SE541667C2 - Fästanordning med två fästelement och två hylsmuttrar för rörformigt element - Google Patents

Abstract

Föreliggande uppfinning avser ett fästelement (2) för montering på rörformigt element (R) innefattande en övre monteringsplåt (20) vilken i sin yttre ände innefattar en relativt monteringsplåten (20) tvärgående, uppåtriktad montagefläns (24) vilken innefattar en utskuren geometri (25), en nedre plåt (22), ett distanselement (21) vilket sammanbinder den övre monteringsplåten (20) med den nedre plåten (22) i dess inre ändar och där distanselementet (21) innefattar fästanordningar (210) anordnade på ömse sidor om en anliggningssektion (302) för det rörformiga elementet (R), varvid nämnda distanselement (21) innefattar ett vågformigt geometriutslag (3, 4) vilket bildar nämnda anliggningssektion (302) och nämnda fästanordningar (210). Uppfinningen avser även en galvaniserad hylsmutter (8, 8’) innefattande en skalle (80, 80’) samt en från skallen (80, 80’) sig utsträckande hylsa (81, 81') varvid ett distalt beläget parti (85, 85’) av nämnda hylsa (81, 81’) har en första inre diameter (d) som är mindre än en andra inre diameter (D) hos ett resterande hylsparti (83, 83’) och där det distalt belägna partiet (85, 85’) innefattar invändiga gängor (86, 86’). Uppfinningen avser också en fästanordning (F) för montering på rörformigt element (R) varvid fästanordningen innefattar två fästelement (2) samt två hylsmuttrar (8, 8’).

Description

FÄSTANORDNING MED TVÅ FÄSTELEMENT OCH TVÅ HYLSMUTTRAR FÖR RÖRFORMIGT ELEMENT TEKNISKT OMRÅDE Föreliggande uppfinning avser en fästanordning för montering på rörformigt element.

BAKGRUND När telekomutrustning såsom radioboxar och antenner idag ska monteras så monteras dessa strukturer ofta på master, pelare etc. Telekomutrustningen monteras ofta på ett bärande rör som sedan anordnas på masten eller liknande. En lösning som används idag, för att fästa utrustning vid rör, är exempelvis sökandes fästanordning med gemenskapsformgivningsregistrering nr 002439273-0001. När denna anordning används medföljer ett flertal skruvar med olika längd då skruvlängden anpassas efter det bärande rörets diameter för att inte skruven ska sticka ut och vara i vägen för den utrustning som ska hakas fast på fästanordningen. Det är bökigt när fästanordningen ska fästas vid röret, att hålla själva fästanordningen vid rätt läge samtidigt som både mutter och skruv ska hållas och skruvas fast och det är lätt att tappa en liten mutter. Det är även brukligt att anpassa storleken på fästanordningen efter vilken diameter det aktuella bärarröret har.

KORT BESKRIVNING AV UPPFINNINGEN Det är ett ändamål med föreliggande uppfinning att tillhandahålla en fästanordning som övervinner eller åtminstone minimerar nackdelarna med de ovan beskrivna problemen. Detta kan uppnås genom en fästanordning enligt uppfinningen.

Tack vare uppfinningen erbjuds en fästanordning som kan användas till bärarrör med en stor variation på rördiametern samt att det är enkelt att fixera fästanordningen vid det rörformiga elementet och att utskjutande skruvar undviks. Fästanordningen är särskilt fördelaktig vid montering på runda bärarrör men medför även fördelar vid montering på bärarrör med kantig tvärsnittsform.

Enligt en aspekt för uppfinningen så innefattar fästanordningen två fästelement för montering på rörformigt element. Vardera fästelement innefattar en övre montering splåt, vilken i sin yttre ände innefattar en relativt monteringsplåten tvärgående, uppåtriktad montagefläns vilken innefattar en utskuren geometri, en nedre plåt, ett distanselement vilket sammanbinder den övre monteringsplåten med den nedre plåten i dess inre ändar och där distanselementet innefattar ovala genomgående hål anordnade på ömse sidor om en anliggningssektion för det rörformiga elementet. Vidare innefattar fästanordningen två galvaniserade hylsmuttrar där vardera hylsmutter innefattar en skalle samt en från skallen sig utsträckande hylsa varvid att ett distalt beläget parti av nämnda hylsa har en första inre diameter som är mindre än en andra inre diameter hos ett resterande hylsparti och där det distalt belägna partiet innefattar invändiga gängor. Vidare innefattar hylsan två utvändiga motstående fasade plan vilka utsträcker sig från hylsans inre ände längs hela eller väsentligen hela hylsan, varvid de fasade planen på vardera hylsmutter är anordnade att passa mot sidorna av det ovala genomgående hålet och tack vare de fasade planen rotationslåses hylsmuttern i fästelementets fästanordning vilket i sin tur leder till att montörens arbete underlättas.

Vidare är fästelementen anordnade att anordnas spegelvänt på ömse sidor om det rörformiga elementet samt fixeras däromkring medelst nämnda hylsmuttrar anordnade i ett fästelements ovala genomgående hål samt därtill hörande skruvar anordnade i motstående fästelements ovala genomgående hål.

Enligt ännu en aspekt för uppfinningen så tillverkas fästelementet företrädesvis genom en formpressningsprocess vilket ger fördelar vid tillverkningen såsom att det är enkelt, går snabbt samt är kostnadseffektivt. Tillverkning genom som innefattar bockning är även tänkbart och även gjutning eller andra formningsoperationer som är kända för en fackman på området.

Enligt ännu en aspekt för uppfinningen så innefattar den galvaniserade hylsmutterns skalle ett genomgående hål med en diameter som åtminstone är lika stor som hylsans andra inre diameter och som är förbundet med hylsans inre varvid hylsmuttern innefattar ett axiellt skruvhål som utsträcker sig genom hylsmuttern vilket ger fördelen att när fästanordningen ska fixeras runt ett rörformigt element med liten diameter kan skruven löpa igenom hela hylsmuttern och ut genom skallen så att samma längd på skruven kan användas till en rad olika diametrar på det rörformiga elementet.

Enligt ytterligare en aspekt för uppfinningen så är de inre gängoma inte galvaniserade men då hylsmutterns distalt belägna parti utgör max 50 % av hylsans längd säkerställs att det alltid är en skruv anordnad i de inre gängorna vilket skyddar mot exempelvis korrosion.

Enligt en annan aspekt för uppfinningen så har hylsmutterns skalle formen av en stympad kon vars bredaste del är belägen distalt från hylsdelen vilket leder till att hylsmuttern självlåser i fästelementets fästanordning och detta gör det enklare för montören att fixera fästanordningen kring det rörformiga elementet.

KORT FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas mer i detalj med hänvisning till bifogade figurer, i vilka: Fig. 1 visar en fästanordning enligt uppfinningen i en perspektivvy, Fig. 2 visar en fästanordning enligt uppfinningen sedd ovanifrån, Fig. 3 visar en hylsmutter enligt uppfinningen sedd i perspektivvy, Fig. 4 visar en genomskärning av hylsmuttern i figur 3, Fig. 5 visar en alternativ hylsmutter enligt uppfinningen i en perspektivvy, Fig. 6 visar en genomskärning av hylsmuttern i figur 5, Fig. 7 visar en genomskärning av en fästanordning enligt uppfinningen sedd snett ifrån sidan, Fig. 8 visar en perspektivvy över en fästanordning enligt uppfinningen anordnad på ett bärarrör, och Fig. 9 visar en perspektivvy över en fästanordning enligt uppfinningen anordnad på ett bärarrör.

DETALJERAD FIGURBESKRIVNING Följande detaljerade beskrivning och exemplen som finns däri, har till syfte att endast beskriva och illustrera viss utformning av uppfinningen och är inte avsedd att begränsa omfattningen av uppfinningen på något sätt. Riktningsangivelser avser uppfinningen monterad på ett vertikalt rörformigt element.

Figur 1 visar en fästanordning F enligt uppfinningen i ett föredraget utförande.

Fästanordningen F ses i en perspektivvy och innefattar två fästelement 2, två skruvar 9 samt två hylsmuttrar 8. Fästanordningen F är främst tänkt att nyttjas vid montering av telekomutrustning vid/på rörformiga element men det utesluter inte att den även kan användas inom andra områden såsom vid reklamskyltning etc. Fästanordningens fästelement 2 är spegelvänt anordnade på motstående sida av ett rör, en stolpe eller liknande för att spännas fast där runt, se figur 8 och 9, så att utrustning sedan kan hakas fast på fästanordningen F.

Fästelementet 2 utgörs företrädesvis av bockad plåt och innefattar en övre montering splåt 20, en nedre plåt 22 och ett distanselement 21. Distanselementet 21 sammanbinder den övre monteringsplåten 20 med den nedre plåten 22 i dess inre ändar. Fästelementet 2 innefattar vidare en utsida 5 som vetter bort från röret som fästanordningen F ska fästas vid, samt en insida 6 som vetter inåt mot röret R som fästanordningen F ska fästas vid. Fästelementet 2 har en längd L i intervallet 100 - 500 mm, företrädesvis i intervallet 150 - 350 mm och mer föredraget i intervallet 200 - 300 mm. Vidare har fästelementet 2 en höjd H i intervallet 50 - 500 mm, företrädesvis i intervallet 80 - 350 mm och mer föredraget i intervallet 100 - 200.

Distanselementet 21 innefattar ett vågformigt geometriutslag 3, 4 där det vågformiga geometriutslaget 3, 4 bildar en anliggning ssektion 302 för det rörformiga element R som fästanordningen F ska fixeras vid samt fästanordningar 210 anordnade på ömse sidor om anliggning s sektionen 302. Geometriutslaget 3, 4 innefattar tre våglängder och böljar och slutar med en vågtopp 4 i dess ytterkanter, där vågtopparna 4 är riktade in mot det rörformiga elementet R fästanordningen ska fästas vid. Därmed innefattar geometriutslaget också tre vågdalar 3 mellan de nämnda vågtopparna 4, där den centralt belägna vågdalen 3 bildar nämnda anliggningssektion 302 vilken utsträcker sig mellan den övre monteringsplåten 20 och den nedre plåten 22. Anliggningssektionen 302 innefattar två motstående väggpartier 30, 30’ vilka har en vinkel V sig emellan. Vinkeln V ligger i intervallet 20 - 200 grader, företrädesvis i intervallet 40 - 180 grader och mer föredraget i intervallet 60 - 150 grader, se figur 2. Vågdalarna 3 är riktade bort från röret R som fästanordningen F ska fästas vid.

De båda sidoanordnade vågdalarna 300 som är på ömse sidor om den centralt belägna vågdalen 3 skiljer sig något i utseendet då de innefattar ett plant parti 301, vilket plant parti utgör botten hos de sidoanordnade vågdalarna 301 och som utsträcker sig lodrätt längs hela vågdalen. Fästanordningarna 210 är anordnade i det plana partiet 301 och utgörs företrädesvis av ovala, genomgående hål, se figur 7, 8 och 9. Fästanordningarna 210 är anordnade att samverka med en skruv 9 och en hylsmutter 8 enligt uppfinningen vilket kommer beskrivas mer i detalj längre fram. De genomgående hålen 210 är något ovala till formen för att matcha mot en hylsmutter 8 som beskrivs i anslutning till figur 3 och 4. De sidoanordnade vågdalarna 300 innefattar även de två motstående väggpartier 31, 31’.

Den övre monteringsplåten 20 och den nedre plåten 22 innefattar även förstyvningspartier 200, 220 vilka sammanbinder närliggande väggpartier 30, 31'; 30’, 31 hos det vågformiga geometriutslaget 3, 4. Förstyvningspartierna 200, 220 ingriper mot utsidan 5 hos det vågformiga geometriutslaget 3, 4. Företrädesvis är förstyvningspartierna 200, 220 anordnade så att de sammanbinder övre monteringsplåten 20 respektive nedre plåten 22 med övre respektive nedre sidokanter hos det vågformiga geometriutslaget 3, 4 så att den övre monteringsplåten 20 och den nedre plåten 22 löper i ett svep tillsammans med förstyvningspartierna och geometriutslaget.

Mellan de genomgående hålen 210 i de sidoanordnade vågdalarna 300 och en skärningspunkt för de två motstående väggpartierna 30, 30’ hos den centralt belägna vågdalen 3, se figur 2, finns ett avstånd Z. Fackmannen förstår att detta avstånd får anpassas till diametern på det rörformiga elementet R som fästelementet 2 skall monteras vid så att skruven 9 och hylsmuttern 8 kan passera utvändigt det rörformiga elementet R vid montering. Avståndet Z är företrädesvis åtminstone lika långt som summan av radien för det största rörformiga element R som fästanordningen är tänkt att fixeras vid och radien hos hylsmuttern 8. Helst är avståndet Z något större så att en viss frigång mellan det rörformiga elementet R och skruven 9 och hylsmuttern 8 garanteras. Vid en rördiameter på 150 mm kan det vara lämpligt med ett avstånd mellan de genomgående hålen på 200 mm, dvs. avståndet Z är i det fallet 100 mm. Vid en rördiameter på 115 mm kan det vara lämpligt med ett avstånd mellan de genomgående hålen på omkring 130 mm, dvs. avståndet Z är i det fallet 65 mm. Fördelen med att hålla nere avståndet mellan skruvarna består främst i att man önskar begränsa eventuell deformation vid applicering av förspänningskraft.

Fästelementets 2 övre montering splåt 20 utsträcker sig utåt samt något sluttande uppåt från distanselementet 21. 1 ytteränden av den övre monteringsplåten 20 utsträcker sig uppåt i lodrät led en övre montagefläns 24 vid vilken montagefläns 24 utrustningen anordnas. I det beskrivna exemplet är montageflänsen 24 anordnad med en utskuren geometri 25 bestående av två urgröpningar med en mellanliggande, uppåt i lodrät led, utskjutande del, vilken geometri 25 är anpassad efter en viss utrustning som ska hakas fast därpå. Fackmannen inser att utformningen av montageflänsen 24 samt montageflänsens geometri 25 anpassas efter aktuell utrustning som ska hakas fast därpå.

Fästelementet 2 nedre plåt 22 utsträcker sig spegelvänt mot den övre monteringsplåten 20 alltså utåt samt något sluttande nedåt från distanselementet 21. Även den nedre plåten 22 innefattar i sin yttre ände en relativt den nedre plåten tvärgående nedre montagefläns 23 som företrädesvis utsträcker sig nedåt i lodrät led. I detta exempel innefattar den nedre montageflänsen 23 två något ovala genomgående hål 26, syns i figur 8 och 9, vilka hål är till för att skruva fast utrustningen vid fästelementet.

Fackmannen inser att även den nedre montageflänsen 23 kan varieras i utformningen för att anpassas efter aktuell utrustning som ska fixeras därvid. Den övre monteringsplåten 20 och den nedre plåten 22 bidrar till att fästelementet 2 blir kraftigare och tål mer.

För att på ett enkelt vis fixera fästelementen 2 vid varandra och runt ett rörformigt element R, så innefattar uppfinningen även en hylsmutter 8, se figur 3 och 4, företrädesvis en galvaniserad hylsmutter. Idag när olika fästanordningar används skickas ett flertal skruvar med, med olika längd, så att montören får välja lämplig längd på skruven beroende på rörets diameter. Tack vare uppfinningen kan en skruvlängd skickas med som klarar av en stor variation på rörets R diameter.

I figur 3 ses en första hylsmutter 8 enligt uppfinningen, vilken mutter innefattar en skalle 80 samt en från skallen sig utsträckande hylsa 81. 1 figur 4 ses en genomskärning av hylsmuttern 8 i figur 3. Ett distalt beläget parti 85 hos hylsan 81 har en första inre diameter d som är mindre än en andra inre diameter D hos det resterande hylspartiet 83, se figur 4. Det distalt belägna partiet 85 innefattar invändiga gängor 86. Vidare så innefattar skallen 80 ett genomgående hål 800 vilket hål har en diameter som åtminstone är lika stor som hylsans andra inre diameter D. Det genomgående hålet 800 är förbundet med hylsans inre varvid hylsmuttern 8 innefattar ett axiellt skruvhål som utsträcker sig genom hela hylsmuttern 8. Det distalt belägna partiet 85 utgör max 50 % av hylsans längd a, mer föredraget max 30 % av hylsans längd a. I figur 3 ses hur skallen 8 är helt rund vilket är fördelaktigt ur ett tillverknings- samt kostnadsperspektiv men fackmannen inser att skallen 80 även kan ha andra utformningar, exempelvis sexkantig. Hylsan 81 innefattar vidare två utvändiga motstående fasade plan 82 som utsträcker sig från hylsans inre ände längs hela hylsan 81. Med inre ska förstås att det är den ände som är riktad in mot det rörformiga elementet R. De fasade planen 82 är anordnade att passa mot de längre sidorna hos de något ovala genomgående hålen 210 i fästelementen 2 på så vis att när en skruv 9 skruvas i hylsmuttern 8 så kan inte hylsmuttern 8 roteras. Hylsmuttern 8 är alltså rotationslåst tack vare de fasade planen 82. På detta sätt blir det enklare att anordna fästanordningen F runt ett rör R då montören inte behöver passa skruven mot en mutter vilket kan vara bökigt, har man bara fått skruven i hylsmuttern 8 enligt uppfinningen räcker det att montören skruvar till skruven 9 och denne behöver inte hålla emot en mutter eller liknande. Fackmannen inser att de fasade planen 82 inte behöver utsträcka sig längs hela hylsan 81 ända fram till skallen 80 även om det är att föredra eftersom skallen 80 då ligger an mot fästelementet 2 och det fås en gynnsam fördelning av förspänningskraften runt hålet 210.

Hylsmuttern 8 har en längd 1 i intervallet 20 - 100 mm, företrädesvis i intervallet 30 -80 mm och mer föredraget i intervallet 40 - 60 mm. Skruven 9 har en längd X i intervallet 50 - 200 mm, företrädesvis i intervallet 70 - 150 mm och mer föredraget i intervallet 80 - 100 mm. I de exempel som visas i figurerna har hylsmuttern 8 en längd 1 på 45 mm och skruven 9 har en längd X på 90 mm. Med dessa längder kan fästanordningen F enligt uppfinningen användas på bärarrör R som har en diameter i spännet 60 - 114 mm. Fackmannen inser att dimensioner och storlekar inte är låsta till det ovan nämna utan anpassas utefter vilka rördimensioner fästanordningen F ska användas på.

I figur 5 visas en alternativ hylsmutter 8’ enligt uppfinningen, även den alternativa hylsmuttern 8’ innefattar en skalle 80’ samt en från skallen sig utsträckande hylsa 81'. I figur 6 ses en genomskärning av hylsmuttern 8’ som visas i figur 5. Även den alternativa hylsmuttern 8’ innefattar ett distalt beläget parti 85’, vilket parti 85’ har en första inre diameter d som är mindre än en andra inre diameter D hos ett resterande hylsparti 83’. Det distalt belägna partiet 85’ innefattar invändiga gängor 86’. Den alternativa hylsmuttern 8’ innefattar en skalle 80’ som har formen av en stympad kon vars bredaste del är belägen distalt från hylsan 81' . En fördel med den koniska skallen 80’ är att när en skruv 9 skruvas i den alternativa hylsmuttern 8’ kilas den koniska skallen 80’ fast i det genomgående hålet 210 i fästelementet 2 och självlåser däri. Så både hylsmuttern 8 och den alternativa hylsmuttern 8’ beskrivna ovan självlåser vid montering av fästanordningen F utan att montören behöver nyttja en hand till att hålla fast den vilket underlättar vid montering.

Fördelen med detta är att en kortare skruv 9 kan användas då gängoma 86 kommer närmare det motstående fästelementet 2 eftersom hylsmuttern 8 utsträcker sig mot det motstående fästelementet 2 i området mellan de båda fästelementen 2, se figur 8 och 9. Hylsmuttern 8 fungerar alltså som en förlängd mutter. Hylsmuttern 8 tillverkas företrädesvis i galvaniserat stål och vid galvaniseringen sätts gängoma 86 igen så dessa på konventionellt vis måste gängas upp innan användning. Traditionellt måste alltså gängoma gängas upp och riskerar då att angripas av korrosion vid användningen men tack vare att hylsmuttern 8 enligt uppfinningen bara innefattar gängor 86 i den inre delen 85 säkerställs att det alltid är en skruv anordnad i den gängade delen.

Fästanordningen F enligt uppfinningen innefattar alltså två fästelement 2, två hylsmuttrar 8 samt två skruvar 9. Vid montering av fästanordningen F på ett rörformigt element R är fästelementen 2 anordnade att anordnas spegelvänt på ömse sidor om det rörformiga elementet R samt fixeras däromkring medelst hylsmuttrarna 8 samt skruvarna 9. De två fästelementen 2 placeras spegelvänt på ömse sidor om det rörformiga elementet R så att den centralt belägna vågdalen 3 ligger an mot det rörformiga elementet R och utgör fästelementets anliggnings sektion 302 mot röret R. Röret ligger an mot de två motstående väggpartierna 30, 30’ hos anliggnings sektionen 302, se figur 8 och 9. Beroende på det rörformiga elementets R diameter varieras var anliggning sytan blir på de motstående väggpartierna 30, 30’. Hylsmuttrarna 8 anordnas i de genomgående hålen 210 i ett utav fästelementen 2 (alternativt en hylsmutter 8 i varje fästelement 2) och skruvar 9 anordnas i de genomgående hålen 210 i motstående fästelement 2. Därefter kan montören skruva fast skruvarna och fixera fästanordningen vid det bärande röret R.

I figur 8 och 9 ses hur fästanordningen F är anordnad på rörformiga element R med olika diameter. Tack vare hylsmutterns utformning ses i figur 8, där röret R har en diameter på 60 mm, hur skruven 9 löper igenom hela hylsmuttern 8, igenom både hylsan 81 och skallen 80, och en bit utanför denna. De respektive delarna i fästanordningen F är företrädesvis dimensionerade på så vis att eventuell del av skruv 9 som löper igenom hylsmuttern 8 inte utsträcker sig längre än till en tänkt linje Y som löper mellan den uppåtriktade montageflänsen 24 och den nedre montageflänsen 23 på fästelementet 2. Fördelen med detta är att skruven inte är i vägen för den utrustning som ska monteras på fästanordningen F. I figur 9 har röret R en diameter på 114 mm och skruven 9 löper in i hylsmuttern 8 genom det distalt belägna partiet 85 med invändiga gängor 86 men inte igenom hela hylsmuttern 8. Tack vara hylsmuttern 8 enligt uppfinningen kan alltså en skruv 9 som i annat fall skulle vara för kort användas även i det fall fästanordningen F ska anordnas på en större rördiameter. En och samma skruv 9 kan alltså användas på rör av olika diameter tack vare att hylsmuttern 8 utsträcker sig en bit mellan de båda fästelementen 2 och fungerar som en förlängd mutter.

Fästelementet 2 tillverkas företrädesvis genom en formpressningsprocess vilket ger fördelar vid tillverkningen såsom att det är enkelt, går snabbt samt är kostnadseffektivt, men tillverkning genom som innefattar bockning är även tänkbart och även gjutning eller andra formning soperationer som är kända för en fackman på området.

Fästelementets vågformiga geometriutslag 3, 4 och förstyvningspartier 200, 220 bidrar till att fästelementet kan stå emot den spännkraft som genereras från skruv 9 och hylsmutter 8 även då en tunn plåt används. Plåten som fästelementet 2 tillverkas av har företrädesvis en tjocklek T i intervallet 1 - 4 mm, företrädesvis i intervallet 1,5 - 3 mm och mer föredraget 1,8 - 2,7 mm. Fackmannen inser dock att uppfinningen inte begränsas till intervallet ovan utan förstår att om situationen så kräver så kan även andra tjocklekar på plåten komma ifråga.

Ovan har beskrivits hur fästelementet innefattar en nedre montagefläns och en övre montagefläns. Fackmannen inser dock att fästelementet kan tillverkas utan den undre och/eller den nedre montageflänsen exempelvis i det fall röret sitter nära en vägg och utrustning bara ska hakas fast på ena sidan av röret. Fackmannen inser även att uppfinningen inte begränsas till de utföranden beskrivna ovan utan att variationer kan förekomma utan att för den skull förta uppfinning stanken. Exempelvis så kan fästelementet tillverkas genom att kombinera olika formningsprocesser och det är även möjligt att sammanfoga ett flertal delar exempelvis genom svetsning. Antalet vågtoppar/vågdalar i distanselementet kan också varieras och dimensionerna på de olika delarna beskrivna ovan kan varieras efter aktuella förutsättningar. Det inses också att montageflänsens geometri och hålbild kan ha andra utformningar än beskrivet här helt beroende på vilken utrustning som ska anordnas på fästanordningen. Vad gäller hylsmuttern beskrivs ovan att det är en galvaniserad hylsmutter men fackmannen inser att alla vedertagna beläggning smetoder för muttrar kan komma ifråga likaså är det möjligt att tillverka hylsmuttern i rostfritt stål eller helt obehandlad om så önskas.

Som beskrivits ovan uppnås en rad fördelar vid användning av det uppfinningsenliga fästelementet vid montering på ett rörformigt element. Användningen av fästelementet begränsas dock inte till detta utan fästelementet kan även användas för montering på en vägg då fästelementet har en stabil konstruktion som medger ett stadigt montage mot väggen Distanselementet innefattar ett vågformigt geometriutslag vilket bildar nämnda anliggnings sektion vilket ger fördelen att fästanordningen kan anordnas på en stor variation av rördiametrar.

Enligt en annan aspekt för uppfinningen så innefattar fästelementet förstyvningspartier vilka sammanbinder närliggande väggpartier hos det vågformiga geometriutslaget vilket gör att relativ tunn plåt kan användas och ändå uppnås tillräcklig hållfasthet.

Enligt en ytterligare aspekt för uppfinningen så utsträcker sig anliggningssektionen mellan den övre monteringsplåten och den nedre plåten och innefattar två motstående väggpartier vilka har en vinkel sig emellan bildande en centralt belägen vågdal och där nämnda vinkel ligger i intervallet 20 - 200 grader vilket ger en stabil anliggningsyta mot det rörformiga elementet samt att anliggningssektionen passar till ett stort spann på det rörformiga elementets diameter.

Enligt ännu en aspekt för uppfinningen så innefattar fästelementet ett avstånd mellan sina fästanordningar och en skärningspunkt för de två motstående väggpartierna hos den centralt belägna vågdalen som är åtminstone lika långt som det rörformiga elementets radie för att det rörformiga elementet inte ska vara i vägen när hela fästanordningen fixeras runt det rörformiga elementet.

Enligt en annan aspekt för uppfinningen så innefattar den övre monteringsplåten, i sin yttre ände, en relativt monteringsplåten tvärgående, uppåtriktad montagefläns vilken innefattar en utskuren geometri vilket gör det enkelt att haka fast utrustning.

Enligt en annan aspekt för uppfinningen så innefattar den nedre plåten, i sin yttre ände, en relativt plåten nedre tvärgående montagefläns som företrädesvis utsträcker sig nedåt i lodrät led och innefattar två genomgående hål så att utrustningen kan fixeras vid fästanordningen.

Enligt en annan aspekt för uppfinningen så innefattar fästanordningen en galvaniserad hylsmutter innefattande en skalle samt en från skallen sig utsträckande hylsa där ett distalt beläget parti av nämnda hylsa har en första inre diameter som är mindre än en andra inre diameter hos ett resterande hylsparti och där det distalt belägna partiet innefattar invändiga gängor vilket ger fördelen att hylsmuttern fungerar som en förlängd mutter och en och samma längd på skruv kan användas vid fixering av fästanordningen på rörformiga element med olika diameter.

Claims (5)

PATENTKRAV

1. Fästanordning (F) för montering på rörformigt element (R) kännetecknad av att den innefattar två fästelement (2) vilka vardera innefattar en övre monteringsplåt (20) vilken i sin yttre ände innefattar en relativt monteringsplåten (20) tvärgående, uppåtriktad montagefläns (24) vilken innefattar en utskuren geometri (25), en nedre plåt (22), ett distanselement (21) vilket sammanbinder den övre monteringsplåten (20) med den nedre plåten (22) i dess inre ändar och där distanselementet (21) innefattar ovala genomgående hål (210) anordnade på ömse sidor om en anliggningssektion (302) för det rörformiga elementet (R), samt två galvaniserade hylsmuttrar (8, 8’) där vardera hylsmutter (8, 8’) innefattar en skalle (80, 80’) samt en från skallen (80, 80’) sig utsträckande hylsa (81, 81’) varvid att ett distalt beläget parti (85, 85’) av nämnda hylsa (81, 81') har en första inre diameter (d) som är mindre än en andra inre diameter (D) hos ett resterande hylsparti (83, 83’) och där det distalt belägna partiet (85, 85’) innefattar invändiga gängor (86, 86’), vidare innefattar hylsan (81) två utvändiga motstående fasade plan (82) vilka utsträcker sig från hylsans inre ände längs hela eller väsentligen hela hylsan (81), varvid de fasade planen (82) på vardera hylsmutter är anordnade att passa mot sidorna av det ovala genomgående hålet (210), vidare är fästelementen (2) anordnade att anordnas spegelvänt på ömse sidor om det rörformiga elementet (R) samt fixeras däromkring medelst nämnda hylsmuttrar (8, 8’) anordnade i ett fästelements (2) ovala genomgående hål (210) samt därtill hörande skruvar (9) anordnade i motstående fästelements ovala genomgående hål (210).

2. Fästanordning i enlighet krav 1 , kännetecknad av att nämnda skalle (80, 80’) innefattar ett genomgående hål (800, 800’) med en diameter som åtminstone är lika stor som hylsans andra inre diameter (D) och förbundet med hylsans inre varvid hylsmuttern (8, 8’) innefattar ett axiellt skruvhål som utsträcker sig genom hylsmuttern.

3. Fästanordning i enlighet med kravet 1, kännetecknad av att nämnda distalt belägna parti (85, 85’) utgör max 50 % av hylsans längd (a) mer föredraget max 30 % av hylsans längd.

4. Fästanordning i enlighet med kravet 1, kännetecknad av att nämnda gängor (86, 86’) inte är galvaniserade.

5. Fästanordning i enlighet med något av kraven 1-2, kännetecknad av att nämnda skalle (80’) har formen av en stympad kon vars bredaste del är belägen distalt från hylsdelen (81').