SE1051293A1 - Pekdon baserat på invändig sensor - Google Patents

Abstract

21 SAMMANDRAG Ett pekdon (10) baserat pa en invandig sensor presenteras. Pekdonet inbegriper ett centralt holje (12) som har en oppning och en hylsa (14) arrangerad sa att den omger en del av det centrala hOljet. Hylsan är vridbar lcring namnda del av det centrala holjet och är skjutbar ldngs en vdsentligen horisontell axel kring narrinda del av det centrala holjet. Pekdonet inbegriper vidare en sensor som är arrangerad i det centrala hOljet och är inriktad med oppningen, varvid hylsan är placerad sá att den omger sensorn, varvid sensorn har firmaga att detektera vridfOrflyttning av hylsan relativt det centrala holjet och dar sensorn har formaga att detektera axiell forflyttning av hylsan relativt det centrala holjet. Dessutom har pekdonet en krets i forbindelse med sensorn, varvid kretsen har formdga att sanda data till en dator avseende forflyttningen av hylsan. AU publiceras tillsammans med figur 1

Description

KORSHANVISNING TILL RELATERADE ANSOKNINGAR FOreliggande uppfinning begar prioritet fran den provisoriska US-patentansokningen med nummer 61/267 616, inlamnad den 8 december 2009, vilken i sin helhet inforlivas hari genom hanvisning.

BAKGRUND Inom datortekniken fungerar ett pekdon genom att detektera tvadimensionell rorelse relativt dess stodyta. Pekdonet uppvisar ibland andra element, sasom "hjul", vilka Or det mOjligt for anvandaren att utfora diverse systemberoende atgarder, eller extra knappar eller finesser som kan tillfora mer styrning eller dimensionsmassig inmatning. Pekdonets rorelse oversatts vanligen till rorelse hos en pekare pa en display, vilket medger finreglering av ett grafiskt anvandargranssnitt (GUI, "Graphical User Interface"). Dessa pekdon utnyttjar vanligen en "peka och klicka"-sekvens med forflyttning av markoren till den Onskade positionen och nedtryckning av en knapp for att valja en handelse.

Det firms flera olika typer av pekdon, sasom en mus, trackball, joystick, touchpad och liknande. En mus är ett pekdon som fungerar genom att detektera tvadimensionell rOrelse relativt dess stodyta. En mus bestar fysiskt av ett foremal som halls under en av anvandarens bander, med en eller flera knappar. En mus kan ibland 25 uppvisa andra element, sasom "hjul", vilka Or det mojligt for anvandaren att utfora diverse systemberoende atgarder, eller extra knappar eller finesser som kan tillfora mer styrning eller dimensionsmassig inmatning.

En trackball är ett pekdon bestaende av en boll som bars av en hallare innehallande sensorer for att detektera en rotation hos bollen kring tva axlar — som en upp- 30 och nedvand mus med en frilagd utskjutande boll. Anvandaren rullar bollen med tummen, fingrarna eller handflatan for att forflytta en markor. Stone trackballenheter är vanliga pa grafiska arbetsstationer for enkel precision.

En joystick al- en inmatningsenhet bestaende av en stay som är ledad pa en bas och rapporterar sin vinkel eller riktning till enheten som den styr. Joystickenheter anvands ofta for att styra videospel samt har vanligen en eller flera trycldmappar, vilkas tillstand ocksa kan lasas av datorn. 2 En touchpad är ett pekdon bestaende av en specialiserad yta som kan oversatta rorelsen och positionen hos en anvandares fingrar till en relativ position pa skarmen. Touchpadenheter är vanligt forekommande pa barbara datorer och anvands ocksa som ersattning for en datormus, dar skrivbordsytan är begransad. Touchpadenheter kan ocksa aterfinnas pa personliga digitala assistenter (PDA-enheter) och vissa barbara mediaspelare, sasom iPod® som anvander ett klickhjul.

SAMMANFATTNING Konventionella mekanismer som de som beskrivits ovan lider av diverse brister. En sadan brist är att konventionella pekdon kraver ett forutbestamt skrivbords- utrymme En vidare brist med konventionella pekdon är att anvdndarens hander maste avlagsnas fran tangentbordet for att anvanda pekdonet. Dessutom har skador registrerats pa grund av att man maste stracka sig ett opraktiskt avstand fir att na musen eller placera musen pa en felaktig hojd for ergonomisk anvandning.

Utforingsformer av uppfinningen overvinner i betydande grad sadana brister och tillhandahaller mekanismer och tekniker som ger ett pekdon, vilket kan styras medan handerna blir kvar pa tangentbordet. Pekdonet minimerar dessutom belastningen pa handled och axe!, samtidigt som den ger snabba och noggranna positioneringsfunktioner.

I en viss utforingsform inbegriper ett pekdon ett centralt holje och en hylsa som är arrangerad sa att den omger en del av det centrala holjet, dar hylsan kan vridas kring namnda del av det centrala holjet och dar hylsan är skjutbar langs en vasentligen horisontell axel kring narrmda del av det centrala holjet. Pekdonet inbegriper vidare en i det centrala holjet arrangerad sensor, varvid hylsan är placerad sá att den omger sensorn, och dar sensorn har fOrmaga att detektera forflyttning av hylsan relativt det centrala holjet. Pekdonet inbegriper vidare en krets som är i forbindelse med sensorn, varvid kretsen har formaga att sanda data till en dator avseende forflyttningen av hylsan. Lagg marke till att var och en av de olika sardrag, tekniker, arrangemang osv. som diskuteras i denna redogorelse kan utforas oberoende eller i kombination.

Foreliggande uppfinning kan foljaktligen utfciras och betraktas pa manga olika satt.

Det skall ocksa noteras att detta sammanfattningsavsnitt inte anger varje utforingsform och/eller stegvist tilltagande fly aspekt hos fOreliggande redogorelse eller i ansprak tagna uppfinning. Denna sammanfattning ger istallet enbart en preliminar diskussion om olika utforingsformer och motsvarande nyhetspunkter jamfdrt med konventionella tekniker. For vidare detaljer, element och/eller mOjliga perspektiv 3 (permutationer) av uppfinningen hanvisas lasaren till avsnittet som heter Detaljerad beskrivning och motsvarande figurer hos fdreliggande redogOrelse, enligt vad som vidare diskuteras nedan. 5 KORT BESKRIVNING AV RITNINGARNA Det fdregaende kommer aft framga av foljande mera ingdende beskrivning av foredragna utforingsformer av uppfinningen, sasom de illustreras av de medfoljande ritningarna, pa vilka likartade hanvisningsbeteckningar avser samma delar genomgaende i de olika vyema. Ritningarna är inte nodvandigtvis skalenliga, utan istallet ligger tyngdpunkten pa att illustrera principerna for uppfinningen.

Figur 1 innefattar en schematisk teckning av ett pekdon med invandig sensor i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 2 innefattar en vy med transparent holje av en del av pekdonet med invandig sensor enligt figur 1; Figur 3 innefattar en schematisk teckning av en hallare och ett rullaggregat hos pekdonet med invandig sensor enligt figur 1; Figur 4 innefattar en schematisk teckning av rullaggregatet hos pekdonet med invandig sensor enligt figur 1; Figur 5 är en tvarsnittsvy av rullaggregatet, visande den invandiga sensom; Figur 6 är en tvarsnittsvy som visar en anddel av rullaggregatet och hallaren; Figur 7 innefattar en schematisk teckning av ett annat pekdon i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 8 innefattar en schematisk teckning av en hylsa hos pekdonet i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 9 innefattar en schematisk teckning av det centrala holjet i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 10 innefattar en schematisk teckning av pekdonet, inbegripande en bas i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 11 innefattar en schematisk teckning av en genomskuren vy av en sektion 30 av centralt holje, visande vissa interna mekanismer hos detsamma i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 12 innefattar en schematisk teckning av en genomskuren vy av det centrala holjet, visande vissa interna mekanismer hos detsamma i enlighet med utfdringsformer av uppfinningen; 4 Figur 13 innefattar en schematisk teckning av en sprangskiss av pekdonet i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; samt Figur 14a innefattar en schematisk teckning av ett pekdon med invandig sensor, inbegripande ett par boj element i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 14b innefattar en schematisk teckning av ett bojelement i pekdonet med invandig sensor i enlighet med utforingsformer av uppfinningen; Figur 14e innefattar en tvarsnittsvy av bojelementet enligt figur 14b; Figur 15a innefattar en schematisk teckning av en utforingsform av ett pekdon innehallande ett par bladfjadrar; Figur 15b innefattar en sidovy av pekdonet som innehaller ett par bladfjadrar enligt figur 15a; Figur 16a innefattar en schematisk teckning av en utforingsform av ett pekdon som innehaller ett par solenoider; Figur 16b innefattar en sidovy av pekdonet som innehaller ett par solenoider enligt figur 16a; Figur 16c innefattar en sidovy i tvarsnitt av pekdonet som innehaller ett par solenoider enligt figur 16a; Figur 16d innefattar en vy av pekdonet som innehaller ett par solenoider enligt figur 16a, inbegripande en kapa, Figur 17a innefattar en vy av pekdonet som innehaller ett par bladfjadrar och brytare; Figur 17b innefattar en sidovy av pekdonet som innehaller ett par bladtjadrar och brytare enligt figur 17a; Figur 18a innefattar en vy av en forsta utforingsform av en tangentbordsbricka 25 med ett integrerat pekdon; Figur 18b innefattar en vy av en andra utforingsform av en tangentbordsbricka med ett integrerat pekdon; Figur 19a innefattar en vy av en forsta utforingsform av en tangentbordsbricka med ett integrerat pekdon och ett aggregat for handledsstod; Figur 19b innefattar en vy av en andra utforingsform av en tangentbordsbricka med ett integrerat pekdon och aggregat for handledsstod; Figur 20a innefattar en tvarsnittsvy av en annan utforingsform av en pekdon baserat pa invandig sensor; Figur 20b innefattar en tvarsnittsvy av en vansterdel av pekdonet enligt figur 20a som är baserat pa invandig sensor; Figur 20c innefattar en tvarsnittsvy av en mittdel av pekdonet enligt figur 20a som är baserat pa invandig sensor; Figur 20d innefattar en tvdrsnittsvy av en hogerdel av pekdonet enligt figur 20a som är baserat pa invandig sensor; Figur 21 innefattar en isometrisk vy av pekdonet med invandig sensor enligt figur 20a; Figur 22a innefattar en tvdrsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat uppvisande tangentbordplattformshoj are i ett stangt lage; Figur 22b innefattar en tvarsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat 10 uppvisande tangentbordplattformshoj are i ett oppet lage; Figur 23a innefattar en isometrisk vy av en tangentbordplattformshojare i ett stdngt ldge; Figur 23b innefattar en isometrisk vy av en tangentbordplattformshojare i ett oppet lage; Figur 23c innefattar en isometrisk bottenvy av tangentbordplattformshojaren enligt figur 23a; Figur 23d innefattar en isometrisk bottenvy av tangentbordplattformshojaren med en forsta dnde i ett stangt 'age och en andra ande i ett oppet ldge; Figur 23e innefattar en isometrisk bottenvy av tangentbordplattformshojaren 20 med en forsta dnde i ett tippet lage och en andra ande i ett tippet och utstrackt laget; Figur 24a innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med frdmre och bakre tangentbordplattformshojare i ett stangt lage; Figur 24b innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med frdmre tangent- bordplattformshojare i ett stangt ldge och bakre tangentbordhoj are i ett oppet lage; Figur 24c innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre tangent- bordplattformshojare i ett stangt 'age och bakre tangentbordhoj are i ett tippet och utstrackt lage; Figur 24d innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med frdmre tangentbordplattformshoj are i ett oppet ldge och bakre tangentbordhoj are i ett stangt 30 lage; Figur 24e innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre tangentbordplattformshOjare i ett oppet ldge och bakre tangentbordhojare i ett Oppet ldget; samt Figur 24f innefattar en sidovy av en tangentbordplattform med framre tangentbordplattformhojare i ett oppet lage och bakre tangentbordhojare i ett oppet och utstrackt lage. 6 DETALJERAD BESKRIVNING Med hanvisning till figur 1 visas en forsta utforingsform av ett pekdon 10. Pekdonet 10 inbegriper ett centralt holje 12. Det centrala holjet 12 innehaller ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Pekdonet 10 inbegriper ocksa en hylsa 14 som är inpassad over en del av det centrala holjet 12. Hylsan 14 är vridbar kring en del av det centrala holj et, och är ocksa skjutbar ldngs en ldngd av det centrala holjet 12. Hylsan 14 bars upp av bussningar 18a och 18b. Hylsan 14a inbegriper ett grepp 16. Det centrala hOljet 12, hylsan 14, bussningama 18a och 18b samt greppet 16 innefattar ett rullaggre- 10 gat, som beskrivs i detalj nedan. Vidare visas delar 26a och 26b hos ett hus som uppbar rullaggregatet. Ett handledsstod 28 visas ocksa. .

Figur 2 ger en vy med transparent hOlje av rullaggregatet och holjet. Brytare 30a, 30b och 30c visas. HI- visas brytama som snabbstallare, men andra typer av brytare (exempelvis narhetsbrytare) skulle ocksa kunna anvandas. Brytaren 30a anvdnds fOr aft detektera nedatforflyttning av rullaggregatet och hallaren, ndr en anvandare trycker nedat pa rullaggregatet for aft initiera en atgard eller handelse som betecknas som "musklick". Som beskrivs nedan är hallaren och rullaggregatet rorliga med avseende pa basen. Brytaren 30a kan ocksa betecknas som en plockbrytare. Den klickatgard som detekteras av plockbrytaren 30a kan, exempelvis, anvdndas for aft 20 utfora en dra- och slapp-atgard med pekdonet i det grafiska anvandargranssnittet (GUI) hos en dator.

Brytama 30b och 30c är gransbrytare (ocksa kanda som andlagesbrytare) och anvands for att detektera ndr hylsan 14 har natt slutet pa sin mojliga horisontella rorelse ldngs det centrala holjet 12 i antingen en vansterriktning (brytare 30b) eller en hoger- riktning (brytare 30c).

Med hdnvisning till figur 3 visas hallaren och rullaggregatet. Hallaren 24 inbegriper andstycken 22a och 22b. Andstycket 22a inbegriper en svangtapp 32a, och andstycket 22b inbegriper en svdngtapp 32b. Svangtapparna är inpassade i hal i basen och medger forflyttning av hallaren och rullaggregatet med avseende pa basen.

Figur 4 visar rullaggregatet. Rullaggregatet inbegriper ett centralt holje 12. Det centrala holjet 12 innehaller ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Vidare visas en hylsa 14 som är inpassad Over en del av det centrala holjet 12. Hylsan 14 är vridbar kring en del av det centrala holjet, och är ocksa skjutbar tangs en langd av det centrala holjet 12. Hylsan 14 dr lagrad pa det centrala holjet 12 genom bussningar 18a och 18b, vilka medger hylsans vrid- och skjutforflyttning med avseende pa det centrala holjet. 7 Medan det centrala holj et 12 visas som vasentligen rOrformigt pa ritningarna, kan det centrala holjet aven inbegripa former som bar ett vdsentligen cirkuldrt tvarsnitt; ett tvarsnitt som har atminstone en platt yta och atminstone en krokt yta, och ett tvarsnitt som bar atminstone tre rundade horn.

Med hdnvisning till figur 5 visas en tvarsnittsvy av en sektion av rullaggregat- et. En sensor är placerad inom det centrala holjet 12. Sensom 40 visas som en lasersensor, awn om andra typer av sensorer, inbegripande men ej begransat till en optisk sensor eller en "rollerball" ocksa skulle kunna anvandas. Vidare visas en oppning 42 i det centrala holjet 12, genom vilken sensom 40 kan detektera forflyttning av hylsan 10 14 med avseende pa det centrala hOljet. Sensorn är dad& inriktad med oppningen 42. Styrorgan, exempelvis i form av atminstone en elektronisk krets, är anordnat for att vara i forbindelse med sensorn 40 och bar formaga aft sanda data avseende den detekterade ffirflyttningen av hylsan 14 till en dator. De data som sands kan fungera som markorstyrsignaler for anvandning i ett grafiskt anvdndargrdnssnitt (GUI) hos datom.

Dessa data kan sandas over ett ldmpligt tradbundet (exempelvis seriellt, sasom USB) eller tradlost (exempelvis Bluetooth) granssnitt till datorn. Styrorganet är med fordel arrangerat inom det centrala holjet 12. I vissa utforingsformer kan styrorganet innefatta en forsta krets som är ansluten till sensorn 40 och är arrangerad inom det centrala holjet 12, och en andra krets som är arrangerad utanfor det centrala holjet 12. I en sadan 20 utforingsform kan den forsta kretsen ha till uppgift att ta emot och tolka den detekterade hylsforflyttningen fran sensom 40 samt att overfora dessa data till den andra kretsen. Den andra kretsen kan ha till uppgift att sanda forflyttningsdata till datorn. Utover data avseende hylsffirflyttning, detekterade av sensom 40, kan styrorganet awn sanda Over andra data som detekterats i pekdonet 10, sasom exempelvis data avseende en klick- 25 atgard som detekterats av den tidigare namnda plockbrytaren 30a.

Med hanvisning till figur 6 visas en tvarsnittsvy av ett andparti av rullaggregatet. En gransbrytare är visad monterad Mom det centrala holjet 12 och buren av en brytarhallare 58. Brytaren 50 är monterad pa ett kretskort 52. Brytaren 50 är i detta exempel en mekanisk brytare och inbegriper en pistong 54. Pistongen 54 är i mekanisk forbindelse med en stiitfangare 56. I anvdndning, ndr hylsan stracker sig i narheten av anden pa det centrala holjet, kommer hylsan att komma i ingrepp med stotfangaren 56, vilket kommer aft driva pistongen 54 in i brytaren 50.

I en viss utforingsform kan ett lage intrada som far betecknas som "effekt- skrollning". Nar hylsan är vid eller nara slutet pa sin rorelsebana pa ena eller andra sidan av det centrala hifilj et, intrads ett effektskrollningslage, ddr hylsan kan anvandas 8 som ett skrollhjul fOr aft snabbt skrolla igenom ett dokument. Genom aft flytta hylsan bort fran anden pa det centrala holjet sker uttrade ur effektskrollningslaget.

Med hanvisning till figur 7 visas en annan utforingsform av ett pekdon 110. Pekdonet 110 inbegriper ett centralt holje 112, vilket innefattar tva stycken 112a och 112b som är borttagbart fasta vid varandra. Det centrala hiiljet 112 innehaller ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Pekdonet 110 inbegriper ocksa en hylsa 114 som är inpassad over en del av det centrala holjet 112. Hylsan 114 är vridbar lcring en del av det centrala holjet, och är ocksa skjutbar langs en langd av det centrala holjet 112. Pekdonet 110 kommunicerar med en dator eller liknande anordning genom en kabel 116.

Figur 8 visar en hylsa 114. I en utforingsform är hylsan 114 flexibel och är gjord av plast, tyg, papper, gummi eller liknande material, dar hylsan overensstammer med formen pa det centrala hOljet dã den installeras aft omge en del av holjet. I en annan viss utforingsform är hylsan gjord av ett hart material. Hylsan kan vara forsedd med tecken som tryckts pa densamma, och hylsan kan vara ersattningsbar for en anvandare, 15 varvid anvdndaren ersatter en hylsa med en annan hylsa.

Med hanvisning till figur 9 visas ett centralt holje 112. I denna utforingsform utgors det centrala holjet 112 av tva stycken, ett toppstycke 112a och ett bottenstycke 112b, vilka är borttagbart fasta vid varandra. Det centrala holjet 112 innehaller sensom 140, som liar formaga att detektera forflyttning av hylsan med avseende pa det centrala 20 holjet 112. Det centrala holjet inbegriper aven kretsen for aft kommunicera data fran sensom till datom.

Med hanvisning till figur 10 visas pekdonet 110 sasom inbegripande en bas, vilken utgors av tva delar 120a och 120b. Basen bar upp det centrala hOlj et 112, sá aft hylsan 114 kan rora sig kring det centrala holjet.

Figur 11-13 visar vissa av de invandiga komponentema i det centrala holjet 112. Invandiga komponenter som inte visas i dessa vyer inbegriper en sensor, en krets samt atminstone en brytare. Med hanvisning till figur 11 visas en sektion av det centrala hOlj et genomskuren. Hylsan 114 omger den ovre delen av det centrala holj et 112a och den undre delen av det centrala holjet 112b. Vidare visas fjadrar 122a och 122b. 30 Fjadrarna 122a och 122b forspdnner den ovre delen av det centrala holjet 112a bort fran den undre delen av det centrala holjet 112b, vilket leder till ett mellanrum 130 mellan de tva delama av det centrala holjet 112. En skruv 124a hailer samman de tva delarna av det centrala holjet. Mellanrummet 130 medger aft toppdelen kan tryckas ned och kan aktivera en brytare (ej visad). 9 Med hanvisning till figur 12 visas det centrala holjet i genomskuren form. Hylsan 114 omger en sektion av den Ovre delen av det centrala holjet 112a och den undre delen av det centrala hOljet 112b. Vidare visas fjadrar 122a och 122b. Fjadrama 122a och 122b forspanner den ovre delen av det centrala holjet 112a boil fran den undre delen av det centrala holjet 112b, vilket leder till ett mellanrum 130 mellan de tva delarna av det centrala holjet 112. Skruvar 124a, 124b och 124c hailer samman de tva delarna av det centrala holjet. Mellanrummet 130 Or det mojligt for toppdelen att tryckas ned och aktivera en brytare (ej visad).

I en viss utforingsform är en brytare arrangerad i narheten av skruven 124b och 10 är en annan brytare arrangerad i narheten av skruven 124c. Brytaren i narheten av skruven 124b kan aktiveras nar en anvandare trycker ned anden pa sektionen 112a av det centrala holjet i narheten av brytaren for att emulera handelsen dá en anvandare hOgerklickar pa en konventionell musknapp. Pa liknande vis kan brytaren i narheten av skruven 124c aktiveras nar en anvandare trycker ned anden pa sektionen 112a av det centrala holjet nara brytaren for att emulera handelsen da en anvandare vansterklickar pa en konventionell musknapp.

Med hanvisning till figur 13 visas en exploderad vy av pekdonet 110. Hylsan 114 omger den ovre delen av det centrala holjet 112a och den undre delen av det centrala holjet 112b. Vidare visas fjadrar 122a och 122b. Fjadrama 122a och 122b 20 forspanner den ovre delen av det centrala holjet 112a boil fran den undre delen av det centrala holjet 112b, vilket leder till ett mellanrum mellan de tva delarna av det centrala holjet 112. Skruvar 124a, 124b och 124c hailer samman de tva delarna av det centrala holjet. Mellanrummet 130 Or det mojligt for toppdelen att tryckas ned och aktivera en brytare (ej visad). Vidare visas basstycken 120a och 120b samt en kabel 116.

Med hanvisning till figurema 14a till 14c visas olika vyer av bojaggregat 150a och 150b. Som visas i figur 14a inbegriper varje ande pa pekdonet med invandig sensor ett respektive bojaggregat. Pekdonet med invandig sensor bars upp av bojaggregaten 150a och 150b. Nedatriktat tryck som appliceras av en anvandare pa pekdonet med invandig sensor leder till att bojaggregaten registrerar ett "primarklick", liknande ett 30 vanstermusklick pa konventionella musenheter. Nedattrycket kan appliceras vid nagon position pa pekdonet med invandig sensor och kommer att registreras.

Med hanvisning till figurema 14b och 14c visas en vy av bOjaggregatet 150a. I derma utforingsform inbegriper bojaggregatet 150a en bojning 152, som är forankrad vid en (ej visad) bas genom en fastanordning (exempelvis en skruv) 154. Fastanord- 10 ningen forankrar en ande av bojningen vid basen, medan resten av bojaggregatet 150a bar upp aterstoden av pekdonet med invandig sensor.

Bojningen 152 är gjord av ett deformerbart material och har en "hundbensformad" oppning som stracker sig genom densamma. Nar en anvandare applicerar en 5 nedatriktad haft pa pekdonet med invandig sensor, ger bOjningen 152 i bojaggregatet efter, sá att delarna 158 och 160 hos narhetsbrytaren fors narmare varandra. Nar tillrackligt nedatriktat tryck har applicerats av en anvandare pa pekdonet med invandig sensor, detekterar narhetsbrytaren (antingen ensam eller i kombination med en annan narhetsbrytare) forandringen i position och indikerar att en klickatgard, sasom en primal- klickhandelse, har intraffat.

Vidare visas ett kretskort 156 inbegripande en narhetsbrytare, i detta exempel en hall-effektanordning som inbegriper en sensor 158 och en magnet 160. Sensorn avger en signal som är baserad pa hur nara sensom 158 är magneten 160. Ju narmare varandra de är, desto stOrre spanning avger sensorn. Sa snart en viss troskelspanning nas, faststalls att ett primarklick har intraffat. Sensorn kan anvandas for att ge en ljud- aterkoppling (exempelvis ett klickljud) at anvandaren fOr att indikera att en primarklickatgard har intraffat. I denna utforingsform adderas utsignalerna fran sensorn i narhetsbrytaren 150a och utsignalen fran narhetsbrytaren 150b samman, och nar summan av utsignalema overstiger ett fOrbestamt troskelvarde, har en primarklickatgard intraffat. 20 Alternativt skulle varje narhetsbrytare kunna anvandas oberoende; for att bestamma nar en hogerklickatgard har intraffat och nar en vansterklickatgard har intraffat.

Med hanvisning till figurema 15a-b visas en utfOringsform av ett pekdon 200 som innehaller ett par bladfjadrar 202a och 202b. Rullaggregatet, som innefattar det centrala hOljet 12, hylsan 14, bussningarna 18a och 18, bars upp av bladfjadrar 202a och 202b, vilka är belagna i narheten av andarna av det centrala holjet 12. Nar en haft appliceras av anvandaren i en vasentligen nedatriktad riktning pa rullaggregatet, avbOjs bladfjadrarna. Den nedatriktade rorelsen utloser en eller flera brytare som indikerar att en "klickatgard" är pa gang. Denna klickatgard kan exempelvis komma att anvandas for att utfOra en dra- och slapp-atgard med pekdonet. En typisk nedatriktad kraft (vilken 30 ocksa benamns som "plockkraft") fOr at astadkomma klickatgarden är i allmanhet 50 till 120 gram av haft, awn om detta kan justeras for att uppna en optimal erfordrad haft. Som visas i figur 15b anvands en lob 204 for att utfOra justeringen av plockkraft.

Med hanvisning till figurema 16a-d visas en utforingsform av ett pekdon 210 som innehaller ett par solenoider 214a och 214b. Varje solenoid 214a och 214b inbegriper en respektive pistong 218a och 218b, spole 220a och 220b samt pistong- 11 returfidder 222a och 222b. Rullaggregatet, som innefattar det centrala hOljet 12, hylsan 14, bussningarna 18a och 18b, bars upp av solenoidema 214a och 214b, vilka är belagna i narheten av andarna ph det centrala holjet 12 och är i mekanisk forbindelse med bladfiddrama 212a och 212b. Mr en kraft appliceras av anvandaren i en vdsentligen ned- atriktad riktning ph rullaggregatet, bojs solenoidpistongeni-pistongerna av, och sa gör black]. ddrarna 221a och 22b. Den mdngd kraft som erfordras kan justeras genom bladfidderkraftjustering 224. Den nedatriktade rorelsen utlOser en eller flera brytare, vilket indikerar att en klickatgard är pa gang. I figur 16d visas awn en kapa 216, som omger delar av hardvaran i pekdonet med invdndig sensor och skyddar delarna frail 10 damm, smuts, fukt och liknande samt ger aven diverse altemativa brytarscheman. Olika Ichpor och olika brytararrangemang kan ocksh inga.

Med hanvisning till figurema 17a-b visas en utfciringsform av ett pekdon 220 med invandig sensor, innehallande ett par bladfiddrar 222a och 222b. Rullaggregatet, som innefattar det centrala holjet 12, hylsan 14, bussningarna 18a samt 18, bars upp av black). ddrarna 202a och 202b, vilka är beldgna i narneten av andarna pa det centrala holjet 12. Ndr en kraft appliceras av anvandaren i en vdsentligen neciatriktad riktning pa rullaggregatet, bojs blacifjadrarna ay. Den nedatriktade rorelsen utloser en eller flera brytare 224a och 224b (beldgna utanfor rullaggregatet), vilket indikerar att en klickatgard är pa gang.

Figurema 18a och 18b visar en ytterligare utforingsform, vilken innefattar en tangentbordbricka 302 med ett integrerat sensorpekdon 304. Den i figuren 18a visade utforingsformen fasts Over ett skrivbord eller en stallning, medan den i figur 18b visade utforingsformen fasts under ett skrivbord eller en stallning. Ett tangentbord 306 kan vara placerat pa tangentbordbrickan 302 och invid pekdonet 304. Tangentbordbrickan är i mekanisk forbindelse med ett skrivbord eller en stallning genom en tangentbordbrick- arm 308 som mojliggor att tangentbordbrickan 302 och pekdonet 304 placeras vid en for anvandaren optimal position.

Figurema 19a och 19b visar en ytterligare utforingsform som innefattar en tangentbordbricka 302 med ett pekdon- och handledsstodaggregat 312. Pekdon- och 30 handledsstodaggregatet 312 inbegriper ett pekdon 314 och ett handledsstod 316. Den i figuren 1 9a visade utforingsformen fasts Over ett skrivbord eller en stallning, medan den i figuren 19b visade utforingsformen fasts under ett skrivbord eller en stallning. Ett tangentbord 306 kan vara placerat ph tangentbordbrickan 302 och invid pekdon- och handledsstodaggregatet 312. Tangentbordbrickan ar i mekanisk forbindelse med ett skrivbord eller en stallning genom en tangentbordbrickarm 308 som mojliggor att 12 tangentbordbrickan 302 och pekdonet 304 placeras i en for anvandaren optimal position.

Med hdnvisning till figur 20a visas en forsta utforingsform av ett pekdon 400.

Pekdonet 400 inbegriper ett centralt hOlje 412. Det centrala holjet 412 innehaller ytterligare delar, som diskuteras i detalj nedan. Medan det centrala hOlj et 412 är visat som vasentligen rorformigt pa ritningarna, kan det centrala holjet ocksa inbegripa former som har ett vasentligen cirkuldrt tvarsnitt; ett tvarsnitt som har atminstone en platt yta och atminstone en krokt yta; och ett tvarsnitt som har atminstone tre rundade horn.

Pekdonet 400 inbegriper aven en hylsa 414 som är inpassad Over en del av det centrala holjet 412. Hylsan 414 är vridbar kring en del av det centrala holjet, och är ocksa skjutbar tangs en langd av det centrala holjet 412. Hylsan 414 kan lagras av bussningar 436a och 436b. Hylsan 414 kan awn inbegripa ett grepp.

Pekdonet 400 med invandig sensor inbegriper i denna utforingsform en sensor 15 430 som är monterad i ett sensorholje 432 som är fast pa ett kretskort 416. Sensorn 430 visas som en lasersensor, dven om andra typer av sensorer, inbegripande men ej begransat till en optisk sensor eller en "rollerball" ocksa skulle kunna anvandas. En kvarhallningsfidder 434 hailer kvar kretskortet 416 inom det centrala holjet 412, tillsammans med en forsta tapp 424 och en andra tapp 458. Vidare ingar en forsta 20 andsensor 418 och en andra andsensor 450. En av anvandaren tillhandahallen nedatriktad haft utloser plockbrytaren 440. Den mangd kraft som är nOdvandig for att utlosa plockbrytaren 440 är justerbar genom att manovrera en plockjusterare 442 tillsammans med en forsta fj ader 444 och en andra fj ader 446. En kapa 428 omger diverse delar av pekdonet med invandig sensor.

Figur 20b skildrar en tvarsnittsvy av en vansterdel av pekdonet 400a med invandig sensor. Det centrala hOlj et 412 har en oppning som medger att det centrala holjet vilar pa en svangtapp 426. Nar hylsan 414 pressas nedat, vrids hylsan 414 och det centrala hOljet 412 kring svangtappen 426 for att emulera handelsen da en anvandare utfor en "primar" klickatgard, liknande ett vansterklick pa en konventionell muskriapp. 30 Denna klickatgard kan, exempelvis, anvandas for att utfora en dra- och slapp-atgard med pekdonet. En typisk nedatriktad haft (vilken awn benarnns som en "plockkraft") for att astadkomma klickatgdrden är vanligen 50 till 120 gram av kraft, dven om detta kan justeras av en anvandare fcir att astadkomma en optimal erfordrad haft. 13 Det centrala hOljet har ett tryckt kretskort 416 som är arrangerat fullstandigt inom detsamma. MeIlan kretskortet 416 och det centrala holj et är ett block 402 beldget, vilket halls i mekanisk forbindelse med kretskortet 416 genom en fdrsta tapp 424.

Vidare visas den forsta andsensom 418 som inbegriper en sandare 420, en 5 mottagare 422 och en delare 424. Vid anvdndning detekterar den forsta andsensom 418 nar hylsan 414 har flyttats sá att hylsan 414 tacker andsensom 418. Ndr hylsan inte tacker andsensom 418, fardas ljus fran sdndaren 420 genom det konformade halrummet och passerar genom oppningen vid dess distala ande. Ljuset fardas ned till ett bord, skrivbord eller annan stodstruktur och reflekteras tillbaka utanfor oppningen i halrum- 10 met. Den koniska formen pa halrummet är sá definierad, att ljuset fran sandaren är fokuserat, varvid ljuset inte reflekteras tillbaka i det centrala holjet, ndr hylsan inte tacker det centrala holjet. Som sadan detekterar inte mottagaren 422 ljuset — hylsan är dad& inte placerad over andsensom 418. Mr hylsan 414 forflyttas sá att hylsan 414 tacker 6ppningen vid anden pa det konformade halrummet, reflekteras ljuset fran 15 sandaren 420 tillbaka in i det konformade halrummet och detekteras av mottagaren 422, vilket indikerar ndrvaron av hylsan 414 som tacker andsensom 418. Delaren 424 är valfri och kan anvandas for att fdrhindra uppkomsten av overhoming, varvid mottagaren annars skulle detektera ljus fran sandaren 420. Andsensom 418 visas i denna utthringsform som en sensor av optisk typ. Mottagaren 422 kan altemativt vara placerad utanfor 20 det centrala holjet 412 och anvanda genomgaende straldetektering for att detektera ndr hylsan 414 har flyttats forbi andsensom 418. Medan en optisk andsensor visas, skall det inses att andra sensorer eller brytare ocksa skulle kunna anvandas (exempelvis en ndrhetsbrytare, en halleffektsensor, en kapacitiv brytare eller sensor). En fordel med att anvanda en optisk andsensor är att anvandaren inte kanner slutet pa hylsans 414 25 fardbana. Andsensom 418 ger en hastighetsjustering av pekaren pa displayen med avseende pa forflyttning av hylsan 414 kring det centrala holjet 412. Innan andsensom detekterar forflyttning av hylsan 414 thrbi andsensom 418, korrelerar en given mangd hylsforflyttning med en given mangd pekarthrlyttning pa en display. Sa snart andsensom 418 detekterar fcirekomsten av hylsan 414, ges en storre mangd pekarforflytt- 30 fling fdr samma givna mangd hylsforflyttning.

Med hanvisning till figur 20c visas en central del 400b av pekdonet med invandig sensor. En sensor 430 visas arrangerad pa kretskortet 416 och halls pa plats av ett sensorholje 432. I en viss utforingsform implementeras sensom som en lasersensor, aven om andra utthringsformer kan anvanda olika typer av sensorer. Sensom anvands for att detektera all vrid- och/eller skjutforflyttning av hylsan 414 med avseende pa det 14 centrala holj et 412. En kvarhallningsfj ader 434 anvands for aft forspanna sensom 430 och sensorholjet 432 pa plats inom det centrala holjet 412. En del av sensorholjet 432 stracker sig in i en Oppning inom det centrala holjet 412, sá att sensom 430 kan detektera fdrflyttning av hylsan 414, och lases pa plats genom funIctionen hos kvarhall- ningsfiadem 434.

Med hanvisning till figur 20d visas en tvarsnittsvy av en hogerdel av pekdonet 400c med invandig sensor. I likhet med den i samband med figur lb beskrivna vanstersidan, firms det mellan kretskortet 416 och det centrala holjet belaget ett block 448, vilket halls i mekanisk forbindelse med kretskortet 416 genom en andra tapp 458. 10 Vidare visas den andra andsensom 450 som inbegriper en sandare 452, en mottagare 454 och en delare 456. Vid anvandning detekterar den andra andsensom 450 nar hylsan 414 har rort sig sa att hylsan 414 tacker andsensom 450. Nar hylsan inte tacker andsensom 450, fardas ljus fran sandaren 452 genom den konformade kaviteten och passerar genom oppningen vid dess distala ande. Ljuset fdrdas ned till ett bord eller skrivbord och reflekteras tillbaka utanfor oppningen i halrummet. Den koniska formen är sa definierad, att ljuset fran sandaren fokuseras sá att ljuset inte reflekteras tillbaka in i det centrala holjet, nar hylsan inte tacker det centrala holjet. Som sadan detekterar mottagaren 454 inte ljuset — darfor är hylsan inte arrangerad over andsensom 450. Ndr hylsan forflyttas sá att hylsan tacker Oppningen vid anden pa det konformade halrum- 20 met, reflekteras ljuset fran sandaren 452 tillbaka in i det konformade halrummet och detekteras av mottagaren 454, vilket indikerar narvaron av hylsan som tacker andsensom. Delaren 456 dr valfri och anvands for att fdrhindra uppkomsten av overhorfling, varvid mottagaren 454 annars skulle detektera ljuset fran sandaren 452. Varje andsensor (418 i figur lb och 450 i figur 1d) visas som placerade pa ett forutbestamt avstand langs centralholjet 412 fran andarna pa hylsan 414, ndr hylsan 414 är vid ett dodpunktslage pa det centrala holjet 412. Detta Ors for aft medge en viss mangd pekarforflyttning innan en accelererad pekarfdrflyttning utnyttjas. Altemativt kan andsensorerna 418 och 450 placeras sa att de är invid andarna pa hylsan 414, ndr hylsan 414 är vid docipunkten, for att underlatta centrering av hylsans 414 detektering och placering langs det centrala holjet 412.

Ett plockjusteringsaggregat visas, vilket inbegriper en plockjusterare 442, en forsta fiader 444 och en andra fjader 446. Nar hylsan 414 trycks nedat, vrids hylsan 414 och det centrala holjet 412 kring vridpunkten och aktiverar plockbrytaren 440. Den mangd haft som erfordras for att aktivera plockbrytaren kan justeras genom anvand- 35 fling av plockjusteraren 442, som är i fcirbindelse med den forsta Wan 444. Den forsta fjadern 444 är vid en ande ansluten till tappen som är fast pa blocket 448, medan den andra anden är i mekanisk forbindelse med den andra fjadern 446. Den andra fjadern 446 har en forsta ande i forbindelse med den fcirsta fjadern 444, medan den andra anden är fast vid ett block. Plockjusteraren 442 är rorlig i en horisontell riktning, vilket leder till en forandring i den mangd kraft som erfordras for att utlosa plockbrytaren 440. Detta är sarskilt anvandbart nar man utfor olika atgarder med pekdonet som är baserat pa invandig sensor. Ndr en anvandare utfor flera dra- och slapp-atgarder, kan det vara onskvart att ha plockkraften satt Mgt, sá att element inte oavsiktligt slapps medan de dras. A andra sidan, nar en anvandare utfor flera atgarder av klicktyp med inga eller ringa dragatgarder, kan det vara onskvart att ha plocldcraften satt lag, sá att det är ganska enkelt att plocka foremal.

Figur 21 skildrar en isometrisk vy av pekdonet 400 med invandig sensor. Hohet 428 tacker, som visas, en del av det centrala holjet 412 och hylsan 414 samt aven plockjusteraren 442.

I en arman utforingsform utgors pekdonet av ett ihaligt ror som har en hylsa arrangerad sa att den omger en del av roret, varvid hylsan är delvis vridbar kring atminstone en del av roret och varvid hylsan är skjutbar tangs en vasentligen horisontell axel vid namnda del av röret. Pekdonet inbegriper vidare en sensor som ar arrangerad 15ngs en yta pa roret, varvid hylsan är placerad sá aft den omger sensorn, och varvid sensorn har fbrmaga att detektera forflyttning av hylsan relativt roret.

I annu en utforingsform inbegriper pekdonet ett centralt holje som har en oppning, varvid det centrala holjet har en vasentligen rorformig form och en hylsa arrangerad sá att den omger en del av det centrala holjet, dar hylsan kan samtidigt (i) vridas Ling namnda del av det centrala holjet och (ii) skjutas langs en vasentligen horisontell axel kring namnda del av det centrala holjet. Pekdonet inbegriper vidare en sensor som är arrangerad i det centrala holjet och är inriktad med oppningen, varvid hylsan är placerad sá att den omger sensorn, samt dar sensorn har fOrmaga att samtidigt detektera (iii) vridforflyttning av hylsan relativt det centrala holjet och horisontell forflyttning av hylsan relativt det centrala holjet. Dessutom inbegriper pekdonet en lcrets 30 i forbindelse med sensorn, varvid kretsen har formaga att sanda data till en dator avseende vridforflyttningen och den horisontella forflyttningen.

I en viss utforingsform kan ett lage intradas som har betecknas som "effektskrollning". Ndr hylsan är vid eller nara anden pa sin fdrdbana pa ena eller andra sidan av det centrala holjet, intrads ett effektskrollningslage, dar hylsan kan anvandas som ett 16 skrollningshjul for att snabbt slcrolla igenom ett dokument. Forflyttning av hylsan bort fran anden pa det centrala holjet leder till att effektskrollningslaget uttrads.

Figur 22a innefattar en tvarsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat 500. En tangentbordplattform 510 visas uppbara ett tangentbord 502. Vidare visas ett pekdon 5 504, som vilar pa en kant pa tangentbordplattformen 510. Bade tangentbordplattformen 510 och pekdonet 504 vilar pa ett bord, skrivbord eller liknande stodstruktur 512. Tangentbordplattformen 510 inbegriper en framre tangentbordplattformshojare 506, i ett stangt (lagsta) lage. Tangentbordplattformen 510 inbegriper vidare en bakre tangentbordplattformshOjare 508, som ocksa visas i ett stangt lage.

Figur 22b innefattar en tvarsnittsvy av ett tangentbordplattformsaggregat som har tangentbordplattformshojare i ett oppet lage. I detta exempel har en framre tangentbordplattformshojare 506 faits ut till ett oppet lage, i likhet med en bakre tangentbordplattformshOjare 508. Tangentbordplattformen 510 har i sig omplacerats till en position ovanfor bordet 512. Tangentbordet 514 är hdr ett tangentbord med lagre profil an tan- gentbordet 502 i figur 22a och behover hojas for att ge en bekvarn arbetsposition fdr anvandaren, dà det anvands med pekdonet 504.

Med hanvisning till figurerna 23a-23e visas en viss utforingsform av en tangentbordplattformshOjare 520. I figur 23a visas en isometrisk vy ovanifran av tangentbordplattformshojaren 520 i ett stangt lage. En flans 522 stacker sig fran en 20 forsta ande pa tangentbordplattformshojaren 520. I figur 23b visas en isometrisk vy ovanifran av tangentbordplattformshojaren 520 i ett tippet lage. En fOrsta ande pa tangentbordplattformshojaren 520 inbegriper en utfdlld flans 524 som skjuter ut fran den forsta anden och ett ben 526 som straeker sig fran en andra ande.

Figur 23c visar en isometrisk vy underifran av tangentbordplattformshOjaren 520. I denna vy kan flansen 522 ses liksom den stangda utfallda flansen 524. Den andra dnden inbegriper ett stangt ben 526 och ett stangt utfdllt ben 528. Figur 23d visar en isometrisk vy underifran av tangentbordplattformshojaren 520 som har en forsta ande i ett stangt lage och den andra anden med ett ben 526 i ett tippet lage. Figur 23e skildrar en isometrisk vy underifran av tangentbordplattformshojaren 520, ddr den forsta anden 30 har den utfdllda flansen 524 i ett tippet 'age och en andra ande har det utfallda benet 528 i det oppna ldget.

Med hanvisning till figurerna 24a-f visas sidovyer av tangentbordplattformen 550 i ett antal olika installningar. I figur 24a visas tangentbordplattformen 550 i ett sankt Idge. I figur 24b visas tangentbordplattformen 550 med framre tangentbordplatt- formshojare i ett stangt lage och bakre tangentbordplattformshOjare 554 i ett oppet ldge, 17 medan figur 24c visar tangentbordplattformen 550 med framre tangentbordplattformshojare i ett stangt lage och de bakre tangentbordhojama 556 i ett tippet och utfdllt lage.

I figur 24d visas tangentbordplattformen 550 med de framre tangentbord- plattformshojama 558 i ett oppet lage under flansen 552. De bakre tangentbordplatt- formshojama är i ett stangt lage. I figur 24e visas tangentbordplattformen 550 med de framre tangentbordplattformshOjarna i ett tippet lage och de bakre tangentbordplattformshojama 554 i ett oppet lage, medan figur 24f visar tangentbordplattformen 550 med framre tangentbordplattformshojare i ett oppet lage och de bakre tangentbord- hojarna 556 i ett oppet och utfallt 'age.

Savida inte annat anges kan anvandningen av ordet "vasentligen" tolkas att inbegripa ett noggrant forhallande, tillstand, arrangemang, orientering och/eller annat kannetecken, samt avvikelser darifran enligt vad som inses av en fackman inom omradet, i den utstrackningen att sadana avvikelser inte materiellt paverkar de skildrade 15 metodema och systemen.

Vissa utforingsformen kan, som beskrivits ovan, inbegripa en invandig sensor, medan andra utforingsformer kan inbegripa en invandig sensor eller en yttre sensor. Medan de ovan beskrivna utforingsformerna utnyttjar pekdonet i en orientering dar forflyttning fran vanster till hoger av hylsan leder till en motsvarande forflyttning fran vanster till hoger av pekaren pa en display och dar vridning av hylsan leder till en forflyttning uppifran och ned av pekaren pa displayen, kan altemativa orienteringar ocksa anvandas. En sadan altemativ orientering är nar vridning av hylsan leder till en motsvarande forflyttning frki vanster till hoger av pekaren pa en display och dar en forflyttning framifran och bak eller uppifran och ned av hylsan leder till en forflyttning 25 av pekaren pa displayen uppifran och ned.

I flagon utfOringsform, nar en nedatriktad kraft appliceras pa hylsan for att paverka en klickatgard, kan ett horbart klickljud avges for att ge anvandaren en horbar aterkoppling som bekraftar atgarden. Ljudet skulle kunna tillhandahallas av en piezoelektrisk anordning eller en talspole, placerad invandigt eller utanfor det centrala holjet.

Genom foreliggande redogorelse i sin helhet kan anvandningen av artiklarna "en" eller "ett" fir aft modifiera ett substantiv forstas att anvandas av bekvamlighetsskal och att inbegripa en, eller mer an en av det modifierade substantivet, savida inte annat uttryckligen anges.

Element, komponenter, moduler och/eller delar darav som beskrivs och/eller pa 35 annat vis portratteras genom figurema for att vara i forbindelse med, forknippade med 18 och/eller baserade pa nagonting annat, kan forstas att pa sa vis vara i forbindelse med, ffirknippade med och/eller baserade pa, pa ett direkt och/eller indirekt vis, savida inte armat anges hari.

Aven om metoderna och systemen har beskrivits med avseende pa en specifik 5 utforingsform av desamma, är de inte pa detta vis begransande. Sjalvklart kan manga modifieringar och variationer bli uppenbara i ljuset av lardomarna ovan. Manga ytterligare forandringar i detaljerna, materialen och arrangemanget av delar, som beskrivits och illustrerats hari, kan goras av fackmannen inom omradet.

Efter att ha beskrivit ftiredragna utforingsformer av uppfinningen är det nu 10 uppenbart for fackmannen Mom omradet att andra utforingsformer som inbegriper dessa koncept kan anvandas. Det anges darfOr aft uppfinningen inte skall vara begransad till de beskrivna utforingsformerna utan snarare endast skall begransas av uppfinningstanken och omfanget hos de bifogade patentkraven.

Claims (14)

19 PATENTKRAV 1. Pekdon (10; 110; 200; 210; 220; 400) innefattande: ett centralt holje (12; 112; 412) med en oppning (42); en hylsa (14; 114; 414) arrangerad sa att den omger en del av namnda centrala holje, dar namnda hylsa är vridbar kring namnda del av natnnda centrala holje och dar namnda hylsa är skjutbar ldngs en vasentligen horisontell axel kring namnda del av namnda centrala We; en sensor (40; 140; 430) arrangerad i namnda centrala holje och inriktad med 10 narrmda oppning, varvid ndmnda hylsa är placerad sá att den omger namnda sensor, och ddr namnda sensor har fcirmaga att detektera vridforflyttning av ndmnda hylsa relativt namnda centrala 'lobe och dar namnda sensor har formaga att detektera axiell forflyttning av natunda hylsa relativt namnda centrala holje; samt en krets i forbindelse med namnda sensor (40; 140; 430), varvid namnda krets 15 har fdrmaga att sdnda data till en dator avseende namnda fdrflyttning av ndmnda hylsa (14; 114; 414). 2. Pekdon enligt krav 1, dar namnda krets är arrangerad inom namnda centrala holje (12; 112; 412). 3. Pekdon enligt krav 1 eller 2, ddr namnda sensor (40; 140; 430) är vald fran gruppen bestaende av en lasersensor och en optisk sensor. 4. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande atminstone en andsensor (30b, 30c), dar namnda andsensor har fdrmaga att detektera forflyttning av namnda hylsa (14) bortom en ffirutbestamd position pa namnda centrala holje (12). 5. Pekdon enligt nagot av fdregaende krav, vidare innefattande ett vridaggregat, varvid namnda vridaggregat innefattar: en svangtapp (32a, 32b) arrangerad under en del av namnda centrala holje, dar en oppning i namnda centrala holje passar Over en toppsektion av namnda svangtapp, sa att narrinda centrala holje har fOrmaga att vridas kring namnda svangtapp. 6. Pekdon enligt nagot av fdregaende krav, vidare innefattande en plockbrytare (30a; 150a, 150b; 440), varvid namnda plockbrytare aktiveras genom en nedatriktad kraft som appliceras pa namnda hylsa, varvid namnda plockbrytare anvands for att utfora en klickatgard. 7. Pekdon enligt krav 6, vidare innefattande ett plockjusteringsaggregat (442- 446), varvid namnda plockjusteringsaggregat är i fOrbindelse med namnda plockbrytare (440), varvid namnda plockjusteringsaggregat inbegriper en plockjusterare (442) som kan flyttas av en anvandare for att valja en 8nskad kraft for att utlosa namnda plockbrytare. 8. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, dar namnda hylsa (114) utgors av ett ftexibelt material som valts fran gruppen bestaende av metal!, plast, gummi, tyg och papper, och dar namnda hylsa overensstammer med en form hos namnda centrala holje (112). 9. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande en hallare (24), varvid namnda hallare uppbar namnda centrala holje (12) och en bas, dar namnda hallare är vridbar kring namnda bas. 10. Pekdon enligt nagot av fOregaende krav, vidare innefattande atminstone ett 20 bojelement (152) som är forankrat vid en bas och som bar upp namnda centrala holje, dar namnda bojelement är gjort av ett deformerbart material. 11. Pekdon enligt nagot av fiiregaende krav, vidare innefattande atminstone en bladfjader som är arrangerad mellan en bas och namnda centrala holje. 12. Pekdon enligt krav 11, dar namnda atminstone en bladfjader är belagen i narheten av en ande av namnda centrala holje. 13. Pekdon enligt nagot av foregaende krav, vidare innefattande atminstone en 30 solenoid, varvid namnda atminstone en solenoid bar upp namnda centrala holje. 14. Pekdon enligt krav 13, dar var och en av namnda atminstone en solenoid innefattar en pistong, en spole som omger atminstone en del av namnda pistong, samt en pistongreturfjader. 12 CO C■1 CNI co CO

1. ,4 co ,f‘ co co 1••• au Z 38110H CU Csi C•4 .0 Cs4 VI 12 14__.s\ " --- / 1 8a FIGURE 4 ,,M1•292•11,6010/...1■■•94101.9/M69,1•Mr.MO650211112511.11.551612031•555.140.110%,/ .....-----2021G7■161Wilte•VAMOSIMMIISIAIAMMORSIMILOOSONAIWAI.9011,27■WAIRIMMUISMOT"IMPAIYartor.0.74,110.7.0517 .../..6.1.0.166116.020.6.101.1.C.M.W.ISSOMFROZ•560.7.1.Med rarale! .,„„Zeromnr...examocoarrommowdemermirowonewestawrauxecr.wrounacaomenm.worcernimu ZAIKRWMPWZIMMOVASIIMIWZAIVAIMPYSVAWARIMPWAMISIONIMPSWINIMILIMSVANOWAVY/AMINSSINVAIMPSVAMPS FIGURE 52 54 58 56 FIGURE 6 FIGURE 7 FIGURE 9 Ot gelnOld k 38(1911 Z I. 3•11n0H FIGURE 13 150a --\ 150b --\ , FIGURE 14A 150a —\ 154 152 FIGURE 14B ..4+1/k*Afx," • OVAVAIPPAIFAMPAillir' AitrAdir, MEI m isk;ff 154 FIGURE 14C FIGURE 15A 200 --\ 200 204 202a ........... FIGURE 158 V9t gen9H 3eln0H ezZZ FIGURE 16C .4. I I K II ArAprarArimpriar FIGURE 16D 220 --\ 222a 18a 16 224a 14 18b 12 222b FIGURE 17A 224b 220 -- 14 18a 12

2. • , 222a 224a FIGURE 17B csi 0 'S.A. ,....\ \ s 00. V• V4 , ,O\ \, . .s.. /&.s. CO ), 0` ', ,,\CIS ,.'. , „.0' -av, FIGURE 18A gzt 0 0 C., G81 gdnOld FIGURE 19A ce) Cs1

3. ct Ce) CD CO FIGURE 19B CO\ Cr) „ ,..-.....„,„\ ',...•„, A s -..' c., ...„,''.',\ '■ \ ..,, •, .... \,,„,:, '', , %,„.,,,\ `‘, ..-.'2.\\',...,k \ \.,\ \ \-c,\-,.. \ co) ce- 400 —\ 414 4 432 4442 ., 416 412 ;IVY 444446 436a .4oreeareemzowe4r44,2:4 434 436b 428 418 424 4 458 FIGURE 20A soz gun Old 814 ZOt79Zb z z,tZ.,,ZZM-4),2S4Z.4,V4W • ,...2;g7,77VMMX7YY0mXXX.M.C4Ivv,XX7,7,..-„,; ,47,727:7-:=07:27XiVTIX27KIIWZ IXAVOL:VAV:ZW. ASKSIESIMINVAIIEW111011.211112111PONNFAMEMISIMATSIONTMENIV tiZti 8Zt7 9 VP PZI7 e00'17 00Z 3d1191.d IMIAVONAKSMSgst..4 Agee" • --- ULFIV 7-KP' , ...Mr.x.smvpiciaro--egarmstsrasppavoser. Y. ,CV.e.W`g =.a; ./mse °EP 1714 9147 ZED' cioop FIGURE 20D 400c v 400 --\ FIGURE 21 500 -\( 502 5506 508512 FIGURE 22A 500 --\ FIGURE 22B FIGURE 23A 522 524 526 522 FIGURE 23B FIGURE 23C 520 -- \ 522 FIGURE 23D 520 - \ 522 524 528 FIGURE 23E "4 FIGURE 24A -\ 552 552 552 FIGURE 24B FIGURE 24C 554 44CC.556 552 558 FIGURE 24D 554 552 558 FIGURE 24E 550 --\ 552 558 556 FIGURE 24F