SE415424B - Drivutrustning innefattande en frekvensomriktarmatad tvafasig synkronmotor - Google Patents

Description

'vs1s347-7 102 15 25 50 Üppfinningen avser att åstadkomma ett drivsystem av angivet slag vid vilket, speciellt vid låga varvtal, motorns momentpulsationer blir väsentligt lägre vid tidigare kända. utrustningar. Uppfinningen avser vidare att åstad- konmza en drivutrustning med hög maskinutnyttjnirxg, med låga strömriktar- förluster och vid vilken, med begränsade modifieringar, enkla standardström- riktare kan användas för matning av motorn.

Vad som kännetecknar en drivutrustning enligt uppfinningen framgår av bi- fogade patentlcrav..

Uppfinningen skall det följande beskrivas i anslutning till bifogade figu- rer 1-5. Fig 1 visar ett exempel på huvudkretsarna. vid en utrustning enligt uppfinningen. Fig 2 visar hur _styrkretsarna kan-utformas för en utrustning enligt fig 1. Fig 3 visar de i motorlindningama inducerade spänningarna samt några av styrkretsarnas signaler som funktion av rotorläget 70. Fig 4 åskådliggör kommuteringsförloppet vid ett relativt lågt varvtal och fig 5 samma sak vid ett relativt högt varvtal. i Fig 1 visar en tvåfasig synkronmotor av 'reluktanstyp. Motorn har två sins- enenan 9o° förskjutna arbefislinaningar l-s och lur. vawge lindning har ett mittuttag, M resp M'a, och dessa uttag är förbundna med varandra genom en glättningsinduktor L som glättar strömmen genom motorns arbetslindningar.

Motorn har en rotor R. Till rotorn är kopplade lägesgivare LG och LG' , vilkas utsignaler 1 och 1' indikerar rotorläget, samt en tachometergenerator TG, vars utsiggxal utgör ett mått på rotorns rotationshastighet n.

Motorn har icke visade förmagnetiseringslindningar, vilket gör att motorn arbetar som en synkronmotor, dvs med Oberoende av matningen inducerade spän- ningar i arbetslindninganm och med förmåga att generera reaktiv effekt.

-Motom matas .från ett trefasigt växelspärmingsnät H, S, T via två styrbara nätkommuterade strömriktarbryggor 'BRA och BBB. Lindningen A-B har sin ena ändpunkt ansluten till ett likströmsuttag hos bryggan BRA och sin andra änd- punkt till motsvarande uttag hos bryggan BBB. Lindningen A'-B' är på. samma' sätt ansluten mellan bryggornas båda övriga likströmsuttag.

Bryggan' BRA består av 'hyristorerna TM ... TM, och bryggan BBB av tyris- torerna TRE ... TTB" 10 15". 25 50 55 s I 78133474 I bryggor-nas växelströmstilledningar iir en spänningstransfomzator ST och en strömtransfozmator IT anordnade. Spänningstransformatornfll' lämnar ut- signalerna un, som ger bryggornas styrpulsdon erforderlig information om nätväxelspäxmingens fasläge. Strömtransfomatoin Il' lämnar via en lilcriktare LR en analog signall, som utgör ett mått på. motorns arbetsström.

, Strömriktarbryggorna BRA och BBB kan utgöras av konventionella nätkommu- terade tyristorbryggor av standardtyp. Eventuellt kan en dubbelströmriktare av standardtyp användas, där likströmsförbindningama mellan bryggorna bru- tits upp och motorlindningarna anslutits mellan bryggorna..

De båda övre halvorna av bryggorna BRA och BBB är växelvis ledande. Under den halvperiod av maskinspäxmingen när uA är positiv leder den övre halvan av - bryggan BRA och matar en ström 1A genom den vänstra halvan A av lindningen 'lt-B. Under nästa halvperiod av maskinspänningen är vB positiv, och den övre . halvan av bryggan BBB matar en ström genom den högra delen IB av lindningen ALB. Kommuteringen mellan de till olika faser av växelspäxmingsnätet anslutna tyristorema i bryggornas övre halvor sker med hjälp av nätväxelspänningen och styrs av ett konventionellt styrpulsdon som lämnar styrpulser med 1200 längd till dessa tyristorer. Kommuteringen av strömmen mellan de båda lind- ningshalvorna A och B, och därmed mellan de övre halvorna av de båda bryggorna styrs_ i beroende av rotor-läget. Vid låga varvtal görs denna kommutering med hjälp av nätväxelspäzmingen och vid höga varvtal med hjälp av de i maskin- lindningarna inducerade spänningaxna.. I ett varvtalsområde däremellan styrs kommuteringen så att nät- och maskinspäxmingama samverkar för att ge snabb komnrutering mellan de båda lindningshalvorna.

Lindningen AJ-B' ligger 90° fasförskjuten i förhållande till lindningen A-B men arbetar och styrs på motsvarande sätt. De båda undre brygghalvorna har ett konventionellt styrpulsdon som 'styr nätkormrxuteringaina, dvs kommutering» arna mellan till skilda nätfaser anslutna tyristorer, på, samma sätt som vid de övre brygghalvorzxa. I Fig 2 visar hur styrkzretsarna vid en drivutrustning enligt; fig 1 lämpligexr kan utformas.

En varvtalsregiilator NR med PI-karalcteristik tillförs dels ett varvtale- börvärde nr, t ex från en potentiometer, och dels från tachometergeneratom TG. en signal n som motsvarar aktuellt motorvarvtal. Reg-ulatoms utsignal Ib utgör börvärde för motorströmmen och tillförs en strömremlator IR med _?a1zz4v-7] 10 15 25 50' 4 ÉI-karakteristiln Till strömreglxlatorn matas också den från lilcsiktaren LR :|. fig 1 erhållna signalen I som motsvarar aktuell motorström. Strömregula- torns utsignal *X tillförs två styrpulsdon, SPD och SPDH som styr nätkommu- teringarna hos bryggornas tyristorer så att dessa arbetar med en styrvinkel relativt nätspàïxmingen (i det följande "nätstyrvinkelfl som motsvarar strömregulatorns utsignal d . Sty-rpulsdonet SPD lämnar styrpulser till tyristorerna i de båda hryggornas övre halvor (TEA, TEA, TfTA, TRB, TSB, TTB) och styrpulsdonet SPD' till tyristorerna i bryggornas undre halvor (TRAH TSN, TTA" TRB" 'ISBN TTBQ. Varje styrpuls till en tyristor har lämpligen 12o° längs (referera/t till nätepänningen). - Reglersystemet som nu beskrivits kommer automatiskt att påverka bryggor-nas nätstyrvinkel of (och därmed derasvlikspänning) och därigenom motorströmmen I (och därmed motorns drivmoment) 'så att motorvarvtalet hålls vid det in- ställda börvärdet nr.

Styrpulsenma. från styrpulsdonet SPD, nämligen SR, SS, ST, tillförs de sex. tyristorerxxa i de övre brygghalvorna. via OGH-grindarrla GRÅ, GSA ..'. GTR.

Till dessa grindar matas även styrsigzzalerna SA och S . Om signalen S A är "1" släpps styrpulserna från SPD fram till. de till lindningsdelen A anslutna. tyristorerna (TEA, TSA, TTA). Om signalen SB är "1" släpps styrpulserna från SPD fram till de till lindningsdelen B anslutna tyristorerna (THB, TSB, TTB).

På. motsvarande sätt avger styrpulsdonet SPD' styrpulserna SR" SS" S , till tyristorerna i bryggornas undre halvor via de sex grindarna GM, ... GTB, , vilka styrs av styr-signalerna SA, och SB..

Utsigxalenxa* SM ... STB, från de tolv OCH-grindarna Gm ... TB, tillförs tyristorerna. TM ... , TBH lämpligen via. icke visade effektförstärkare.

Styrsiigialerna SA och SB genereras på. följande sätt. Varvtalssignalen n från taohometergeneratorn TG tillförs en funktionsgivaren IG, som avger en utsignal som motsvarar maslcinstyrvinlkeln (p S, dvs den styr-vinkel, relaterat till maskinspäzmingen, vid vilken kommutering avarhetsströmmen från en lind- nings ena halva till dess andra halva inleds. Éunktionsgeneratorn kan exempel- vis vara så. utformad att vid en maskinfrekvens understigande 11 Hz ffs = 180°.

*Mellan frekvensen 11 Hz och frekvensen 36 Hz avtar ifs linjärt för att vid frekvenser överstigande 56 Hz vara *Ps = 100°. v Maskinfrekvensen är frekvensen hos de i maskinens arbetslindningar inducerade 10 15 20 25 50 55 78t33l+7~7 5 växelspärmingaina. Den är proportionell mot maskinens poltal och rota,- tionohastighet och kan därför användas som ett mått på. maskinens varvtal, och vice veroa..

Vai-vtalet n tillförs även en lntegrator I1. Denna nollställs vid varje nollgenomgång hos maskinspäxmingen (hos uA och uB). Utsignalen från integra- torn utgör ett mått på maskinene rotationsvinkel p , uttryckt i elektriska grader, räknat från maskinspäxmingens senaste nollgenomgång. ' Sig-.nalerna 59 och 'f 8 jämförs i en komparator K1, som avger en signal S30 som är "O" när 70< *fis och "1" när *P>)ÛB.

Signalen Sp tillförs S- och R-ingåzzgarna hos en bistabil krets BV via. OCH- grindar G1 och G2. Dessa grindar styrs av signalen l från läguesgivaren LG.

Lägesgivarens uteignal 'l är "O" under den halvperiod av maskinspäxmingen då uA är positiv och "1" under den halvperiod då 113 är positiv.

Under den halvperiod då. uA är positiv står kretsen BV först i sitt "1"-läge dvs Q = 1- och Q, = 0. SA är "1" och SB är "0", varför styr-pulser från SPI) släpps fram till tyristorerna TM, 'PSA och TTA men ej till tyristorerna THB, TSB, frTB. Linaningshalvan A är alltsa strömfaranae. via v” = wa blir S70 "1". Grinden G2 avger då. en signal "1" till kretsens BV R-ingång, varvid kretsen slår-_ om till sitt "OW-läge. Sigrzalerna Q, och SA blir "O" och signa- lerna; Q, och SB blir "1". Styrpulserna från SPD släpps nu fram till tyris~ torerna TM, TSB, TTB men ej till tyristorerna TKA, TSA, TTA, och efter fullbordad kommutering är lindningsclelen B strömförande och delen A ström- löe.

Vid högre varvtal sker kommuteringen av strömmen mellan en lindninge båda. halvor enbart med hjälp av den i lindningama. inducerade spänningen. Under kommuteringen ges därvid styrpulser både till de tyrístorer som förde ström före kommuteringen och till de tyristorer som skall föra. ström efter kommíz- teringen. Detta görs från “f = WS, då kommuteringen inleds, fram till “P = 1BO°.

För att åstadkomma detta är en OCH-grind G5 anordnad att avge sin utsignal till de båda ELLER-grindarna G5 och G4. När utsignalen från grinden G5 är "1" blir båda. signalerna SA och SB "1", och styrpulser tillförs både till de till lindningshalvan A och till de till lindningshalvan B axxslutna tyristo- rerna. OCH-grinden G5 tillföra för det första siémalen S p från komparatorn X1. För det andra. tillförs den från komparatorn KI! en signal som :är "1" om maskinfrekvensen överstiger 56 Iiz. Vidare är en integrator I2 anordnad att w 10 15 25 35 1613347-7 6 integrera varvtalet n. Integratom nollställs vid varje nollgenomgång hos maskinspäzmingen, och dess utsignal utgör därför ett mått på virzkeln 39.

Denna signal tillförs en komparator KB, vars utsignal är "1" om *P2 180° och "O" om? < 180°. Denna utsignal tillförs grinden G5 som dess tredje insignal. Resultatet blir att signalerna S A och SB båda blir "1" under - intervallet 7398 < 'P<180° under förutsättning att makinfrekvensen är större 'än-ES Hz.

Utsigialen 1 från lagesgivaren LG tillförs en pulsformare PG som avger en kort puls vid varje framkant hos lägesgivarens utsignal. Dessa pulser till- förs integatorenm I1 och I2 och nollställer dessa vid 50 = O.

Integratorn I1 tillförs en motamaskinströmmen I svarande storhet, varigenom etyrvinkeln W 8 för maskinkommuteringarna kommer att minskas med' ökande ström. Den styrvüzkel W s som erhålles från funktionsgivaren FG äralltså. den styr-vinkel som maskinen arbetar med vid låg ström. Varje kommutering tar längre tid ju större strömmen är, och på. det nu beslm-ivna sättet uppnås att kommuterizzganaa oberoende av strömmen inleds så sent som möjligt (vilket ger högsta möjliga motormoment) under nänsynstagande till att varje kommu- tarmg har vara avslutad föra 70 = 1eo°.

Nätkommuteringarna av de sex till lindningen U-IB' anslutna tyristorema TEA, ... TTB, styrs från ett styrpulsdonSPD' (som är identiskt med styr- pulsdonet SPD) i beroende av styrvinkelsigmlen °( från strömregulatorn IR.

Maskinkommuteringazna styrs av signalerna. SA, och SB, med hjälp av sex OCH- grizzdsr Gm, ... GM, på samma sätt som ovan beskrivits. Kretsarna för gene- rering av sigma-larm SA, och SB' är uppbyggda på. samma sätt som kretsarna för senerering av signalerna. S A och SB och styrs av sigzalerna I från ström- mätdonet IEI-LB, n från tachometergeneratorn TG, 308 från funktionsgeneratorn FG och l' från lägesgivaren LG'.

Figur äivisar överst maskins u¿ -_- -uB som funktion av rotorläget Y, uttryckt i elektriska grader. Maskinstgjrvinkeln Ps är markerad ooh i figuren är som exempel valt 308 = 155°. Vid Y, = Vs inleds under den första halvperioden konnnuteringen av strömmen från lindningsdelen A till lindnings- delen B, och vid motsvarande tidpunktpnder nästa. halv-period inleds kommu- teringen-från IB till A. I fig 3 visas vidare utsignalen l från lägesgivaren LG samt styr-signalerna. S¿ och SB. 'Signalen S A är "1" under den första halv- parioaaa fram :in S” a g, aa SA blir "o" aan sB "1'_'. via nästa komm-arm; 10 15 25 35 7 7813347-7 (via ~f= 1eo° + 305) blir så "1" ooh sB "o". notis gäller via låg oon msaoluög motorns-simma (msokinri-olcvsnssn legs-s än 56 sz) ooh visas moi heldragna linjer i figuren. Vid högre hastighet (maskinfrekvensen högre än 56 ns) förlängs sigislsi-ss på ovan i samband mse rig 2 bosnivoi sätt så. att SA är "1" fram till Wu 1800 och SB ”1” fram till fp= 3600 (streßka-de linjer), I figur 3 visas även maskirspänningen u , = A13, som funktion av den av lägeegivaren LG' avkända rotationsvixxkeïm 55 ' . Denna. spänning är 90° fas- förskjuten relativt uA och nollpunkten för 59' har därför förskjutits 90° åt höger i figuren. Fig 3 visar även siglalen 1' från lägesgivaren LG' samt styr-signalerna SA, och 53,, vilka bortsett från fasförskjutningen är iden- tiska med signalerna l, SA och SB.

Fig 4 visar utrllstningens fimktion vid ett varvtal som motsvarar maskin- frekvensen 30. Ez (nätspänningens frekvens antas vara 50 Hz). Överst visas maskinspänningen 11A som iïmktion av tiden t. Maskinstyrvizlkeln 798 är mar- kerad (5988 155°). Därunder visas ledintenrallen för de till nätets olika. faser anslutna tyristorerna i de övre halvorna av bryggorna BRA och BBB.

Under t ex det med R markerade intervallet kan således tyristorerna TM och THB vara ledande och motsvarande gäller för de andra tyristorerna. Därunder visas strömmarna :LM ... iTB genom de sex till lindningen A-IB anslutna tyristorerna 'DM ... TB. 'Underst i figuren visas strömmarna 1A och LB genom lindningens båda halvor. vid t = 0 är lindningshalvan A strömförande, och tyristorn TM ledande. vid t = to sker en nâltkomnutering och tyristorn TM övertar strömmen. Vid o = i1 är? avs. smsissslon sA i rig 3 blir "o" ooh sB blir "1“, avs on maskinkommutering skall inledas. Samtidigt inleds en nätkommutering. lyris- torn 5083 tänds. Fait-spänningen, som nu_ samverkar med maskinspänningen uA-uB kommuterar över strömmen från tyristorxlTm till tyristorn TSB och från lindningsdelen A till lindningsdelen IB. Kommuteringen är avslutad vid t = t2.

Strömmen 1A är därefter noll och är lika med maskinströmmen I. via i = ia iniierfsi- nästa nfiilsomuisi-ing (från TSB till ina) ooh via i = :4 ytterligare on näikomosi-ing (från mTB till mm).

Vid t = 1:5 är ånyo V9 = 595 och nästa. maskinkomutering inleds. Detta sker genom att Atyristorn TM tänds. Maskinspänningen börjar kommutera över ström- men till denna tyristor. Kommuteringen har dock ej hunnit avslutas förrän 10 15 20 2:5 '78133¿e'?-7 vid t = 1:6 då en nätkommuterixlg-.görs fxenom att tyristorn TSA tänds. Nätets kommuteringsspänning kommer härvid att samverka. med maskinspäxmingen, vilket ger ett snabbt och säkert slutförande av kommuteringen, vilken är mlboraaa vid t = el, i Vid t K= ts sker en nätkommutering (till TTA). Vid t = t9 inleds samtidigt en nät-f och en maskínkommutering. Nätspänningen och maskinspärmingen sam- verkar och kommuterar över strözmnen från tyristorn TM till tyristorn THB.

Kommuteringen är avslutad vid t = 1:10.

Vid t = t" och t = t” sker därefter rena nätkommuteringr.

Vid t =Qt13 inleds en maskínkommutering genom att tyristorn TTA tänds.

Maskinspäzmingen börjar kommutera över strömmen till denna. tyristor. Vid t = 1114 iA kommuteras momentant över till denna tyríetor och därefter samverkar nàlt- och maskinspäxuzingen och fullbordar maskinkommuteringen, vilken är * slutförd vid t = t inleds en nätkommutering genom att tyristorn TEA tänds. Strömmen 15' Vid t = t16 sker en ren nätkommutering, och vid t = t” inleds samtidigt en nät- och en lmaslcinlcommutering.

Vid driv-utrustningen enligt uppfinningen samverkar nät- och maskinspärx-o ningen vid kozmnuterinlgeln. Denna kan därför göras snabbt och därmed inledas sent under halvperíoden (stor maskinstyrvixflcel TB), vilket ger högt motor- moment och låga. momentpulsationer. Vidare kan full motor-ström användas redan från start. 7 Vid högre motorhastigheter kan nätkonnnuteringar ge upphov till moment- störningar. Vidare kan, om en nätkozmnuteríng inleds omedelbart efter det att en maskinlcommuteríng påbörjats, kommuteringen komma att avslutas för tidigt, vilket ger försämrad maskinutzzyttjning. Enligt en föredragen nt- föringsfom 'av uppfinningen inhiberas därför den beskrivna samverkan mellan nät- och maskinkommutering vid högre varvtal, och maskinkomnuteringazna ut- förs enbart med hjälp av maskinspänningen. En lämplig varvtalsgräns är exempelvis det varvtal som motsvarar maskinfrekveneen 56 Hz. Ovanför denna gräns är (se beskrivningen nu fig 2 och 3) siemens s A och SB bana "1" mellan (f = (fa och Y = 180°. Under detta intervall ges därmed styrpulser till tyristorercna i båda de övre halvorna av strömriktarbryggorna BRA och och BBB. llätkommuteringarna kommer därmed att ske internt inom varje brygga och ej påverka maskinkommuteringen. 10 15 20 25» 9 Éig 5 visar utrustningens funktion vid relativt högt varvtal (maskin- frekvensen cirka 75 Hz). Överst i figuren visas maskinspämmingen u .

Maskinstyrvinkeln fifls '2-'100° är markerad. Därunder visas de olika. nät- faserrxas ledintervall samt strömmar-na. iRA ... TB genom tyrietorerria. i bryggor-nas övre halvor och strömmar-na 1A och :LB i lindningshalvoma A OCh Bo mellan t = o och z = '01 är tyrismm mm och linaningsheivan A strama.. i rande. Vid t = 1:1 inleds en maskinkommutering genomett tyristorn 'PRB tänds. vid t =- tg sker en nätkommutering genom att TM och TSB tänds.

Genom att både. de till fas S anslutna tyristorerna tänds sker en intern kommutering i varje brygga. (till TSA resp TSB) utan att maskinkommuteringen påverkas. Vid t == tå är maskinkommiteringen avslutad.

Vid t f: t4 inleds näste meskinkommutering, vilken avslutas vid t = t6 och sker opåverkad av den mellanliggande nätkommuterirzgen vid t u 1:5.

Samma. förlopp utspelas vid de följande maskinkonmzuteringsrna vid t = t7, 'hate °Cht=t12l V Maskinstyïvirxlceln 5% erhålles som beskrivits i anslutning till fig 2 frâxn en funktionsgivare FG som fixrflction av maskinens varvtal n. Maskinkommu- teringen bör ägs. rum så nära. *f =- 180° som möjligt för att maskinutnyttjningen skall hållas hög och momentpulsationema. låga. Vid låga varvtal (maskin- ' frekvens understigande 11 Hz) sättas därför i den ovan beskrivna utförings- formen “Ps = 1600. Vid maskinfrekvenser överstigande 11 Hz skulle kommu- teringaama avslutas för sent om “PB fortfarande vore 180°_ och därför minskas (PG successivt med ökande varvtal, exempelvis linjärt, till 'få w 100° vid frekvensen 56 Hz. över frekvensen 56 Hz hålls 'få =- 100°, och den med varvtalet ökande maekinspäzmingen är tillräcklig för att ensam tillräckligt snabbt genomföra maskinkonnmiteringen.

Som framgår av det ovan ariförda erbjuder en drivutrustning enligt upp- finningen flera. väsentliga fördelar jämfört med tidigare kända utrust- ningar för samma ändamål. Sålunda erhålles förbättrade driftförhållwden vid lägre varvtal, med möjlighet till fullt moment redan från stert,_med låga momentpulsationer och med väsentligt höjd maskinutxxyttjning.

Vidare är antalet samtidigt ledande tyristorer reducerat (från 4 :till 2), vilket ger minskade omriktarförluster. 7813347-7

Claims (9)

_va1zz4v-7 w 10 Slutligen kan omriktaren utföras mycket enkel, och eventuellt byggas upp I ' av standardströmriktarenheter. Detta gäller både huvudkretsaina. och även slqydds- och övervelcningsfunktionerna samt till väsentlig del även styr- lcretsar-na. Ovan har beslu-ivits en drivutrustning med en förmagnetiserad relulctansmotor, men_ även andra typer av synkronmaskiner kan användas. Utrustningen har be- skrivits för det fall den matas från ett trefasigt väacelspäzmingsnät. Alter- nativt kan den givetvis matas från ett enfasigt nät, varvid de båda ström- riktarbryggorna utförs enfasiga och styrkretsarna modifieras i motsvarande mån. I det ovan beskrivna exemplet är utrustningen endast avsedd för drift i en rotationsrilátning (tvålcvadrantdrift). Om så önskas kan utrustningen enkelt kompletteras så att den kan drivas i båda rotationsrilctningarna (fyrkvadrant- drift). PATEÉNTIQMV .

1. Drivutrustning innefattande en frekvensomriktarmatad tvåfasig- synkron- mctor (A, nä, Af, sf, n) med två. arbetslinaningar (A-s, nur), k n n e - t e c k n da d -därav, att frelcvensonu-iktaren är en direktomriktare och inne- fattar två från samma väecelspärmingsnät (R, S, T) matade styrbara ström- riktarbryggor (BRA, BBB), varvid varje arbetslindning hos motorn är ansluten mellan ett likströmsuttag hos den ena bryggan och ett likströmsuttag hos den andra bryggan, och varvid arbetslindningarna har med varandra förbundna mitt- uttag (n, w).

2. Drivutrustning enligt patentkrav 1, k n n e t e c k n a d därav, att mittuttagen (M, IW) är förbundna med varandra via en glättningsinduktor (L) för glättning av motor-strömmen. S.

Drivutrustning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar ett styrsystem för styrning av bryggornas ventiler i beroende av nätspärmingen (un) och av rotorläget ) hos motorn.

4. Drivutrustning enligt patentkrav 5, k ä n n e t e* c k n a d därav, _ att styr-systemet innefattar organ (SPI), SPN) anordnade att styra bryggor- nas ventiler så. att kommutering mellan till skilda nätfaser anslutna ven- tiler sker med en viss nätstyrvinkel (d ). '78133ä7-7 11

5. Drivutrustning enlig-t patentln-av 4, k ä n n e t e c k n a d därav, att styreystemet innefattar styrorgfm (NR, IR) anordnade att styra motorns arbetsström genom påverkan av nätstyrvinkeln (i ).

6. Drivutrustning enligt patentkrav 3, lc ä n n e t e c k n a d därav, att den innefattar organ (FG, I1, X1, BV) anordnade att styra. bryggor-nas ventiler så. att kommutering av arbetsströmmen från en halva, av en arbets- lindning (t ex A) till andra halvan (B) av samma arbetslindning aker med en viss maskinstyrvinkel (WS).

7. Drivutruetning enligt patentkrav 6, k ä. n n e t e c k n a d därav, att den innefattar organ (FG) anordnade att minska maekinstyrvinlceln (Ps) med ökande varvtal (n) hos motorn.

8. Drivutrustning enligt patentlcrav 6, 'k ä n n e t e c k n a. d därav, att den innefatta/r organV(I1) anordnade att minska maskinstyrvirxlceln - med ökande arbetsetröm (I) hosmotorn.

9. Drivutrustning enligt patentkz-av 1, k ä n n e t e c k n a d därav, att den är försedd med styrorgan anordnade att styra bryggornas ventiler så att vid motorvarvtal under-stigande ett förutbestämt värde (n1) kommu- teringen av arbetsströnnnen från en halva (t ex A) av en arbetslindning till andra halvan (IB) av samma arbetslindning görs på sådant sätt att -växelepän- ningsnätets kommuteríngapàbming samverkar med den i lindningen inducerade kommut erings spänningen.