SE1150045A1

SE1150045A1 - Metod för ett avgasefterbehandlingssystem

Info

Publication number: SE1150045A1
Application number: SE1150045A
Authority: SE
Inventors: Mikael Edstam
Original assignee: Scania Cv Ab
Priority date: 2011-01-25
Filing date: 2011-01-25
Publication date: 2012-07-26
Also published as: JP2014505205A; WO2012102664A1; KR20130117869A; SE536409C2; RU2013139344A; EP2668384A4; CN103339354A; EP2668384A1; BR112013018826A2; RU2549389C2; EP2668384B1; BR112013018826B1

Abstract

Sammanfattning Avgasefterbehandlingssystem för en förbränningmotor, omfattande en avgasefterbehandlingsanordning (10), exempelvis i form av en katalysator eller ettfilter; en sensor (22) anpassad att bestämma en mätsignal avseende storleken hos enparameter relaterad till kväveoxider (NOX) i avgaser som strömmar ut ur nämndaavgasefterbehandlingsanordning, varvid amplitudvärden detekteras för mätsignalen somavges av sensom. Systemet omfattar vidare en insprutningsanordning (12) anpassad atttillsätta ett reduktionsmedel till avgasema som strömmar in iavgasefterbehandlingsanordningen, och en övervakningsanordning (40) innefattande ettbearbetningsmedel (42) och ett minne (44), bearbetningsmedlet är anordnat att mottagamätsignalen från sensom (22) och att generera en styrsignal för insprutningsanordningen.Övervakningsanordningen (40) är anpassad att avge en styrsignal tillinsprutningsanordningen sådan att mängden tillsatt reduktionsmedel varieras enligt ettforutbestämt mönster under en mätperiod och att bearbetningsmedlet är anpassat attdetektera amplitudvärdesvariationer för NOX i avgasema nedströmsavgasefterbehandlingsanordningen och att identifiera och lagra, i minnet (44), värden påmängd tillsatt reduktionsmedel då amplitudvärdesvariationema för NOX i avgasemanedströms avgasefterbehandlingsanordningen uppfyller förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel. (Figur 1)

Description

2 driftstillstånd måste NHg-lagret bibehållas. Emellertid, i takt med att temperaturen för SCR-katalysatorn ökar, måste NH3-nivån minskas för att undvika NHg-utsläpp (dvs. att överskott av NHg släpps ut från SCR-katalysatom), vilket kan minska omvandlingseffektiviteten för katalysatom.

Sammanfattningsvis, för att möta striktare miljökrav använder allt fler fordonstillverkare SCR katalysstorsystem för att rena dieselavgaser från kväveoxider (NOX). Detta görs genom att spruta in ammoniaklösning i en SCR katalysator som hjälper till att omvandla NOX -partiklar till kvävgas och vatten. Avgasreningsstrategin bör ta hänsyn till att tillräckligt mycket NOX omvandlas samtidigt som man inte vill spruta in för mycket ammoniak, av hänsyn både till körekonomin och miljön.

I den amerikanska patentansökan med nummer US-2008/ 025 0778 och i det svenska patentet med nummer SE-530435 beskrivs kända anordningar inom teknikområdet.

US-2008/0250778 avser en metod för att reglera mängden av NH3 lagrad i en katalysator för ett avgasefterbehandlingssystem som innefattar att bestämma mängden NH3 in till katalysatom baserat pä en doseringsfrekvens för ett doseringsmedel som sprutas in i avgasströmmen uppströms katalysatom av katalysatom och bestämma mängden NHg ut från katalysatom. Den ackumulerade massan av NHg i katalysatom beräknas med hjälp av mängden in, respektive ut, från katalysatom, och doseringsfrekensen beräknas sedan med användning av den ackumulerade massan.

SE-530435 avser ett förfarande för övervakning av funktionen hos ett avgasefterbehandlingssystem hos ett motorfordon. Enligt detta kända system genomförs en frekvensanalys av en parameter relaterad till avgaser som strömmar ut ur exempelvis en katalysator. Baserat på resultatet av frekvensanalysen kan information om systemets funktion erhållas.

För att minimera utsläpp av NOX krävs således en noggrann reglering av doseringen av reduktionsmedlet, t.ex. av urea, till katalysatom. Regleringen syftar till att ge optimal inlagring av ammoniak vid olika temperaturer. Inlagringen kan dock inte mätas direkt vilket tillsammans med att katalysatom fungerar mycket olika vid olika temperaturer gör regleringen mycket svår.

Syftet med föreliggande uppfinning är att åstadkomma en förbättrad reglering av doseringen av reduktionsmedlet för att optimera funktionen av katalysator.

Sammanfattning av uppfinningen Ovan nämnda syfte åstadkommes med uppfinningen definierad av de oberoende patentkraven.

Föredragna utföringsformer definieras av de beroende patentkraven.

Detta åstadkommes förenklat genom att analysera överlagrade NOX-variationer i avgasema nedströms avgasefterbehandlingsanordningen, tex. SCR-katalysatom, för bestämning av inlagring av ammoniak i denna.

Genom att analysera amplitudvariationer för NOX-halten kan tillståndet i katalysatom indirekt mätas. Amplituden på NO-halten efter katalysatom beror av inlagrad mängd ammoniak i katalysatorn. Beroende på amplitud i NOx-nivå (per frekvens) i den nedströms nivån kan inlagring vid olika temperaturer uppströms bestämmas.

Med metoden och systemet enligt föreliggande uppfinning kan ett ﬂertal fördelar uppnås, bland annat kan en snabb och robust diagnos av försämrad omvandlingsgrad i katalysatom detekteras, vilket exempelvis kan höra samman med att utspätt reduktionsmedel använts eller att katalysator är föråldrad.

Vidare kan, enligt en utföringsforrn, en adaption av styrningen av tillsatsen av reduktionsmedel i vissa driftpunkter göras for att nå optimal inlagring av reduktionsmedlet Lösningen enligt uppfinningen kan också generaliseras för att aktivt identifiera katalysatoms egenskaper i ett brett omfång av driftspunkter. Det vill säga att man i fordonet implementerar en funktion for systemidentiﬁering som hittar katalysatoms dynamik. En sådan funktion är svår att implementera i drift eftersom den påverkar 4 emissionsnivåerna, men det skulle dock kunna användas i eftermontering eller som ett lab- stöd för snabb, grovkalibrering.

Genom användning av metoden och avgasefterbehandlingssystemet enligt föreliggande uppfinning åstadkommes en effektivare styrning av tillsatt mängd reduktionsmedel, i synnerhet vid höga temperaturer.

Vidare kan metoden utnyttjas för att åstadkomma en snabb kalibrering av mängden reduktionsmedel som skall tillsättas vid varje givet tillstånd.

Kort ritningsbeskrivning Figur 1 visar ett schematiskt blockschema som illustrerar implementering av ett avgaseﬁerbehandlingssystem enligt föreliggande uppfinning.

Figur 2 visar ett ﬂödesschema enligt föreliggande uppfinning.

Figur 3 visar grafer illustrerande föreliggande uppfinning.

Figur 4 visar grafer illustrerande föreliggande uppfinning.

Figur 5 visar olika grafer illustrerande föreliggande uppfinning.

Detalierad beskrivning av föredragna utforingsformer av uppfinningen Med hänvisning till de bifogade ritningama kommer nu uppfinningen att beskrivas i detalj.

En forbränningsmotor 2 med ett tillhörande avgasefterbehandlingssystem 4 visas schematiskt i figur 1. Förbränningsmotorn kan företrädesvis vara anordnad i ett motorfordon, men uppfinning är tillämplig i många andra sammanhang där forbränningsmotorer används, exempelvis inom industrin och for fartyg.

Avgasema som lämnar förbränningsmotom 2 leds genom en avgasledning 6 och släpps ut till omgivningen via ett avgasutlopp 8. En avgasefterbehandlingsanordning 10, företrädesvis en katalysator, är anordnad i avgasledningen 6 och avgasema från forbränningsmotom 2 passerar genom katalysatom 10 innan de släpps ut till omgivningen via avgasutloppet 8.

Enligt en foredragen utföringsforrn är katalysatom 10 en SCR-katalysator. I detta fall insprutas reduktionsmedel med hjälp av en insprutningsanordning 12 i avgasema i avgasledningen 6 uppströms katalysatorn 10. Insprutningsanordningen 12 innefattar ett eller ﬂera i avgasledningen 6 anordnade insprutningsorgan 14 i form av insprutningsmunstycken eller liknande, och en därtill ansluten förvaringsbehållare 16 för reduktionsmedel. Insprutningsanordningen innefattar även ett styrorgan 20 anslutet till reglerorganet 18. Reglerorganet 18 styrs av styrorganet 20, vilket fastställer hur stor mängd reduktionsmedel som skall insprutas i avgaserna baserat på de rådande driftförhållandena hos forbränningsmotorn 2 och katalysatorn 10 och i beroende av en styrsignal från ett bearbetningsmedel 42.

Reduktionsmedlet kan vara urea (CO(NH2)2), ammoniak (N H3) eller kolväte (bränsle).

Avgasefterbehandlingssystemet omfattar ofta också en dieseloxidationskatalysator (DOC) ll som är placerad uppströms katalysatorn 10. I DOC sker reaktioner som minskar utsläppsniväema för avgasema. Vidare kan ett dieselpartikelfilter (DPF), (ej visad i figuren), vara anordnat uppströms eller nedströms om SCR-katalysatorn for att ytterligare minska utsläppsnivåerna.

En sensor 22 är anordnad i avgasledningen 6 nedströms katalysatorn 10. I detta exempel är sensorn 22 en NOX-sensor som är anordnad att generera en mätsignal representerande NOX-halten i avgaserna som strömmar ut ur katalysatom 10, d.v.s. NOX -halten i avgasema vid utloppet hos katalysatom. Ofta är en andra NOX-sensor anordnad uppströms katalysatom 10 (ej visad i figuren). Mätsignalen kan vara en kontinuerlig signal som representerar de kontinuerliga förändringarna hos den uppmätta parametem, d.v.s. bildar en kontinuerlig ström av mätvärden avseende storleken hos parametem, men registreras vanligtvis som en diskret tidssignal som bildar en serie av på varandra följande och diskreta mätvärden avseende storleken hos parametem.

Avgasefterbehandlingssystemet omfattar vidare en övervakningsanordning 40 innefattande ett bearbetningsmedel 42, och ett minne 44. Bearbetningsmedlet är anordnat att mottaga mätsignalen från sensorn 22 avseende den uppmätta storleken av NOX-halten i avgasema nedströms katalysatom 10. Bearbetningsmedlet är vidare anpassat att mottaga en eller ﬂera temperatursignaler TA, TB och TC avseende temperaturer för avgasema uppmätta längs avgasvägen av ett antal temperatursensorer. Exempelvis kan sensorn som upptar T A vara anordnad uppströms om DOC, sensorn for TB kan vara anordnad uppströms om SCR-katalysatorn, men nedströms DOC och sensorn för TC kan vara anordnad nedströms om SCR-katalysatorn. Vidare finns en ﬂödessensor ofta anordnad uppströms om katalysatom som avkänner massﬂödet för avgasﬂödet och avger ett mätvärde FL till övervakningsanordningen 40. Värdena for massﬂödet och temperaturerna betecknas med samlingsbegreppet parametervärden och är anpassade att påföras övervakningsanordningen 40. Ytterligare mätvärden kan givetvis ingå som parametervärden.

Avgasefterbehandlingssystemet 4 for ett motorfordon, omfattar således enligt föreliggande uppfinning en avgasefterbehandlingsanordning 10, exempelvis i form av en katalysator eller ett filter och mera föredraget en selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR- katalysator), och en sensor anpassad att bestämma en mätsignal avseende storleken hos en parameter relaterad till NOX i avgaser som strömmar ut ur närrmda avgasefterbehandlingsanordning, varvid amplitudvärden detekteras för mätsignalen som aVgCS ElV SCIISOTII.

Vidare omfattar systemet en insprutningsanordning 12 anpassad att tillsätta ett reduktionsmedel till avgaserna som strömmar in i avgasefterbehandlingsanordningen, och en övervakningsanordning 40 innefattande ett bearbetningsmedel 42 och ett minne 44, där bearbetningsmedlet är anordnat att mottaga mätsignalen från sensom 22 och att generera en styrsignal för insprutningsanordningen. Övervakningsanordningen 40 är anpassad att avge en styrsignal till insprutningsanordningen sådan att mängden tillsatt reduktionsmedel varieras enligt ett förutbestämt mönster under en mätperiod, där en mätperiod kan omfatta ett förutbestämt antal doseringsperioder. Dessa är tillräckligt många för att mätningen skall ge ett stabilt resultat men inte så många att omgivningsfaktorer, t.ex. massﬂöde och temperatur, ändras så mycket att detta påverkar mätningen. Ett typiskt antal doseringsperioder kan ligga i intervallet 4-25.

Bearbetningsmedlet är anpassat att detektera amplitudvariationema för NOX i avgaserna nedströms avgasefterbehandlingsanordningen och att identiﬁera och lagra, i minnet 44, värden på mängd tillsatt reduktionsmedel då amplituden för NOX i avgasema nedströms avgasefterbehandlingsanordningen uppfyller förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel.

Enligt en utföringsforrn är ett kriterium för optimal reglering att amplituden för NOX minimeras.

Figur 3 och 4 visar grafer som visar dels uppmätt NOX-nivå efter katalysatom (översta grafen) och dels doseringen av reduktionsmedlet (nedersta grafen).

Reduktionsmedlet tillsätts av insprutningsanordningen 12 genom insprutning av medlet med en doseringsfrekvens F, med en doseringsperiodtid L (L=l/F) som definieras som tiden mellan början av två konsekutiva insprutningar, där insprutningen sker under en inställbar doseringstid t av nämnda doseringsperiodtid, där 0 reduktionsmedel som sprutas in i avgaserna kan således varieras genom att variera doseringsfrekvensen och/eller doseringstiden för insprutningen av reduktionsmedlet.

I figur 3 visas en situation där en konstant doseringstid t tillämpas med en konstant doseringsfrekvens F, dvs. konstant doseringsperiodtid L. Då reduktionsmedlet sprutas in minskar NOX -nivån ner for att sedan öka då reduktionsmedlet i katalysatom väsentligen förbrukats vilket i grafen kan ses som en ökning i slutet av doseringperiodtiden L. I grafen visas även en tröskelnivå THl mot vilken aktuell amplitud för NOX kan jämföras. Givetvis kan ﬂera tröskelnivåer användas. Situationen som illustreras i figur 3 är relativt stabil avseende temperaturer och ﬂöden och därför är NOX -nivån relativt konstant.

I figur 4 illustreras en situation där mängden tillsatt reduktionsmedel varieras, i detta fall genom att gradvis öka doseringstiden t, men där doseringsfrekvensen är konstant.

Resultatet blir att ökningen av amplituden för NOX i slutet av doseringperioden blir mindre och samtidigt minskar NOX. I figuren har två tröskelnivåer, TH2 och TH3, lagts in mot vilka aktuell NOX -amplitud kan jämföras. Givetvis kan ﬂera, eller färre, nivåer användas. I den illustrerade situationen uppvisar reduktionsmängden motsvarande den fjärde doseringspulsen mest fördelaktigt resultat eftersom NOX -amplituden är lägst.

I figur 5 visas ett antal grafer som illustrerar föreliggande uppfinning. Överst visas en graf av mätvärden från NOX-sensor under en period av ungefär 6 sekunder för två olika fall; ett där urea tillsätts med en frekvens av en sekund mellan insprutningama (betecknas 1 Hz), och ett där urea tillsätts med en frekvens av fyra insprutningar per sekund (betecknas 4 Hz).

I den andra grafen uppifrån visas lagringsnivån i katalysatorn för dessa två fall.

I de båda understa graferna visas avgivna doser av reduktionmedlet i dessa båda fall.

I båda fallen sker är doseringsfrekvensen konstant medan doseringstiden minskar, vilket exempelvis framgår av den näst nedersta grafen vid en jämförelse mellan 1 Hz- doseringstiden vid tiden 112 och 1 Hz-doseringstiden vid tiden 117.

Amplitudvariationema framgår tydligt från den översta grafen. Övervakningsanordningen 40 lagrar, i minnet 44, förutbestämda parametervärden relaterade till avgasﬂödet för varje samhörande mängd tillsatt reduktionsmedel. Vidare identifieras och lagras parametervärdena och samhörande värden på mängd tillsatt reduktionsmedel då amplituden för NOX i avgasema nedströms katalysatom uppfyller de förutbestämda kriteriema för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel.

De förutbestämda kriterier innebär till exempel att amplitudvärdena jämförs med ett, eller ﬂera, inställbara tröskelvärde(n) för amplituden.

Enligt en utföringsform sker regleringen så att om amplitudvärden överstiger ett förutbestämt tröskelvärde ändras tillförseln av reduktionsmedel till avgaseﬁerbehandlingssystemet, till exempel genom att öka doseringsfrekvensen och minska doseringstiden.

Mera generellt gäller att mängden tillsatt reduktionsmedel regleras av bearbetningsmedlet 42 så att optimal reglering åstadkommes.

Föreliggande uppfinning avser också en metod för övervakning och justering av funktionen hos ett avgasefterbehandlingssystem hos en förbränningsmotor motorfordon.

De viktigaste metodstegen illustreras i figur 2.

En mätsignal upptas av en sensor som avspeglar storleken för en parameter relaterad till NOX i avgaser som strömmar ut ur en avgasefterbehandlingsanordning, exempelvis i form av en katalysator (t.ex. en SCR-katalysator) eller ett filter, som ingår i avgasefterbehandlingssystemet, varvid amplitudvärden detekteras för mätsignalen som avges av sensorn under en viss mätperiod, och tillsättning sker av ett reduktionsmedel till avgaserna som strömmar in i avgasefterbehandlingsanordningen.

Metoden omfattar vidare att: - variera mängden tillsatt reduktionsmedel enligt ett förutbestämt mönster under mätperioden; - detektera amplitudvariationema för NOX i avgaserna nedströms avgasefterbehandlingsanordningen, och att - identiﬁera och lagra värden på mängden tillsatt reduktionsmedel då amplitudvariationema för NOX i avgasema nedströms avgaseﬁerbehandlingsanordningen uppfyller förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel.

Enligt en föredragen utföringsforrn är ett kriterium för optimal reglering att amplituden för NOX minimeras.

Företrädesvis omfattar metoden dessutom att: - lagra förutbestämda parametervärden relaterade till avgasﬂödet för varj e samhörande mängd tillsatt reduktionsmedel, - identiﬁera och lagra parametervärdena och samhörande värden för mängd tillsatt reduktionsmedel då amplituden för NOX i avgasema nedströms katalysatom uppfyller nämnda förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel.

Sedan regleras mängden tillsatt reduktionsmedel så att optimal reglering åstadkommes.

Detta sker genom att bearbetningsmedlet 44 genererar en styrsignal som påförs styrorganet 20 i insprutningsanordningen 12.

För att identiﬁera om förutbestämda kriterier är uppfyllda jämförs exempelvis detekterade amplitudvärden med ett eller ﬂera inställbara tröskelvärden.

Resultatet av jämförelsen kan till exempel vara att om amplitudvärdena överstiger ett givet tröskelvärde kan detta vara orsakat av att katalysatoms förmåga att omvandla urea har minskat. Ett exempel på åtgärd kan då vara att ändra doseringsfrekvensen och doseringstiden så att urea sprutas in i mindre doser men mera frekvent. Detta kan vid höga temperaturer, då katalysen sker snabbt, ge en förbättrad omvandlingsgrad.

Generellt kan mängden reduktionsmedel varieras genom att variera doseringsfrekvensen och/eller doseringstiden for insprutningen av reduktionsmedlet. Detta kan ske genom att öka doseringsfrekvensen och/eller genom att öka doseringstiden.

Det är vidare möjligt att variera mängden tillsatt reduktionmedel genom att ändra doseringstrycket, dvs. det tryck som påförs medlet vid insprutning. Detta kan naturligtvis ske i kombination med en variering av doseringsfrekvensen och/eller doseringtiden.

Enligt ytterligare en utföringsform av uppfinningen är bearbetningsmedlet anpassat att identifiera en modell över dynamiken för avgasefterbehandlingsanordningen baserat på de identifierade optimala parametervärdena, dvs. samhörande värden för temperaturer, massﬂöden för varje bestämd dosering av reduktionsmedel.

Föreliggande uppﬁnning är inte begränsad till ovan-beskrivna föredragna utföringsforrner.

Olika altemativ, modifieringar och ekvivalenter kan användas. Ovan utföringsformer skall därför inte betraktas som begränsande uppfinningens skyddsomfång vilket definieras av de bifogade patentkraven.

Claims

10 15 20 25 30 ll Patentkrav

1. l. Metod för övervakning och justering av funktionen hos ett avgasefterbehandlingssystem för en förbränningsmotor baserat på en mätsignal från en sensor avseende storleken för en parameter relaterad till kväveoxider (N OX) i avgaser som strömmar ut ur en avgasefterbehandlingsanordning, exempelvis i form av en katalysator eller ett ﬁlter, som ingår i avgasefterbehandlingssystemet, varvid amplitudvärden detekteras for mätsignalen som avges av sensorn under en viss mätperiod, och tillsättning av ett reduktionsmedel till avgaserna som strömmar in i avgasefterbehandlingsanordningen, k ä n n e t e c k n a d a v att metoden vidare innefattar att: - variera mängden tillsatt reduktionsmedel enligt ett förutbestämt mönster under mätperio den, - detektera variationer av amplitudvärden för NOX i avgasema nedströms avgasefterbehandlingsanordningen, och att - identifiera och lagra värden på mängden tillsatt reduktionsmedel då de detekterade amplitudvärdesvariationema för NOX i avgaserna nedströms avgasefterbehandlingsanordningen uppfyller förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel.

2. Metod enligt krav l, varvid ett kriterium for optimal reglering innebär att amplituden för NOX minimeras.

3. Metod enligt krav l eller 2, varvid metoden innefattar att: - lagra förutbestämda parametervärden relaterade till avgasﬂödet för varje samhörande mängd tillsatt reduktionsmedel, - identifiera och lagra parametervärdena och samhörande värden på mängd tillsatt reduktionsmedel då amplituden för NOX i avgaserna nedströms katalysatorn uppfyller nämnda förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel.

4. Metod enligt krav något av kraven 1-3, varvid mängden tillsatt reduktionsmedel regleras så att optimal reglering åstadkommes. 10 15 20 25 30 12

5. Metod enligt något av kraven 1-4, varvid nämnda förutbestämda kriterier innebär att nämnda amplitudvärden jämförs med ett inställbart tröskelvärde.

6. Metod enligt av krav 3, varvid nämnda parametervärden är massﬂödet av avgaser in till avgasefterbehandlingsanordningen och en eller flera temperaturer för avgasﬂödet.

7. Metod enligt något av kraven 1-6, varvid nämnda avgasefterbehandlingsanordning är en selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR- katalysator).

8. Metod enligt krav 3 eller 6, varvid baserat på nämnda parametervärden identifieras dynamiken i avgasefterbehandlingsanordningen.

9. Metod enligt något av kraven 1-8, varvid reduktionsmedlet tillsätts genom insprutning av medlet med en doseringsfrekvens F, med en doseringsperiodtid L (L=1/F) som deﬁnieras som tiden mellan början av två konsekutiva insprutningar, där insprutningen sker under en inställbar doseringstid t av nämnda doseringsperiodtid, där 0

10. Metod enligt krav 9, varvid mängden reduktionsmedel varieras genom att variera doseringsfrekvensen och/eller doseringstiden för insprutningen av reduktionsmedlet.

11. Metod enligt krav 9 eller 10, varvid mängden tillsatt reduktionsmedel varieras genom att öka eller minska doseringsfrekvensen.

12. Metod enligt något av kraven 9-11, varvid mängden tillsatt reduktionsmedel varieras genom att öka eller minska doseringstiden.

13. Metod enligt något av kraven 9-12, varvid nämnda mätperiod omfattar ett förutbestämt antal doseringsperioder. 10 15 20 25 30 13

14. Avgasefterbehandlingssystem för en förbränningsmotor, omfattande en avgasefterbehandlingsanordning (10), exempelvis i form av en katalysator eller ett filter; en sensor (22) anpassad att bestämma en mätsignal avseende storleken hos en parameter relaterad till kväveoxider (N OX) i avgaser som strömmar ut ur nämnda avgasefterbehandlingsanordning, varvid amplitudvärden detekteras för mätsignalen som avges av sensom, en insprutningsanordning (12) anpassad att tillsätta ett reduktionsmedel till avgaserna som strömmar in i avgasefterbehandlingsanordningen, en övervakningsanordning (40) innefattande ett bearbetningsmedel (42) och ett minne (44), bearbetningsmedlet är anordnat att mottaga mätsignalen från sensorn (22) och att generera en styrsignal för insprutningsanordningen, k ä n n e t e c k n a d a v att övervakningsanordningen (40) är anpassad att avge en styrsignal till insprutningsanordningen sådan att mängden tillsatt reduktionsmedel varieras enligt ett förutbestämt mönster under en mätperiod och att bearbetningsmedlet är anpassat att detektera amplitudvärdesvariationer för NOX i avgaserna nedströms avgasefterbehandlingsanordningen och att identifiera och lagra, i minnet (44), värden på mängd tillsatt reduktionsmedel då amplitudvärdesvariationema för NOX i avgasema nedströms avgasefterbehandlingsanordningen uppfyller förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel.

15. Avgasefterbehandlingssystem enligt krav 14, varvid ett kriterium för optimal reglering innebär att amplituden för NOX minimeras.

16. Avgasefterbehandlingssystem enligt krav 14 eller 15, varvid övervakningsanordningen (40) är anpassad att lagra, i minnet (44) förutbestämda parametervärden relaterade till avgasﬂödet för varje samhörande mängd tillsatt reduktionsmedel, och att identifiera och lagra, i minnet (44) parametervärdena och samhörande värden på mängd tillsatt reduktionsmedel då amplituden för NOX i avgasema nedströms katalysatom uppfyller nämnda förutbestämda kriterier för optimal reglering av mängden tillsatt reduktionsmedel. 10 15 20 25 30 14

17. Avgasefterbehandlingssystem enligt något av kraven 14-16, varvid mängden tillsatt reduktionsmedel regleras av bearbetningsmedlet (42) så att optimal reglering åstadkommes.

18. Avgasefterbehandlingssystem enligt något av kraven 14-17, varvid enligt nämnda förutbestämda kriterier innebär att nämnda amplitudvärden jämförs med ett inställbart tröskelvärde.

19. Avgasefterbehandlingssystem enligt något av kraven 16-18, varvid nämnda parametervärden är massﬂödet av avgaser in till avgasefterbehandlingsanordningen och en eller ﬂera temperaturer för avgasﬂödet och att parametervärdena är anpassade att påforas övervakningsanordningen (40).

20. Avgasefterbehandlingssystem enligt något av kraven 14-19, varvid nämnda avgasefterbehandlingsanordning är en selektiv katalytisk reduktionskatalysator (SCR- katalysator).

21. Avgasefterbehandlingssystem enligt något av kraven 14-20, varvid reduktionsmedlet tillsätts av nämnda insprutningsanordning (12) genom insprutning av medlet med en doseringsfrekvens F, med en doseringsperiodtid L (L=1/F) som definieras som tiden mellan början av två konsekutiva insprutningar, där insprutningen sker under en inställbar doseringstidt av nämnda doseringsperiodtid, där 0

22. Avgasefterbehandlingssystem enligt krav 21, varvid mängden reduktionsmedel varieras genom att variera doseringsfrekvensen och/eller doseringstiden for insprutningen av reduktionsmedlet.

23. Avgasefterbehandlingssystem enligt något av kraven 21 eller 22, varvid nämnda mätperiod omfattar ett förutbestämt antal doseringsperioder.