SE1450870A1 - Styrning av en förbränningsmotor i ett fordon - Google Patents

Abstract

Sammandrag Foreliggande uppfinning presenterar ett forfarande och ett system for styrning av av en forbranningsmotor i ett fordon. Enligt uppfinningen simuleras atminstone en framtida hastighetsprofil vsimco„t for en faktisk hastighet vact for fordonet under ett vagavsnitt. Simuleringen baseras pa information am vagavsnittet och forutsatter att frihjulning atminstone delvis kommer att tillampas under vagavsnittet. Sedan utvarderas en tillampbarhet for frihjulning under vagavsnittet. Darefter utvarderas am forbranningsmotorn atminstone delvis kan stangas av under en frihjulning som bedoms som tillamplig. Utvarderingen av avstangningen av forbranningsmotorn baseras har atminstone pa am ett eller flera systemvillkor for motoravstangning Or uppfyllt, pa en eller flera egenskaper for ett eller flera bromssystem i fordonet, och pa en avstangningstidsperiod TicE off cid forbranningsmotorn skulle kunna vara avstangd. Forbranningsmotorn styrs sedan baserat pa denna utvardering av motoravstangningen. Fig. 4

Description

1 STYRNING AV EN FoRBRANNINGSMOTOR I ETT FORDON Tekniskt omrade Foreliggande uppfinning avser ett forfarande for styrning av en farbranningsmotor i ett fordon under ett vagavsnitt enligt ingressen till patentkrav 1 och ett system for styrning av en forbranningsmotor i ett fordon under ett vagavsnitt enligt ingressen till patentkrav 27.

Fareliggande uppfinning avser ocksa ett datorprogram och en datorprogramprodukt, vilka implementerar forfarandet enligt uppfinningen.

Bakgrund For motorfordon, sasom till exempel bilar, lastbilar och hussar, utgor en kostnad far bransle en hetydande utgift far fordonets agare eller brukare. For till exempel ett akerifOretag utgor, farutom fordonets anskaffningskostnad, de huvudsakliga utgiftsposterna for lopande drift av ett fordon av ion till fordonets forare, kostnader far reparationer och underhall samt bransle for framdrivning av fordonet. Branslekostnaden kan här paverka lansamheten far akeriforetaget i mycket star utstrackning. Darfor har en mangd olika system utvecklats far att minska branslefarbrukningen, sasom exempelvis bransleeffektiva motorer och bransleekonomiska farthallare.

Fig. 1 visar schematiskt en drivlina i ett fordon 100.

Drivlinan innefattar en eller flera motorer, exempelvis innefattande en farbranningsmotor 101 och en elmotor 121, vilka pa ett sedvanligt satt, via atminstone en pa de en eller flera motorerna 101, 121 utgaende axel 102, vanligtvis via ett eller flera svanghjul, Or forbundna med atminstone en ingaende axel 109 has en vaxellada 103 via en koppling 106. Kopplingen 106 kan t.ex. utgoras av en automatiskt styrd koppling, och 2 kan styras av fordonets styrsystem via en styrenhet 130. Styrenheten 130 kan aven styra vaxelladan 103.

Vaxelladan 103 illustreras har schematiskt som en enhet. Dock kan vaxelladan 103 fysiskt aven besta av flera samverkande vaxellador, till exempel av en range-vaxellada, en huvudvaxellada och en split-vaxellada, vilka är anordnade langs fordonets drivlina. Vaxelladan kan innefatta ett lampligt antal vaxellagen. I dagens vaxellador for tunga fordon är tolv vaxlar for drift framat, tva backvaxlar och ett neutralt vaxellage vanligen forekommande. Om vaxelladan 103 fysiskt bestar av flera delvaxellador enligt ovan fOrdelas dessa tolv framatdrivande vaxlar pa tva vaxlar i rangevaxelladan, tre vaxlar i huvudvaxelladan och tva vaxlar i split-vaxelladan, vilka tillsammans utgor tolv vaxellagen (2*3*2=12). Fordonet 100 innefattar vidare drivaxlar 104, 105, vilka Or forbundna med fordonets drivhjul 110, 111, och vilka drivs av en fran vaxelladan 103 utgaende axel 107 via en axelvaxel 108, sasom t.ex. en sedvanlig differential.

Fordonet 100 innefattar vidare diverse olika bromssystem 170 sasom ett sedvanligt fardbromssystem, vilket t.ex. kan innefatta bromsskivor med tillhorande bromsbelagg (ej visat) anordnade invid varje hjul. Fordonet 100 kan Oven innefatta en eller flera tillsatsbromsar/hjalpbromsar, sasom avgasbromsar, retarder eller dekompressionsbromsar (ej visade). Motorn 101 kan styras baserat pa instruktioner fran en farthallare, for att liana en konstant faktisk fordonshastighet och/eller for att variera den faktiska fordonshastigheten sa att en mom rimliga hastighetsgranser optimerad bransleforbrukning erhalls. Motorn 101 kan aven styras av en forare av fordonet.

Fordonet kan Oven innefatta ett system 140 for statusovervakning och laddning av ett eller flera batterier, 3 vilka kan utnyttjas exempelvis vid start av fOrbrOnningsmotorn 101 med hjOlp av en startmotor, vid drift av fordonet dOr elmotorn 121 anvOnds for att driva fordonet, eller for drift av ett eller flera system i fordonet.

Fordonet kan Oven innefatta ett eller flera system utnyttjande tryckluft och/eller hydrauliskt tryck, varfor en eller flera kompressorer 150 kan vara innefattade i fordonet.

Fordonet kan Oven innefatta en eller flera anordningar 160 for temperaturovervakning och/eller temperaturreglering.

Exempelvis kan temperaturer has de en eller flera motorerna 101, 121, temperaturer for en katalysator i en avgasreningsanordning och/eller temperaturer i en fararhytt overvakas och/eller styras genom utnyttjande av de en eller flera anordningarna 160 for temperaturovervakning och/eller temperaturreglering.

Kortfattad beskrivning av uppfinningen Vid till exempel nedfersbackar eller vid situationer dA fordonet ska minska sin faktiska hastighet har historiskt branslebesparingar gjorts genom en minskad begaran av positivt motormoment alternativt med hjalp av slapning. Den minskade begaran av positivt motormoment innebar att den i fardriktningen padrivande kraft forbranningsmotorn avger via drivhjulen minskas, till exempel genom minskad bransleinsprutning i motorn 101, vilket minskar branslefOrbrukningen.

Slapning innebar att framfera fordonet med sluten drivlina, det vill saga med forbranningsmotorn forbunden med fordonets drivhjul, samtidigt som bransletillfOrseln till forbranningsmotorn stangs ay. En fordel med denna typ av Atgard är att eftersom bransletillforsel till forbranningsmotorn är avstangd är ocksd forbrOnningsmotorns 4 farbrukning lika med nail. Atgarden innebar dock aven att forbranningsmotorn kommer att drivas av fordonets drivhjul via drivlinan, sa kallad "slapning" Astadkoms alltsa, varvid forbranningsmotorns interna forluster ger upphov till en bromsande verkan, det viii saga att fordonet motorbromsas.

Minskning av begart motormoment och slapning sanker visserligen bransleforbrukningen, men denna sankning är inte alltid optimal, eftersom ett minskat motormomentet trots alit oftast forbrukar mer bransle an nodvandigt och eftersom slapning dessutom tillfor en icke-bransleekonomisk motorbromsning av fordonet.

For att ytterligare minska bransleforbrukningen har frihjulning presenterats. Frihjulning innebar, sasom beskrivs mer i detalj nedan, att fordonets motor frikopplas fran fordonets drivhjul. Detta kan Oven beskrivas som att drivlinan oppnas. Denna frikoppling av drivhjulen fran motorn kan till exempel astadkommas genom att forsatta vaxelladan i ett neutrallage, eller genom att oppna kopplingen. Vid frihjulning tillfors motorn endast bransle for tomgangskorning av motorn.

Det Or ett syfte med foreliggande uppfinning att ytterligare minska bransleforbrukningen for fordonet.

Detta syfte uppnas genom ovan namnda forfarande enligt den kannetecknande delen av patentkrav 1. Syftet uppnas aven av ovan namnda system enligt den kannetecknande delen av patentkrav 27. Syftet uppnas Oven genom ovan namnda datorprogram och datorprogramprodukt.

Enligt foreliggande uppfinning tillhandahalls ett farfarande och ett system for styrning av en forbranningsmotor under ett vagavsnitt i ett fordon. Fordonet innefattar en eller flera motorer och ett eller flera bromssystem. For vagavsnittet finns en lagsta tillaten hastighet virin och en hagsta tillaten hastighet vfiax definierade, vilka en faktisk hastighet v30t for fordonet bor ligga mellan.

Enligt uppfinningen simuleras dtminstone en framtida hastighetsprofil Vsim coast for den faktiska hastigheten vact for fordonet under vdgavsnittet. Simuleringen utfOrs hdr da vdgavsnittet ligger framfor fordonet och baseras pd information am vdgavsnittet. Simuleringen forutsdtter att frihjulning Atminstone delvis kommer att tilldmpas under vdgavsnitt.

Sedan utvdrderas en tilldmpbarhet for frihjulning, ddr frihjulning bedoms som tilldmpbart for en hastighetsprofil vsim coast am dess vdrde är storre an den ldgsta tilldtna hastigheten vtminstone under en inledande del av vdgavsnittet.

Sedan utvdrderas am forbrdnningsmotorn dtminstone delvis kan stdngas av under frihjulningen. Utvdrderingen av avstdngningen av forbrdnningsmotorn baseras dtminstone pa am ett eller flera systemvillkor for motoravstdngning är uppfyllt, IDA en eller flera egenskaper for ett eller flera bromssystem i fordonet, och pd en avstdngningstidsperiodoff dd forbrdnningsmotorn skulle kunna vara avstdngd.

FOrbrdnningsmotorn styrs sedan baserat pd denna utvdrdering av motoravstdngningen.

Genom fOreliggande uppfinning kan tillforlitligt faststdllas am en kommande frihjulning kan utforas med forbrdnningsmotorn avstdngd eller inte. E'er att motorn ska kunna stdngas av krdvs att ett eller flera definierade systemvillkor är uppfyllda, varigenom ett sdkerstdllande av funktionen has motsvarande fordonssystem erhdlls. 6 Exempelvis hor, enligt en utfaringsform av fareliggande uppfinning ett eller flera av foljande systemvillkor vara uppfyllda ndr motoravstdngningen sker: ett lufttryck Par a' r brake i ett eller flera bromssystem overstiger ett trycktraskelvdrde Pair brake th; Pair brake>Pair brake th; ett lufttryck Par a' r act, vilket utnyttjas for aktuering av en eller flera anordningar i fordonet, sasom av en vaxellada, av en koppling, av ett stdlldon vid motorn for exempelvis EGR och/eller avgasbromsning, eller av ett nivaregleringssystem for fjddringen, overstiger ett trycktroskelvdrde Pair air act tk ; Pair act>Pair act th; en laddstatus L for ett eller flera batterier i fordonet Overstiger ett laddgransvarde Lth; L>Lth; en motortemperatur Te ligger mom ett motortemperaturintervall [T„dn,Temax]; Te min De en eller flera egenskaper for de ett eller flera hromssystemen som ska tas hansyn till vid utvarderingen av motoravstangningen kan har exempelvis innefatta en tillhandahallen hromskraft av och/eller ett kylhehov far respektive ett eller flera bromssystem. Vissa bromssystem krdver att forbranningsmotorn är igang oar bromsning ska ske. Detta gor att foreliggande uppfinning tillhandahaller ett trafiksdkert faststdllande av am farbranningsmotorn kan stdngas av, eftersom hansyn tas till am de ett eller flera bromssystem som kan komma att utnyttjas under frihjulningen krdver att forbranningsmotorn är igang. 7 Dessutom ska avstangningstidsperioden TicE off vara tillrdckligt lang, det viii saga ska overstiga ett gransvarde TicEoff-m, for att motorn ska stangas av, vilket gor att inkonsekventa motoravstangningar och motorstarter kan undvikas. Alltsa stangs motorn endast av am den kan forbli avstangd sa lange att avstangningen av motorn upplevs som logisk och vettig av fararen av fordonet. Har kan avstangningstidsperioden T= off under vilken forbranningsmotor skulle kunna vara avstangd faststallas genom analys av bland annat den atminstone en framtida hastighetsprofilen vsim as • Eftersom den atminstone en framtida hastighetsprofilen vsim000st baseras pa information am det framforliggande vagavsnittet, sasom exempelvis pa vaglutningen, kan inkonsekventa motoravstangningar undvikas da avstangningstidsperioden T IcE off tillforlitligt kan faststallas.

Genom utnyttjande av foreliggande uppfinning uppnas syftet, det vill saga att minska bransleforbrukningen, genom att pa ett tillforlitligt sdtt sakerstalla att en eller flera av fordonets motorer med god korbarhet kan stangas av under atminstone delar av ett vagavsnitt.

Da motorn stdngs av sparas ytterligare bransle jamfOrt med cid exempelvis frihjulning med oppen drivlina utnyttjas, eftersom inget tomgangsbrdnsle cid forbrukas. I detta dokument definieras en avstangd motor som en motor vilken har varvtalet noll; 6)=0. PA motsvarande sdtt definieras en motoravstangning som en atgard som gbr att motorvarvtalet efter atgarden blir noll; 6)=0. Dessutom är frihjulning med avstdngd motor avsevart mer fordelaktigt for avgasbehandlingssystemet an frihjulning under tomgdng, eftersom avgasbehandlingssystemet behaller varmen battre med avstangd motor an cid kylande luft strommar genom avgasbehandlingssystemet vid tomgang. Denna jamnare temperatur for avgasbehandlingssystemet bidrar ocksa till en minskad bransleforbrukning, eftersom sa kallade varmningsmoder 8 for motorn di kan undvikas. Vid varmningsmoder anvands bransle for att aktivt varma en katalysator i avgasbehandlingssystemet, vilket naturligtvis bidrar till branslefOrbrukningen. Da motorn stangs av behaller avgasbehandlingssystemet varmen hattre, varvid varmningsmoderna alltsa kan undvikas.

Foreliggande uppfinning sakerstaller att motoravstangningen kan utforas baserat pa val underbyggda beslut, eftersom besluten baseras pa information om det framfOrliggande vagavsnittet, under vilket de eventuella motoravstangningarna kommer att intraffa. Harigenom kan en tillforlitlig utvarderings garas for om frihjulning är tillampbart och om det Or lamplig att fOrbranningsmotorn stangs av under frihjulningen.

Foreliggande uppfinning kan implementeras med ett lagt tillskott till komplexiteten i fordonet eftersom uppfinningen kan utnyttja data som redan finns tillganglig i andra system i fordonet, sasom information om framfOrliggande vagavsnitt, innefattande exempelvis vaglutning, som farthallare i fordonet ofta redan har tillgang till.

Enligt flera utforingsformer av foreliggande uppfinning utfors en eller flera simuleringar av framtida hastighetsprofiler Vsim coast for en faktisk hastighet for fordonet, vilket gor att systemet har mycket god kontroll Over hur fordonet kommer att uppfora sig under vagavsnittet framfor fordonet. Baserat pa dessa simuleringar kan valgrundade beslut relaterade till motoravstangningar sedan tas.

Foreliggande uppfinning kan utnyttjas bade vid pedalkorning, det vill saga att foraren sjalv reglerar momentbegaran fran motorn, och vid farthallarkorning. Begreppet pedalkorning innefattar har och i detta dokument utnyttjande av nagot av vasentligen alla tillgangliga typer av reglage anpassade for 9 reglering av momentbegaran, sasom exempelvis en gaspedal eller en handgasanordning.

Kortfattad figurforteckning Uppfinningen kommer att belysas ndrmare nedan med ledning av de bifogade ritningarna, dar lika hanvisningsbeteckningar anvands for lika delar, och van: Figur 1 visar schematiskt delar av ett exempelfordon, Figur 2 visar schematiskt en karsituation, Figur 3 visar ett diagram over motorfriktion som funktion av motorvarvtal, Figur 4 visar ett flodesschema for forfarandet enligt uppfinningen, Figur 5 visar ett exempel pa en simulering enligt uppfinningen, och Figur 6 visar en styrenhet i vilken fareliggande uppfinning kan implementeras.

Beskrivning av foredragna utforingsformer Figur 2 visar schematiskt ett icke-begransande exempel pa en korsituation, en nedforsbacke, cid foreliggande uppfinning kan tillampas. Uppfinningen kan Aven tillampas i andra korsituationer, till exempel vid en hastighetssankning, vilken kan ske pa plan vag. Dock kommer har karsituationen i figur 2 av pedagogiska skal utnyttjas for att beskriva principer som utnyttjas av uppfinningen.

Far fordonet i figur 2 kan ett energisamband stdllas upp far korsituationen: mgh= (1/2mv22 -1/2mvi2) + (Fair + Fr, + Fang + F gb Faxle I nav)(ekv.1) dar: mgh är fordonets potentiella energi; 1/2mm2dr fordonets kinetiska energi uppe pa krOnet; 1/2mvi2 är fordonets kinetiska energi vid backens slut; - Fair är fordonets luftmotstand; F är fordonets rullmotstand; Feng är motorfriktionen; T är vaxelladsfriktionen; friktion i bakaxel, tatningar och hjullager; och - s är den fardade strOckan mellan kronet och backens slut.

Sam framgar av ekvation 1 verkar ett antal krafter Frn„ Frr, 17„, Fgb, och Faxwp., mot fordonets rorelse.

Figur 3 visar ett exempel pa motorfriktion for en lastbilsmotor. Har framgar att det negativa momentet motsvarande motorfriktionen Ferw, vilken motverkar fordonets rorelse, okar med okat varvtal for motorn 101 (notera att y- axeln har negativ gradering i figur 3). Omvant galler att minskat varvtal for motorn ger minskad kraft for motorfriktionen _Peng, det viii saga minskat negativt moment.

Frihjulning innebar i detta dokument att fordonets motor 101 frikopplas fran fordonets drivhjul 110, 111, ants& att drivlinan oppnas. Denna frikoppling av drivhjulen 110, 111 fran motorn 101, Oven kallad oppning av drivlinan, kan till exempel astadkommas genom att forsatta vaxelladan 103 i ett neutrallOge, eller genom att oppna kopplingen 106. Med andra ord overfors vasentligen ingen kraft fran motorn 101 till drivhjulen 110, 110 vid frihjulningen. Frikoppling av en eller 11 flera av motorerna 101, 121 fran fordonets 100 drivhjul 110, 111 nar fordonet 100 är i rorelse benamns i detta dokument alltsA frihjulning.

Frihjulning enligt foreliggande uppfinning gor att krafterna som verkar mot fordonets rorelse minskar avsevart eftersom kraften for motorfriktionen Feng da minskar till ett varde vasentligen lika med nail (0). Darfor kan frihjulning avsevart sanka bransleforbrukningen genom denna minskning av motstandet mot fordonet.

Detta gor att det ur ett branslehanseende ofta är mer fordelaktigt att framfora fordonet med oppen drivlina, det vill saga under frihjulning, an med slapning, det vill saga nar drivlinan är stangd samtidigt som bransletillforseln till motorn 101 är avstangd. Anledningen till detta är att den begransade mangd bransle som erfordras for att halla forbran- ningsmotorn igang vid frikopplad forbranningsmotor uppvags av att fordonet kan fortsatta med frikopplad forbranningsmotor en langre stracka, exempelvis efter det att en nedforslutning har passerats. Detta beror bland annat pa att fordonet kommer att uppna en hogre hastighet i exempelvis nedforslutningen vid framforande med frikopplad forbranningsmotor jamfort med att framfora fordonet med stangd drivlina utan bransletillfOrsel. Vid motoravstangningen som utnyttjas av foreliggande uppfinning tillfors motorn inget bransle alls.

Dessutom kommer vid frihjulning den kraft som motverkar fordonets framforande att vara lagre nar fordonets forbranningsmotor är frikopplad fran drivaxeln, eftersom det inte finns nagon motorbromskraft som motverkar fordonets framfart. Detta gor att fordonet kommer att retardera langsammare exempelvis nar fordonet nar slutet av en nedforslutning, vilket i sin tur innebar att frihjulning ofta kan utnyttjas en relativt lang stracka efter till exempel ett 12 slut av en nedforsbacke. Hdrigenom erhdlls en avsevdrd minskning av bramsleforbrukningen.

Foreliggande uppfinning avser att ytterligare minska brdnsleforbrukningen vid exempelvis frihjulning genom att stdnga av en eller flera av motorerna i fordonet am det är mojligt. Dd en eller flera motorer är avstdngda minskar brdnsleforbrukningen med det tomgdngsbrdnsle som skulle ha behovts for att driva de en eller flera motorerna am de inte hade stdngts av, det viii saga hade forblivit igang, under frihjulningen.

Figur 4 visar ett flodesschema for forfarandet enligt foreliggande uppfinning. I ett forsta steg 401 av forfarandet simuleras, exempelvis genom utnyttjande av nedan beskrivna simuleringsenhet 331 (figur 1), atminstone en framtida hastighetsprofil vsimcoast fOr en faktisk hastighet vamm under vdgavsnittet for fordonet 100. Simuleringen utfors di vdgavsnittet ligger framfor fordonet 100 och var och en av de Atminstone en framtida hastighetsprofilerna vsimcoast är baserad pd information am det framforliggande vdgavsnittet och forutsdtter att frihjulning atminstone delvis kommer att tilldmpas under vdgavsnittet.

I ett andra steg 402 av forfarandet utvdrderas, exempelvis genom utnyttjande av nedan beskrivna forsta utvdrderingsenhet 132 (figur 1), en tilldmpbarhet for frihjulning under vdgavsnittet. Frihjulning bedoms hdr som tilldmpbart for en hastighetsprofil vsimco„t am dess vdrde dr storre On en for vdgavsnittet definierad ldgsta tilldtna hastighet Atminstone under en inledande del av vdgavsnittet.

I ett tredje steg 403 av forfarandet utvdrderas, exempelvis genom utnyttjande av nedan beskrivna andra utvdrderingsenhet 133 (figur 1), am forbrdnningsmotorn 101 Atminstone delvis kan 13 stangas av under frihjulningen. Utvarderingen av avstangningen av motorn baseras atminstone pa am ett eller flera systemvillkor for motoravstangning är uppfyllt, pa en eller flera egenskaper for de ett eller flera bromssystemen 170, och pa en avstangningstidsperiod T =off da farbranningsmotorn 101 skulle kunna vara avstangd.

Enligt en utforingsform ska avstangningstidsperioden TicE off har vara tillrackligt lang for att motorn ska stangas av, vilket gor att inkonsekventa motoravstangningar och motorstarter kan undvikas. Avstangningstidsperioden TICE off under vilken forbranningsmotorn skulle kunna vara avstangd kan da exempelvis faststallas genom analys av bland annat den atminstone en framtida hastighetsprofilen vsim„oast. Sedan kontrolleras am avstangningstidsperioden 'ICE off overstiger ett gransvarde TICE offth vilket sakerstaller att den blir tillrackligt Lang for att inte skapa irritation has foraren.

I ett fjarde steg 404 av forfarandet styrs, exempelvis genom utnyttjande av nedan beskrivna motorstyrningsenhet 134 (figur 1), forbranningsmotorn 101 baserat pa utvarderingen av avstangningen av motorn.

Harigenom kan pa ett tillforlitligt och val underbyggt satt faststallas am en kommande frihjulning kan utforas med forbranningsmotorn avstangd eller inte. Forst kontrolleras har am allmanna villkor far utnyttjande av frihjulning Or uppfyllda eller inte, varvid en tillamplighet eller inte for frihjulning kan faststallas. Sedan kontrolleras am forbranningsmotorn dessutom kan stangas av under frihjulningen. For att motorn ska kunna stangas av kravs att ett eller flera definierade systemvillkor Or uppfyllda, varigenom ett sakerstallande av funktionen has motsvarande fordonssystem erhalls. 14 Vissa bromssystem kraver att farbranningsmotorn är igang nar bromsning ska ske, exempelvis bromssystem vilka behover kylas under bromsningen och/eller vilka kraver att kompressorn är aktiv under bromsningen. Darfor tillhandahaller foreliggande uppfinning ett trafiksakert faststallande av cm forbranningsmotorn kan stangas av, eftersom hansyn tas, genom analys av den atminstone en framtida hastighetsprofilen Vsim coast, till am de ett eller fiera bromssystem som kan komma att utnyttjas under frihjulningen kraver att forbranningsmotorn är igang.

Dessutom ska avstangningstidsperioden 'ICE off vara tillrackligt lang, det viii saga ska overstiga ett gransvarde, for att motorn ska stangas av, vilket gor att inkonsekventa motoravstangningar och motorstarter kan undvikas. Alltsa stangs motorn endast av am den kan forbli avstangd under avstangningstidsperioden 'ICE off vilken har en langd sa att avstangningen av motorn upplevs som logisk och vettig av foraren av fordonet. Standiga avstangningar och starter av motorn, det vill saga med relativt korta intervall aterkommande avstangningar och starter av motorn, riskerar att irritera fararen, ha en negativ inverkan pa karbarheten has fordonet och Oka slitaget pa fordonskomponenter, samt riskerar att ge ett inkonsekvent intryck pa fOraren. Detta motverkas av foreliggande uppfinning, vilken sakerstaller att korbarheten blir god, att slitaget minskar och att foraren upplever styrningen av motorn som intuitivt lattforstaelig och logisk.

Alltsa tillhandahalls harigenom ett sakert, logiskt och komfortabelt framforande av fordonet med en eller flera motorer avstangda, vilket dessutom sanker bransleforbrukningen i fordonet.

De ett eller flera systemvillkor som ska vara uppfyllda for att motoravstangning ska kunna ske är enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning att: - ett lufttryck Par a' r brake i ett eller flera bromssystem overstiger ett trycktraskelvarde Pair brake th; Pair brake>Pair brake th; - ett lufttryck Par a' r act, vilket utnyttjas for ovan beskriven aktuering av en eller flera anordningar i fordonet overstiger ett trycktroskelvarde P air act th; Pair act>Pair act th; en laddstatus L for ett eller flera batterier i fordonet overstiger ett laddgransvarde Lth; L>Lth; en motortemperatur Te ligger mom ett motortemperaturintervall [T„d„Temax]; Temin Drivlinestatusens D acceptabla funktion kan har motsvara att inget diagnossystem i fordonet har upptackt fel pa nagon vital drivlinekomponent, det viii saga pa nagon komponent som är viktig for framforandet av fordonet.

Fordonet 100 visat i figur 1 innefattar, da foreliggande uppfinning är implementerad i fordonet, atminstone en styrenhet 130, vilken kan vara anordnad for att styra en mangd olika funktioner i fordonet, sasom bland annat motorerna 101, 121, kopplingen 106, vaxelladan 103, kompressorn 150, laddning av de ett eller flera batterierna medelst atminstone en laddanordning 140 och/eller temperaturregleringsanordningar 160. 16 Sasom beskrivs mer i detalj nedan innefattar styrenheten 130 i systemet enligt foreliggande uppfinning simuleringsenheten 131, den farsta utvarderingsenheten 132, den andra utvarderingsenheten 133 och motorstyrningsenheten 134.

Enligt en aspekt av foreliggande uppfinning tillhandahalls alltsa ett system anordnat for styrning av en forbranningsmotor under ett vagavsnitt i ett fordon som innefattar en eller flera motorer 101, 121 och ett eller flera bromssystem 170. For vagavsnittet finns en lagsta tillaten hastighet yr-dr, och en hogsta tillaten hastighet vmax definierade, vilka en faktisk hastighet vact for fordonet 100 bor ligga mellan.

Systemet innefattar simuleringsenheten 131, vilken är anordnad for att simulera atminstone en framtida hastighetsprofil Vsim coast for den faktiska hastigheten vact for fordonet 100 under vagavsnittet. Simuleringen utfors har da vagavsnittet ligger framfor fordonet 100 och baseras pa information am vagavsnittet. Simuleringen forutsatter att frihjulning atminstone delvis kommer att tillampas under vagavsnitt.

Systemet innefattar aven den forsta utvarderingsenheten 132, vilken är anordnad for att utvardera en tillampbarhet fOr frihjulning. Frihjulning bedoms har som tillampbart for en hastighetsprofil vsim coast cm dess varde Or storre an den lagsta tillatna hastigheten vn atminstone under en inledande del av vagavsnittet.

Systemet innefattar aven den andra utvarderingsenheten 133, vilken är anordnad for att utvardera cm forbranningsmotorn 101 atminstone delvis kan stangas av under frihjulningen. Utvarderingen av avstangningen av forbranningsmotorn 101 baseras atminstone pa cm ett eller flera systemvillkor fOr motoravstangning Or uppfyllt, pa en eller flera egenskaper for 17 ett eller flera bromssystem i fordonet 170, och pd en avstdngningstidsperiod T ICE off da forbrdnningsmotorn 101 skulle kunna vara avstdngd.

Enligt en utforingsform ska avstangningstidsperioden T= off hdr vara tillrdckligt ldng for att motorn ska stdngas ay.

Avstdngningstidsperioden T IcE off under vilken forbrOnningsmotorn skulle kunna vara avstdngd kan exempelvis faststdllas baserat bland annat pd utseendet for den dtminstone en framtida hastighetsprofilen Vsim roast. Avstdngningstidsperioden TicE off kan sedan jdmforas med ett gransvdrde TicE offTh fOr att sdkerstdlla att den blir tillrdckligt lang.

Systemet innefattar dven en motorstyrningsenhet 143, vilken är anordnad for att styra forbrdnningsmotor 101 baserat pa utvardering av motoravstangningen.

Systemet kan vidare inrdttas for att kunna utfora var och en av de i detta dokument beskrivna utfOringsformerna av foreliggande uppfinning, varvid systemet for respektive utforingsform erhdller i detta dokument beskrivna fbrdelar for respektive utforingsform.

Hdr och i detta dokument beskrivs ofta enheter som att de är anordnade att utfora steg i forfarandet enligt uppfinningen.

Detta innefattar dven att enheterna är anpassade och/eller inrdttade for att utfora dessa forfarandesteg.

Sasom inses av fackmannen kan styrenheten 130 dven vara anordnad att styra eller kommunicera med ett eller flera ytterligare system i fordonet.

Den dtminstone en styrenheten 130 Or i figuren ritad sdsom innefattande separat markerade enheter 131, 132, 133, 134. Dessa enheter 131, 132, 133, 134 kan vara logiskt separerade men vara fysiskt implementerade i samma enhet, eller kan vara 18 bade logiskt och fysiskt gemensamt anordnade/implementerade. Exempelvis kan dessa enheter 131, 132, 133, 134 motsvara olika grupper av instruktioner, exempelvis i form av prcgramkod, vilka matas in i, och utnyttjas av, en processor cid respektive enhet utfar respektive motsvarande forfarandesteg.

Simuleringen utfors alltsa da vagavsnittet ligger framfor fordonet och baseras pa informationen am det framforliggande vagavsnittet. Alltsa simuleras en eller flera framtida hastighetsprofiler vsim for fordonets faktiska hastighet, varvid simuleringen utfors sa att den utgar fran fordonets nuvarande position och situation och blickar framat Over vagavsnittet, varvid simuleringen gors bland annat baserat pa den ovan beskrivna informationen am vagavsnittet.

Sedan utfors en utvardering av tillampbarheten for frihjulingen samt av am forbranningsmotorn 101 kan stangas av atminstone delvis under vagavsnittet, dar denna utvardering baseras atminstone pa den atminstone en framtida hastighetsprofilenGenom att basera utvarderingen pa simuleringarna och clamed pa informationen om vagavsnittet erhalls val underbyggda och tillforlitliga beslut angaende de eventuella motoravstangningarna.

Till exempel kan simuleringen utforas i fordonet med en forutbestamd frekvens, sasom exempelvis med frekvensen 1 Hz, vilket innebar att ett nytt simuleringsresultat är klart varje sekund. Vagavsnittet for vilket simuleringen utfors innefattar en fOrutbestamd stracka framfor fordonet, (Jar denna exempelvis kan vara 1 km lang. Vagavsnittet kan Oven ses som en horisont framfor fordonet, for vilken simuleringen skall utfOras.

Simuleringen kan baseras pa en eller flera av en mangd parametrar, sasom informationen am vagavsnittet, en utnyttjad transmissionsmod i fordonet, en eller flera av ett korsatt, en 19 nuvarande faktisk fordonshastighet, en fordonsvikt, ett luftmotstand, ett rullmotstand, en utvaxling i vaxelladan och/eller drivlinan, en hjulradie och/eller Atminstone en motoregenskap, sasom ett maximalt och/eller ett minimalt motormoment.

Informationen am vagavsnittet kan innefatta bland annat vaglutningen a och/eller en kurvatur for vagavsnittet. Vaglutningen a och/eller kurvaturen kan erhallas pa ett antal olika satt. Vaglutningen a och/eller kurvaturen kan bestammas baserat pa kartdata, exempelvis fran digitala kartor innefattande topografisk information, i kombination med positioneringsinformation, sAsom exempelvis GPS-information (Global Positioning System). Med hjalp av positioneringsinformationen kan fordonets position i forhallande till kartdatan faststallas sa att vaglutningen a kan extraheras ur kartdatan.

I flera idag forekommande farthallarsystem utnyttjas kartdata och positioneringsinformation vid farthallningen. Sadana system kan dl tillhandahalla kartdata och positioneringsinformation till systemet for foreliggande uppfinning, vilket gor att komplexitetstillskottet for bestammandet av vaglutningen a och/eller kurvaturen minimeras.

Vaglutningen a och/elelr som simuleringarna baseras pa kan ocksa erhallas genom att uppskatta vaglutningen som fordonet upplever vid simuleringstillfallet. Det finns flera satt att uppskatta denna vaglutning a, till exempel baserat pd ett motormoment i fordonet, pa en acceleration for fordonet, pa en accelerometer, pa GPS-information, pa radarinformation, pa kamerainformation, pa information fran ett annat fordon, pa i fordonet tidigare lagrad positioneringsinformation och vaglutningsinformation, och/eller pa information erhallen fran trafiksystem relaterade till namnda vagavsnitt. I system dar informationsutbyte mellan fordon utnyttjas kan aven vaglutning uppskattad av ett fordon tillhandahallas andra fordon, antingen direkt, eller via en mellanliggande enhet sasom en databas eller liknande.

Kunskapen/informationen kan aven erhallas baserat pa radarinformation, pa kamerainformation, pa information fran ett annat fordon, pa i fordonet tidigare lagrad positioneringsinformation och exempelvis vaglutningsoch/eller kurvaturinformation, eller pa information erhallen fran trafiksystem relaterade till vagavsnittet. I system dar informationsutbyte mellan fordon utnyttjas kan aven information faststalld av ett fordon tillhandahallas andra fordon, antingen direkt, eller via en mellanliggande enhet sasom en databas eller liknande.

Aven hinder, exempelvis i form av korsningar, kber, olyckor eller liknande, i ett framforliggande vagavsnitt kan identifieras och utnyttjas som information om vagavsnittet, varvid kommande inbromsningar kan estimeras.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning sker avstangningen av forbranningsmotorn 101 under frihjulning av fordonet, det viii saga da en oppning av en koppling 106 i fordonet foreligger och/eller da ett neutralt vaxellage i en vaxellada 103 i fordonet utnyttjas. I detta dokument beskrivs foreliggande uppfinning alltsa for fallet da en motoravstangning, det viii saga att en motor erhaller motorvarvtalet noll; (0=0; sker under frihjulning. For fordon med fler an en motor kan en eller flera av dessa motorer frihjulas. Som ett exempel kan namnas att en hybriddrivlina kan vara konfigurerad sa att forbranningsmotorn kan kopplas ur med kopplingen 106 medan elmotorn ar anordnad mellan kopplingen 106 och vaxelladan 103. Alltsa innebar i denna 21 konfiguration ett utnyttjande av en neutral vaxel i vaxelladan att bade forbranningsmotorn och elmotorn frihjulas, medan en aktivering av kopplingen innebar att endast forbranningsmotorn frihjulas.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar utvarderingen 403 av am forbranningsmotorn 101 kan stangas av en utvardering av ett eller flera systemvillkor.

Exempelvis kan utvarderingen 403 da innefatta en jamforelse av ett tryck P med ett trycktroskelvarde Pm. Trycket P kan har motsvara ovan namnda lufttryck Pair air brake for ett eller flera bromssystem 170, varvid jamforelsen anger am detta tryck overstiger ett trycktraskelvarde P air brake th ; Pair brake>Pair brake th • Trycket P kan har Oven motsvara ovan namnda lufttryck Pair air act som utnyttjas for aktuering av en eller flera anordningar i fordonet, varvid jamforelsen anger am detta tryck overstiger ett trycktroskelvarde Pair air act th; Pair act>Pair act th ; Detta aktueringstryck Pair r act kan exempelvis utnyttjas for aktuering av flertalet stalldon for motorn, exempelvis far en avgasatercirkulationsventil (EGR) eller for en avgasbromsanordning. Aktueringstrycket pair air act kan Oven utnyttjas for olika nivaregleringssystem i fordonet, exempelvis fjadringen (ELC). Aktueringstrycket pair air act kan Oven utnyttjas for aktuering av kopplingen 103.

Trycket P kan ocksA i vissa fall motsvara ett hydraultryck Phyd varvid trycktroskelvardet Pth utgor ett hydraultrycktrOskelvarde Phydth. JamfOrelserna med troskelvardena utfors dl pa motsvarande satt for hydraltrycken sAsom beskrivs for lufttrycken ovan.

Lufttryck och/eller hydrauliskt tryck kan alltsa utnyttjas i bromssystem eller i vaxlingssystem, samt fer manovrering av 22 anordningar, sasom exempelvis ventiler, spjall, manoverdon eller liknande, i fordonet. Utvarderingen av systemvillkoren sakerstaller alltsa funktionen for dessa system under motoravstangningen.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar utvarderingen 403 av am forbranningsmotorn 101 kan stangas av en jamforelse av en laddstatus L for ett eller flera batterier i fordonet med ett laddgransvarde L-oh, vilket sakerstaller att tillacklig laddning for batterierna finns innan motoravstangningen for att driva en elmotor 121 i ett hybridfordon eller for att under motoravstangningen driva en startmotor vilken utnyttjas for att starta forbranningsmotorn 101 igen. Det kan Oven sakerstallas att batterierna har tillracklig laddning for att driva andra eldrivna system i fordonet.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar utvarderingen 403 av am forbranningsmotorn 101 kan stangas av en jamforelse av en temperatur T i fordonet med ett onskvart temperaturintervall [Tmin,Tmax] . Denna temperatur T kan exempelvis motsvara en motortemperatur T„ varvid temperaturintervallet utgor ett motortemperaturintervall [T„d„Temax]. Temperaturen T kan ocksa motsvara en hyttemperatur Tb, varvid temperaturintervallet utgOr ett hyttemperaturintervall [Th min,Th max] . Temperaturen T kan ocksa motsvara en katalysatortemperatur To i ett avgasbehandlingssystem, varvid temperaturintervallet utgor ett katalysatortemperaturintervall [Toro,Tomax] Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar utvarderingen 403 av avstangningen av forbranningsmotorn 101 i det tredje steget en jamforelse av den simulerade framtida hastighetsprofilen vsim,,ast med en for vagavsnittet definierad 23 hagsta tillatna hastighet vmax. Baserat pa jamfarelsen faststalls sedan am atminstone ett eller flera av bromssystemen 170 i fordonet kommer att behova aktiveras under vagavsnittet for att forhindra att den hogsta tillatna hastigheten vmax overskrids.

Sasom namns ovan kraver vissa bromssystem och/eller vissa typer av inbromsningar att forbranningsmotorn är igang. Enligt en utforingsform innefattar darfor utvarderingen 403 av motoravstangningen ett faststallande av am forbranningsmotorn 101 maste vara igang for att erforderlig bromsverkan ska kunna astadkommas av de ett eller flera bromssystemen 170 for att forhindra att den hogsta tillatna hastighet vmax overskrids. Till exempel kan detta faststallande innefatta ett faststallande av am, och i sa fall hur mycket, en retarder behover kylas for att kunna utfora bromsningen, varefter det kan faststallas am forbranningsmotorn maste vara igang for att driva kylsystemet eller inte. Motsvarande faststallanden kan Oven goras for andra bromssystem i fordonet.

Utvarderingen 403 av motoravstangningen kan aven innefatta ett faststallande av en bromsenergi Ebrake vilken kommer att avga, det vill saga kommer att omvandlas/omsattas till en annan energiform, vid aktiveringen av de ett eller flera bromssystemen 170. Denna bromsenergi Ebrake kan har faststallas baserat pa atminstone en simulerad bromskraftsprofil Fsim brake.

Denna atminstone en simulerade bromskraftsprofilen FsT, b„ke faststalls i sin tur atminstone baserat pa de en eller flera framtida hastighetsprofilerna vs;Th coast dch pa den hogsta tillatna hastigheten vmax. Den hogsta tillatna hastigheten vmax utnyttjas har for att veta nar fordonet kommer att behova bromsas. 24 Figur 5 visar ett icke-begrdnsande exempel pi en hastighetsprofil for ett fordon under ett vagavsnitt.

Har startar forfarandet med en simulering utfOrd i en fOrsta tidpunkt tl, motsvarande en forsta position Pl. Den dtminstone en framtida hastighetsprofilen vt simulerar har alltsd frihjulning under en inledande tidsperiod 112 frdn den forsta tidpunkten ti till en andra tidpunkt t2 motsvarande en andra position P2 vid vilken bromsning kommer att kravas, eftersom den faktiska fordonshastigheten dd kommer att overstiga en hogsta tilldten hastighet, vilken i figuren anges som en bromshastighet vmax-Vset brake • Bromsning kommer har att kravas under en bromsningsperiod 123 fran den andra tidpunken t2 till en tredje tidpunkt t3 motsvarande en tredje position P3 vid vilken den faktiska fordonshastigheten sjunker under den hogsta tilldtna hastigheten Efter detta simuleras en andra frihjulningsperiod 134 fran den tredje tidpunkten t3 till en fjarde tidpunkt t4 motsvarande en fjarde position P4 vid vilken en framatdrivande kraft Fdrive pa fordonet dter kommer att behovas.

Exempelvis kan denna fjdrde tidpunkt t4 motsvara den tidpunkt dd den dtminstone en framtida hastighetsprofilen vsim coast sjunker under en set-hastighet vset for en farthallare sista gdngen innan den dtminstone en framtida hastighetsprofilen Vsim coast sjunker under den ldgsta tilldtna hastighet vmin. Detta exempel visas schematiskt i figur 5.

Om bromsenergin Ebrake som kommer avgd vid bromsningen T23 är mindre an eller lika med ett bromsenergitroskelvarde Ebrake-m; EjohakeEbrake th; resul terar utvarderingen 403 av motoravstangningen enligt en utforingsform av fOreliggande uppfinning i att en avstdngning av fOrbranningsmotorn 101 anses tillamplig under en tidsperiod 114; TICE 0ff=T14; frdn den farsta tidpunktendi namnda simuleringen 401 av den Atminstone en framtida hastighetsprofilen vsim„ast utfbrs, till den fjarde tidpunkten t4. Den fjarde tidpunkten t4 ligger har efter den forsta tidpunkten tl. Alltsa kommer har farbranningsmotorn 101 styras till att vara avstangd under tidsperioden T14; TicE off=T14; innefattande den forsta frihjulningen, bromsningen och den andra frihjulningen, for att spara bransle. Med andra ord kan bromsningen hOr utforas utan att ferbranningsmotorn behover startas, eftersom bromsenergin Ebrake Or sa liten att exempelvis ingen motordriven kylning av bromssystemen kravs.

Om istallet bromsenergin Ebrake Or storre On ett bromsenergitroskelvarde Ebraketh; Ebrake>Ebrake th sa kommer utvarderingen 403 av motoravstangningen att resultera i att en avstAngning av forbranningsmotorn 101 anses tillamplig endast under en tidsperiod T12; TICE off=T12; frAn den forsta tidpunkten tl, di simuleringen 401 utfors, till den andra tidpunkten t2, vid vilken de ett eller flera bromssystemen 170 ska aktiveras. Den andra tidpunkten t2 ligger efter den forsta tidpunkten tl.

Alltsa kommer har forbranningsmotorn 101 styras till att vara avstOngd endast under tidsperioden T12; TICE off=112; innefattande bara den forsta frihjulningen, for att spara bransle. Med andra ord krOver bromsningen har att farbranningsmotorn är igang, eftersom bromsenergin Ebrake Or sa stor att till exempel en motordriven kylning av bromssystemen kravs.

Sasom indikeras ovan beror bromsenergitroskelvardet Ebrake th som utnyttjas vid utvOrderingen 403 av motoravstangningen av en eller flera egenskaper for de ett eller flera bromssystemen 170 som ska utnyttjas for att bromsa fordonet. Dessa egenskaper kan innefatta bland andra en tillhandahallen bromskraft av respektive ett eller flera bromssystem 170 26 och/eller ett kylbehov av respektive ett eller flera bromssystem 170.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning innefattar utvarderingen 403 av motoravstangningen en jamforelse av avstangningstidsperioden TffT, off under vilken fOrbranningsmotorn 101 skulle kunna vara avstangd med en avstangningstidstroskel TICE off th • Har anses avstangning av forbranningsmotorn 101 vara tillamplig am avstangningstidsperioden TICEoff är langre an en avstangningstidstroskel TICE off th; TICE off > TICE off th • Harigenom undviks hattig och inkonsekvent avstangning och start av forbranningsmotorn, eftersom avstangningen endast bedoms som tillamplig am den kan goras under en langre tidsperiod, det viii saga under en tidsperiod vilken upplevs som korbarhetsmassigt acceptabel for en forare av fordonet.

Enligt foreliggande uppfinning uppfinningen frihjular fordonet i samband med motoravstangningen. Ett faststallande av am frihjulning är tillampbar eller inte kan, sasom beskrivs delvis ovan, exempelvis baseras pa de en eller flera simulerade framtida hastighetsprofilerna vsimccast och en eller flera av en lagsta tillaten hastighet v, vilken fordonet inte bor understiga, och en hogsta tillaten hastighet vinax, vilken en faktisk hastighet for fordon 100 inte bOr overstiga. Genom att jamfora de simulerade framtida hastighetsprofilerna Vsim coast med dessa hogsta och/eller lagsta tillatna hastigheterna kan en kontrollerad frihjulning astadkommas.

Vid frihjulning kan alltsa ett mycket bransleeffektivt framforande av fordonet astadkommas genom utnyttjande av oppen koppling eller neutralt vaxellage am detta är lampligt for vagavsnittet framfor fordonet.

Storleken pa den lagsta tillatna hastigheten vmin, det viii saga nivan pa den lagsta tillatna hastighetenär enligt 27 en utfaringsform relaterad till en nuvarande faktisk hastighet v,t for fordonet. Storleken for den hogsta tillatna hastigheten vmax är enligt en utforingsform relaterad till en konstantfartsbromshastighet vdh„ for fordonet.

Den lagsta tillatna hastigheten voch/eller den hOgsta tillatna hastigheten vmax kan andras dynamiskt och kan ha olika varden for olika transmissionsmoder.

Storleken pa den lagsta tillatna hastigheten vmin kan enligt en utforingsform bestammas atminstone delvis baserat pa information relaterad till ett farthallarsystem i fordonet, till exempel baserat pd en set-hastighet vset, det vill saga en forarvald hastighet, far ett farthallarsystem, eller baserat pa en referenshastighet vref, vilken utnyttjas av farthallarsystemet for att styra en hastighetsregulator.

Bestammandet av den lagsta tillatna hastigheten vmin kan aven utforas av farthallarsystemet och tillhandahallas systemet for foreliggande uppfinning.

Enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning integreras systemet enligt foreliggande uppfinning atminstone delvis med farthallarlogik hos ett farthallarsystem i fordonet. Den lagsta tillatna hastigheten vmin kan dl styras av fordonets farthallarlogik. Till exempel sanker en intelligent farthallare fordonshastigheten infor utforsbackar eftersom fordonet arida kommer att accelerera under nedforsbacken.

Enligt denna utforingsform far farthallaren aven initiera en sankning av den lagsta tillatna hastigheten \Train och darigenom forlanga tiden i frihjulning och/eller pa den hOgsta mojliga vaxeln fOr fordonet. Denna sankning av den lagsta tillatna hastigheten vmin kan till exempel astadkommas om den lagsta tillatna hastigheten vmin dr relaterad till referenshastigheten vxef, vilket Or det borvarde som sanks av farthallaren infor 28 nedforsbacken, varvid regleringen av den lagsta tillatna hastigheten vitin erhalls automatiskt. Exempelvis kan den lagsta tillatna hastigheten vitie utgora en procentsats av referenshastigheten Vref• Generellt kan hastighetsgransvardena vilka utnyttjas av foreliggande uppfinning, det viii saga den lagsta tillatna hastigheten vede och den hogsta tillatna hastigheten vmax bestammas baserat pa en mangd olika satt. Dessa gransvarden kan till exempel matas in av foraren, utgora en procentsats av en faktisk hastighet vact for fordonet, utgora en procentsats av en set-hastighet vset for ett farthallarsystem i fordonet och/eller baseras pa historisk framforande av fordonet. Det historiska framforandet kan exempelvis tas hansyn till genom utnyttjande av en adaptiv algoritm vilken uppdateras under fordonets framfart.

Som icke-begransande exempel kan namnas att fdljande varden skulle kunna utnyttjas for hastighetsgransvardena i detta dokument: vmin = 82 km/h eller vThin = 0.98 * v„t km/h; - vita>, = 90 km/h eller vmax = 1.06v„t km/h, eller vitax = 0.99 * vdhsc km/h; och vlim = 85 km/h eller vThin = 1 * vset km/h.

Sasom beskrivits ovan kan vaglutning bestammas baserat pa kartdata och positioneringsinformation. Om sadana data inte finns tillganglig kan simuleringarna baseras pa uppskattningar av vaglutningen som fordonet upplever vid simuleringstillfallet. Detta staller storre krav pa storleken far den lagsta tillatna hastigheten vmin och/eller den hOgsta tillatna hastigheten vmax eftersom simuleringarna blir mindre exakta och mer varierande i storlek. Dessutom kan horisontlangden, det viii saga vagavsnittet, enligt en 29 utfOringsform av uppfinningen kortas for att motverka dessa variationer.

Da vaglutningen for vagavsnittet approximeras med vaglutningen fordonet upplever vid sjalva simuleringen kommer bast resultat att erhallas vid en latt nedforsbacke. Latta nedfOrsbackar Or idealiska for frihjulning am vaglutningen exempelvis Or sadan att den simulerade hastigheten vsimligger mom dess tillatna intervall, mellan den lagsta tillatna hastigheten vifda, och den hogsta tillatna hastigheten vmax.

En fordel med att simulera framtida hastighetsprofiler baserat pa nuvarande lutning Or att samma algoritm kan anvandas for bade vagar och fordon dar man inte har tillgang till framtida vaglutning och for vagar och fordon dar man har tillgang till framtida vaglutning. Dessutom anvander sip simuleringen av hastighetsberoende termer, som exempelvis luftmotstand och motormoment, varfor en bra skattning pa hur fordonet kommer bete sig framover erhalls Oven utan kunskapen am den framtida vaglutningen.

Fackmannen inser att ett forfarande for styrning av styrning av fOrbranningsmotorn for atminstone ett system enligt foreliggande uppfinning dessutom kan implementeras i ett datorprogram, vilket nar det exekveras i en dator astadkommer att datorn utfor metoden. Datorprogrammet utgor vanligtvis av en datorprogramprodukt 603 lagrad pa ett digitalt lagringsmedium, dar datorprogrammet är innefattat i datorprogramproduktens datorlasbara medium. Namnda datorlasbara medium bestar av ett lampligt minne, sasom exempelvis: ROM (Read-Only Memory), PROM (Programmable Read-Only Memory), EPROM (Erasable PROM), Flash-minne, EEPROM (Electrically Erasable PROM), en harddiskenhet, etc.

Figur 6 visar schematiskt en styrenhet 600. Styrenheten 600 innefattar en berakningsenhet 601, vilken kan utgOras av vdsentligen nagon ldmplig typ av processor eller mikrodator, t.ex. en krets for digital signalbehandling (Digital Signal Processor, DSP), eller en krets med en forutbestdmd specifik funktion (Application Specific Integrated Circuit, ASIC). Berdkningsenheten 601 är farbunden med en, i styrenheten 600 anordnad, minnesenhet 602, vilken tillhandahaller berdkningsenheten 601 t.ex. den lagrade programkoden och/eller den lagrade data berdkningsenheten 601 behover for att kunna utfOra berdkningar. Berdkningsenheten 601 är dven anordnad att lagra del- eller slutresultat av berdkningar i minnesenheten 602.

Vidare är styrenheten 600 forsedd med anordningar 611, 612, 613, 614 for mottagande respektive sdndande av in- respektive utsignaler. Dessa in- respektive utsignaler kan innehalla vagformer, pulser, eller andra attribut, vilka av anordningarna 611, 613 fbr mottagande av insignaler kan detekteras som information och kan omvandlas till signaler som kan behandlas av berdkningsenheten 601. Dessa signaler tillhandahalls sedan berdkningsenheten 601. Anordningarna 612, 614 for sandande av utsignaler Or anordnade att omvandla signaler erhallna fran berdkningsenheten 601 far skapande av utsignaler genom att t.ex. modulera signalerna, vilka kan overfaras till andra delar av och/eller system i fordonet.

Var och en av anslutningarna till anordningarna for mottagande respektive sdndande av in- respektive utsignaler kan utgoras av en eller flera av en kabel; en databuss, sasom en CAN-buss (Controller Area Network bus), en MOST-buss (Media Orientated Systems Transport bus), eller nagon annan busskonfiguration; eller av en tradlos anslutning. En fackman inser att den ovan 31 namnda datorn kan utgaras av berakningsenheten 601 och att det ovan namnda minnet kan utgoras av minnesenheten 602.

Allmant bestar styrsystem i moderna fordon av ett kommunikationsbussystem bestaende av en eller flera kommunikationsbussar for att sammankoppla ett antal elektroniska styrenheter (ECU:er), eller controllers, och olika pa fordonet lokaliserade komponenter. Ett dylikt styrsystem kan innefatta ett stort antal styrenheter, och ansvaret for en specifik funktion kan vara uppdelat pa fler an en styrenhet. Fordon av den visade typen innefattar alltsa ofta betydligt fler styrenheter an vad som visas i figur 6, vilket är valkant for fackmannen mom teknikomradet.

Foreliggande uppfinning är i den visade utforingsformen implementerad i styrenheten 600. Uppfinningen kan dock aven implementeras helt eller delvis i en eller flera andra vid fordonet redan befintliga styrenheter eller nagon fOr foreliggande uppfinning dedikerad styrenhet.

Fackmannen inser naturligtvis att hastigheter och hastighetsgransvarden vilka angivits i detta dokument har motsvarigheter och kan oversattas till varvtal och varvtalsgransvarden eller moment och momentgransvarden. Likasa inser fackmannen att det finns ett mycket val kant samband mellan strackor, tider och hastigheter, varfor de hari angivna tiderna och tidsperioderna har motsvarigheter i positioner och strackor.

Fackmannen inser ocksa att systemet ovan kan modifieras enligt de olika utforingsformerna av metoden enligt uppfinningen. Dessutom avser uppfinningen ett motorfordon 100, till exempel en lastbil eller en buss, innefattande atminstone ett system for styrning forbranningsmotorn enligt uppfinningen. 32 Fareliggande uppfinning är inte begransad till de ovan beskrivna utforingsformerna av uppfinningen utan avser och innefattar alla utforingsformer mom de bifogade sialvstandiga kravens skyddsomfang. 33

Claims (3)

1. Patentkrav 1. Fbrfarande fbr styrning av en forbranningsmotor (101) under ett vagavsnitt i ett fordon (100) innefattande en eller flera motorer (101, 121) och ett eller flera bromssystem (170), varvid en lagsta tillaten hastighet vror och en hOgsta tillaten hastighet vmax, vilka en faktisk hastighet vact for namnda fordon (100) bor ligga mellan, finns definierade for namnda vagavsnitt; lannetecknat av: - simulering (401) av atminstone en framtida hastighetsprofil Vsim coast for en faktisk hastighet vact for namnda fordon (100) under namnda vagavsnitt, dar namnda simulering utfors da namnda vagavsnitt ligger framfor namnda fordon (100) och dar namnda simulering av var och en av namnda atminstone en framtida hastighetsprofil Vsim coast är baserad pa information am namnda vagavsnitt och forutsatter att frihjulning atminstone delvis kommer att tillampas under namnda vagavsnitt; 1. utvardering (402) av en tillampbarhet for frihjulning, varvid namnda frihjulning bedoms som tillampbart for en hastighetsprofil Vsim coast am dess varde är storre an namnda lagsta tillatna hastighet vmin atminstone under en inledande del av namnda vagavsnitt; 2. utvardering (403) av om namnda farbranningsmotor (101) atminstone delvis kan stangas av under namnda frihjulning, varvid namnda utvardering av avstangningen av namnda forbranningsmotor baseras atminstone pa am ett eller flera systemvillkor for motoravstangning är uppfyllt, pa en eller flera egenskaper for namnda ett eller flera bromssystem (170), och pa en avstangningstidsperiod 'ICE off da namnda forbranningsmotor (101) skulle kunna vara avstangd; 3. styrning (404) av namnda forbranningsmotor (101) baserad pa namnda utvardering av avstangningen av namnda motor. 34 2. FOrfarande enligt patentkrav 1, varvid namnda frihjulning astadkoms genom en eller flera i gruppen av: 1. en Oppning av en koppling (106) i namnda fordon; och 2. en vaxling till ett neutralt vaxellage i en vaxellada (103) i namnda fordon. 3. Forfarande enligt nagot av patentkrav 1-2, varvid 1. namnda utvardering (403) av namnda avstangning av namnda forbranningsmotor (101) innefattar en jamforelse av namnda framtida hastighetsprofil vsin coast med namnda hogsta tillatna hastighet vnax; och 2. faststallande av am atminstone ett av namnda ett eller flera bromssystem (170) kommer att behova aktiveras for att forhindra att namnda hogsta tillatna hastighet vma. Overskrids. 4. Forfarande enligt patentkrav 3, varvid, om namnda ett eller flera bromssystem (170) ska aktiveras, namnda utvardering (403) av namnda avstangning av namnda forbranningsmotor (101) innefattar ett faststallande av am namnda forbranningsmotor (101) maste vara igang for att erforderlig bromsverkan ska astadkommas av namnda ett eller flera bromssystem (170) for att forhindra att namnda hogsta tillatna hastighet vma. overskrids. 5. Forfarande enligt nagot av patentkrav 3-4, varvid, am namnda ett eller flera bromssystem (170) ska aktiveras, namnda utvardering (403) av namnda avstangning av namnda forbranningsmotor (101) innefattar ett faststallande av en bromsenergi Ebrake vilken kommer att avga vid aktiveringen av namnda ett eller flera bromssystem (170). 6. FOrfarande enligt patentkrav 5, varvid namnda bromsenergi Ebrake faststalls baserat pa atminstone en simulerad bromskraftsprofil Fsin brakenamnda atminstone en simulerad bromskraftsprofil Fsin brake faststalls baserat pa namnda itminstone en framtida hastighetsprofil vsim coast och namnda hogsta tillitna hastighet vmax• 7. Forfarande enligt nigot av patentkrav 5-6, varvid namnda utvardering (403) av namnda avstangning av namnda forbranningsmotor (101) resulterar i att en avstangning av namnda forbranningsmotor (101) anses tillamplig under en tidsperiod T24; TIC.E044=T14; fran en forsta tidpunkt t, da namnda simulering (401) av namnda itminstone en framtida hastighetsprofil yarn coast utfors, till en fjarde tidpunkt t4, efter namnda forsta tidpunkt t, di en framatdrivande kraft Fdrive pi namnda fordon ater kommer att behovas, am namnda bromsenergi Ebra, är mindre an eller lika med ett bromsenergitroskelvarde Elaxam; EbrakeEbrake th • 8. Forfarande enligt patentkrav 7, varvid namnda framitdrivande kraft kommer att behovas di namnda itminstone en framtida hastighetsprofil vsim coast sjunker under en sethastighet v,t for en fasthallare sista gingen innan namnda itminstone en framtida hastighetsprofil vsim coast sjunker under namnda lagsta tillatna hastighet v. 9. Forfarande enligt nagot av patentkrav 5-6, varvid namnda utvardering (403) av namnda avstangning av namnda forbranningsmotor (101) resulterar i att en avstangning av namnda forbranningsmotor (101) anses tillamplig under en tidsperiod 112; TICE off=112; fran en forsta tidpunkt tl, di namnda simulering (401) av namna itminstone en framtida hastighetsprofil vsim coast utfors, till en andra tidpunkt t2, efter namnda forsta tidpunkt tl, di namnda ett eller flera bromssystem (170) ska aktiveras, am namnda bromsenergi Ebrake Or storre an ett bromsenergitroskelvarde Ebrake oh; Ebrake>Ebrake th • 36 10. FOrfarande enligt nagot av patentkrav 7-9, varvid namnda bromsenergitroskelvarde Ebrake th beror av namnda en eller flera egenskaper for namnda ett eller flera bromssystem (170). 11. Forfarande enligt patentkrav 10, varvid namnda en eller flera egenskaper innefattar en tillhandahallen bromskraft av respektive ett eller flera bromssystem (170). 12. Forfarande enligt nagot av patentkrav 1-11, varvid namnda uppfyllnad av namnda ett eller flera systemvillkor far motoravstangning innefattar att en eller flera Or uppfyllda av: - ett lufttryck Par a' r brake i namnda ett eller flera bromssystem (170) Overstiger ett trycktroskelvarde P air brake th ; Pair brake >P air brake th ; 1. ett lufttryck Par a' r act, vilket utnyttjas vid aktuering av en eller flera anordningar i namnda fordon overstiger ett trycktroskelvarde Pair act -rri; Pair act>Pair act th ;

2. en laddstatus L for ett eller flera batterier i namnda fordon overstiger ett laddgransvarde Lt; L>Lth;

3. en motortemperatur Te ligger mom ett motortemperaturintervall [T„d„Temax]; Temin