SE0950877A1 - Träspånskiva av två sammanlimmade skivor med kanaler av valvbågeform - Google Patents

Abstract

SAM MAN DRAG Uppfinningen avser tillverkningsanordning för och en träspånskiva uppbyggdav två sammanlimmade skivor (3), varje omfattande en utåtvänd (5) och eninåtvänd sida (7), urtagna spår (9) hos åtminstone en inåtvänd sida (7) bildarparallella kanaler (k) i träspånskivan (1), och en limyta (11) mellan skivorna (3) i läget mellan spåren (9). Limytan (11) mellan två närbelägna spår (9) i en skiva (3) utgör ettbasfundament (13) för en i skivan (3) mellan spåren (9) bildad stödvägg (15,15', 15"), för motverkan av intryckning av den utåtvända sidan (5) inomområdet för spårets (9) botten (17) när träspånskivan (1) utsätts förpåkänning, vari spåret (9) i sitt tvärsnitt tvärs sin längsgående riktning är bildat med en valvbågeform. (figur 1)

Description

10 15 20 25 30 Exempelvis US 4 702 870 visar en metod att framställa skiva av träfibrer innefattande håligheter.

Det är vidare önskvärt att åstadkomma en lätt träspånskiva uppvisande hög hållfasthet och som inte är tidskrävande att tillverka.

Det är även önskvärt att åstadkomma en lätt träspånskiva, vilken är uppbyggd att kunna förhindra att en skruv enkelt kan dras ut.

Det är likaså önskvärt att åstadkomma en träspånskivtillverkningsanordning, som kan tillverka en lätt träspånskiva, uppvisande hög hållfasthet, med hög produktionskapacitet under korta produktionscykler och kostnadseffektivt.

Det är vidare önskvärt att vidareutveckla kända träspånskivor för att kunna använda dessa inom möbelindustrin som kräver starka och lätta träspånskivor. Serieproduktion av möbler kräver likaså kostnadseffektiv tillverkning av träspånskivor som förädlas till möbler.

SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Detta har lösts genom träspånskivan definierad i inledningen uppvisande särdragen angivna i patentkravets 1 kännetecknande del.

På så sätt kan träspånskivan vara lätt och samtidigt stark och motstå punktlaster på träspånskivans utåtvända sida. Genom att skapa basfundament med limningsyta i kombination med valvbågeformen hos spåret skapande stödväggar med så stor bärande kapacitet som möjligt, kan mindre mängd material användas samtidigt som träspånskivan kan göras tillräckligt tunn för att kunna användas inom möbelindustrin.

Företrädesvis har valvbågeformen konstant radie. 10 15 20 25 30 Därmed fås en optimal styrka hos en lätt träspånskiva.

Alternativt är valvbågeformen spetsig.

På så sätt kan basfundamentet bildas smalare och stödväggarna tjockare kompenserande ur hållfasthetssynpunkt det smalare basfundamentet, utan att man behöver öka materialåtgången i träspånskivan, fortfarande bibehållande valvbägeformen för optimal hållfasthet.

Företrädesvis är basfundamentets bredd 3-7 mm i riktning tvärs spårens längsgående riktning beroende på radien hos bågvalvet och träspånskivans tjocklek. Lämpligen är då radien R hos bågvalvets väggyta 5-7 mm och träspånskivans tjocklek 16-22 mm.

Alernativt är spåren bildade hos de bägge inåtvända sidorna och är arrangerade vända mot varandra.

Därigenom kan träspånskivan åstadkommas lätt där basfundamenten hos respektive skiva och stödväggarna hos respektive skiva samverkar genom att basfundamenten är limmade mot varandra för stöd och valvbägeformen hos spåren hos respektive skiva ger optimal hållfasthet för uppbärande av den utåtvända sidan inom området för kanalerna.

Lämpligen är en borrning inrättad mellan två närbelägna spår i en skiva, sträckande sig från den utåtvända sidan genom limytan för förstärkning av ett fästelements grepp.

På så sätt kan limytan, som primärt verkar såsom basfundament, utnyttjas även för förstärkande av träspånskivans material en bit in i träspånskivan för fastdragning av exempelvis en skruv. Det är önskvärt att denna förstärkning för idragning av skruv är tillfredsställande eftersom ofta träspånskivor istället 10 15 20 25 30 för att limmas ihop skruvas ihop av användaren efter inköp för bildande av möbler.

Alternativt är träspänskivan en möbelkomponent.

Därmed kan en möbel åstadkommas lätt och samtidigt stark och ästad kommas vara kostnadseffektiv att tillverka.

Detta har även lösts genom träspänskivtillverkningsanordningen definierad i inledningen uppvisande särdragen angivna i patentkravets 7 kännetecknande del.

På så sätt har en kostnadseffektiv tillverkning av en lätt och stark träspänskiva ästadkommits.

Företrädesvis är de längsträckta utskotten utformade på så sätt att valvbägeformen får en konstant radie.

Lämpligen är de längsträckta utskotten utformade på så sätt att en spetsig valvbägeform bildas.

Därmed kan pressdynans utskott medverka till en optimal fördelning av belimmade träspån omkring utskotten inför formpressningen.

Alternativt innefattar vändningsorganet ett sammanlimningsorgan för applicering av lim pä limytorna hos den första och andra formpressade skivan.

Pä så sätt kan tillverkningen automatiseras med hjälp av robotar, vilket är kostnadseffektivt. 10 15 20 25 30 Företrädesvis innefattar formningsytan en perifer rambildningsyta i plan med limytorna.

Därmed har en skiva för sammanlimning med en annan skiva bildats, vilken tillsammans med den sammanlimmade skivan bildar träspånskivan, vilken kan kapas i lämplig dimension utifrån ett modulsystem där rambildningsytan efter kapning uppvisar en homogen ändkant utan spåröppningar. Möbler som tillverkas i serie har oftast vissa givna mått och modulsystemet är lämpligen anpassat till sådana seriemått där kapningen hamnar inom området för rambildningsytan.

KORTFATTAT FIGU RSAM MAN DRAG I det följande kommer uppfinningen beskrivas såsom exempel av utföringsformer med hänvisning till bifogade ritningar, på vilka schematiskt: Figur 1 visar ett tvärsnitt genom en träspånskiva enligt ett första utföringsexempel; Figur 2 visar ett tvärsnitt genom en träspånskiva enligt det första utföringsexemplet men med en annan valvbågeform; Figur 3 visar hur tunna materialdimensioner som kan åstadkommas genom valvbågeform; Figurer 4a-4b visar närmare en valvbågeform; Figurer 5a-5d visar olika skivor och pressdyna för tillverkning av träspånskivan i ett modulsystem; Figurer 6a-6e visar en ströanordning vid träspånskivtillverkningsanordning; Figur 7 visar flera ströanordningar vid en taktpress; Figurer 8a-8b visar en taktpress hos träspånskivtillverkningsanordningen; och Figurer 9a-9b visar ett vändningsorgan. 10 15 20 25 30 FÖRDRAGNA UTFÖRINGSEXEMPEL Uppfinningen kommer nu att beskrivas såsom utföringsexempei. För tydlighetens skull har detaljer utan betydelse för uppfinningen utelämnats på ritningen.

Figur 1 visar ett tvärsnitt genom en träspånskiva 1 enligt ett första utföringsexempei. Träspånskivan 1 är uppbyggd av två sammanlimmade skivor 3. Varje skiva 3 innefattar en utåtvänd sida 5 och en inåtvänd sida 7.

De inåtvända sidorna 7 hos respektive skiva 3 är vända mot varandra.

Varje skiva 3 uppvisar hos den inåtvända sidan 7 urtagna spår 9. Spåren 9 bildar parallella kanaler k i träspånskivan 1. Mellan spåren 9 inom området för sammanlimningen av skivorna 3 finns en limyta 11, det vill säga mellan skivorna 3 i läget mellan spåren 9.

Träspånskivans 1 limyta 11 mellan två närbelägna spår 9 hos en skiva 3 utgör basfundament 13 för en stödvägg 15. Stödväggen 15 bildas av belimmade träspån belägna mellan spåren 9. Varje skiva 3 uppvisar således ett flertal stödväggar 15, 15', 15” etc. som uppbär respektive utåtvända sida 5. I figur 1 är basfundamenten 13 för respektive stödvägg 15 hos de motstående skivorna 3 sammanlimmade och vilar mot varandra i träspånskivan 1. Stödväggarna 15 mellan spåren 9 motverkar intryckning av den utåtvända sidan 5 inom området för spårets 9 botten 17 när träspånskivan 1 utsätts för påkänning. Det kan vara påkänning i formen av såväl böjning som punktbelastning. Genom att spåret 9 i sitt tvärsnitt tvärs sin längsgående riktning i skivan 3 är bildat med en valvbågeform uppnås en optimal bärförmåga och styrka hos stödväggen 15 samverkande med bredvidliggande stödväggar 15', 15". I figur 1 visas en borrning 19 inrättad mellan två närbelägna spår 9 i en skiva 3. Borrningen 19 sträcker sig från den utåtvända sidan 5 genom limytan 11 in iden andra skivan 3. När ett fästelement, såsom en skruv 21, skruvas i träspånskivan 1 får skruvens 21 gängor bra fäste iden härdade limytan 11 innefattande härdat lim. Därmed 10 15 20 25 30 förstärks skruvens 21 grepp i träspånskivan 1, vilket är viktigt vid möbler tillverkade av träspånskivor 1. I figur 1 är Iimytan 11' inom området för borrningen 19 bredare än övriga Iimytor 11 där inte något fästelement behöver finnas för uppbyggande av en möbel (inte visad).

Figur 2 visar ett tvärsnitt genom en träspånskiva 1 enligt det första utföringsexemplet, men med en annan valvbågeform än den i figur 1 visade.

Valvbågeformen i figur 2 har även denna en krökning, sett i tvärsnitt tvärs spårets 9 längsgående riktning, men en krökning med en radie som avtarju längre bort från basfundamentet 13 vi kommer, det vill säga, vid bågvalvets ”tak” (eller botten 17) är radien som störst. Det är emellertid viktigt att ”taket” inte blir utan krökning. På så sätt kan materialåtgången minskas hos träspånskivan 1, dock bibehållande god hållfasthet hos tunna träspånskivor 1 för möbler. Den i figur 1 visade bågvalvsformen har en krökning med en radie R som är konstant.

I figur 3 visas närmare de den utåtvända sidan 5 uppbärande krafternas f riktning i stödväggarna 15, 15' omkring ett spår 9. De bägge stödväggarna 15, 15' bildade med valvbågeformen har en spårväggyta 23, som har en krökning av radien R med 7 mm. Skivans 3 tjocklek t är 9 mm, vilket ger en träspånskiva 1 med total tjocklek T av 18 mm, vilket är en vanlig tjocklek för serieproducerade möbler, såsom skåp och bänkar. Måttet mellan skivans 3 utåtvända sida 5 och ”taket” (bottnen 17) kan således vara så tunt som 2 mm, samtidigt som träspånskivan 1 kan uppvisa god hållfasthet och kan vara av låg vikt. Detta visas vid S i figur 3.

Avståndet A mellan två spår 9 eller bredden på basfundamentet 13/limytan 11 är här 4 mm. C/C-måttet är således 18 mm för träspånskivan 1 visad i figur 3. En kraft F som verkar på den utåtvända sidan 5 motverkas av de mothållande krafterna f skapade av bågvalvformen. 10 15 20 25 30 Träspånen (inte visade) som uppbygger träspånskivan 1 har en spånstorlek, som är mindre än ungefär 2-3 mm. Ungefär hälften av träspånen i träspånskivan har en spånstorlek som är mindre än 1 mm, vilket är fördelaktigt för uppbyggande av spåren 9 med valvbågeform. Spårväggytan 23 med valvbågeform drar fördel av att vara så fin som möjligt för undvikande av skarpa avbrott i valvbågeytan. Sådana avbrott skulle kunna påverka hållfastheten och bärkapaciteten hos träspånskivan 1. Den mindre spånstorleken under 1 mm medger även att det, vid tillverkningsförfarandet med formpressning, blir lättare att komprimera träspånen i sin helhet. Det vill säga, det finare materialet hos träspånskivan 1 ger samtidigt en fin yta hos valvbågeformen och ger enklare formpressning för tillverkning. Största delen träspån av de övriga träspånen, än de under 1 mm, är träspån som är mellan 1-2 mm.

I figur 4a visas iförstoring snittet av träspånskivan 1 ifigur 2. Radien R närmast basfundamentet 13/limytan 11 uppbärande respektive utåtvända sida 5 är här 5 mm. Hos denna träspånskiva 1 har även yttre skikt 25 innefattande träspån 27 med längsgående utbredning (2-5 mm) åstadkommits. Dessa längre träspån 27 har en orientering med sin längsgående fiberriktning huvudsakligen tvärs spårens 9 längsgående riktning. På så sätt förstärks träspånskivan 1 ytterligare mot böjning.

I figur 4b visas närmare de den utåtvända sidan 5 uppbärande krafternasf riktning i stödväggarna 15 omkring ett spår 9 visat i figur 2. En kraft F som verkar på den utåtvända sidan 5 inom området för spåret 9, motverkas av de mothållande krafterna f skapade av bågvalvformen.

Figurer 5a-5b visar en skiva 3 för tillverkning av träspånskivan 1 i ett modulsystem. Figur 5a visar i tvärsnitt en skiva 3 tillverkad med spår 9 med valvbågeform som är spetsig. Skivan 3 tillverkas i taktpress. Skivan formpressas med sina spår 9 parallella med varandra. Skivan 3 avdelas i figur 5b med ett mellanliggande område 29 utan spår, ett så kallat område för 10 15 20 25 30 bildande av rambildningsyta 31. Efter formning och sammanlimning med motsvarande spegelvänd skiva bildande träspånskivan 1, kapas denna inom området för rambildningsytan 31 efter en kapningslinje (streckad linje).

Sammanlimningen av skivorna 3 sker på så sätt att lim appliceras på den ena skivans limytor 11 mellan spåren 9 och på skivans rambildningsyta 31, varvid efterföljande inpassning och sammanfogning sker av skivorna 3 mot varandra med spåren 9 vända mot varandra. I figur 5c visas ett pressverktyg 33 med en pressdyna utformad att bilda en rambildningsyta 31 vid tre sidor.

En därigenom tillverkad träspånskiva 1 kan användas vid möbler där ändytan är gömd. Figur 5d visar en formad skiva 3 med en rambildningsyta 31 runt Om.

Figurerna 6a-6e visar en ströanordning 35 vid en träspånskivtillverkning- anordning 37. En utmatare 39 och en nedre pressdyna 41 (eller så kallad strödyna) rör sig relativt varandra på så sätt att utmataren 39 utmatar belimmade träspån 43 på den nedre pressdynan 41. Den nedre pressdynan 41 rör sig iförhållande till utmataren 39 (se figur 6b) och en spånmatta 45 bildas på den nedre pressdynan 41. Därefter positioneras en strömall 47 (spånfördelare), försedd med slitsar 49, ovanför spånmattan 45. Utmataren 39 förflyttas nu över strömallen 47 och utmatar belimmade träspån på denna, vari träspånen fördelas genom slitsarna 49 och faller ner på spånmattan 45 bildande strängar 51, vilket visas i figurerna 6c och 6e. En spånmatta 45 med varierande tjocklek har skapats med strängar 51, vilken spånmatta nu är färdig för formpressning. Spånmattan 45 applicerad på den nedre pressdynan 41 definieras såsom en insättning med hänvisningsbeteckning x.

Ett flertal insättningar x', x", x'”...x“ färdigställs på nämnda vis med hjälp av ett flertal ströanordningar 35 eller ströstationer och insätts samtidigt i fack 53 hos ett formpressningsorgan 55 innefattat i träspånskivtillverknings- anordningen 37. Detta sparar tid och produktionen blir kostnadseffektiv. Se den schematiska återgivningen i figur 7. Formpressningsorganet 55 är en så kallad taktpress (se figur 8a). I figur 8a visas taktpressen, vari ett flertal insättningar x', x", x'”...x" har placerats i taktpressens fack 53. Varje fack 53 10 15 20 25 30 10 innefattar även en övre pressdyna 57. Värme skapas medelst värmeorgan (inte visat) och taktpressen driver ett övre pressverktyg 59 som påverkar de övre pressdynorna 57 i rörelse mot de nedre pressdynorna 41 innefattande respektive spånmatta 45. Den övre pressdynan 57 innefattar en formningsyta 61 omfattande långsträcka parallella utskott 63 med plana ytor 65 däremellan för formning av limytor 11 (se figur 9b) hos skivorna 3 för sammanfogning.

Varje utskott 63 är i sitt tvärsnitt tvärs sin längsgående riktning utformat med en kurvatur för formning av spår 9 i skivan 3 med valvbågeform.

Spånmattorna 45 sammanpressas under värme och skivorna 3 formas och påbörjar en härdningsprocess. Formningsytan 61 innefattar även en perifer rambildningsyta 31 i plan med limytorna 11 vilket visas tydligare i figur 5c.

Skivorna 3 matas ut från formpressningsorganet 55 efter formningen av skivorna 3 och svalnar till en del. Träspånen (inte visade) hos skivorna 3 har en spänstorlek som är mindre än cirka 2-3 mm. Ungefär hälften av träspånen i träspånskivan har en spånstorlek som är mindre än 1 mm, vilket är fördelaktigt för uppbyggande av spåren med valvbågeform. Väggen 23 med valvbågeform drar fördel av att vara så fin som möjligt för undvikande av skarpa avbrott i valvbågeytan. Sådana avbrott skulle kunna påverka hållfastheten och bärkapaciteten hos träspånskivan 1. Den mindre spånstorleken under 1 mm medger även att det under formpressningen blir lättare att komprimera träspånen i sin helhet. Det vill säga det finare materialet hos skivan 3 ger samtidigt en fin yta hos valvbågeformen och ger enklare formpressning för tillverkning. Största delen träspån av de övriga träspånen, än de under 1 mm, är träspån som är mellan 1-2 mm.

Figurer 9a-9b visar ett vändningsorgan 67 i formen av en robot 69. Roboten 69 innefattar en robotarm 71, som vänder de färdigpressade skivorna 3 mot varandra efter applicering av lim på skivornas limytor 11 och lägger den ena skivan 3 med sin inåtvända sida 7 nedåt mot den motstående skivan 3 bildande träspånskivan 1, vilken visas i figur 9b. Före vändningen utmatas skivorna 3 från taktpressen. En utmatningsanordning (inte visad) för 10 11 utmatning av respektive formpressade skiva innefattar utskjutare (inte visad) som utskjuter respektive skiva 3. Vändningsorganet 67 innefattar ett sammanlimningsorgan 66 för applicering av lim på Iimytorna 11 hos den första och andra formpressade skivan 3.Den färdiga lätta och starka träspänskivan 1 i figur 9b uppvisar en vikt pä ungefär 400 kg/kubikmeter.

Den föreliggande uppfinningen skall inte ses begränsad av de beskrivna utföringsexemplen, utan variationer och kombinationer av de visade exemplen eller andra exempel inom ramen för de bifogade kraven kan finnas. Olika limtyper kan användas, säsom PVAC, UF, fenol, smältlim eller snickerilim.

Claims (11)

10 15 20 25 30 KRAV 12 .

Träspånskiva uppbyggd av två sammanlimmade skivor (3), varje omfattande en utåtvänd (5) och en inåtvänd sida (7), urtagna spår (9) hos åtminstone en inåtvänd sida (7) bildar parallella kanaler (k) i träspånskivan (1), och en limyta (11) mellan skivorna (3) i läget mellan spåren (9), kännetecknad av att limytan (11) mellan två närbelägna spår (9) i en skiva (3) utgör ett basfundament (13) för en i skivan (3) mellan spåren (9) bildad stödvägg (15, 15', 15"), för motverkan av intryckning av den utåtvända sidan (5) inom området för spårets (9) botten (17) när träspånskivan (1) utsätts för påkänning, vari spåret (9) i sitt tvärsnitt tvärs sin längsgående riktning är bildat med en valvbågeform.

Träspånskiva enligt krav 2, vari valvbågeformen har konstant radie (R)- Träspånskiva enligt krav 2, vari valvbågeformen är spetsig.

Träspånskiva enligt något av krav 1 till 3, vari spåren (9) är bildade hos de bägge inåtvända sidorna (7) och är arrangerade vända mot varandra.

Träspånskiva enligt något av föregående krav, vari en borrning (19) är inrättad mellan två närbelägna spår (9) i en skiva (3), sträckande sig från den utåtvända sidan (5) genom limytan (1 1)för förstärkning av ett fästelements (21) grepp.

Träspånskiva enligt något av föregående krav, vari träspånskivan (1) är en möbelkomponent. 10 15 20 25 30 13

7. Träspånskivtillverkningsanordning innefattande -ett formningspressorgan (55) inrättat för vertikal rörelse omfattande ett flertal över varandra inrättade fack (53), ett flertal övre (57) och nedre (41) pressdynor insättbara i facken (53), -en ströstation (35) innefattande en träspånutmatningsanordning (39) för utmatning av belimmade träspån uppbyggande en spånmatta (45) med varierande tjocklek på respektive nedre pressdyna (41) medelst en tillhörande spånfördelare (47) före insättning ifacken (53), -utmatningsanordning för utmatning av respektive formpressade skiva (3), kännetecknad av att -den övre pressdynan (57) innefattar en formningsyta (61) omfattande långsträcka parallella utskott (63) med plana ytor (65) däremellan för formning av limytor (11) hos skivan (3), vilka utskott (63) vart och ett i sitt tvärsnitt tvärs sin längsgående riktning är utformade med en kurvatur för formning av spår (9) i skivan (3) med valvbågeform, vari -utmatningsanordningen innefattar ett vändningsorgan (67) för vändning och sammanlimning av den formpressade skivan (3) mot en andra skiva.

8. Träspånskivtillverkningsanordning enligt krav 7, vari de långsträckta utskotten (63) är utformade på så sätt att valvbågeformen får en konstant radie (R).

9. Träspånskivtillverkningsanordning enligt krav 7, vari de långsträckta utskotten (63) är utformade på så sätt att en spetsig valvbågeform bildas.

10.Träspånskivtillverkningsanordning enligt något av krav 7 till 9, vari vändningsorganet (67) innefattar ett sammanlimningsorgan (66) för applicering av lim på limytorna (11) hos den första och andra formpressade skivan. 14

11.Träspånskivtillverkningsanordning enligt något av krav 7 till 10, vari formningsytan (61) innefattar en perifer rambildningsyta (31) i plan med Iimytorna (11).