SE1250311A1

SE1250311A1 - Förfarande och system för bedömning av förarbeteende vid framförande av fordon

Info

Publication number: SE1250311A1
Application number: SE1250311A
Authority: SE
Inventors: Linus Bredberg; Jonny Andersson
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2012-03-29
Filing date: 2012-03-29
Publication date: 2013-09-30
Also published as: RU2598473C2; CN104203704A; SE537647C2; EP2838773A1; BR112014023491B1; RU2014143481A; WO2013147685A1; EP2838773A4; US9327735B2; BR112014023491A2; EP2838773B1; CN104203704B; US20150051790A1; KR20140140631A; KR102046027B1

Abstract

SAMMANDRAG Uppfinningen hanfOr sig till ett f6rfarande f6r bedomning av forarbeteende vid framfOrande av ford on innefattande steget att fortlOpande karaktarisera (Si) av foraren valda inbromsningsforlopp som grund far namnda bedomning, vidare innefattande stegen att: faststalla (S2) orsak till ett valt inbromsningsforlopp; och bed6ma (S3) huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak. FOreliggande uppfinning hanfOr sig ocksa till ett system fel' bedOmning av forarbeteende vid framforande av fordon. Foreliggande uppfinning hanfOr sig ocksa till ett motorfordon. Foreliggande uppfinning hanfor sig ocksa till ett datorprogram och en datorprogramprodukt.

Description

1 FORFARANDE OCH SYSTEM FOR BEDOMNING AV FORARBETEENDE VID FRAMFORANDE AV FORDON TEKNISKT OMRADE Uppfinningen hanfOr sig till ett f6rfarande fOr bed6mning av f6rarbeteende vid framforande av fordon enligt ingressen till patentkrav 1. Uppfinningen hdnfOr sig till ett system fOr bedOmning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon enligt ingressen till patentkrav 8. Uppfinningen hdnfOr sig ocksâ till ett motorfordon. Uppfinningen hdnfOr sig dessutom till ett datorprogram och en datorprogramprodukt.

BAKGRUND Vissa fordonstillverkare tilldmpar forarstod i form av bedomning av forarbeteende vid framfOrande av fordon dar olika kategorier fOr bedOmning finns. Exempelvis finns en kr6nk6rningskategori dar bedOmning gars hur fordonet framfOrs vid kren, en fOrutseendekategori dar bland annat tiden det att man slapper gas tills att man bromsar bedoms, och en vaxlingskategori dal' bed6mning gars huruvida korrekta vaxlar anvants vid framforande av fordonet. Vidare finns en bromskategori inbegripande hur bromssystemet anvands dal- bedOmning g6rs i vilken utstrackning hjalpbroms anvands istallet fOr fardbroms/skivbroms far att minimera slitage.

Far dessa kategorier far sedan f6raren betyg. Vad betraffar bromskategorin beaktas huvudsakligen slitage, clar lagt slitage, dvs. dal' hjalpbromsen anvants i stor utstrackning ddr sã varit mojligt, ger bra betyg. Ett problem är dock att anvandandet av hjalpbroms i vissa situationer sasom exempelvis hastighetssankning utmed fordonets fdrdvdg dar egentligen motorbroms är tillracklig for astadkommande av den 6nskade inbromsning medfor onoclig 2 bransleforbrukning. Foraren far aven i dylika situationer bra betyg trots att kOrningen inte varit optimal ur bransleforbrukningssynpunkt.

SYFTE MED UPPFINNINGEN Ett syfte med foreliggande uppfinning är att astadkomma ett forfarande fOr bedOmning av forarbeteende vid framfOrande av fordon vid inbromsningsfOrlopp fOr optimering av bransleforbrukning med bibehallen trafiksakerhet.

Ett syfte med foreliggande uppfinning as att astadkomma ett system fOr 10 bedOmning av forarbeteende vid framfOrande av fordon vid inbromsningsfOrlopp fOr optimering av bransleforbrukning med bibehallen trafiksakerhet.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Dessa och andra syften, vilka framgar av nedanstaende beskrivning, astadkommes medelst ett ferfarande och system fOr bedOmning av forarbeteende vid framforande av fordon, ett motorfordon samt ett datorprogram och en datorprogramprodukt av inledningsvis angivet slag och som vidare uppvisar sardragen angivna i den kannetecknande delen av bifogade sjalvstandiga patentkrav 1. Foredragna utfOringsformer av fOrfarandet och systemet är definierade i bifogade osjalvstandiga patentkrav 2-7 och 9-14.

Enligt uppfinningen uppnas syftena med ett fOrfarande for bedOmning av forarbeteende vid framfOrande av fordon innefattande steget att fortlOpande karaktarisera av foraren valda inbromsningsfOrlopp som grund fOr namnda bedOmning, innefattande stegen att: faststalla orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp; och bedoma huruvida det valda inbromsningsfOrloppet 3 ãr det adekvata vid namnda faststdIlda orsak. Harigenom mojliggOrs en mer korrekt bedomning av fOrarens avsikt vid bromsningsforloppet varvid bed6mning av fOrarens beteende kan g6ras beaktande bade bransleforbrukning och trafiksdkerhet. Hdrigenom mojliggOrs optimering av branslefOrbrukning med bibehdllen trafiksakerhet. Detta uppmuntrar till ett trafiksakert och bransleeffektivt fOrarbeteende.

Enligt en utf6ringsform av forfarandet karaktariseras namnda inbromsningsforlopp i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms. Harvid kan vid bedOmningen av fOrarbeteendet vid inbromsningsfOrloppet faststallas vilken av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms fOraren borde ha anvant och i vilken utstrackning, samt vilken av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms foraren faktiskt anvande for att sdledes becloma fOrarens beteende.

Enligt en utf6ringsform av fOrfarandet inbegriper steget att faststalla orsak kameraorgan. Genom att anvanda kameraorgan mOjliggOrs att detektera hastighetsskyltar far att sdledes kunna identifiera att en inbromsning skett pa grund av en hastighetssankning vilket underldttar bedomningen av forarbeteendet vid inbromsningsfOrloppet. Vidare mojliggOr kameraorganet att identifiera eventuella hinder for fordonet i samband med det aktuella inbromsningsfOrloppet vilket underldttar bedemningen av fOrarbeteendet vid inbromsningsfOrloppet.

Enligt en utfOringsform av fOrfarandet inbegriper steget att faststalla orsak kartdata samt fordonspositionsbestdmningsmedel. Harigenom mojliggOrs att vid det aktuella inbromsningsforloppet identifiera fordonets position samt identifiera eventuell hastighetsandring vid aktuella positionen fOr inbromsningen, topografin vid positionen far inbromsningen, eventuell kurva vid positionen fOr inbromsningen, samt eventuell avfart/utfart vid positionen far inbromsningen, far att sdlunda underldtta bedomningen av forarbeteendet vid det aktuella inbromsningsfOrloppet. 4 Enligt en utfOringsform av fOrfarandet inbegriper steget att faststalla orsak organ f6r registrering av vajningsmanovrer. Harigenom underlattas bedOmningen av fOrarbeteendet vid inbromsningsforloppet i det att forarens avsikt enklare kan bedomas da detektering av en vajning mOjliggOrs vilket kraver ett visst bromsningsfOrfarande av fOrfaren, dar sannolikt fardbroms erfordras.

Enligt en utfOringsform innefattar f6rfarandet vidare steget att fortlOpande faststalla betingelser under vilka fordonet framf6res, varvid namnda betingelser beaktas vid namnda bedomning. Namnda betingelser inbegriper trafiksituation, tid pa dygnet, vaderlek, fordonslast, fordonshastighet, typ av vag sasom motorvag, landsvag etc. Harigenom underlattas bed6mningen av f6rarbeteendet vid inbromsningsforloppet, dar bedomningen kan gOras mer korrekt.

Enligt en utfOringsform av fOrfarandet inbegriper steget att faststalla orsak model fOr att bestamma vaglagskaraktaristika. Vaglagskaraktaristika inbegriper vagunderlag sasom halt vaglag, grusvag och liknande som kan paverka ett inbromsningsforlopp. Harigenom underlattas bedomningen av forarbeteende vid inbromsningsfOrloppet.

Enligt uppfinningen uppnas syftena aven med ett system fOr bedomning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon innefattande model fOr att fortlOpande karaktarisera av foraren valda inbromsningsforlopp som grund fOr namnda bedOmning, innefattande medel fOr att: faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp; och medel for att bedOma huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Harigenom mOjliggOrs en mer korrekt bedOmning av forarens avsikt vid bromsningsforloppet varvid bedOmning av forarens beteende kan gOras beaktande bade branslefOrbrukning och trafiksakerhet. Harigenom mOjliggOrs optimering av branslefOrbrukning med bibehallen trafiksakerhet. Detta uppmuntrar till ett trafiksakert och bransleeffektivt forarbeteende.

Enligt en utforingsform av systemet karaktariseras namnda inbromsningsforlopp i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms. Harvid kan vid bedamningen av fararbeteendet vid inbromsningsfarloppet faststallas vilken av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms foraren borde ha anvant och i vilken utstrackning, samt vilken av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms foraren faktiskt anvande far att saledes bedoma forarens beteende.

Enligt en utfaringsform av systemet inbegriper namnda medel far att faststalla orsak kameraorgan. Genom att anvanda kameraorgan majliggors att detektera hastighetsskyltar far att saledes kunna identifiera att en inbromsning skett pa grund av en hastighetssankning vilket underlattar bedamningen av fararbeteendet vid inbromsningsforloppet. Vidare majliggar kameraorganet att identifiera eventuella hinder far fordonet i samband med det aktuella inbromsningsforloppet vilket underlattar bedomningen av fararbeteendet vid inbromsningsfarloppet.

Enligt en utfaringsform av systemet inbegriper namnda medel for att faststallaorsakkartinformationsenhetfarkartdatasamt fordonspositionsbestamningsmedel. Harigenom majliggars att vid det aktuella inbromsningsforloppet identifiera fordonets position samt identifiera eventuell hastighetsandring vid aktuella positionen far inbromsningen, topografin vid positionen far inbromsningen, eventuell kurva vid positionen far inbromsningen, samt eventuell avfart/utfart vid positionen for inbromsningen, for att salunda underlatta bedamningen av forarbeteendet vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Enligt en utfaringsform av systemet inbegriper namnda model for att faststalla orsak organ far registrering av vajningsmanavrer. Harigenom underlattas bedamningen av fararbeteendet vid inbromsningsfarloppet i det att fararens avsikt enklare kan bedamas dã detektering av en vajning majliggors vilket kraver ett visst bromsningsforfarande av fararen, dar sannolikt fardbroms erfordras. 6 Enligt en utfaringsform innefattar systemet medel far att fortlopande faststalla betingelser under vilka fordonet framfores, varvid namnda betingelser beaktas vid namnda bedamning. Namnda betingelser inbegriper trafiksituation, tid pa dygnet, vaderlek, fordonslast, fordonshastighet, typ av vag sasom motorvag, landsvag etc. Harigenom underlattas bedemningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet, dar bedomningen kan pas mer korrekt.

Enligt en utfaringsform av systemet inbegriper namnda medel for att faststalla orsak medel far att bestamma vaglagskaraktaristika.

Vaglagskaraktaristika inbegriper vagunderlag sasom halt vaglag, grusvag och liknande som kan paverka ett inbromsningsfarlopp. Harigenom underlattas bedamningen av forarbeteende vid inbromsningsforloppet.

FIGURBESKRIVNING Foreliggande uppfinning kommer att farstas battre med hanvisning till foljande detaljerade beskrivning last tillsammans med de bifogade ritningarna, dar lika hanvisningsbeteckningar hanfor sig till lika delar genomgaende i de manga vyerna, och i vilka: Fig. 1 schematiskt illustrerar ett motorfordon enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning; Fig. 2 schematiskt illustrerar ett system far bedamning av forarbeteende vid framforande av fordon enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning; Fig. 3 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett farfarande enligt foreliggande uppfinning; och Fig. 4 schematiskt illustrerar en dator enligt en utforingsform av foreliggande uppfinning. 7 BESKRIVNING AV UTFORINGSFORMER Hari hanfOr sig termen "lank" till en kommunikationslank som kan vara en fysisk ledning, sasom en opto-elektronisk kommunikationsledning, eller en icke-fysisk ledning, sasom en tradlos anslutning, till exempel en radio- eller mikrovagslank.

Fig. 1 illustrerar schematiskt ett motorfordon 1 enligt en utforingsform av fereliggande uppfinning. Det exemplifierade fordonet 1 utgOrs av ett tungt fordon i form av en lastbil. Fordonet kan alternativ utgoras av vilket som heist lampligt fordon sasom en buss eller en personbil. Fordonet inbegriper ett system I enligt fOreliggande uppf inning.

Fig. 2 illustrerar schematiskt ett blockschema av ett system I fOr bedOmning av ferarbeteende vid framfOrande av fordon enligt en utfOringsform av foreliggande uppfinning.

Systemet I innefattar en elektronisk styrenhet 100 for namnda bedomning.

Systemet innefattar model 110 fel' att faststalla orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp.

Namnda medel 110 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper kameraorgan 112. Systemet I innefattar foljaktligen kameraorgan 112 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp. Namnda kameraorgan 112 är anordnat att detektera hastighetsskyltar utmed fordonets fardvag for att identifiera hastighetsandringar utmed fardvagen. Namnda kameraorgan 112 an enligt en variant anordnat att fOrutom hastighetsskyltar detektera andra objekt utmed fordonets fdrdvdg sasom eventuella hinder for fordonets framf art utmed fordonets fardvag, sasom cyklist, gangtrafikant, vilt, nedfallet trad eller liknande. 8 Namnda model 110 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper fardvagsbestamningsmedel 114. Systemet I innefattar fOljaktligen fdrdvdgsbestdmningsmedel 114 far att faststalla orsak till valt inbromsningsfOrlopp. Namnda fardvagsbestamningsmedel 114 är anordnat att tillhandahdlla fOrutbestamda karaktdristika hos vagbanan utmed fordonets fardvag samt fordonets position utmed fordonets fdrdvdg.

Namnda fardvagsbestamningsmedel 114 inbegriper enligt en variant en kartinformationsenhet 114a innefattande kartdata inbegripande namnda karaktaristika hos vagbanan, sasom topografi vid positionen far inbromsningen, eventuell kurva vid positionen fOr inbromsningen, samt eventuell avfart/utfart vid positionen far inbromsningen, far att sdlunda underldtta bed6mningen av forarbeteendet vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Namndafardvagsbestamningsmedel114inbegripervidare fordonspositionsbestdmningsmedel 114b i form av ett geografiskt lagesbestamningssystem, dvs. GPS far att identifiera fordonets position vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Genom fardvagsbestamningsmedlet 114, dvs. kartinformationsenheten 114a och fordonspositionsbestdmningsmedlet 114b majliggars fOljaktligen att vid det aktuella inbromsningsfarloppet identifiera fordonets position samt identifiera eventuell hastighetsandring vid aktuella positionen far inbromsningen.

Namnda model 110 far att faststalla orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp inbegriper vajningsmanoverregistreringsorgan 116 far registrering av vajningsmanaver. Systemet I innefattar fOljaktligen vdjningsmanaverregistreringsorgan 116. Namnda vajningsmanoverregistreringsorgan 116 inbegriper enligt en variant sidoaccelerationssensororgan.

Namnda model 110 far att faststalla orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp inbegriper avstandsbestamningsmedel 118 for att fortlapande bestamma 9 avstand mellan fordonet och ett framfarvarande fordon oiler motsvarande, samt relativhastighet mellan fordonet och framfarvarande fordon. Systemet I innefattar foljaktligen avstandsbestamningsmedel 118, vilket enligt en variant utgors av ett radarorgan och/eller lasermatorgan. Harvid utgar avstandsbestamningsmedlet 118 ett komplement till kameraorganet 112 far bedamningen av inbromsningsfarloppet.

Systemet I innefattar vidare framforandebetingelsebestamningsmedel 120 far faststallande av betingelser under vilka fordonet framfors. Namnda betingelser inbegriper trafiksituation, tid pa dygnet far att saledes bedarna huruvida det var markt vid det aktuella inbromsningsferloppet, vaderlek sasom eventuell nederbord och typ av nederbord samt utomhustemperatur, fordonslast, fordonshastighet, typ av vag sasom motorvag, landsvag etc.

Harvid inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 120 enligt en variant trafiksituationsbestamningsmedel 121 for att bestamma trafiksituation vid det aktuella inbromsningsfarloppet. Namnda trafiksituationsbestamningsmedel 121 innefattar enligt en variant kommunikationsmedel inbegripande radioenhet och/eller sâ kallat tradlost LAN eller WLAN far att bestamma trafiksituation vid det aktuella inbromsningsforloppet. Nam nda trafiksituationsbestamningsmedel 121 innefattar enligt en variant sensororgan anordnade pa fordonet far att avkanna andra fordon i narheten samt andra objekt sasom andra trafikanter, exempelvis cyklister eller gangtrafikanter eller hinder for fordonet vid det aktuella inbromsningsfarloppet. Namnda sensororgan kan utgoras av kameraorgan, radarorgan och/eller lasermatorgan.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 120 enligt en variant tidsbestamningsmedel 123 far att bestamma tidpunkt for det aktuella inbromsningsfarloppet.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 120 enligt en variant vaderleksbestamningsmedel 125 far att bestamma vaderlek vid det aktuella inbromsningsforloppet. Namnda vaderleksbestamningsmedel 125 kan inbegripa regnsensororgan, vaderleksinformationsmottagningsorgan far mottagande av vaderleksinformation via radio eller motsvarande.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 1 enligt en variant hastighetsbestamningsmedel 127 far att bestamma fordonshastighet vid dot aktuella inbromsningsfOrloppet. Namnda hastighetsbestamningsmedel 127 inbegriper enligt en variant hastighetsmatarorgan.

Vidare inbegriper namnda framforandebetingelsebestamningsmedel 1 enligt en variant vagtypsbestamningsmedel 129 f6r att bestamma typ av vag vid dot aktuella inbromsningsfOrloppet, vilket enligt en variant tillhandahalles via namnda kartdata fran kartinformationsenheten 114a hos fardvagsbestamningsmedlet 114. Harigenom underlattas bedOmningen av forarbeteendet vid inbromsningsforloppet, dar bedomningen kan gOras mer korrekt.

Namnda model 110 for att faststalla orsak till ett valt inbromsningsforlopp inbegriper vidare vaglagskaraktaristikabestamningsmedel 119 for att bestamma vaglagskaraktaristika. Systemet I innefattar fOljaktligen vag I agskaraktari sti kabestam ni ngsm edel119.Vaglagskaraktaristika inbegriper vagunderlag sasom halt vaglag, grusvag och liknande som kan paverka ett inbromsningsforlopp. Harigenom underlattas bedomningen av forarbeteendevidinbromsningsforloppet.Namnda vaglagskaraktaristikabestamningsmedel 119 kan inbegripa vilket som heist lampligt medel for bestamnings av vaglag sasom friktionssensororgan, temperaturorgan for bestamning av omgivnings- och/eller vagtemperatur, och liknande.

Systemet I innefattar vidare bromsforloppsbestamningsmedel 130 for att bestamma inbromsningsforlopp hos fordonet. 11 Namndabromsforloppsbestamningsmedel1inbegriper fardbromsbestamningsmedel 132 for att bestamma om och i sã fall i vilken utstrackning fardbromsorgan, sasom fotbroms, anvants vid det aktuella inbromsningsfOrloppet.

Namnda bromsfOrloppsbestamningsmedel 130 inbegriper vidare hjalpbromsbestamningsmedel 134 fOr att bestamma om och i sa fall i vilken utstrackning hjalpbromsorgan anvants vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Namnda bromsfOrloppsbestamningsmedel 130 inbegriper vidare motorbromsbestamningsmedel 136 fOr att bestamma om och i sa fall i vilken 10 utstrackning motorbromsorgan anvants vid det aktuella inbromsningsforloppet.

Systemet I innefattar vidare bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 for mottagning av information rOrande bedOmning av inbromsningsfOrlopp.

Namnda bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 inbegriper fordonsdisplayenhet 142 anordnad i instrumentklustret i fordonet fOr information till fOraren om bedomning av aktuellt inbromsningsfOrlopp for att feraren direkt skall kunna ta del av sitt fOrarbeteende vid inbromsningsfOrlopp.

Namnda bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 inbegriper separat mottagningsenhet 144 for mottagning och registrering av beclOmning av forarbeteende vid inbromsningsforlopp. Detta kan inbegripa mottagningsenhet hos dkeriagare fOr att kunna se resultat av bedomning av forarbeteende vid inbromsningsfOrlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda kameraorgan 112 via en lank 12. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 12 anordnad att mottaga en signal fran kameraorganet 112 representerande objektdatainbegripandeenligtenvariant 12 hastighetsbegransningsinformationsdata fran hastighetsskylt, far att faststalla orsak till valt inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till ndmnda fardvagsbestamningsmedel 114 via en lank 14. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 14 anordnad att mottaga en signal fran fardvagsbestdmningsmedlet 114 representerande fardvagsdata inbegripande positionsdata Iran fordonspositionsbestamningsmedlet 114b och kartdata fran kartinformationsenheten 114a, far att faststalla orsak till valt inbromsningsfarlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda Aningsmanoverregistreringsorgan 116 via en lank 16. Den elektroniska styrenheten 100 dr via &ken 16 anordnad att mottaga en signal fran vdjningsmanoverregistreringsorganet116representerande vdjningsmanoverdata for att faststalla orsak till valt inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till ndmnda avstandsbestamningsmedel 118 via en lank 18. Den elektroniska styrenheten 100 dr via &ken 18 anordnad att mottaga en signal fran avstandsbestamningsmedlet 118 representerande avstandsdata for avstand till framforvarande fordon far att faststalla orsak till valt inbromsningsforlopp.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda vdglagskaraktaristikabestdmningsmedel 119 via en lank 19. Den elektroniska styrenheten 100 dr via &ken 19 anordnad att mottaga en signal fran vdglagskaraktdristikabestdmningsmedlet 119 representerande vaglagsdata.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda framfarandebetingelsebestamningsmedel 120 via en lank 20. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 20 anordnad att mottaga en signal fran framforandebetingelsebestamningsmedlet 120 representerande betingelsedata far faststdllande av betingelser under vilka fordonet framfors. 13 Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda trafiksituationsbestamningsmedel 121 via en lank 21. Den elektroniska styrenheten 100 ãr via lanken 21 anordnad att mottaga en signal fran trafiksituationsbestamningsmedlet 121 representerande trafiksituationsdata.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda tidsbestamningsmedel 123 via en lank 23. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 23 anordnad att mottaga en signal fran tidsbestamningsmedlet 123 representerande tidsdata fOr vilken tid pa dygnet namnda inbromsningsfOrlopp skedde f6r att salunda bestamma huruvida mOrkerkOrningsfOrhallanden radde.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda vaderleksbestamningsmedel 125 via en lank 25. Den elektroniska styrenheten 100 ãr via lanken 25 anordnad att mottaga en signal fran vaderleksbestamningsmedlet 125 representerande vaderleksdata for att bestamma vilka vaderleksferhallanden som radde vid inbromsningsfOrloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda hastighetsbestamningsmedel 127 via en lank 27. Den elektroniska styrenheten 100 ãr via lanken 27 anordnad att mottaga en signal fran hastighetsbestamningsmedlet 127 representerande hastighetsdata f6r att bestamma med vilken hastighet fordonet framfOrdes i anslutning till inbromsningsfOrloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda vagtypsbestamningsmedel 129 via en lank 29. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 29 anordnad att mottaga en signal fran vagtypsbestamningsmedlet 129 representerande typ av vag som fordonet framfordes vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 ar signalansluten till namnda bromsforloppsbestamningsmedel 130 via en lank 30. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 30 anordnad att mottaga en signal fran 14 bromsforloppsbestamningsmedlet 130 representerande bromsdata for vilken typ av bromsorgan som anvandes och i vilken utstrackning vid inbromsningsfOrloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda fardbromsbestamningsmedel 132 via en lank 32. Den elektroniska styrenheten 100 ãr via lanken 32 anordnad att mottaga en signal fran fardbromsbestamningsmedlet 132 representerande fdrdbromsdata for i vilken utstrackning fardbromsorgan anvandes vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda hjalpbromsbestamningsmedel 134 via en lank 34. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 34 anordnad att mottaga en signal fran hjalpbromsbestamningsmedlet 134 representerande hjalpbromsdata for i vilken utstrackning hjalpbromsorgan anvandes vid inbromsningsfOrloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda motorbromsbestamningsmedel 136 via en lank 36. Den elektroniska styrenheten 100 ãr via lanken 36 anordnad att mottaga en signal fran motorbromsbestamningsmedlet 136 representerande motorbromsdata fOr i vilken utstrackning motorbromsorgan anvandes vid inbromsningsforloppet.

Den elektroniska styrenheten är anordnad att behandla namnda objektdata fran kameraorganet 112 inbegripande data rorande hastighetsbegransning fran hastighetsskylt vid namnda inbromsningsforlopp och/eller namnda kartdata fran kartinformationsenheten 114a hos fardvagsbestamningsmedlet 114 inbegripande hastighetsbegransning, topologi, eventuella kurvor, fOr att faststalla orsak till ndmnda inbromsning, samt namnda bromsdata fran bromsfarloppsbestamningsmedlet 130 fel- att sdlunda bedOma huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Den elektroniska styrenheten 100 dr enligt en variant forutom ovan namnda behandling dartill anordnad att behandla namnda vajningsmanoverdata fOr att bedoma huruvida fordonet vid inbromsningsforloppet gjort en vajningsmanover, och/eller avstandsdata far att bestamma avstand till eventuellt framfOrvarande fordon vid inbromsningsforloppet for att faststalla orsak till namnda inbromsning, och/eller vaglagsdata far att bedoma vilket vaglag som radicle vid inbromsningsfarloppet, tillsammans med namnda bromsdata fOr att sdlunda beclOrna huruvida det valda inbromsningsfarloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Den elektroniska styrenheten 100 är enligt en variant forutom ovan namnda behandling dartill anordnad att behandla namnda betingelsedata for att bestamma under vilka betingelser fordonet framfordes vid inbromsningsfarloppet, tillsammans med namnda bromsdata fOr att sdlunda bedama huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak. Namnda betingelsedata inbegriper enligt en variant namnda trafiksituationsdata, tidsdata, vdderleksdata, hastighetsdata, och/eller vagtypsdata.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda bromsforloppsbedomningsmottagningsmedel 140 via en lank 40. Den elektroniska styrenheten 100 dr via lanken 40 anordnad att sanda en signal till bromsfarloppsbedamningsmottagningsmedlet 140 representerande bromsforloppsbedomningsdata fOr resultat av forarbeteende vid inbromsningsfarloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda fordonsdisplayenhet 142 via en lank 42. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 42 anordnad att sanda en signal till fordonsdisplayenheten 142 representerande bromsforloppsbedomningsdata far resultat av forarbeteende vid inbromsningsfOrloppet.

Den elektroniska styrenheten 100 är signalansluten till namnda mottagningsenhet 144 via en lank 44. Den elektroniska styrenheten 100 är via lanken 44 anordnad att sanda en signal till mottagningsenheten 144 16 representerande bromsforloppsbedomningsdata fOr resultat av forarbeteende vid inbromsningsfOrloppet.

Fig. 3 schematiskt illustrerar ett blockschema av ett fOrfarande fOr bedOmning av fOrarbeteende vid framforande av fordon enligt en utfOringsform av fOreliggande uppfinning.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet for bedomning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon ett fOrsta steg Si. I detta steg karaktariseras fortlOpande av fOraren valda inbromsningsfOrlopp som grund fOr namnda bedOmning.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet for bedomning av fOrarbeteende vid framforande av fordon ett andra steg S2. I detta steg faststalls orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp.

Enligt en utfOringsform innefattar fOrfarandet fel' bedemning av fOrarbeteende vid framforande av fordon ett tredje steg S3. I detta steg bedOms huruvida 15 det valda inbromsningsforloppet ar det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Med hanvisning till fig. 4, visas ett diagram av ett utforande av en anordning 500. Styrenheten 100 som beskrivs med hanvisning till fig. 2 kan i ett utforande innefatta anordningen 500. Anordningen 500 innefattar ett icke- flyktigt minne 520, en databehandlingsenhet 510 och ett las/skriv-minne 550.

Det icke-flyktiga minnet 520 har en fOrsta minnesdel 530 van i ett datorprogram, sã som ett operativsystem, är lagrat for att styra funktionen hos anordningen 500. Vidare innefattar anordningen 500 en buss-controller, en seriell kommunikationsport, I/O-organ, en A/D-omvandlare, en tids- och datum inmatnings- och OverfOringsenhet, en handelseraknare och en avbrytningscontroller (ej visade). Det icke-flyktiga minnet 520 har ocksa on andra minnesdel 540. 17 Det tillhandahalles ett datorprogram P som innefattar rutiner for bedOmning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon enligt det innovativa forfarandet. Programmet P innefattar rutiner fOr att fortlOpande karaktarisera av fOraren valda inbromsningsfOrlopp som grund fOr namnda bedOmning. Programmet P innefattar rutiner fOr att faststalla orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp.

Programmet P innefattar rutiner fOr att bedoma huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak. Programmet P kan vara lagrat pa ett exekverbart vis eller pa komprimerat vis i ett minne 560 och/eller i ett las/skrivminne 550.

Nar det är beskrivet att databehandlingsenheten 510 utfOr en viss funktion ska det forstas att databehandlingsenheten 510 utfOr en viss del av programmet vilket är lagrat i minnet 560, eller en viss del av programmet som ãr lagrat i las/skrivminnet 550.

Databehandlingsanordningen 510 kan kommunicera med en dataport 599 via en databuss 515. Det icke-flyktiga minnet 520 är avsett fOr kommunikation med databehandlingsenheten 510 via en databuss 512. Det separata minnet 560 är avsett att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 511. Las/skrivminnet 550 ãr anordnat att kommunicera med databehandlingsenheten 510 via en databuss 514. Till dataporten 599 kan t.ex. lankarna fOrbundna med styrenheten 100 anslutas.

Nar data mottages pa dataporten 599 lagras det temporart i den andra minnesdelen 540. Nar mottaget indata temporart har lagrats, ar databehandlingsenheten 510 iordningstalld att utfOra exekvering av kod pa ett vis som beskrivits ovan. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 for att fortlOpande karaktarisera av fOraren valda inbromsningsfOrlopp som grund fOr namnda bedOmning. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 fOr att faststalla orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp. De mottagna signalerna pa dataporten 599 kan anvandas av anordningen 500 fOr att bedOma huruvida 18 det valda inbromsningsforloppet ãr det adekvata vid namnda faststallda orsak.

Delar av metoderna beskrivna hail kan utfOras av anordningen 500 med hjdlp av databehandlingsenheten 510 som Icor programmet lagrat i minnet 560 eller Ids/skrivminnet 550. Nal' anordningen 500 kOr programmet, exekveras hall beskrivna forfaranden.

Beskrivningen ovan av de f6redragna utforingsformerna av foreliggande uppfinning har tillhandahdllits i illustrerande och beskrivande syfte. Den är inte avsedd att vara utt6mmande eller begransa uppfinningen till de beskrivna varianterna. Uppenbarligen kommer manga modifieringar och variationer att framgâ far fackmannen. UtfOringsformerna har valts och beskrivits for att bast fOrklara principerna av uppfinningen och dess praktiska tillampningar, och claimed mojliggora for en fackman att forstâ uppfinningen for olika utforingsformer och med de olika modifieringarna som ãr lampliga fel' det avsedda bruket. 19

Claims

PATENTKRAV 1. Forfarande fOr bed6mning av fOrarbeteende vid framforande av fordon innefattande steget att fortlOpande karaktarisera (Si) av fOraren valda inbromsningsfOrlopp som grund fOr namnda bedomning, kannetecknat av stegen att: faststalla (S2) orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp; och beclorna (S3) huruvida det valda inbromsningsforloppet är det adekvata vid namnda faststallda orsak. 2. FOrfarande enligt krav 1, varvid namnda inbromsningsfOrlopp karaktariseras i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms. 3. FOrfarande enligt krav 1 eller 2, varvid steget att faststalla orsak inbegriper kameraorgan (112). 4. Forfarande enligt krav 1 eller 2, varvid steget att faststalla orsak inbegriper kartdata samt fordonspositionsbestamningsmedel (114b). 5. Forfarande enligt nagot av kraven 1-4, varvid steget att faststalla orsak inbegriper organ (116) for registrering av vajningsmanovrer. 6. FOrfarande enligt nagot av kraven 1-5, vidare innefattande steget att fortlOpande faststalla betingelser under vilka fordonet framfores, varvid namnda betingelser beaktas vid namnda bed6mning. 7. Forfarande enligt nagot av kraven 1-5, varvid steget att faststalla orsak inbegriper medel (119) fOr att bestamma vaglagskaraktaristika. 8. System (I) fel' bedOmning av fOrarbeteende vid framfOrande av fordon (1) innefattande medel (100) fOr att fortlOpande karaktarisera av fOraren valda inbromsningsfOrlopp som grund for namnda bedomning, kannetecknat av medel (100, 110, 120, 130) for att: faststalla orsak till ett valt inbromsningsfOrlopp; och medel (100, 110, 120, 130) for att bedorna huruvida det valda inbromsningsfOrloppet ãr det adekvata vid namnda faststallda orsak. 9. System enligt krav 8, varvid namnda inbromsningsfOrlopp karaktariseras i termer av hjalpbroms, fardbroms och motorbroms. 10. System enligt krav 8 eller 9, varvid namnda model fOr att faststalla orsak inbegriper kameraorgan (112). 11. System enligt krav 8 eller 9, varvid namnda medel fOr att faststalla orsak inbegriperkartinformationsenhet(114a)forkartdatasamt fordonspositionsbestamningsmedel (114b). 12. System enligt nagot av kraven 8-11, varvid namnda model fOr att faststalla orsak inbegriper organ (116) far registrering av vajningsmanovrer. 13. System enligt nagot av kraven 8-12, vidare innefattande medel (118) fOr att fortlOpande faststalla betingelser under vilka fordonet framf6res, varvid namnda betingelser beaktas vid namnda bed6mning. 14. System enligt nagot av kraven 8-13, varvid namnda medel fOr att faststalla orsak inbegriper medel (119) fOr att bestamma 15 vaglagskaraktaristika. 15. Fordon (1) innefattande ett system (I) enligt nagot av kraven 8-14. 16. Datorprogram (P) for bedOmning av forarbeteende vid framforande av fordon, dar namnda datorprogram (P) innefattar programkod som, cla det kOrs av en elektronisk styrenhet (100) eller en annan dator (500) ansluten till den elektroniska styrenheten (100), fOrmar den elektroniska styrenheten (100) att utfora stegen enligt krav 1-7. 17. Datorprogramprodukt innefattande ett digitalt lagringsmedium som lagrar datorprogrammet enligt krav 16. 134 136 132

1. ,• , 44 r42 I 14r0\-A 144 142