SE1450566A1 - Kopplingsdel, i synnerhet skärhuvud för ett roterande verktyg, en med denna komplementär kopplingsdel samt roterande verktyg - Google Patents

Abstract

Kopplingsdelen, i synnerhet ett skärhuvud (6) för ett roterande verktyg för utbytbar fastsättning vid en bärare (4), innefattar två kopplingstappar (8) som är anordnade mittemot varandra i förhållande till en central längsgående axel (24) och är anordnade på avstånd från varandra för att bilda ett infästningsutrymme (16) för en central tapp (18) för bäraren (4). Kopplingstapparna (8) har vardera radiellt extern yttre yta (42A) och en radiellt intern inre yta 40A.FIGUR 1A

Description

I EP 1 996 358 B1 beskrivs ytterligare en kopplingspunkt med en omsluten kopplingstapp, men där spånutrymmen inte åstadkommer avbrott i omslutningen kring kopplingstappen.

Förutom denna omslutna typ av koppling, är också kopplingar kända beträffande vilka den omslutna kopplingstappen uteslutande bär klämytorna, men där anslagsytorna däremot är utskjutande i radiell riktning, under utformning av en avsats, varvid anslagsytorna sträcker sig ända till den yttre omkretsytan. En sådan icke omsluten koppling beskrivs exempelvis i US 2011/0318128 A1 och i US 6 059 492. I nämnda dokument beskrivs också en sinkfogsformig konfiguration för klämytorna, varvid nämnda klämytor bildar en underskärning för att säkerställa skydd mot axiell utdragning.

I sökandens DE 10 2012 200 690.7, som ännu inte varit publicerad vid datum för inlämningen, beskrivs en koppling av typen omsluten koppling, beträffande vilken kopplingstappen, betraktat i tvärsektion, har en ungefär rektangulär grundform och genomskärs av spånutrymmen. Kopplingstappens tvärgående partier bildar därvid klämpartierna medan kopplingstappens längsgående partier bildar anslagsytorna.

Kopplingstappen har samtidigt en som helhet i stort sett sinkfogsformig konfiguration. Kopplingspunkten föreligger i form av en självcentrerande och självfastklämmande, reversibelt utbytbar koppling. Inga ytterligare fästelement, som till exempel skruvar eller liknande, finns anordnade för att säkra skärhuvudet i bäraren.

Ytterligare ett exempel på en koppling av typen omsluten koppling kan hämtas från sökandens DE 10 2013 205 889.6, som inte heller varit publicerad vid datum för inlämningen. Med utgångspunkt från konfigurationen enligt DE 10 2012 206 690.7, har kopplingstappen därvid ett axiellt främre tappområde och ett axiellt angränsande bakre tappområde, varvid klämytorna och anslagsytorna är utformade för att överföra vridmoment till olika tappområden.

På grund av den jämförelsevis stora, centralt anordnade kopplingstappen, har bäraren bara plats förjämförelsevis tunna kantliv, som dessutom uppvisar avbrott för spånutrymmen.

Uppfinningens område Med utgångspunkt från detta är föreliggande uppfinning baserad på ändamålet att ge tillgång till en självfastklämmande, reversibelt lösgörbar koppling mellan två kopplingsdelar, i synnerhet mellan ett skärhuvud för ett borrverktyg och en med skärhuvudet överensstämmande bärare, vilken koppling är lämplig för att ta upp höga krafter.

Lösning för att uppnå ändamålet Ändamålet uppnås enligt uppfinningen med användning av en kopplingsdel med de utarbetade dragen i krav 1.

Kopplingsdelen är konstruerad för reversibel, utbytbarfastsättning vid en ytterligare, komplementär kopplingsdel på samma sätt som för den omslutna typen av koppling. Undersidan av nämnda kopplingsdel, vilken sida är orienterad mot den kompletterande kopplingsdelen har två kopplingstappar som är anordnade motsatt mot varandra i förhållande till den centrala längsgående axeln, för att bilda ett infästningsutrymme för en central tapp på den ytterligare kopplingsdelen. Var och en av de båda kopplingstapparna har i vardera fallet en radiellt extern yttre yta och en radiellt intern inre yta. De inre ytorna begränsar således det centrala infästningsutrymmet. Dessutom finns anslagsytor som är utformade för överföring av vridmoment och klämytor som är utformade för fastklämning och centrering.

Klämytorna är därvid utformade på ett snedställt lutande sätt i förhållande till den centrala längsgående axeln, för att bilda en formlåsande underskärning som skydd mot axiell utdragning.

Kopplingspunkten är därvid som helhet utformad på samma sätt som den omslutna typen av koppling. De båda kopplingstapparna är således omslutna av en i synnerhet plan, på skärhuvudet föreliggande stödyta. Kopplingsdelen är företrädesvis ett skärhuvud för ett modulärt roterande verktyg, i synnerhet ett borrverktyg. I monterat tillstånd griper kopplingstapparna in i kopplingsfästen iden komplementära kopplingsdelen, i synnerhet en bärare för det modulära roterande verktyget. I följande text har den första kopplingsdelen generellt betecknats "skärhuvud" och den ytterligare, komplementära kopplingsdelen har generellt betecknats "bärare". I princip är den omvända konfigurationen också möjlig.

Kopplingens utformning är således inte begränsad till användning för förbindningen mellan ett skärhuvud och en bärare för ett roterande verktyg.

Genom anordnande av två separata kopplingstappar som föreligger på avstånd från varandra bildas det centrala infästningsutrymmet, i vilket en central tapp hos den komplementära kopplingsdelen griper in. Därigenom erhåller den kompletterande kopplingsdelen som helhet en hög grad av styvhet i området kring kopplingspunkten.

Generellt är nämnda koppling en självcentrerande koppling som är självfastklämmande i axiell riktning och som kan förbindas och/ eller åter lösgöras, företrädesvis utan verktyg. För detta ändamål införs skärhuvudet, i typfallet i axiell riktning, i kopplingsfästet och bringas därefter till slutläge genom omvridning.

Fastspänningen och fastklämningen sker här med hjälp av en viss elasticitet hos kopplingstapparna och/ eller hos motsvarande liv på bäraren.

Kopplingstapparna bildar lämpligen en ringsegmentyta, betraktat ovanifrån. Både den interna inre ytan och den externa yttre ytan har därför i allmänhet en krökt utformning. Med uttrycket ringsegmentyta avses i allmänhet att de båda ytorna är konkavt krökta, men inte nödvändigtvis koncentriska i förhållande till varandra. De båda ytorna är emellertid företrädesvis orienterade koncentriskt i förhållande till varandra - åtminstone betraktat i tvärgående genomskärning i förhållande till den centrala längsgående axeln.

Anslagsytan, vars funktion är att överföra vridmoment, är emellertid utformad som en förbindningsyta mellan den inre ytan och den yttre ytan. Anslagsytan är således lämpligen också krökt och är i synnerhet utformad för att vara krökt konvext utåt så att det företrädesvis inte bildas några kanter som skulle kunna leda till spänningskoncentrationer i övergångsområdet mot den inre ytan eller den yttre ytan. Detta leder till att belastningen som helhet förblir låg.

Kopplingstapparna här är företrädesvis anordnade på ett inbördes avstånd av en kärndiameter. De är således anordnade jämförelsevis långt radiellt ut mot utsidan, vilket har en gynnsam effekt på överföringen av vridmoment. Samtidigt bildas ett tillräckligt stort kvarvarande centralt infästningsutrymme som är lämpligt för att inrymma funktionselement, exempelvis en kylmedelskanal. Med uttrycket kärndiameter avses här i allmänhet det minsta avståndet mellan motsatta spånutrymmen.

En i synnerhet central kylmedelsanslutning är företrädesvis utformad vid botten av infästningsutrymmet mellan kopplingstapparna. Under pågående drift, tillförs därför kylmedel till kopplingsdelen via nämnda centrala kylmedelsanslutning, dvs. till den skärande delen, varvid kylmedlet på lämpligt sätt leds fram till skäreggarna eller till ändsidan för skärhuvudet. För detta ändamål kan urborrningar som är lämpliga för fördelning av kylmedel vara anordnade. Åtminstone den ena av de båda ytorna, dvs. antingen den inre ytan eller den yttre ytan, bildar lämpligen klämytan. Det vill säga, i sammankopplat tillstånd kommer därför minst ett av paren av ytor, dvs. antingen paret av inre ytor eller paret av yttre ytor, att anligga på ett fastklämmande sätt mot motsvarande yttre klämytor på den centrala tappen hos den andra kopplingsdelen eller mot inre klämytor på kantliven hos den andra kopplingsdelen. I sammankopplat tillstånd kommer de ytor som inte fungerar som klämytor att uppvisa ett friutrymme i förhållande till motsvarande ytor hos den andra kopplingsdelen. De inre ytorna och de yttre ytorna kan i princip också vara utformade som klämytor som inte uppvisar friutrymmen i sammankopplat tillstånd. Klämytorna är dessutom snedställt lutande i förhållande till den centrala längsgående axeln för att bilda en underskärning med den komplementära kopplingsdelen, på samma sått som i ett sinkfogsförband. Den yttre ytan är därvid företrädesvis utformad på ett snedställt lutande sätt.

Enligt en första utföringsvariant är därvid både den inre ytan och den yttre ytan anordnade på ett lutande sätt, närmare bestämt företrädesvis med identiska vinklar. De båda ytorna sträcker sig därför företrädesvis utåt på ett snedstälit lutande sätt, och som helhet är de respektive kopplingstapparna således utformade som krökta cirkelsegmentliknande delar som lutar snett utåt. Härigenom uppnås i synnerhet en jämförelsevis hög stabilitet hos skärhuvudet.

Alternativt är de båda ytorna snedstälit orienterade i motsatta riktningar och följaktligen är både den inre ytan och den yttre ytan utformade för att bilda en underskärning, på samma sätt som i ett sinkfogsförband. Kopplingstapparna vidgar sig således kontinuerligt med båda ytorna, i riktning mot den komplementära kopplingsdelen.

Enligt en tredje utföringsvariant är bara den ena av ytorna, i synnerhet den yttre ytan, lutande medan den andra ytan bildar en cylindrisk omkretsyta. På detta sätt uppnås fördelen med god centrering av skärhuvudet i förhållande till den komplementära kopplingsdelen.

Enligt en lämplig utveckling har de respektive kopplingstapparna två partier som ansluter till varandra i riktning mot den centrala längsgående axeln, nämligen ett klämparti med en klämyta och ett anslagsparti med en anslagsyta. De båda funktionsområdena, det vill säga fastklämnings- och centreringsområdena å ena sidan och områdena för medbringande av vridmoment, å andra sidan, är därför isärkopplade i förhållande till varandra i längsgående riktning. På detta sätt kan kopplingstappens olika delområden konfigureras optimerat för sina respektive funktioner.

De båda partierna är lämpligen orienterade i vinkel i förhållande till varandra.

Klämpartiet med klämytan är härvid utformat på ett lutande sätt för att bilda en underskärning åtminstone med dess inre yta och/ eller dess yttre yta. Samtidigt är anslagspartiet företrädesvis utformat med ytor som är orienterade parallellt med den centrala längsgående axeln. 10 På grund av de åtskilda funktionerna i de olika partierna har en avvikande konfiguration möjliggjorts. Denna används lämpligen för att låta de båda partierna sträcka sig över olika vinkelintervall. Detta innebär i synnerhet att klämpartiet får sträcka sig över ett relativt stort vinkelintervall. På detta sätt uppnås en tillförlitlig fastklämning eftersom man erhåller en klämyta som blir så stor som möjligt.

Samtidigt kan anslagspartiet konfigureras så att det blir relativt kort, eftersom endast den anslagsyta som är orienterad i omkretsriktning är avgörande för medbringande av vridmoment, och eftersom längden för respektive kopplingstapp därför bara måste vara tillräckligt dimensionerad i omkretsriktning för att kunna absorbera de vridmomentskrafter som krävs.

Enligt en lämplig vidareutveckling är infästningsutrymmet därvid bara utformat mellan de båda partier som är orienterade i riktning mot den komplementära kopplingsdelen. Ett massivt, centralt parti, i synnerhet ett klämparti utan någon utsparing är därför utformat i det främre området som är orienterat mot skärhuvudets spets. I det främre området motsvarar kopplingsdelen därför en konventionell kopplingsdel som bara har en central tapp. Ändamålet uppnås vidare enligt uppfinningen med hjälp av en kopplingsdel som är komplementär med kopplingsdelen, med de utarbetade dragen i krav 13. Nämnda komplementära kopplingsdel är utformad komplementärt med kopplingsdelen, eftersom nämnda komplementära kopplingsdel, för att kunna inrymma kopplingstapparna, är utformad med kopplingsfästen som motsvarar nämnda kopplingstappar. Kopplingsfästena är därvid utformade separat och är anordnade på avstånd från varandra, varvid en central tapp som sträcker sig in i infästningsutrymmet är anordnad mellan kopplingsfästena. Diametern för den centrala tappen är här anpassad till avståndet mellan de två kopplingsfästena. När kopplingsdelen är införd, anligger företrädesvis såväl de yttre ytorna som de inre ytorna för kopplingstapparna i vardera fallet mot motsvarande ytor hos kopplingsfästena. 11 Ändamålet uppnås dessutom slutligen med ett roterande verktyg, i synnerhet ett borrverktyg, som uppvisar de utarbetade dragen enligt krav 14, varvid det roterande verktyget har kopplingsdelen som skärhuvud och den komplementära delen som bärare. Skärhuvudet är härvid fastsatt på ett utbytbart sätt på ändsidan för bäraren.

Beskrivning av figurerna Variationer av utföringsformer enligt uppfinningen förklaras mer utförligt i följande avsnitt med hänvisning till figurerna, i vilka Figurerna 1A, 1B visar partiella sprängvyer i perspektiv av ett borrverktyg med ett Figurerna 2A-2C Figur 3 Figur 4A Fig. 4B-4D Figurerna 5A, B Figurerna 6A-6C Figur 7 Figur 8A Figur 8B skärhuvud och en bärare enligt en första utföringsvariant, visar en horisontalprojektion underifrån av skärhuvudet och dessutom två sidvyer, som roterats 90 grader, av den första utföringsvarianten, visar en horisontalprojektion av bäraren och av kopplingsfästet enligt bäraren ifigurerna 1Aoch 1B, visar en ändvy av borrverktyget enligt figurerna 1A, 1B, visar en vy i genomskärning enligt skärningslinjen i figur 4A, av olika varianter, visar partiella sprängvyer i perspektiv av ett borrverktyg enligt en andra utföringsvariant, visar en horisontalprojektion underifrån av skärhuvudet och dessutom två sidvyer, som roterats 90 grader, enligt den andra utföringsvarianten, visar en horisontalprojektion av bäraren och av kopplingsfästet enligt den andra utföringsvarianten, visar en ändvy av den andra utföringsvarianten, visar en vy i genomskärning enligt skärningslinjen i figur 8A. 12 Beskrivning av utföringsexemplet I figurerna har delar som fungerar på samma sätt i vart och ett av fallen angetts med samma referenssiffror. Borrverktyget enligt de båda utföringsvarianterna är utformat som ett modulärt borrverktyg med en bärare och ett skärhuvud 6 som kan fästas på ett reversibelt sätt i nämnda bärare. Kopplingen mellan bäraren 4 och skärhuvudet 6 äger därvid rum med hjälp av den så kallade omslutna typen av koppling. För detta ändamål har skärhuvudet 6, vid sin bakre ände, två kopplingstappar 8 som sträcker sig i axiell eller längsgående riktning och som kan införas i ett kopplingsfäste 10 på bäraren 4. Kopplingsfästena 10 är här utformade i omkretsled, i vart och ett av fallen med hjälp av två kantliv 12, som sträcker sig i axiell riktning, som en fortsättning på en respektive borrbärare. Nämnda kantliv avbryts av spånutrymmen 14. Kantliven 12 omsluterfullständigt de båda kopplingstapparna 8 med undantag av de avbrott som skapas av spånutrymmena 14.

Ett centralt infästningsutrymme 16 är utformat centralt mellan de båda kopplingstapparna 8. En central tapp 18 är utformad på bäraren 4, som ett motstycke som är komplementärt med nämnda infästningsutrymme. Den centrala tappen 18 förbinds därvid via radiella liv 20 med kantliven 12 som löper i omkretsriktning. Som helhet bildas därför ändsidan för bäraren 4 av en i stort sett S-formig kontur hos liven 12, 20, inklusive den centrala tappen 18, vilket leder till en som helhet hög grad av styvhet.

De båda kopplingstapparna 8 är härvid utskjutande från en i synnerhet plan, på skärhuvudet föreliggande stödyta 22 och sträcker sig i riktning för den centrala längsgående axel 24. Den senare bildar samtidigt också en rotationsaxel omkring vilken verktyget roterar under pågående drift.

På ett sätt som motsvarar den plana, på skärhuvudet föreliggande stödytan 22, bildas en plan ändstödyta 26 på bäraren 4 med hjälp av de respektive ändsidorna för liven 12. Enligt en första utföringsvariant utgör även de radiella liven 20 och den centrala tappen 18 en del av ändstödytan 26. I monterat tillstånd vilar 13 skärhuvudet 6 med den på skärhuvudet föreliggande stödytan 22 plant mot ändstödytan 26.

Var och en av kopplingstapparna 8 har en centrerings- och klämyta 28A och en anslagsyta 30A. Klämytans 28A funktion är att centrera och klämma fast de respektive kopplingstapparna 8 och således hela skärhuvudet 6 i kopplingsfästena 10 på bäraren 4. Ansiagsytornas funktion 30A är att överföra en torsionskraft från bäraren 4 till skärhuvudet 6. I enlighet med detta är motsvarande klämytor 28B och anslagsytor 30B också utformade på kopplingsfästena 10.

I följande avsnitt betecknas ytor på skärhuvudet generellt med bokstaven A och ytor som är komplementära med dessa och som finns på bäraren betecknas med bokstaven B.

En kärna 32 med en kärndiameter d bildas i bäraren 4 mellan de båda spånutrymmena 14. En central kylmedelskanal 34 är utformad i nämnda kärna, varvid kylmedelskanalen fortsätter ut i skärhuvudet 6 via en central kylmedelsanslutning 36. I den som exempel angivna utföringsformen kan man se kylmedelshålen 38 från nämnda kylmedelsanslutning (jfr i synnerhet figurerna 4B, 4C, 4D), varvid nämnda kylmedelshål mynnar ut vid utloppspunkter på skärhuvudets 6 ändsida. Som alternativ till detta kan öppningspunkterna också anordnas i spånutrymmena 14.

Skärhuvudet 6 monteras på bäraren 4 i synnerhet utan verktyg genom att skärhuvudet 6 först placeras i axiell riktning på bäraren 4, med kopplingstapparna 8 ingripande i de fria utrymmen som bildas av i spånutrymmena 14. Därefter vrids skärhuvudet 6 iförhållande till bäraren 4 så att kopplingstapparna 8 införs i kopplingsfästena 10, som överallt är öppna mot spånutrymmena 14. Under detta införingsförfarande kommer klämytorna 28A, 28B i kontakt med varandra och klämmer fast och centrerar skärhuvudet 6. I ändposition kommer anslagsytorna 30A, 30B till ett stopp och därför hålls skärhuvudet 6 i bäraren 4 i ett som helhet självfastklämmande sätt utan friutrymme (mellanrum). För att åstadkomma tillförlitligt skydd mot utdragning i axiell riktning, är kopplingstapparna 8 och 14 kopplingsfästena 10 härvid förbundna med varandra, på samma sätt som i en sinkfog. Såsom förklaras i synnerhet med hänvisning till figurerna 4B till 4D, är olika konfigurationer möjliga i detta avseende.

Generellt gäller att kopplingstapparna 8 vardera har en radiellt intern inre yta 40A och en radiellt extern yttre yta 42A. Såsom kan hämtas i synnerhet från figur 2A, är nämnda ytor - betraktat i horisontalprojektion - anordnade koncentriskt i förhållande till varandra och är förbundna med varandra via anslagsytan 30A.

Anslagsytan 30A har härvid krökt konfiguration och övergår i den inre ytan 40A och den yttre ytan 42A, utan att bilda några kanter.

De inre ytorna 40B och de yttre ytorna 42B på bäraren 4 är utformade komplementärt med de inre ytorna 40A och de yttre ytorna 42A på skärhuvudet 6.

Klämytorna 28A, B bildas företrädesvis i första hand av de yttre ytorna 42A, B. I princip kan de inre ytorna 40A, B också bilda klämytorna och centreringsytorna.

Enligt utföringsvarianterna enligt figurerna 4B och 4D, är de båda ytorna 40A, 42A anordnade på ett snedställt lutande sätt i förhållande till den på skärhuvudet föreliggande stödytan 22, som är orienterad vinkelrätt mot den centrala längsgående axeln 24. Enligt utföringsvarianten i figur 4B, är de båda ytorna 40A, 42A anordnade med motsatta lutningar utåt eller inåt så att det överallt bildas en dubbel underskärning med de motsvarande komplementära ytorna 40B, 42B i kopplingsfästet 10, för att bilda en klassisk sinkfogstandning.

Enligt utföringsvarianten enligt figur 4D, är ytorna 40A, B och 42A, B däremot anordnade i samma riktning, i synnerhet lutande utåt med samma vinkel, och därför kommer endast de yttre ytorna 42A, B att bilda en underskärning för att skydda mot utdragning i axiell riktning. Enligt denna utföringsvariant är den centrala tappen 18 därför utformad på ett sätt som är koniskt avsmalnande mot ändsidan. I motsats till detta, enligt utföringsvarianten enligt figur 4B, har nämnda centraltapp, mot bäraren 4, en avsmalnande del från vilken nämnda centrala tapp vidgas koniskt mot ändsidan. Konfigurationen enligt figur 4B möjliggör hög 15 utdragningssäkerhet tack vare underskärningarna på båda sidor. Konfigurationen enligt figur 4D gerjämförelsevis hög stabilitetsnivå för skärhuvudet 6, i synnerhet eftersom endast en liten spänningskoncentration uppträder vid de inre ytorna 40A, 40B på grund av den trubbiga vinkeln.

Slutligen finns det också möjlighet att utforma åtminstone ett av paren av ytor 40A, B eller 42A, B som cylindriska omkretsytor, såsom illustreras med hänvisning till figur 4C med användning av exemplet med de inre ytorna 40A, B. Enligt denna som exempel avsedda utföringsform, har den centrala tappen 18 således cylindrisk konfiguration.

Enligt den andra utföringsvarianten som åskådliggörs i figurerna 5 - 8, är kopplingstapparna 8 och även, på ett sätt som motsvarar detta, kopplingsfästena 10 indelade i två separata funktionella partier, i riktning mot den centrala längsgående axeln 24, nämligen i ett klämparti 44 och ett anslagsparti 46. De båda partierna 44, 46 är direkt angränsande till varandra.

Enligt den som exempel avsedda utföringsformen ansluter klämpartiet 44 omedelbart till den på skärhuvudet föreliggande stödytan 22. Motsvarande klämytor 28A är i sin tur orienterade snedställt lutande utåt för att bilda en underskärning. Såsom kan hämtas i synnerhet från figur 5A eller också från illustrationen i tvärsektion enligt figur 8B, är skärhuvudet 6 också massivt utformat i det centrala området i området för klämpartiet 44. lnfästningsutrymmet 16 sträcker sig således endast delvis över den axiella längden för anslagspartiet 46.

I området kring klämpartiet 44, löper kantliven 12 på bäraren därför i omkretsled mellan de båda spånutrymmena 14 utan att anslutas till varandra via den centrala tappen 18, eftersom den senare, som är försänkt i axiell riktning, börjar först i nivå med anslagspartiet 46. På grund av denna åtgärd sträcker sig därför klämytorna 48A, B över hela vinkelintervallet för kantliven 12. Däremot är anslagspartiet 46 endast utformat över ett begränsat vinkelintervall, såsom kan hämtas i synnerhet från figur 5A. I området för anslagspartiet 46, är den centrala tappen 18 återigen förbunden med de yttre kantliven 12. Omvänt betyder detta att på skärhuvudet 6, 16 bildar klämpartiet 44 ett centralt massivt parti utan avbrott (med undantag för den centrala kylmedelsanslutningen 36) och har en plan, horisontellt löpande yta, från vilken anslagspartierna 46 är utskjutande i axiell riktning.

Claims (1)

1. Patentkrav Kopplingsdel (6), i synnerhet av ett skärhuvud för ett roterande verktyg, för utbytbar fastsättning på en komplementär kopplingsdel (4), i synnerhet en bärare, varvid den komplementära kopplingsdelen innefattar en kopplingstapp (8), som är omgiven av en på skärhuvudet föreliggande stödyta (22) och som har en anslagsyta (30A) för överföring av vridmoment, och en klämyta (28A) för centrering och fastklämning av kopplingsdelen (6), varvid klämytan (28A) är orienterad på ett snedställt lutande sätt i förhållande till en central längsgående axel (24), för att bilda en underskärning med den komplementära kopplingsdelen (4), kännetecknad av att två kopplingstappar (8) är utformade, varvid nämnda kopplingstappar är anordnade mittemot varandra iförhållande till den längsgående mittaxeln (24) och är anordnade på avstånd från varandra för att bilda ett infästningsutrymme (16) för en central tapp (18) på den komplementära kopplingsdelen (4), och att kopplingstapparna (8) vardera har en radiellt extern yttre yta (42A) och en radiellt intern inre yta (40A). Kopplingsdel (6) enligt krav 1, kännetecknad av att kopplingstapparna (8) bildar en ringsegmentyta, betraktat ovanifrån. Kopplingsdel (6) enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att anslagsytan (3OA) har krökt utformning och förbinder den inre ytan (4OA) med den yttre ytan (42A). Kopplingsdel (6) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att kopplingstapparna (8) är anordnade på ett inbördes avstånd av minst en kärndiameter (d). Kopplingsdel (6) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att en kylmedelsanslutning (36) är utformad mellan kopplingstapparna (8). 10. 11. 12. Kopplingsdel (6) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att minst en av de två ytorna som är valda från den inre ytan (40A) och den yttre ytan (42A) bildar klämytan (28A) och är utformad på ett snedställt lutande sätt i förhållande till en central längsgående axel, för att bilda en underskårning med den komplementåra kopplingsdelen. Kopplingsdel (6) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att både den inre ytan (40A) och den yttre ytan (42A) är anordnade på ett lutande sätt i förhållande till den centrala längsgående axeln (24). Kopplingsdel (6) enligt något av kraven 1 till 6, kännetecknad av att den ena av de båda ytorna, det vill säga den inre ytan (40A) eller den yttre ytan (4OB) är cylindriskt utformade. Kopplingsdel (6) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att de respektive kopplingstapparna (8) har två partier som ansluter till varandra i riktning för den centrala längsgående axeln (24), nämligen ett klämparti (44) med klämytan (28A) och anslagspartiet (46) med anslagsytan (30A). Kopplingsdel (6) enligt krav 9, kännetecknad av att de båda partierna (44, 46) är orienterade i vinkel iförhållande till varandra. Kopplingsdel (6) enligt krav 9 eller 10, kännetecknad av att de båda partierna (44, 46) sträcker sig över olika vinkelintervall, varvid i synnerhet klämpartiet (44) omfattar ett relativt stort vinkelintervall. Kopplingsdel (6) enligt något av kraven 9 till 11, kännetecknad av att infästningsutrymmet (16) är utformat endast mellan de båda partier (46) som är orienterade i riktning mot den ytterligare kopplingsdelen (4). 13. 14. Komplementär kopplingsdel (4), i synnerhet för ett roterande verktyg för att på ett utbytbart sätt ta emot kopplingsdelen (6) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att två kopplingsfästen (10) är utformade för att inrymma kopplingstapparna (8), varvid en central tapp (18) är anordnad mellan kopplingsfästena. Roterande verktyg, i synnerhet ett borrverktyg, som har en kopplingsdel (6), som är utformad som ett skärhuvud, enligt något av kraven 1 till 12, och en komplementär kopplingsdel (4), som är utformad som en bärare, enligt krav 13, varvid skärhuvudet ärfäst på ett utbytbart sätt på bärarens ändsida.