linjegrânssnitt, avslutning och felbehandling. 2) Hög-nivábeordringar - som ger en högre nivå av styrning för avfràgningsoperationer och under I-ramöverföringar.

Information angáende varje station skickas från tillgàngsnetoden till linjegränssnittet med en 'station styrblock' (SCB). Varje SCB innehåller fält med stationens SDLC-adress, Bs och Br och stations-statusflaggor. Hed denna information bildar linjegränssníttet en SDLC-avfrágning sant översätter dennas svar. En tabell bestående av SCB-or bildar en auto-avfragningslista, vilken kan genomföras cykliskt upprepade antal gånger under kaualprogramstyrning till dess en avfràgning är framgångsrik. ICA kan därigenom absorbera all administrativ operationskostnad p.g.a. negativ avfrágning.

ICA kommer dessutom att bilda de ramar som skall utsändas och kontrollera de mottagna ramarna. Den aktuella SCB är a återigen använd som källan för adress- och räkningsinfornation. Endast informationsfältet, vilket bildar en 'bana-informationsenhet' (PID), överförs över kanalgränssnittet. En serie av PIH för en station kan vara utsänd och mottagen utan mellanliggande atkonstmetod-intervention. §gag;gg§§§1gglggggt. Högnivabeordringarna ger linjeanslutningsdonet möjlighet att för upprepad avfragning av samtliga stationer för utestående meddelanden eller för initialkontakt. De kan dessutom ta hand om A- och C-fält i SDLC-ramar som äro utsända eller mottagna. nedan varje station får service erfordras specifik information angáende denna station i linjeanslutningstillstand. Denna information 7900021-2 27 ingår i dennas stationsstyrblock (SCB). vars format och beskrivning kan finnas i tabell J.

AUTO-AVFRÅGIING-, KONTAKT*AVFRÅGNING-, STYR-SCB-, LÄS-PIU-, SKRIV-PIU-, AVFRAGNING- och AVKÄNNA-SCB-beordringar fordrar ett eller flera SCB för exekvering. AUTJ-AVFRAGlIlG- och KONTAKT-AVFRAGNING-beordringarnapekar på en kontiguös tabell av SCB, vilka hämtats sekvensiellt under avfrágming.

STYR-SCB-beordringen används för överföring av ett specifikt SCB till Linjeanslutningsdon. LÄS-PIU- och AVFBAGA-beordingar naste föregås av lUTO~AV?BÅGNIIG eller STYR-SCB så att ett SCB, det 'aktuella' SCB, är tillgängligt vid linjeanslutningsdonet. Den aktuella SCB hâltas av átkonstmetoden med en AVKÄNNA-SCB-beordring. Ett nytt SCB näste överföras till linjeanslutningsdonet för att kunna initiera det aktuella SCB återigen.

Såsom visas i tabell 3 innehåller varje SCB 20 bitgrupper. 16 av dessa äro överförda frán ätkonstnetoden till linjeanslntningsdonet ned användning av AUTO-AVPRAGBIHG-, KONTAKT-AVPRÅGHING- eller STYR-SCB-beordtiugat.

AVKÄHNA-SCB-beordringen återger samtliga 24 bitgrupper. Den extra bitgruppen reflekterar resultatet av det exekverade kanalprogranmet var beträffar antal använda databuffertar och förekommande undantagsförhallanden; således överförs dom endast från linjeanslutningsdonet till átkolstmetoden med AVKÄHHA-SCB-beordringen och aldrig från lináeanslutningsdonet i den andra riktningen.

Samtliga SCB-fält son överförs från atkonstnetoden till linjeanslutningsdonet är initierade av atkolstnetoden.

Stationsadressen, buffertfñrskjutning och styrflagga och identifieringsfält ändras aldrig av linjeanslutningsdonet.

Däremot uppdateras utsända ramar, antal erkända Följande fält är emellertid uppdaterade endast av linjeanslutningsdonet: antal utsända ramar, antal mottagna ramar, antal använda mottagna buffertar, beordring mottagen, undantagsflaggor och avkänníngsinformation. 7900021" 2 28 ëeslfrizeies SDLC-stationsadress, ADRESS. ICA använder adressfältet när den bildar utgående ínfornationsranar (I-ramar) eller avfràgnings- ramar. Ingående, kontrolleras adressfältet av antalet mottagna ramar till svar pa avfràgning ned ADRESS. vid en utebliven överensstämmelse sätts enhetskontroll on ICA körs sol prinär; on den körs som sekundär ignoreras ramarna.

Buffertförskjntning, OFPSBT. Här data överförs till hnvudninnet under exekvering av en las-PIU- beordring används detta förskjntningsvärde för att fastställa startpnnkten för lagring av data.

Likaledes överförs under en skriv-PIU data från huvudminnet ned början från en adress son bildas med användning av fórskjutningsvärdet.

Pörskjutningen kan ha ett vårda inon området 2-255.

Om under en läs-PIU-beordring data nottas, vilken data icke utgör en I-ran, fastställs startadressen a for data i bnfferten ned användning av förskjutningsfältet.

Reserverat fält som naste vara noll.

Styrflaggor, CTLPLAGS.

Bitdefinitioner: ÜVERHOPPA: 1=Inaktiv station, avfràga ej. 0=Aktiv station, genonför avfrágning.

AUTGA: 1=Avfraga denna station under AUTG-AVFRÅGNING-beordringar. 0=Kontakt-avfraga denna station under KONTAKTAVFRAGNING-beordringar.

SAKTA UT; 1=5änd 'RHR'-avfràgning. 1=Sând 'RR'-avfràgning.

Denna bit är även definierad såsom ett globalt värde för SDLC-ICA med användning av SÃTT- ARBETSSÄTT* beordringen i någon underkanal ned SDLC-operation.

En logisk ELLER bildas mellan den globala hiten och SAKTA UT-biten. Resultatet är ett vid indikering av ett SAKTA UT-tillstànd. Därför, när sakta ner-arbetssättet har varit inställt genom 7900021-2 29 SÄTT-ARBETSSÄTT-beordringen, skickas 'RNR'- avfráqningar oberoende av SCB-innehållet.

SAKTA IN: 1='RNR'-svar väntat såsom svar på avfrágning. 0='RR'-svar väntat såsom svar på avfràgning.

Nârhelst det väntade svaret lottas frán en station fortsätter AUTO AVPBAGNING-operationen: den avslutas med kanal slut, anordningslut och status nodifierarhitarna sätts till ett när ett oväntat svar nottas.

Reserverad och måste vara noll.

Det aktuella SDLC-numret för den utsända I-ramen, ISCUR. Detta fält innehåller SDLC-nunret (nodulo nnnner B) av den nästa I-ramen son skall sändas.

Det är satt i I-ranstyrfältet under skriv-PIU- heordringar. ISCUR ökas ned ett nodulo 8 efter att varje I-ran utsänts. Om HSCUR blir lika ned HSACK är detta en indikation av utebliva I-ralar son naste erkännas innan ytterligare I-ramar får sändas. någon vidare skriv-PID-heordring .avslutas med beordring avslagen, enhetskontrollförhállande.

SDLC-nummer av utsänd I-ran nottagen, NSACK.

Detta fält innehåller SDLC-nulre (nodulo 6) av den sist utsända I-ramen, vars mottagande har erkänts av en fjärrstation. När ett svar inne- hållande ett NR-fält nottas från en station, använder linjeanslntningsdonet det för att uppdatera NSACK. Den absoluta skillnaden år också satt i CFRS-fältet. 01 den mottagna NB ligger utanför omradet fràn NSACK till NSCUR (nodulo 8), packas enhetskontrollea ned avkänningsinfornation son indikerar ett oväntat NR-fält. Den mottagna styrbitgruppen sattes in i CHDIN-fältet hos SCB.

SDLC-numret för den nästa I-ran son skall lottas, NRACC. Detta fält innehåller SDLC-numret plus 1 (lodulo 8) av den sista giltiga nottagna I-ramen.

Linjeanslutninqsdonet sätter innehållet av detta fält i NR-delen av SDLC-styrfältet under avfragning och I-ranöverforing. HRACC-fältet används också när giltiga I-ramar uottas.

Linjeanslutningsdonet jänför det mottagna 79Ö0021- 7-11 12-15 16 17 18 2 30 Ns-fältet med innehållet i NRACC. I-ramen accepteras om de är lika. HRACC-fältet ökas sedan med en nodnlo 8. Om en ogiltig ram mattas blir HRACC oförändrad och ytterligare I-ramar kommer ej att accepteras förrän efter en giltig ram med den avfrágning/sista-biten lika med ett har nottagits eller en tid-ut har förekommit, oberoende av vilka som förekomma först. Om den mottagna Ns icke motsvarar HRACC-värdet och om ICA ej hoppar över ogiltiga ramar, packas ennetskontroll med avkänningsinformation, som indikerar att mottagna I-ramar varit i fel ordning. CHDIN kommer f nu att innehålla styrfâlteb från den felaktiga ramen. (Kanalprogramnet blir därenot inte avslutat förrän en giltig ram med avfrågning/sista-biten lika med ett är mottagen eller en tid-ut förekommer).

Reserverat fält; naste vara nollor.

Identifieringsfalt, IDENT. Detta fält används av àtkonstmetoden för att identifiera varje sen-past. i Den skickas utan någon ändring mellan åtkomst- metoden och linjeanslntmingsdonet.

Antag att ramar skickat och mottagna, CPRS.

Detta är ett noll-baserat fält. Här linjeanslut- ningsdonet ändrar NSACK, baserad på en nyligen mottagen Nr, ackunuleras den absoluta skillnaden i CFRS-fältet. Innehållet i detta fält används av àtkomstmetoden för att frisläppa den rätta skiv-PIU-bufferten, innehållande de mottagna ramarna. Om CFRS inte âr lika med antalet ramar som verkligen har skickats, har stationen missat nägra. Accessnetoden måste återställa HSCUR till NSACK och modifiera kanalprogramnet i enlighet därmed, för att åter utsända de förlorade ramarna.

Antal använda mottagande buffertar, CRBUP.

Linjeanslutníngsdonet för produktiva lås-PIU- heordringar som har exekverats under kanalprogrannet, d.v.s. las-PIU-beordríngar med dataöverföring av giltiga ranar. Detta fält kan användas av accessmetoden för att fastställa oanvädna buffertar son skall friställas.

Beordring mottagen, CHDIH. On den mottagna ramen inte innehåller den väntade styrbitgruppen, 7900021-2 31 såsom definieras av flaggfältet, lagras detta fält i CHDIN~fältet för vidare undersökning av accessnetoden. 19 Undantagslagar, EXCPLAGS. Detta fält innehåller information angående undantagsförhàllanden son har förekommit under exekvering av det föregående kanalprogrannet. Det interrogeras av accessnetoden. 0 Läsrelíndikatqr.

Denna bit satts till ett on någon ran var ogiltig, ' d.v.s. hade en BCC-kontroll eller en tid-ut förekom under exekvering av läs-PIU-beordringar. Den används av accessnetoden för uppdatering av felräkningar. 1 Sista ramen innehåller ej sekvensiell infornation.

Denna bit sätts till ett on ej sekvensíell information är nottagen under det aktuella kanalprogrannet. Informationen sätts i den sista använda mottagande bufferten så att accessmetoden kan undersöka. 2 Fjärrstationövergàng förekonner. Denna bit sätts till ett on RNB blev mottagen från ijärrstationen, när CTLPLAGS-fältet indikerar att stationen väntas skicka RR eller vice versa. 3 CHDIN-fältet används. Denna bit sätts till ett när en SDLC-beordrinq sätts i CMDIN-fältet. Detta förekommer när någon oväntad beordring blir mottagen, eller när SDLC-nunren icke överensstämmer ned de väntade värdena. 4 KontaktavEràgningsoperation har genomförts. Denna bit sätts till ett när kanalprogrannet avslutas p.g.a en kontaktavfrâgningsoperatíon son resulterar i ett positivt svar. 20-22 Avkänningsinfornation, AVKÅINA. Detta fält ¿3 innehàller sanna avkänningsinfornation son tillhandahàlles ned den norlala avkånnings- beordringen.

Reserverat fält. 79oofi21-2 32 Följande är en beskrivning av de sju högnivàbeordringarna: 1. AUTO-AVFRAGNING-beordringen utgör ett sätt att begära av ett flertal fjärrstationer att en efter den andra utsände: data till linjeanslutningsdonet. Beordringen används normalt i ett flerpunktsnät (där ett flertal sekundära stationer är förbundna med en och sanna nottagningslinje| nen den kan även användas i en punkt-till-punkt-installation. Dessutom används den när ICA tjänar som en sekundär station.

AUTO-AYFBAGNIHG kommer att accepteras endast on linjen är aktiv och i utgående riktning. I annat fall kommer kanalprogrammet genast att avslutas med en 'beordring avslagen' enhetskontrollfórhallande. Linjetillstandet blir inte ändrat.

AUTO-LVPRAGNING-beordringen pekar på en tabell av SCB, en för varje station på linjen. Linjeanslutningsdonet hämtar först de SCB som indikeras av den AUTO-AVPRÅGNIHG* platsindex, vilken gör det till aktuella SCB. Detta görs på följande sätt: platsindexvardet skiftas till vänster fyra positioner. Resultatet bildar en förskjutning i SCB-tabellen. Om denna förskjutning går utanför SCB-tabellen, kommer platsindexvärdet att áterställas till noll, vilket gör den första SCB-posten till den aktuella.

Om SCB-flaggorna indikera att stationen icke är aktiv eller en kontaktavfragningsoperation begärs. uppdaterar linjeanslntningsdonet AUTO-AYFRAGKIHG-platsindex ned ett och hästar nästa SCB. On flaggorna indikera AUTO-AVPRÅGNING för denna station,-konmer en avfrágningsran att sändas: Adress- och beordringstalten konstrueras med användning av information i-det aktuella SCB. P/t (avfrágming/slut)-hiten sätts alltid. Avfràgningsmeddelande utsändes.

Linjeanslutningsdonat går sedan över till mottagningsarbetssâtt. Ytterligare aktioner från linieanslutningsdonet beror pa svaret från fjärrstationen, sàson beskrivs nedan. Det mottagna svaret kan vara ett av följande: a) RR (mottagning klar) eller RNR (mottagning ej klar) mottagen exakt såsom specificeras i SCB. Detta indikerar att fjärrstationen inte har någonting att sända och inte har ändrat dennas arbetssätt mellan sakta ner- och normal dataöverföringsarbetssätt. Linjeanslutningsdonet uppdaterar AUTO-nV8RAGNING-platsindex med ett och upprepar samma aktion såsom beskrivits ovan till dess att hela SCB-tabellen har genongátts. h) Oväntad beordring, såsom BR mottagen när RNR väntades eller RIB mottagen när RR väntades, eller RR eller RNB som våntats mottagen men ned R(S)- och N(B)-värden son skiljer sig från de motsvarande fälten hos det aktuella 7900021-2 33 SCB eller en annan beordring som inkluderar I-ram och icke sekvensiell ran; eller ranar ned fel adress (endast primärt arbetssätt), ogiltiga ramar, ranar, vilka avsluta med en ABORT-sekvens.

Beordringen avslutas nedCE, DB, S11, vilken normalt orsakar en fnrgrening i kanalprogranmet till en läs-PIU eller avkänna-SCB, vilken kommer att behandla den inkommande ramen.

AUr0-lVF8AGHING-platsindex blir inte uppdaterad när tillstàndsuodifierare är närvarande. Om således I-ramar har nottagits fran en fjärrstation konner denna station att vara den första son avfragas nästa gång AUTO-AVFRAGNING-operationen återupptas. Detta är normalt det korrekta arbetssättet tor operation, men Atkomstmetoden kan ändra riktning till en annan station med användning av sätt-arbetssätt-beordringen för att andra AUTO-AVPRAGNING-platsindex.

När AUTO-LVFRAGNING-platsindex returmerats till det värde som det hade vid början av AUTO-AVFRÅGNIRG-operationen har en komplett sökning gjorts. Beordrimgen avslutas med kanal-slut. anordning-sluttillstånd. Linjen blir kvar i utgaende riktning.

On ett stackat enhet-kontrollförhállande förekommer under initieringsfasen kommer beordrimgen att genast avslutas med tillstànd modifieraren återställd.

Om linjen inte kan få service i tid av ICA, kommer ett överkörnings- enhetskontrollförhállande att stackas och beordringen kommer att avslutas med tillständsmpdifierare.

Om detta händer under utgående överföring, kommer ramen att avslutas med ABOBT-sekvensen. Linjen blir kvar i utgående riktning on den arbetar i primärt arbetssätt. Under sekundärt arbetssätt vänds linjen till ingående riktning.

Samtliga efterföljande linjepaverkande beordríngar i samma kanalprogran behandlas som NOOP. 2. Kontakt-avfrágningsbeordringen används av prinära stationer för att bjuda fránkopplade stationer att övergå till nornal svararbetssätt. Stationerna specifieras i en SCB-tabell. Densamna tabell son den som används för AUTO-AVPRAGHING kan användas. Flaggbitarna i SCB indikerar om en station är frankopplad och bor vara kontaktavfrágad eller om den är i nornalsvararbetssätt (HKH) för AUTO-AVFRAGNIKG- operationer.

Det finns tva stämningsparametrar för KONTAKT-AVFRAGNING-operationer: en frekvensräknare, vilken avgör hur ofta stationen bör kontaktavfrágas när den finns i SCB-tabellen och en servicesökande paus, vilken definierar en tid att fördröja beordringsavslutning under laga trafikperioder för att kunna minska processer-störning 7900021-2 3ß p.g.a. icke produktiv avfragníng. Båda parametrarna kan ändras med SÄTr-ARBETSSÃT¶- beordringen.

Ett kontaktavfragningsplatsindex per linjeanslutningsdon används för att peka pà nästa SCB son skall avfrágas. Detta index underhålls normalt av linjeanslutningsdonet men kan även ändras med SÄTT-ARBETSÄTT beordringen.

KONTAKT-AVERÅGNING kommer att accepteras endast om linjen är aktiv, är i utgående riktning och opererar i primärt arbetssätt. I annat fall kommer kanalprogramnet att genast avslutas med beordriug avslagen-enhetskontrollförhàllandet.

Linietillstándet blir inte ändrat.

När KONTàKI-AVFBAGNING-beordringen exekveras hämtar linjeanslutningsdonet ett SCB med användning av KONTAKT-AVPnAGMIRG~ index enligt följande: indexvardet skiftas till nästa fyra positioner. Resultatet bildar en förskjutning i SCB-tabellen. On denna förskjutning pekar utanför SCB-tabellen kommer indexvårdet att àterställas till' noll, vilket gör den första SCB-posten till den aktuella.

Frekvensräknaren minskas med ett varje gang KONTAKT-AVBRAGHIHG-beordring exekvering till dess att den når noll. SCB-flaggorna kontrolleras och dom indikerar att 'stationen skall kontaktavfràgas, genomförs en- kontaktavfrágningsoperation såsom beskrivs nedan om räknaren inte star vid noll. När räknaren inte är noll avslutas KQNTAKT-AVFBAGNING-beordringen utan uppdatering av KOHTAK¶-AVFRAGHIHG-platsindex när den servicesökande pausen har utgått.

Om SCB-flaggorna indikera att statioun inte skall kqntaktavfragas kommer indexvärdet att ökas med ett och beordringen kommer att avslutas med kanal-slut, anordning slut. Om emellertid frekvensräkmaren har nått noll, kommer limjeanslutnignsdonet att söka SCB-tabellen tills dess att den hittar en post som skall kontaktavfràgas eller en komplett avsökning av tabellen har genomförts, oberoende av vilken som kommer först. En KONTAKT-AVERAGNIHG-opertion genomförs on möjligt. Ingen servicesökande paus görs i detta fall.

En kontaktavfràgningsoperation genomförs enligt följande.

En utsänd 'SNRH'-ram sänds med stationsadressem för det aktuella SCB och P-hiten pà. Linjeanslutningsdonet övergår sedan till mottagningsarhetssätt. Vilo-detektor-klockan startas. Det mottagna svaret kan vara ett av följande: a. inget svar (eller ROL): on fjarrstationen är inaktiv, viloklockan utgår i linjeanslutningsdonet. Detta är den normala situationen. KONTAKT-AVFBAGNING-beordrimgen slutar nu med kanal-slut, anordning slut.

KONTAKT-AVFRAGNING-platsindex uppdateras med ett. 7900021-2 35 b. Svar: on någon ran besvaras, avslutas beordringen ned CE, DB, SH. Detta orsakar normalt en övergång i kanalprogramnet till ett läs-PIU eller avkänna-SCB, vilken konner att behandla den inkommande rasen.

Om linjen inte kan få service i tid av ICA kommer ett överkörningsenhetskontrollförhàllande att bli stackat och beodringen avslutas. Här detta händer under en utgående operation, avslutas överföring av ramen ned ABORT-sekvensen.

Linjen blir kvar i utgående riktning när den operereras i primärt arbetssätt. I annat fall vänds linjen till ingående riktning. Efterföljande linjepáverkande beordringar i sanna kanalprogran behandlas såsom NOOP. 3. AVFRÅGNIHG-beordringen används efter en kedja av skriv-PIU- heordringar för att överföra en slut-'lR' eller 'RNR' (beroende pá tillståndet på linjeanslutningsdonet) avfrågningsbeordring. AVFRÅGA/SLUT-biten ställs till ett 1; den sätts aldrig till ett i någon I-ral son överförs via skriv-PIU. Santlig information som fordras tas från det aktuella SCB. Linjen vänds on i ingående riktning när denna heodring har exekverats. AYFRAGNING-beordringen är giltig endast on linjen är aktiv, är i utgående riktning och ett SCB skickades till linjeanslutningsdonet i det aktuella kanalprogrannet. Kanalproqramnet kommer annars att omedelbart avslutas ned beordring avslagen-enhetskontrollförhållande konmer utan att ändra linjetillstànd.

Dm linjen inte kan fa service i tid av ICA, stackas ett överkörningsenhetskontrollförhállande och beordringen avslutas. överföring av ranen avslutas med ABOBT-sekvensen.

Linäen blir kvar i utgående riktning vid primär arbetssätt-operation. I annat fall kommer kolner linjen att fa riktiningen ändrad till utgående riktning. Efterföljande linjepaverkande beordringar i sanna kanalprogran behandlas såsom IOOP. 4. LÄS~PIU-beordringen används för att överföra bandad information til enheten av en inkommande I-ram och längden av densamma till huvudninnet.

Läs-PIU kommer endast att accepteras om linjen är aktiv, är i ingående riktning och ett SCB har skickats till ICA under det aktuella kanalprogrannet. Kanalprogrannet konner i annat tall att avslutas omedelbart ned beordring avslagen-enhetskontrollfñrhållande. Limjetillstándet blir inte ändrat.

En LÄS-PIU-operation genomförs enligt följande: Når en giltig I-ram mattas, överförs I-fältet till huvudninnet.

Start-adressen är beordriug dataadressen plus förskjutningsfältet av det aktuella SCB. Dataöverföringen fortsätter tills avslutningsflaggan påträffas eller ninnesarean tar slut. Blockkontrolltecken överförs inte. o79uo021-2 36 Om mínnesarean âr slut testas on dataavsökning har specificerats och on så är fallet, specifierar den kedjade läs-PIU nästa dataarea för fortsatt dataöverföring och CRBUF-fältet av det aktuella SCB framstegas. I annat fall läses ramen upp till slutflaggan utan vidare dataöverföring.

Hursomhelst lagras den totala längden av ramen i de första tva hitgrupperna av den första bufferten. READERB-biten i undantagslagen av det aktuella SCB áterställs. NR-värdet för den nottagna ramen används för att uppdatera HSACK och CERS-fälten av SCB. Om en hel ran överförs i huvudninnet framstegas CBBUF- och HBACC-fälten av det aktuella SCB.

Beordríngen avslutas ned CE, DE. ' Här giltiga icke-sekvensiella ramar lqttagas, lagras beordringsfältet i CHDIH-fältet av det aktuella SCB och CIUSE-biten i nndantagsflaggbitgrnppen av det aktuella SCB sätts. Om ramen har ett I-fält, behandlas detta på samma sätt som ett I-fält av en I-ram. Datautstråckning tillämpas och längdfâltet lagras i den första bufferten. ERNSI-biten i undantagsflagghitgruppen av det aktuella SCB sätts. Efter att en icke sekvensiell ram har nottagits, kommer samtliga ytterligare ingående data att ignoreras med undantag av P/P-hiten, och efterföljande linjepáverkande beordringar i samma kanalprogram behandlas såsom HOOP.

När giltiga övervakande ranar nottas, används Nr-värdet för att uppdatera NSACK-fältet hos det aktuella SCB. Om en 'RR' förväntades och en 'RNR' mottagits, eller vice versa, sätts STRANS-biten i undantagsflaggbitgruppen av det aktuella SCB.

Beordriagsfältet lagras i CHDIH-fältet av det aktuella SCB och CIUSE-biten i undantagsflaggbitgruppen sätts av det aktuella SCB. Efter att en övervakande ram har nottagits, ignoreras ytterligare ingående data med undantag for en P/F~bit och efterföljande linjepàverkande beordringar i samma kanalprqgram behandlas såsom NOOP.

Här en P/F-bit har nottagíts vänds linjen om i utgående riktning. Efterfoljande linjepåverkande beordringar i samma kanalprogran behandlas sason HOOP.

Adressfältet hos den inkommande ramen jämförs med adressen i det aktuella SCB. Om adressen inte är lika, beror den efterföljande aktionen på linjearbetssättet. Om ICA fungerar som en primär SDLC- station, stackas enhetskontrollen och beordringen avslutas. Den mottagna adressen kommer att returneras till átkomstnetoden i en tredje avkänningsbitgrupp. Samtliga följande linjepáverkande beordringar i sanna kanalprogran behandlas som BOOP. Om den fungerar såsom en sekundär station ignoreras ramen.

Linjeanslutnignsdonet startar letandet efter en ny ram.

Beordringen förblir aktiv.

Om N{S)-fältet är ur sekvens, d.v.s. NRACC-fältet hos SCB inte är lika ned E(S)-fältet, eller om Nr-fältet är ur 7900021-2 37 sekvens, d.v.s. Nr inte ligger nellan HSCUR- oàh NSACK-värdena, eller on CRBBP-fältet hos SCB när 64, stackas en enhetskontroll, beordringen avslutas och samtliga efterföljande linjepavekande beordringar i sanna kanalprogran behandlas son HOOP.

Om FCS-bitgrnpperna indikera en ogiltig :an eller on ranen är för kort, sätts READERR-biten i nndantagsflaggan av det aktuella SCB. Efterföljande linjepäverkande heordringar i sannna kanalprogran behandlas son NOOP.

On en ran avslutas ned en ABORT-sekvens, avslutas las-PIU och samtliga efterföljande liniepaverkande beordringar i sanna kanalprogran behandlas son 8009.

On linjen inte kan få service fran ICA i tid, stnckas enhetskontrollöverkörningsförhállandet och samtliga efterföljande linjepaverkande beordringar i sanna kanalprogran behandlas son NOOP. 5. Läs-PIU-beordringen används för att sända en I-ran.

Adress- och beordringsfälten alstras av linjeanslutningsdonet ned användning av det aktuella SCB. En kontroll-SCB-beordring bör därför företräda den första läs-PIU-beordrinqen i kanalprogrannet för överföring av det lämpliga SCB.

Skriv-9IU-beordringen är symmetrisk vad beträffar läs-P10-beordringen: längden av PIU överförs son don första tva bitgrnpperna av bnffertarean och OFFSET-fältet i SCB adderas till dataadressfältet hos skriv-PIU-beordringen för att bilda startadressen av den PIU son skall utsändas.

Beordringen kommer endast att accepteras on linjen är aktiv, är i utgående riktning och ett SCB har skickats till ICA under det pågående kanalprogrannet. Kanalprogrannet konner annars att avslutas omedelbart ned beordring avslagen-enhetskontrollfñrhállande. Linjetillstándet blir inte ändrat.

En skriv-PIU-operation genomförs enligt följande: en total I-ral utsands. Adressbitgruppen tas fran det aktuella SCB.

Beordringsfñltet konstrueras ned användning av ISCUB och NRACC från det aktuella SCB för N(S) och MIB), respektive.

P/F-biten satts alltid till noll. I-fältet överförs från hnvudninnat. Startadressen ar beordringsdatnadressen Plus QPFSET-fältet hos det aktuella SCB. I-faltlangden specificeras i det första tva bitgrupperna av dataarean.

On datantsträckning år specífierad, kan I-fältet sträcka nt över ner än en dataarea. Xonsekntiva dataareor är specifierade i kedjade skriv-PIU~heordringar. Data tas från starten av de efterföljande areorna, förskjntningsschenat används inte. Längden son ges i den första dataarean tillämpas fortfarande. 7900021-2 38 PCS-tecken sanlas av ICA och efterföljande flaggor sänds ut efter I-fältet. NSCUB-fältet av det aktuella SCB uppdateras.

Den utgående riktningen av linjen bibehålls.

On, under överföringen, datavärden förbrukas, specifierar raulängden ytterligare I-fältbitgrupper och datautsträckning specificeras inte. Ett enhetskontrollheordring avslagen-förhållande upphöjs och kanalprogrannet avslutas. üverföring av ramen avslutas ned ABORT-sekvensen. Linjen blir kvar i den utgående riktningen on i primärt arbetssätt: annars vänds linjen on till ingående riktning.

Om linjen inte kan få service från ICA i tid, stackas ett överkärningsenhetskontrollförhàllande och beordringen avslutas. överföring av ramen avslutas med ABORT-sekvensen.

Linjen blir kvar i utgående riktning om i primärt arbetssätt; annars vänds linjen till ingående riktning.

Samtliga efterföljande linjepáverkande beordringar i sanna kanalprogram behandlas son NOOP. On för nànga ramar har skickats utan att erkända tillvaratagits konner ytterligare skrívfëtu att höja ett enhetskontrollbeordring avslagen- förhållande och kanalprogramnet kommer att avslutas omedelbart. 6. KONTROLL-SCB-heordringen används för att överföra ett specifikt SCB till linjeanslutningsdonet. Nornalt föregår det en skriv-PID eller en kedja av skriv-PIU-heordringar, vilket ger linjeanslutningsdonet nödvändig information for att bilda utgående I-ramar. Linjeanslutningsdonet naste vara aktiv före en kontroll-SCB-beordring accepteras; annars förekommer en enhetskontrollavslutning ned avkänningsbitgruppen indikerande beordring avslagen. Sexton databitgrupper överförs ned kontroll-SCB-beordringen för att bilda det aktuella SCB. De kontrolleras för giltighet: QBFSET-fältet näste vara större än 2 och de reserverade fälten näste vara 0. 7. AVKÄNNA-SCB används för att aterhänta det aktuella SCB efter en linje I/0-operation har fullbordats (normalt eller icke normalt). 2ß bitgrupper är överförda. De innehåller fel och ovanliga förhàllandenindikationer plus uppdateringar till ran- och Hs/Nr-värden. Eftersom I/0-operationen kan ha startats såsom ett resultat av AUTO-AVFRÅGHIHG- eller KONTAKT-AVFBAGNING-operationer, har det aktuella SCB endast indikation om vilken station son svarar. Atkolstnetoden kommer att överföra lämpliga fält till dess kopia före aterstartandet av kanalprogrannet.

On linjen är i ingående riktning, kommer avkänna-SCB-heordringen dessutom att fungera som en läs-PIU-beordring ned undantag av att inga ingående I-fält överförs till huvudninnet. Med denna under-funktion, blir avkänna-SCB en linjepdverkande beordring._ 7900021-2 39 De följande är några exempel pá kanalprcgram sol använder kanalebeordríngar. Efterföljande exempel är emellertid giltiga sekvenser för att illustrera operationen. 7900021-2 M0 ërennel 1- šrinärstatiee nä en šlerasnkëslinie nnšas naraalenaratien- šenalaaessaa srAnT= - non xnrrz xournorr-scn non (Tic fo xuxr; sxaxv-»In nuro-nvraxsxlus I' 'I rzc till cnorr ~- I- uonras; ras-Pxu nvsnrcuzxs -- ærc :i11 uoærace ll avxxuun-scs C-AVFRÅGA KONTAKT-AVFRÅGNING TIC till START AVKÄHNA-SCB De upphöjda tecknen hänvisar till efterföljande nummer: 1. Kedjad beordring. 2. Detta H09 ändras till en TIC (övergå i kanalprogrannet) till XEIT-banan när det finns nagra ramar son ar klara för utsändning. 3. AUTO-AVERÅGNING och KONTAKT-AVFRAGNING pekar på en SCB-tabell. SCB-fälten indikerar vilken sorts avfràgning som skall sändas nt till varje station och vilka svar som skall förväntas. On svaret inte âr son förväntats, kommer tillstandsnodifierare att sättas, vilket orsakar TIC att hoppas över. 0. Detta AVKÄHNA-SCB överför det aktuella SCB till huvudminnet. Det visar: vilken station som svarar till AUTO-AVFRÅGNING, hur manga ramar sol blev mottagna, om nagra fel förekom och om RECV-banan följde XNIT, hur manga ramar son lyckades i utsändningen. 5. AVKÄNNA-SCB för att ta reda på vilka stationer son svarar till SMER. 6. KONTROLL-SCB ger ett nytt aktuellt SCB. Det indikerar för linjeanslntningsdonetz var den skall skicka datan och vilka N(S) och N(R)-värden att placera i I-rankontrollfaltet. 7. Stationen avfrågas för att ta reda pa hur manga nyligen utsända ramar son lyckades blir mottagna. 8. XBIT-banan gör ett hopp i kanalprogranlet (TIG) till RECV-banan för att få svaret till de utgående ramarna - svaret kan vara en I-ram. ' 7900021-2 41 figggggl 2. Sekundägstatlog under inítierigg ggn nnrealeeesatiee- äanelerearen INIT: SÄTT-ARBETSSÄTT NORHAL: MOP AKTIVERA IDP (TIC till IHIT) LÄS AVFRAGNING TIC till HORHM.

INTA: KONTROLL-SCB HOTTAG: LÅS-PIU LÅS " TIC till HOTTAG AVKÄNHA-SCB XHIT: KOITBOLL-SCB SKRIV-PIU I I I I SXND-AVFRÅGNING TIC till UOTTAG där de upph51da tecknen hänvisar till efterföljande nummer: 1. Kedjad beordrinq. 2. En flagga i SXTT~ARBETSSÄTT-parametrarna indikerar att linjen skall opereras sol en sekundär. Vidare, adressen som skickas används i LÄS som stationsadress. 3. LÄS kommer inte att fullbordas förrän dem primära sänder ut en ran, normalt en kontaktavírágninqsran (Slflnp son adress.

U. Ett nytt kanalprogram startas efter det att en Snflflblir mottagen (för att kontrolleras av accessnetoden). stationsadressen i SCB kommer att vara den förväntade adressen för samtlig efterföljande ingående data.

S. SKRIV kommer att sända en NSA som svar på SNRB. 6. Denna AUTO-AVFRAGMIHG är egentligen inte avfrágning. En SID utdelas till detta kanalprogral efter det att en avfrágning har mottagits, så att den av AUTO-AYFRÅGNING utsända rasen utgör ett svar till avfrágning. 7900021-2 H2 ëzeneel å Erieäseëeëieneiaiiiesins rå en esëenesiei nenrinsnieaëlinie- Äë!ê¥BE2§Eêš CONRECT: SPÃBRÄ HORHÅL: ..- UPPBINGAI LÄS KONTAKT: SKRIV LÄS De upphöjda tecknen hänvisar till efterföljande nummer: 1. Kedjad beordring. v 2. ÉPKRRA konner att skydda not ett tnvlingsfórnållande om en föregående LKTIVERA för ett inkommande anrop blev förhindrat. 3. UPPRIRGA sänder uppringningssiffror till den automatiska uppringningsenhet som är associerad med denna linje.

Dessntol innebär detta AKTIVERA. 0. Den första SKRIV/LÄS-sekvensen sänder en XID~aahdllan och läser terminal-ID i KID-svaret.tIn-informationen används for att bilda en Sund och hitta/bilda SCB för stationen. 5. SKRIV/LÄS kan användas för att sända SNR8 och läsa NSI. 6. Från denna punkt framåt blir operationen densamma som för förhyrda linjer. SCB-tabellen for denna linje kommer att ha endast en post eftersom 'växel' innebär punkt till punkt. årearel 5- Erinäretesienešelàieseäeseina :id nnlëirnetëeeesetien- e Felàterhämtande innebär om utsändning av icke erkända I-ramar som utsândes eller om-avfrágning för dåliga notagna ramar. On det körbara fältet dikteras av linjeanslutningsdonet men om körningen själv initieras av átkonstnetoden. Inga nya kanalprogram behövs för att genomföra áterförsöken.

Den första dåliga I-ramen som mottages stoppar ëverfóringen av data i buffgrten. HBACC- och NBPRB~fålten blir frusna och HRETRY ökas med ett. LAS-PIU-beordringen avslutas normalt när en ram mottages korrekt, innehavande P/F-biten, sätt till ett eller när en TID-ut förekommer. Tid-ut i denna situation hanteras såsom ett om-försoksfornallamde eftersom P/E~biten kan ha varit missad i en dålig ran. Härk också att linjeanslutningsdonet fortsätter att undersöka ramen och kontrollera blockkontrolltecken aven om ingen dataöverföring sker.

Kanalprogrannet slutar ned en AVKÅNNA-SCB-beordring.

Accessnetoden avgör om ett fel har förekommit: vid denna punkt är allting korrekt uppställt för omavfragning av 7900021-2 03 stationer för att få de uteblivna ramarna. SCB naste uppdateras med fält från ICA:s kopia och kanalproganmet onstartas. nU¶0-AVFRAGHING-platsindexvärdet pekar fortfarande pa det sist använda SCB och XRACC erkänner endast de bra rasar son nottagits. Före omstart avgör emellertid atkonstnetoden om en onforsöksgrans har överskridits eller on någon annan station hör få service.

För utgående ramar hittas erkännandet i H(R)-fältet av den nästa RE, RNR eller I-ranar son nottagits frán stationen. Åtkonstnetoden tar reda pa on ett fel har forekonnit genon att jämföra antalet utsända ned antalet erkända och upptäcker ett nissförhallande. För att onförsoka áterställs antalet sen till antalet erkända och SKRIV-PIU startas från den första uteblivna ramen. I detta fall naste åtkomsten bibehállas dess egna omförsöksvärden.

Den diagnostiska faciliteteg ICC-nicrokoden i has-CPU:n inkluderar vidare en diagnostikfacilitet M9, vilken utövar de vanliga diagnostikverktïq, möjliggör dynamisk presentation av diagnostik och testinfornation on en av ICA-linjerna pa bassystemets speciella presentationsenhet. Den presenterade infornationen npçdateras kontinuerligt, övriga linjeoperationer pâverkas inte och CPU:n belastas inte mer än normalt.

Testranar kan utsandas och nottagas ned användning av diagnostikfaciliteten och därigenom tillhandahålla verifiering av ICA-operationen, inklusive anslutning till fjärrstationens såväl son ICC. Son en prinärstation, SDLC-testranen kan utsändas genom att specificera en sändfnnktion. A-, C- och I-fälten specificeras son data för denna funktion. Svaret kan presenteras visuellt. Son en sekundärstation, SDLC-adressen till bevakaren specificeras som data ned 'bevaka för test' och 'eko'- funktioner. Om testbeordring mottages ocn dessa funktioner äro aktiva, sänds de tillbaka.

Dessa funktioner aktiveras när linjen är spárrad. När línjetestning pagàr avslutas samtliga kanalprogrnn på linjen under initialutväljning ned enhetskontroll, beordring avslagen och avkanna bitgrnppen indikerande den exakta orsaken för avslaget. Ingen indikation anges pà kanalanslutningen när testningen har avslutats.

Därför kan denna dynamiska facilitet användas även när ingen programvara körs på systemet. Vidare kan den användas pa samtliga linjer eller terminaler, oberoende av typ.

ICA-diagnostikfaciliteten använder ICA-klockan i hussadapterns klocka, vilket kan fälla till bas-CPU:n på den högsta nivån efter 13 ns. Pa förhand bestämda tidsintervall kan kontrollskickas till diagnostikfacilitetsnodnlen i

Claims (10)

7900021-2 4% bas-CPB:ns styrminne, vilken sedan kan avkânna CCA-anhallanden för linjen ifråga. Den avkända informationen tillsammans med en del av informationen i linjens UCI fornateras sedan och presenteras visuellt på indikator-terminalen. Den presenterade informationen är följande: _ 1) Den aktiva beordringen i kodat format, 2) den avkända informationen, 3) den databitgrupp son utsändes för nuvarande pá TP-linjen, ' H) BSTAT-registerbitar: Datafil klar, klar att sända, bärare upptäckt, uppringuingsindikator, _ 5) HCTSL-registerbitar: Dataterminal klar, anhållan om sändning, 6) ACTHL-registerbitar: Mottag arbetssätt, sind arbetssätt och för SDLC-operationen 7) specifika SDLC-fält sáson Hr- och Ns-fält. Diagnostikfacilitetnikrokoden exekveras i CPU:n på högsta nivå. För att inte störa BA-operationer använder den därför denna nivå for mycket korta tidsperioder varje gang den får kontroll. Därför blir risken för över- eller »under-körningar pa I/0-enheter med användning av lägre fälla-nivåer ninimerade. Vidare är den högsta använda fälla-nivån endast en mycket liten del av testtiden och därigenom minimeras den allnänna belastningen på systemet i övrigt. Linjeinterntestning genomförs enligt följande: mikrokoden initierar först testning på den lägsta nivån, vilken startar ICA-klockan. Sedan varje gang en klock-fälla förekonmer, genonför diagnostikfaciliteten en del av den linjeinterna testningen på högsta nivån, den uppdaterar en tillstandsräknare, omstartar ICA-klockan och lämnar denna fälla-nivå. Den särskilda delen av testet son genomförs avgörs av värdet på tillstandsräknaren. Eventuellt nar tillstandsräknaren ett slutvärde, vid vilket ICA-klockan inte längre onstartas, utan testresultatet sparas för presentation och en avslutningsrutin på den lägsta nivån initieras. Genon att begränsa testdelarna till ungefär 10 .ns, hålls den del av tid son används av testet under 1/1000 vid sanna tid son den totala körningstiden för testet förblir rimligt. nedan föreliggande uppfinning har visats och beskrivits ned hänvisning till föredragna utföringsformer är det underförstått av facknän att modifieringar kan göras däri utan att avvika från ändamålet ned och onfanget av uppfinningen. Patentkrav.

1. Komnunikationsstyrenhet i ett databehandlingssystem ned 7900021-2 G5 en centralenhet (1) son har åtminstone ett hnvndstyrnínne (3) och ett lokalninne (2), varvid systemet innefattar ett antal höghastighetsadaptrar (6-10) för betjäning av ett flertal olika typer av in/ut-enheter, anslutna till centralenheten nedelst en höqhastighetsbnss (5), k ä n n e t e c k n a d därav, att åtminstone en av dessa adaptrar är en höghastighetsbussadapter (7) som är ansluten medelst en låghastighetsbuss (12) till ett antal laghastighetsædaptrar (11, 15-19), vilka betjäna ett flertal kannnnikationslinjer (20) ned olika överföringskarakteristiska egenskaper. sant att huvudstyrninnet (3) innefattar ett nikrokodkonnunikationsstyrninne (4) för utförande av all styrning av konnunikationslinjer över sanna höghastighetsbuss (5), son utnyttjas av alla andra in/nt-adaptrar (8, 9, 10) i systenet, varigenon konnunikationsstyrenheten är integrerad i systemet.

2. Konnunikationsstyrenhet enligt patentkraret 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att konnunikationsstyrninnet (4) innefattar ett start/stopp-linjestyrninne (30), ett binårsynkron- linjestyrnínne (31) sant ett synkrondatalänk-styrninne (32).

3. Konnunikationsstyrenhet enligt patentxraven 1 och 2, k ä n n e t e c t n a d därav, att huvudstyrninnet (3) är ett nikrokodninne son innefattar en avbrottshanterare (32) för behandling av avbrottstillstànd och en in/ut-instrnktionshanterare (31) sant att konnnnikationsstyrninnet (4) innefattar ett kanalserviceninne (45) för styrning av sanverkan nellan konnnnikationsstyrningen (H1, 42, ß3) och huvndsystenets nikrokodstyrning (31, 32).

4. H. Konnunikatiensstyrenhet enligt patentkravet 1, k a n n e t e c k n a d därav, att haghastighetsbussadaptern (7) innefattar att operationsregister för styrning av operationsnoden för làghastiqbetsbussen (12) och läghastignetsadaptrar (11), vilket register har ett antal laskretsar son är inställbara medelst styrorder och låsbara nedelst avkänningsorder från konnunikationsstyrminnet (M). 7

5. Konnnnikatiqnsstyrenhet enligt patentkraven 1 och 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att hóghastighetsbussadaptern (7) innefattar ett dataregister för dataöverföring nellan hóghastighetsbussen (5) och lághastighetsbnssen (12), ett adressregister för lagring av låghastighetsadapteradresser, ett orderregister för styrning av operationen för lâghastighetsadaptrar (11) sant ett statusregister för lagring av operationsstatus för laghastighetsadaptrar.

6. Konnunikationsstyrennet enligt nagot av patentkraven 1-5, k ä n n e t e c k n a d därav, att högbastighetsbussadaptern (7) fungerar i tre olika arbetsnoder, i tongángsnod, i avbrottsmod för behandling av avbrottssiqnaler från 7900021-2 ß6 läghastighetsadaptrar sant i nikrokodstyrnod då hñgnastignetsedaptern fungerar son en slavenhet till nikrokoden i konnunikatiensstyrninnet (Q).

7. Konnunikationsstyrenhet enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c X n a d därav, att åtminstone en lághastighetsadapter (11, 19) är fàrbnnden i en helduplexflerpnnktskonfiguration ned ett antal understationer for synkron dataöverföring.

8. Konnnnikationsstyrenhet enligt patentkraven 1 och 7, k ä n n e t e c k n a d därav, att i lokalninnet (2) finnes ett antal linjestyrord (OCH), son vart och ett motsvarar en respektive konnunikationslinje (20), ett antal stationsstyrord (SCB), son vart och ett motsvarar en respektive understatiqn; varvid stationsstyrorden selektivt överförs frán lokalninnet till höghastighetsadaptern (7) och äter till lokalninnet.

9. ¿ Konnunikationsstyrenhet enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d av en första tabell av stationsstyrord i lokalninnet, vilken tabell relaterar till, en första grupp av stationer (21a) pà en linje får kontinuerlig avfragning, och en andra tabell av stationsstyrord i lokalninnet, vilken tabell relaterar till en andra grupp av stationer (21b) pà en linje för selektiv avfràgning. 10. Konnunikationsstvrenhet enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att varje stationsstyrord innefattar ett ran-räknande fält som ökas respektive ginskas i höghastighetsadaptern av utsända och mottagna infornationsranar pa den tillhörande konnnnikationslinjen. 11. Komnnnikationsstyrenhet enligt patentkravet 8, k ä n n e t e c k n a d därav, att i höghastighetsadaptern finnas medel för att ändra en enskild linjebeordring eller en kedja av linjebeordringar till blindbeordring. 12. Konnnnikationsstyrenhet enligt patentkravet 1, k ä n n e t e c k n a d av de första nedel för att undersöka adaptrarna (7, 11, 15-19) och lághastighetsbnssen (12) för diagnostisk testning; andra medel for testning av komnunixationsstyrenhetens linjegränssnitt på så sätt att vilken son helst linje kan testas samtidigt som santliga övriga linjer fortsätter att arbeta norualt; tredje medel för presentering av testresnltaten från de första och/eller andra medlen, och för att mottaga sådan information, son avgör den testning son genomföras av de första och/eller andra medlen. 13. Konnunikationsstyrenhet enligt patentkravet 12, k ä n n e t e c k n a d därav, att nännda första och andra medel nar gemensam nikrokod med centralenheten för handläggning av avbrott, varigenon realtidstestning av_ 7900021-2 '47 linjefunktionen kan genomföras utan att störa systenets normala prestanda.

10. Konnunikatiousstyrenhet enligt pateutkraven 12 och 13. k ä n n e t e c k n a d därav, att nämnda andra aedel inkluderar en klocka, vilken orsakar ett avbrott till centralenheten efter ett visst tidsiutervall; salt att nämnda första nedel inkluderar nikrokod för att genomföra linjeintern testning, vilken nikrokod pâverkas av klockan, räknemedel och medel för att avsluta testningen, då räknenedlen uppnått ett visst slutvärde, och för att spara resultatet av testningen.