SE411707B - Anordning vid torkanleggningen for tryckluft - Google Patents

Description

7sn191o-5 strömmen sker genomluftning av den första behållaren och så vidare i en ständigt upprepad cykel. Genomluftníngen kan ske genom att en mindre mängd av den alstrade och torkade tryckluften avtappas till den behållare, som för tillfället skall genomluftas. Alternativt kan- ett särskilt fläktaggregat vara anordnat för genomluftningen och in- kopplas då alternativt till de båda behållarna.- ' g _ För styrning av den nämnda cykeln är det känt att använda ett elektriskt programverk, vilket medelst magnetventiler styr tryckluft- respektive torkluftströmmen på det avsedda sättet. Emellertid medför- ett sådant reglersystem avsevärda kostnader, vilket negativt påverkar produktkostnaden och särskilt vid små och i sig själva relativt låg kostnad uppvisande torkanläggningar för exempelvis tryckluftssystem på fordon eller enskilda torkanläggníngar för'instrument eller instru- I mentgrupper. l vissa trvckluftssystem är det nämligen ej nödvändigt att torka hela den producerade luftmängden utan endast för känsliga förbrukningsapparater avsedda delmängderrd Dessutom kan i vissa fall elektriska system vara till avsevärd nackdel genom att de fordrar en strömförsörjning och genom att de under vissa driftsförhållanden är känsliga för funktionsstörningar. _ ' a ' _ Föreliggande uppfinning har till ändamål att_âstadkomma en an- ordning vid torkanläggningar för tryckluft, som är avsedd för anlägg- ningens styrning och som uppvisar enkla, robusta medel, vilka kan pro- ';duceras till en låg kostnad. _ ' f * Ett annat ändamål vid uppfinningen är att åstadkomma en anord- ning av nämnt slag, vilken kan fungera enbart med_hjâlp av tryckluft utan att elektrisk drift behöver tillgripas. " Uppfinningens ändamål uppnås genom att utföra anordningen med de i patentkrav l angivna kännetecknen- i På bifogade ritningar visas en utföríngsform av ~ uppfinningen,.

Sem- _beskrives i det följande. ~Fig. 1 visar därvid något schematiskt en tryckluftsproducerande anläggning med ett torkaggregat och i för- enklad form anordningen enligt uppfinningen i det nämnda utföringsexemp-I let; fig. 2 visar anordningen detaljerat enligt “tfÖTi“E5eXemP1et 3 ett snitt längs en central linje. a -- I 1 fig} l visas_en tryckluftsanläggning med en kompressor 1, med en cylinder Z_i vilken en kolv 3 via en vevmekanísm >4 kan drivas fram och åter medelstenförbränningsmotor5- I cylindern är anordnat 7ao191o-6 3 en till stängt läge fjäderbelastad insugningsventil 6, genom vilken under kolvens 3 rörelse från cylindern kan släppa in atmosfärsluft via en insugningskanal 7, medan en utloppsventil 8 är anordnad att släppa ut den vid kolvens slag in i cylindern komprimerade luften.

Insugningsventilen 6 är försedd med en så kallad avlastningsanordning, således en med insugningsventilen 6 i förbindelse varande kolv 9 i en cylinder 10.

Den komprimerade luften föres från utloppsventilen 8 till ett kärl ll med en utloppskoppling 12 för anslutning av förekommande för- brukningsapparater och -anordningar. Till kärlet ll är anslutet en differentialventil med en ventilkropp 13, vilken medelst en fjäder 14 antryckes mot ett säte 15 med ett i förbindelse med kärlets ll inre stående hål 16, vars diameter är mindre än sätets och ventilkroppens 13 ytterdiameter. Från det rum, i vilket ventilkroppen 13 kan röra sig utgår en ledning 17, vilken är förbunden med cylinderrummet 10 till avlastningsventilen.

Differentialventilen 13 - 16 verkar så, att när trycket i kärlet under kompressoraggregatets 1 arbete nått en sådan nivå, att trycket mot ventilkroppens 13 mot hålet 16 exponerade yta övervinner fjäderkraf- ten kommer ventilkroppen 13 att lyfta från sätet 15. Därvid kommer tryckluften att påverka ventilkroppens 13 hela yta, vilken är större än den förut i hålet 16 exponerade ytan, så att kraften mot ventilkrop- pen ökar momentant. Därvid förs den tillbaka momentant en sådan sträcka, att ledningen 17 kommer i förbindelse med hålet 16 och således med kär- lets ll inre. Genom ledningen 17 rusar luften till cylindrrummet 10 och påverkar därvid kolven 9, så att insugningsventilen 6 tvångsmäs- sigt lyfter från sitt säte och kommer att stå öppen även under kolvens 3 tryckslag. Därvid kan någon luft ej komprimeras i cylindern 2 utan luften kommer endast att rusa fram och tillbaka i insugningskanalen 7 under kolvens rörelse. Någon tryckluft produceras således ej.

När trycket i kärlet ll genom förbrukning minskat tillräckligt mycket förmår fjädern 14 åter föra ventilkroppen 13 mot sätet. Så snart den anlagt sig mot sätet kommer den endast att exponeras för tryck på en aera motsvarande hâlets 16 area och erhåller därvid säker anliggning mot sätet. I detta läge hos ventilkroppen 13 får ledningen 17 förbindelse med rummet bakom ventilkroppen och därmed avluftas led- ningen genom ett avluftningshâl 18, vilket även leder till avluftning av cylinderrummet 10 och insugningsventilen 6 stänger, så att tryck- luft ånyo produceras. Detta fortsätter till dess det förut nämnda högre trycket i kärlet ll uppnås varvid differentialventilen åter öpp- nas och en ny avlastningspcriod erhålles. 7801910-6 För torkning av den producerade luften är mellan utloppsventi- len 8 och kärlet ll insatt en torkanläggning-19 bestående av två kärl 20 och 21 med ett innehåll 22avsilikagel i form av pärlor. Innehål- let 22 är alltså luftgenomsläppligt och luft kan föras genom respek- tive behållare från en första ledning 23 till en andra ledning 24.

Ledningarna 24 är anslutna till en ledning 25, som för till kärlet ll varvid i ledningen är insatt backventiler 26, som endast tillåter att luft föres till kärlet ll men ej i omvänd riktning. Mellan kärlen 20 och 21 är anordnat en shuntledning 27 med en reglerbar strypventil 28.

Ledningarna 23 är anslutna till en regleranordning enligt upp- finningen och benämnd 29, vilken i sin tur är ansluten till utlopps- ventilen 8 via en ledning 30 med en backventil 31, som endast tillåter .att luften föres till regleranordningen 29. Regleranordningen 29 är -dessutom ansluten till ledningen 17 medelst en grenledning 32 och upp- visar även en utblåsningsledning 33.

Som inledningsvis angivits*föres luften alternativt genom de .båda kärlen 20 och 21 och styres därvid medelst regleranordningen 29.

Under den tid exempelvis kärlet 20 ej är inkopplat i tryckluftsflödet till kärlet ll är det med ledningen 23 satt i förbindelse med utblås- ningsledningen 33. Det finns således ej något nämnvärt mottryck i kärlet varför tryckluft efter passagen genom kärlet 21 genom ledningen 27 blåses i omvänd riktning mot flödet genom kärlet 21 genom innehål- let 22 i kärlet 20 och ut genom utblåsningsledningen 33. Mängden kan inställas medelst strypventilen 28. Härunder torkas innehållet 22 och kärlet 20 står efter en viss genomluftningstid berett för att ånyo insättas i tryckluftsströmmen för torkning av luften. Detta sker ge- nom omkastning av luften i regleranordningen 29, varvid kärlet Zl över- tar kärlets 20 funktion och dess innehåll torkas således medan kärlet 20 nu verkar för torkning av luften.

De nu beskrivna anordningarna och funktionerna är tidigare kända från tryckluftstekniken. De skall därför ej ges någon ytterligare be- skrivning utöver den tidigare lämnade. Inom uppfinningens användnings- område kan de dock varieras utan att därför uppfinningens ram överskri- des. 9 2 Enligt vad som framgått av föregående skall således regleranord- ningen 29 alternativt sätta de båda ledningarna 23 i förbindelse med ledningen 30 respektive utblåsningsledningen 33. För detta ändamål uppvisar enligt fig. Z anordningen 29 ett ventilhus 54 med två kanaler 52 och S3, vilka är anslutna till de båda ledningarna 23 respektive.

Kanalerna 53 är anslutna till två kammare, en utloppskammare 54 och en inloppskammare 55. Kanalerna uppvisar därvid säten i de båda kamrarna, '7801910-6 i kammaren 54 ett säte 55 för kanalen 52 och ett säte 56 för kanalen 53 samt i kammaren 55 ett säte 57 för kanalen S2 och ett säte S8 för kanalen 53. I kammaren 55 mynnar även ledningen 30.

Till kammaren 54 ansluter en borrning 59 utgörande styrning för ett skaft 60 till en ventilkropp 61. Ventilskaftets 60 till ventil- kroppen 61 motstående ände uppvisar en kolv 62, vilken kan röra sig i ett cylinderrum 63 i ventilhuset 51 och som från ena sidan belastas me- delst en fjäder 64 och som från andra sidan kan påverkas medelst tryck- luft från ledningen 32 via en kanal 65. Borrningen 59 står vid en övre smalare del 66 av ventilskaftet 60 i förbindelse med utblåsningsled- ningen 33 medelst en kanal 67. Ventilkroppen 61 uppvisar en ringfor- mig försänkning 68 och sätena 55, 56 är belägna i ett grunt spår 69, varvid sätena är belägna mitt för det ringformig spåret 56. En kula 70, som är anordnad att täta mot ettdera av sätena 55, S6 är placerad ovanpå ventilkroppen 61.

I kammaren 55 är placerad en så kallad vippbricka 71. anordnad att kunna svänga fram och åter i det i den i genomskärning triangelformiga kammaren 55 och därvid erhålla anliggning mot ettdera Sådana vippbrickor är kända från tryckluftstekniken, Denna är av sätena 57, S8. och användes bland_annat för omstyrning av luften till de båda sidorna av en kolv till ett pneumatiskt hammarverktyg. En sådan vippbricka in- tar ettdera av sina båda lägen vid påverkan medelst tryckluft i be- roende av mottrycket i de säten, den kan tillsluta och kommer utan ytt- re påverkan att ändra läge vid förändrade mottrycksförhållande. Denna detalj är emellertid tidigare känd och behöver därför ej beskrhas när- mare. _ 'Om man vid denvisadeutföringsformen enligt fig. 2 förutsätter att vippbrickan 71 står i det visade läget och att avlastning ej pågår strömmar luft från ledningen 30 genom kanalen 53 till det-ena kärlet via dess ledning 23. Emedan något tryck ej finnes i kanalen 65 trycker fjädern 64 ventilkroppen 61 emot dess övre läge. Kulan 70 anligger därvid som synes mot sätet 56. Någon luft kan således ej tränga ut från kanalen 53 till kammaren S4. Däremot har kanalen 52, som vid sin inre ände tillslutes av vippbrickan 71, förbindelse med kammaren S4 och via den och ventilskaftets 60 smalare del 66 med utblåsningsled- ningen 33, som är ansluten till kanalen 67.

När avlastning sker intränger luft i cylinderrummet 63 och kol- ven 62 föres nedåt. Därvid kommer ventilkroppen 61 med sin mot skaf- tet 60 vända sida till anliggning mot kammarens S4 vägg. Därvid till- slutes således utloppet till utblåsningsledningen 33 via kanalen 67. '7801910-6 g f» Därvid tryckes kulan 70 ej längre mot sätet 56. Emedan trycket är högre i kanalen 53 än i kanalen 52, som är ansluten till den under avluftning stående behållaren, strömmar luft från sätet 56 och ut ge- nom sätet S5 och för kulan 70 med sig fram till sätet SS, varvid den styres av spåren 68, 69. När kulan 70 nått sätet 55 pressas genom den nämnda tryckskillnaden kulan mot detta säte och någon förbindelse mel- lan ledningarna 23 kan således ej ske via kammaren 54 utan endast ge- nom den strypta ledningen 27. ' 'Under avlastningsperioden utjämnas så småningom trycket mellan de båda kärlen 20, 21 genom överströmning via ledningen 27 och kulan 70 förmår ej längre täta mot sätet SS enbart genom tryckskillnaden. När avlastningen upphör och kompressoraggregatet åter börjar producera tryckluft ökar trycket och en tryckstöt erhålles i ledningen 30.

Strypningen för kanalen 65 är därvid sådan, att denna tryckstöt hinner tränga fram innan cylinderrummet 63 har tömts och ventilkroppen 61 återtagit sitt i fig.'2 övre läge. Denna tryckstöt fortplantar sig från kanalen S3 via kammaren 54 till kanalen 52 och ger en tryckstöt vid sätet S7, så att vippbrickan 71 slår över till sätet S8. När cylinderrummet 63 är tömt och ventilkroppen 61 återtagit sitt i fig. S övre läge tillstänger kulan 70 åter sätet S5. Genom att vippbrickan 71 har slagit över står nu inloppsledningen 30 i förbindelse med ka- nalen 52. Kanalen 53 står däremot i förbindelse med utblåsningsled- ningen 33 via sätet S6 och kammaren 54. En omkastad funktion har så- ledes erhållits. _ i _ Vid anordningen enligt fig.2 utnyttjas för omkastning.av funk- tionerna trycket i anläggningens avlastningsledning 17. Det är emel- lertid möjligt att påverka ventílkroppen 37 respektive ventilkrop- pen 60 - 62 med andra medel för att föra den mellan dess båda lägen.

Sålunda kan en elektromagnet användas, som styres från motorströmmen till ett elektriskt drivet kompressoraggregat. Det är även möjligt att använda en tidsmässig styrning medelst exempelvis ett tidsrelä; Vid kontinuerligt drivna kompressoraggregat, såsom förbränningsmotor- drivna sådana, där en pneumatisk avlastning är anordnad möjliggöres dock en mycket enkel styrning på det beskrivna sättet och utan några elektriska organ och något behov av strömförsörjning. Vid elektro- motordrivna aggregat däremot brukar driften ske íntermittent med hjälp av en pneumatisk brytare, vilken därvid kan kopplas till den nämnda elektromagneten för rörelse av respektive ventilkroppar. Även andra modifikationer inom ramen för efterföljande patent- krav är möjliga utan att upnfinningstanken frångås. Sålunda är upp- finningen även användbar vid torkanläggningar, där man använder en fläkt istället för avtappning av luft från det under tryck satta kärlet.

Claims (6)

v W vsomo-s RêlILElïJíBJÅY

1. Anordning företrädesvis vid torkanläggningar för tryckluft och inrättad att förändra förbindelsen mellan en inloppsledning (30) och en utströmningsled- ning (33) å ena sidan samt en första utloppsledning (23) och en andra utloppsled- ning (23) å andra sidan, vilken inloppsledniiig utgår från en tryckluftskälla (1) och vilken utströmningsledning (33) står i förbindelse med den fria atmosfären, samt vilken första utloppsledning står i förbindelse med ett första anslutet ele- ment vid torkanläggningen såsom ett första torkkärl (21) och vilken andra ut- loppsledning står i förbindelse med ett andra element såsom ett andra torkkärl (22), varvid anordningen är inrättad att i ett funktionsläge förbinda inloppet (30) med det första utloppet (23) och det andra utloppet med utströmningsled- ningen (33) och i ett annat funktionsläge förbinda inloppet (30) med det andra utloppet (23) och det första utloppet (23) med utströmningsledningen (33) under påverkan av kraftimpulser, k ä' n n e t e c k n a d a v en första och en and- ra kanal (52, 53), till vilka vardera en av utloppsledníngarna (23) är anslutna, en första ventil (71) anordnad att koppla inloppsledningen (30) alternativt till endera av kanalerna (52, 53), en andra ventil (70), som är anordnad att koppla utströmningsledningen (33) till endera av kanalerna (52, 53) och därvid till den kanal, som momentant ej är kopplad till inloppsledningen (30), en tvångsstyrd kropp (61 , 161), som medelst en kraftanordning (62-64) kan bringas att inta ett första läge, i vilket den tvångsvis kvarhåller den andra ventilen (70) i dess in- tagna kopplingsläge och tillåter förbindelse från ventilen (70) till utströmningsled- ningen (33), och ett andra läge i vilket ventilen är fri att skifta kopplingsläge och i vilket förbindelsen mellan ventilen (70) och utströmningsledningen (33) är avbruten, varvid den första ventilen (71) och den andra ventilen (70) är anord- nade att skifta läge under den period, när den tvångsstyrda kroppen (62-64) intar sitt andra läge och därvid så, att när den första ventilen (71) ikopplat läge håller den första av kanalerna (52, 53) kopplad till inloppsledningen (30) håller den andra ventilen (70) den andra kanalen kopplad till utströmningsled- ningen (33) och vice versa. -

2. Anordning enligt patentkrav 1, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den är så kopplad till tryckluftkällan (1) att trycket i inlopps ledningen (30) är lägre åtminstone under en del av den period, under vilken den tvångsstyrda kroppen (61) intar sitt andra läge i förhållande till när kroppen intar sitt första läge och att den första ventilen (71) och den andra ventilen (70) uppvisar åtmin- stone under den tvångsstyrda kroppens (61) andra läge fria ventilkroppar, som är anordnade att skifta ventilernas kopplingslägen genom förflyttning mellan var- 7801910-6 a dera två ventilsäten (57, 58 och 85, 56) medelst den luftströmning, som skeri kanalerna (52, 53) när efter nämnda period trycket i inloppsledningen (30) sti- ger.

3. Anordning enligt patentkrav 2, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att den första ventilens (71) ventilkropp är anordnad i en kammare (55) i vars mitt- parti inloppsledningen (30) mynnar och vid vars ändpartier de båda sätena (57, 58) är belägna, och att den andra ventilens (70) ventilkropp är belägen i en andra» kammare (54) med vilken utströmningsledningen (33) har förbindelse i den tvångsstyrda kroppens (61) första läge, men ej i dess andra läge och vars änd- partier uppvisar sätena (85, 56), varvid de båda kanalerna (52, 53) har för- bindelse med varandra via nämnda kammare och via nämnda säten, så att därvid uppnås den verkan, att när trycket stiger i inloppsledningen efter perioden, i vilken den tvångsstyrda kroppen (61) intar sitt andra läge, varvid den första (ventilens (71) ventilkropp efter närmast föregående tryckperiod anligger mot ett av sätena, det stigande trycket fortplantar sig till den kanal, vilken ej är anslu- ten till det säte mot vilket -sistnämnda ventilkropp anligger och vidare genom - den andra ventilens (70) kammare (54) till den andra kanalen och vidare till det säte, mot vilket den förstnämnda ventilkroppen anligger, så att ventilkroppen påverkas inifrån sätet och skiftar läge till sitt andra säte samtidigt som den and- ra ventilens (70) ventilkropp medryckes av luftströmmen till det säte, som är förbundet med den kanal, till vilken luften enligt det föregående strömmar, vari- genom denna kanal .blir avstängd från .den andra kammaren (54) men ansluten till den första kammaren (55). och därmed till inloppsledningen (30) medan den förstnämnda kanalen blir avstängd från den första kammaren (55) och därmed från inloppsledningen (30) men ansluten till den andra kammaren (54) och där- med till utströmningsledningen (33), när den tvångsstyrda kroppen (61) intar -sitt första läge, varvid den är anordnad att förflytta sig mellan sitt andra och sitt första läge med sådan fördröjning att nämnda påverkan av ventilkropparna genom luftströmningen hinner genomföras innan den andra -ventilens (70) nämnda låsning genom den tvångsstyrda kroppen hinner verka.

4. Anordning enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e t e c k- n a d d ä r a v, att kraftanordningen är en elektromagnetisk anordning, inrät- tad att förflytta kroppen (671).

5. Anordning enligt något av patentkraven 1 - 3, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kraftanordningen är en kolvanordning (62, 63) inrättad att förflyt- ta kroppen (61).

6. Anordning enligt patentkrav 5 och anordnad att vara ansluten till en kom- pressoranläggning (1) för alstring av tryckluft och uppvisande åtminstone ett 9 '7801910-6 kompressíonsrum (2) i vilket luftens tryck ökas medelst en under driften stän- digt roterande motor (5), varvid för avbrytande av tryckhntsprodukfionen när trycket i ett i kompressionsrummet anslutet tryckkärl (11) uppnår ett förutbestämt värde är anordnad en avlastningsventil (6, 9) mellan kompressionsrummet och den fria atmosfären, vilken avlastníngsventil är anordnad att styras av tryckluft från kär-let via en ventil (13-18), som är anordnad att öppna vid det förutbestäm- da trycket, men avbryta tillförsel av luft till avlastningsventilen (6, 9) när tryc- ket i kärlet minskar till ett förutbestämt lägsta värde, så att tryckluftsproduktío- nen åter startas, k ä n n e t e c k n a d d ä r a v, att kolvanordningen (62, 63) är inrättad att såsom kraftmedíeixnpuls mottaga sagda tryckluftimpuls från kärlets ventil (13-18) så att den tvångsstyrda kroppen (61) intar sitt andra läge när avlastningsventilen (6, 9) är satt under tryck och intar sitt avlastningsläge medan kroppen intar sitt första läge när avlastningsventilen (6,9) ej påverkas av något tryck från kärlets (11) ventfl (13-18). ÅNFÖRDA PUBLIKATIONER: Sverige patentansökan S 159/75 (B01D 53/26) US 3 160 486 (55-162), 3 448 561 (55-20)