SE537617C2 - Kraftöverföringsanordning - Google Patents

Abstract

SAMMANDRAG Detta 5stadkoms i enlighet med foreliggande uppfinning medelst en vridmoment/kraftoverforingsanordning innefattande en barande ram, en drivande del (2), en driven del (3) och 5tminstone tv5 taljasystem. Varje taljasystem innefattar 8tminstone en fast talja (11a, 11b) som Jr fast i forhAllande till den barande ramen, Atminstone en rorlig talja, vilken Jr rorlig i forhAllande till den barande ramen, en forsta lina vilken Jr ansluten till den drivande delen (2) och vilken loper over namnda 5tminstone en fasta talja och namnda Atminstone en rorliga talja och en andra lina operativt forbunden med namnda Atminstone en rorlig talja i sin ena ande och med den drivna delen (3) i sin andra ande, vilken andra lina loper via en fast regulator. Den forsta linan hos varje taljasystem Jr ansluten till en gemensam punkt hos den drivande delen och att den andra linan hos varje taljasystem Jr operativt forbunden med en gemensam excentrisk punkt hos den drivande delen. Regulatorerna och den drivna delen Jr anordnade i fOrhAllande till varandra s5 att ett rotationscentrum for den drivna delen Jr placerat pa en tat-1kt forsta linje mellan den b5da taljasystemens regulatorer. Den tankta forsta linjen har en forsta vinkel i forh5llande till horisontalplanet bestamd baserat p5 den drivna delens radie och ett avstAnd mellan rotationscentrum och respektive regulator.

Description

KRAFTOVERFORINGSANORDNING TEKNISKT OMRADE Foreliggande uppfinning avser en vridmoment- eller kraftoverforings-anordning innefattande en barande ram, en drivaxel, en driven axel och ett taljasystem.

Uppfinningen avser vidare en metod for overforing av vridmoment fr5n en drivaxel till en driven axeln.

TEKNIKENS STANDPUNKT Vridmomentikraftoverforingssystem dr tidigare val kanda. Till exempel beskriver EP2159448 ett taljadrivande system innefattande ett transportband monterat runt ett drivande drev och en driven talja.

SE 535281 beskriver en anordning och en metod for overforing av en kortare arbetsstracka genom systemet i forh5llande till teknikens st5ndpunkt, som namnts ovan. Detta medelst en vridmoment-/kraftoverforingsanordning innefattande en barande ram, en drivaxel, en driven axel och atminstone tva taljasystem. Varje taljasystem innefattar 5tminstone en fast talja som är fast i forh5llande till den barande ramen, 5tminstone en rorlig talja, vilken är rorlig i forhAllande till den barande ramen, en forsta lina, vilken är ansluten till drivaxeln och vilken loper Over namnda Atminstone en fasta talja och namnda 5tminstone en rorliga talja och en andra lina operativt forbunden med namnda Atminstone en rorlig talja i sin ena ande och med den drivna axeln i sin andra ande.

Anordningen kannetecknas av, att att den forsta linan hos varje taljasystem är ansluten till en gemensam excentrisk punkt has drivaxeln och av att den andra linan has vane taljasystem är operativt forbunden med en gemensam excentrisk punkt i den drivna axeln. 1 SAMMANFATTNING AV UPPFINNINGEN Ett generellt syfte med foreliggande uppfinning Jr att ytterligare forbattra ovan namnda anordning.

Detta 5stadkoms i enlighet med foreliggande uppfinning medelst en vridmoment- /kraftoverforingsanordning innefattande en barande ram, en drivande del en driven del och kminstone tva taljasystem. Varje taljasystem innefattar atminstone en fast talja som är fast i forh5llande till den barande ramen, Atminstone en rorlig talja, vilken är rorlig i forhAllande till den barande ramen, en forsta lina vilken Jr ansluten till den drivande delen och vilken loper over namnda Atminstone en fasta talja och namnda 5tminstone en rorliga talja och en andra lina operativt forbunden med namnda Atminstone en rorlig talja I sin ena ande och med den drivna delen i sin andra ande, vilken andra lina loper via en fast regulator. Den forsta linan hos varje taljasystem är ansluten till en gemensam punkt hos den drivande delen och att den andra linan has varje taljasystem Jr operativt forbunden med en gemensam excentrisk punkt hos den drivande delen. Regulatorerna och den drivna delen är anordnade i forh5llande till varandra s5 att ett rotationscentrum for den drivna delen Jr placerat p5 en tankt forsta linje mellan den !Ada taljasystemens regulatorer. Den tankta forsta linjen har en forsta vinkel i forhallande till horisontalplanet bestarnd baserat p5 den drivna delens radie och ett avstAnd mellan rotationscentrum och respektive regulator.

Ytterligare utforiningsformer finns beskrivna i de bifogare patentkraven.

Drivaxelns dimension och antalet fasta och rorliga taljor bestammer dimensionerna p5 den drivna axeln i overforingsanordningen.

Inkluderandet av Atminstone tv5 taljasystem i vridmoment-/kraftoverforingsanord-ningen gar det mojligt att tillhandahAlla stora krafter i begransade utrymmen. Taljasystemen arbetar kontinuerligt ett i taget, dar varje system drar den drivna axeln till en rotation p5 180 grader s5 att de tillsammans drar axeln till en full rotatation p5 360 grader. Darmed kan arbetsstrackan kortas jamfort med de konventionella system som är kanda idag for att tillhandahAlla samma verkningskraft. 2 S5ledes klarar vridmomentsoverforingsanordningen att tillhandah51Ia en okad kraft, vilken anbringas for att dra vid den excentriska punkten p5 den drivna axeln samtidigt som den bevarar rotationshastigheten i forhallande till den hos drivaxeln. Detta Jr sarskilt fordelaktigt och av storsta betydelse vid drivandet av en elektrisk generator p5 grund av synkroniseringen och harmonin i systemet.

I detta sammanhang forutsatts en "talja" vara roterbar relativt den anordning som bar den. Darmed avses med en "rorlig talja" att taljans rotationsaxel Jr rorlig. Med termen "talja" avses en struktur som klarar att boja av en lina. Foljaktligen skulle en hari beskriven talja kunna ha form av en trumma, trissa eller ett hjul. Taljan kan men behover inte p5 sin periferi ha en fordjupning for att kunna ta emot linan.

Termen "axel" omfattar alla strukturer som kan overfora en rotationsrorelse eller en elliptisk rorelse till en linjar fram- och 5terg5ende rorelse och vice versa.

En "lina" kan vara alla typer av linor, band och till och med sammanfogade stanger som kan overfora en dragkraft men i grund inte en tryckkraft i sin langdriktning.

Den "barande ramen" kan vara en ram, ett holje eller vilken struktur som heist som bar upp de fasta taljorna.

De forsta linorna kan, utifr5n hur taljorna är utformade, vara fasta vid den barande ramen, vid den rorliga taljan eller vid en rorlig ram, till vilken den rorliga taljan Jr fast.

De andra linorna kan vara fasta vid den rorliga taljan eller vid en rorlig ram, till vilken den rorliga taljan Jr fast.

Det kan vara fordelaktigt att taljasystemen Jr balanserade, d.v.s. uppvisar ungefar samma vikt och friktionsresistans. Darfor anvands i ett exempel samma material i samtliga taljor. 3 I enlighet med ett utforande kan den (de) rorliga taljan (taljorna) i varje taljasystem vara anordnad(e) p5 en tillhorande rorlig ram, vilken Jr rorlig i forh5llande till den barande ram en.

I ett utforande kan varje taljasystem innefatta Atminstone tv5 stationara taljor.

I ett utforande kan varje taljasystem innefatta 5tminstone tv5 rorliga taljor.

De rorliga taljorna kan vara rorliga i en huvudsakligen vertikal riktning. 10 Uppfinningen innefattar vida re ett vridmoment-/kraftoverforingssystem inne-fattande en vridmomentikraftoverforingsanordning s5som beskrivits ovan och en elektrisk generator ansluten till den drivna axeln. Alternativt anvands den drivna axeln som ett verktyg for anbringande p5 en axel av nAgot slag, vilken axel behover vridmoment/kraft for att rote ra .

Vridmoment-/kraftoverforingssystemet kan vidare innefatta en kraftkalla i form av en drivmotor eller en turbin anordnad operativt forbunden med drivaxeln. Motorn kan t ex vara driven av el, fossilt bransle eller fornybart bransle. Turbinen kan vara driven av t ex vind, 5nga eller ett vattenflode.

KORT FIGURBESKRIVNING Fig. 1 illustrerar schematiskt en forsta utforingsform av ett vridmoment/kraft- overforingssystem 1.

Fig. 2 illustrerar schematiskt en andra utforingsform av ett vridmoment/kraftoverforingssystem 1'.

Fig. 3 illustrerar schematiskt en forsta utforingsform av en vridmoment/kraft- overforingssystemhopsattning 1". 4 Fig. 4 illustrerar schematiskt en andra utforingsform av en vridmoment/kraftoverforingssystemhopsattning 1".

Figur 5 illustrerar schematiskt geometrin hos en vridmoment/kraftoverforings-anordning enligt ett forsta utforande.

Figur 6 illustrerar schematisk hur en vinkel i vridmoment/kraftoverforings-anordningen i Fig 5 kan beraknas.

Figur 7 illustrerar schematiskt geometrin hos en vridmoment/kraftliverforings-anordning enligt ett andra utforande.

DETALJERAD BESKRIVNING Fig. 1 illustrerar schematiskt en vridmoment/kraftoverforingsanordning 1 enligt en forsta utforingsform av fi5religgande uppfinning.

En inkommande axel 2 är ansluten till en kraftkalla 21 inrattad att tillhanda-h51Ia en rotationsrorelse p5 den inkommande axeln 2. Kraftkallan är till exempel en elektrisk motor, en forbranningsmotor eller en turbin (driven av exempelvis vind, vatten, anga, elektrolytiskt). Den inkommande axeln 2 har ett rotationscentrum Ci och en excentrisk punkt Ei, vilken befinner sig p5 ett radiellt avst5nd RI fr5n rotationscentrum Ci.

Vridmoment/kraftiiverforingsanordningen 1 innefattar vidare ett forsta taljasystem 10a och ett andra taljasystem 10b. I det illustrerade exemplet, innefattar varje taljasystem en fast talja 11a, 11b och en rorlig talja 14a, 14b. Varje taljasystem innefattar 5tminstone en fast talja 11a, 11b och 5tminstone en rorlig talja 14a, 14b.

Den fasta taljan 11a i det forsta taljasystemet 10a har en forsta radie r1. Den fasta taljan 11b i det andra taljasystemet 10b har en andra radie r7. Karaktaristiskt, men ej nodvandigtvis, är den forsta radien r1 lika med den andra radien r7. Den rorliga taljan 14a i det forsta taljasystemet 10a har en forsta radie r4. Den rorliga taljan 14b i det andra taljasystemet 10b har en andra radie r10. Karaktaristiskt, men ej nodvandigtvis, är den forsta radien r4 lika med den andra radien r10.

Vridmoment/kraftoverforingsanordningen kan vidare innefatta en barande ram 3, till vilken den inkommande axeln 2 kan vara roterbart monterad. Vidare kan de fasta taljorna 11a, 11b vara fasta vid den barande ramen 3. Den rorliga taljan 14a, 14b i varje taljasystem 10a, 10b kan vara fast till en tillhorande ram 4a, 4b, som Jr. rorlig i forh5llande till den barande ramen 3, viket kommer att beskrivas mer i detalj nedan.

I det visade exemplet är en forsta ande hos en forsta lina 7a, 7b for vane taljasystem 10a, 10b fast vid den excentriska punkten Ei hos den inkommande axeln 2. En andra ande hos var och en av de forsta linorna 7a, 7b är i det visade exemplet ansluten till den barande ramen. Varje forsta lina 7a, 7b Jr inrattad att lopa over sin tillhorande stationara talja 11a, 11b och sin tillhorande rorliga talja 55 att den rorliga taljan 14a, 14b forflyttas mot den fasta taljan 11a, 11b nar den forsta linan 7a, 7b dras i sin forsta ande, och vice versa.

Linans rorelse kan underlattas av ett styrarrangemang S.

SAsom namnts ovan, Jr i det visade exemplet den forsta anden hos vale respektive forsta lina 7a, 7b fast vid fastpunkten Ei. I enlighet med detta exempel, kan de forsta linorna 7a, 7b vara bildade av en enda lina som har ett anslutningsarrangemang vid Ei. Alternativt är de forsta andarna has de respektive forsta linorna fasta till olika fastpunkter p5 den inkommande axeln. I exemplet, dar de forsta linorna 7a, 7b ar fasta till samma anslutningspunkt Ei, arbetar taljasystemet i motfas, d.v.s. nar den rorliga taljan i det forsta taljasystemet forflyttas mot sin tillhorande fasta talja (det forsta taljasystemet lyfts) forflyttas samtidigt den rorliga taljan has det andra taljasystemet i en riktning bort fra'n sin tillhorande fasta talja (det andra taljasystemet sanks). Darmed Astadkommer rotationsrorelsen has axeln 2 en kontinuerlig fram- och atergAende rorelse has de rorliga taljorna 14a, 14b i de forsta och andra taljasystemet 10a, 10b.

Vidare kan den andra anden till exempel vara anslutna till den rorliga ramen 4a, 4b istallet for till den barande ramen. Detta kan vara tillampbart i ett fall dar anordningen innefattar 6 tv5 fasta taljor och endast en rorlig talja eller mer generellt beskrivet i ett fall dar taljasystemet har ett udda antal taljor.

En utg5ende axel 9 är ansluten till ett effektuttag 20, vilket kan vara en elektrisk generator. Den utgAende axeln 9 har ett rotationscentrum Co och en excentrisk punkt Eo, vilken Jr belagen pa ett radiellt avstand Ro fran rotationscentrum Co. Havarmens optimala teoretiska stracka hos den utg5ende axeln 9 (mellan Co och Eo) ligger nAgonstans mellan 0 < 2Ro < 1 meter.

Ett havarmssystem x innefattar en andra lina 8a, 8b for vale taljasystem. Varje andra lina är i det illustrerade exemplet vid en ande ansluten till den excentriska anslutningspunkten Eo hos den utgAende axeln 9 och vid den andra anden till den rorliga taljan 14a, 14b (eller den rorliga ramen 4a, 4b om s5dan finns) i sitt tillhorande taljasystem 10a, 10b. Allteftersom de rorliga taljorna 14a, 14b (eller ramen 4a, 4b) utfor den fram- och AtergAende motfasrorelsen, drar darigenom de respektive andra linorna 8a, 8b vaxelvis pa den utgAende axeln 9 for att darigenom form5 den att rotera.

De andra linorna 8a, 8b kan vara bildande av en enda lina som har ett anslutningsarrangemang vid Eo.

Taljasystemen 10a, 10b kan vara anordnade s5 att forflyttningen av de rorliga taljorna 14a, 14b och eventuell rorlig ram 4a, 4b sker i en huvud-sakligen vertikal riktning Dva, Dvb. Drivandet av vridmomentoverforings-anordningen 1 kommer nu att beskrivas mer i detalj med hanvisning till ett exempel i enlighet med detta arrangemang.

Med start Iran ett lage dar ett forsta taljasystem 10a befinner sig i sin lagsta punkt och den inkommande axeln roterar medurs, fungerar anordningen 1 sasom foljer. Ett inkommande vridmoment/kraft Ti tillhandah5lIer en kraft p5 den forsta linan 7a. Under vridningen p5 180 grader kommer den forsta linan 7a att dras 2Ri. Med systemet som illustreras i Fig. 1, som har en enda rorlig talja, vilken tillhandah5lIer en forhojning 2, lyfts den rorliga taljan 14a en stracka svarande mot 2Ri/2=Ri. Den kraft som tillhandah5lls pa 7 den inkommande axeln kompletteras med kraften tillhandah5lIen genom den rorliga taljans 14b (och ramen 4b om sAdan finns) massa, vilken rorlig talja är fri att falla genom tyngdkraften.

Nar den rorliga taljan 14a lyfts, dras den andra linan 8a for att tillhandahAlla en kraft som verkar p5 den utgaende axeln och antalet taljor ger anordningen (i sjalva verket forhojningen 5stadkommen genom taljasystemet) enligt forholjning=Ri/Ro.

Karaktaristiskt bor. taljasystemen 10a, 10b vara s5 lika som mojligt, d.v.s. ha samma vikt och mkt. Flera avbajningstaljor S kan tillhandahAllas sAsom illustreras for att sakerstalla att linorna 7a, 7b; 8a, 8b som drar axlarna 9, 2 drar i optimala riktningar.

Fig. 2 illustrerar en andra utforingsform av en vridmoment/kraftoverforings-anordning 1', dar varje taljasystem 10a, 10b innefattar flera fasta taljor och flera rorliga taljor. I denna utforingsform Jr antalet fasta taljor lika med antalet rorliga taljor. De rorliga taljorna Jr monterade huvudsakligen utefter en linje p5 en gemensam rorlig ram 4a. De fasta taljorna är ocks5 monterade langs en linje p5 den barande ramen. De respektive forsta linorna 7a loper runt alla taljorna vaxelvis runt en fast talja och vaxelvis runt en rorlig talja.

I figuren innefattar varje taljasystem sex taljor, varav tre taljor 11a, 12a, 13a; 11b, 12b, 13b är fasta och tre taljor 14a, 15a, 16a; 14b, 15b, 16b är rorliga. De fasta taljorna har radierna r1, r2, r3; r7, r8, r9 dar till exempel r1=r7, r2=r8 och r3=r9. De rorliga taljorna har radierna r4, r5, r6; r10, r11 respektive r12, dar till exempel r4=r10; r5=r11; och r6=r12.

Med sex taljor i vardera taljasystem, skulle denna utforingsform tillhandah51Ia en forhojningsfaktor 6. SAledes skulle Ro vara Ri/6.

Fig. 3 illustrerar schematiskt en tredje utforingsform av en vridmoment/kraftoverforingssystemhopsattning 1", dar tre vridmoment/kraftoverforings-anordningar 1 ar inrattade att verka p5 en gemensam, enda utg5ende axel 9. Varje vridmoment/kraftoverforingsanordning 1 Jr ansluten till en tillhorande kraftkalla 21 och 8 inrattad att dra 120 grader p5 den utgaende axeln 9. En 4:Ian anordning 1" skulle karaktaristiskt krava ytterligare koordinerande mekanismer for att tillhandahalla ett korschema. Det forutses att ett korschema skulle medge vridmoment/kraftoverforingsanordningarna 1 att drivas tv5 och tva, med den tredje vridmoment/kraftoverforingsanordningen 1 i vila. Saledes skulle varje vridmoment/kraftoverforingsanordning 1 ha en driftscykel pa 120 grader arbetsslag, 120 grader returslag och 120 grader vila.

Fig. 4 illustrerar schematiskt en fjarde utforingsform av en vridmoment/kraft- overforingssystemhopsattning 1", dar vridmoment/kraftoverforings-anordningar 1 är inrattade att verka pa en gemensam, enda utgaende axel 9. Varje vridmoment/kraftoverforingsanordning 1 är ansluten till en tillhorande kraftkalla och inrattad att dra 90 grader p5 den utgaende axeln 9. I analogi med anordningen 1" i Fig. 3, skulle varje vridmoment/kraftoverforings-anordning 1 ha en driftcykel pa 90 grader arbetsslag, 90 grader returslag och 180 grader vila.

Den utgaende axeln är i ett exempel ansluten till en elektrisk generator eller ansluten for att anvandas som ett verktyg for anbringande p5 en axel av nagot slag, vilken axel behover vridmoment/kraft for att rotera.

Taljorna kan monteras p5 separata geometriska axlar sasom illustreras hari. Som alternativ kan ett par fasta eller rorliga taljor monteras pa en gemensam geometrisk axel. lett sadant fall kan det vara fordelaktigt att forse varje talja med ett separat lagersystem s5 att de enskilda taljorna roterar oberoende av varandra.

Det är mojligt att tillhandahalla utforingsformer med samma antal fasta och rorliga taljor i varje taljasystem. Dock är det ocksa mojligt att tillhandahalla utforingsformer med fler eller farre fasta taljor an rorliga taljor.

Det är foredraget att anvanda talja- och linmaterial, vilka minimerar friktion och slitage. 9 Det Jr foredraget att den effektiva radien Ro hos den utg5ende axeln Jr s5 liten som mojligt. Havarmens langd bar vara 0 < 2Ro < 1 meter.

I Fig 5 innefattar ett vridmoment/kraftoverforingsanordning en barande ram, en drivande del 2 och en driven del 3. I ett exempel Jr den drivande delen och eller den drivna delen en axel. I ett alternativt exemple innefattar den drivande delen och eller den drivna delen en en axel och en planetvaxel anordnad p5 axeln, varvid respektive planetvaxel Jr inrattat att operera i analogi med motsvarande axel.

Den drivande delen och/eller den drivna delen kan istallet innefatta en permanentmagnet, varvid respektive permanentmagnet Jr inrattad att operera i analogi med en tankt motsvarande axel.

Vridmoment/kraftoverforingsanordningen innefattar tv5 taljasystem. Varje taljasystem 10a, 10b innefattar Atminstone en fast talja 11a, 11b som Jr som Jr fast i forhAllande till den barande ramen (3). I den schematiska illustrationen i Figur 5 illustreras bara en fast talja. Vart och ett av taljasystemen 10a, 10b innefattar aven 5tminstoen en rorlig talja (ej visad i Fig 5), vilken Jr rorlig i forhAllande till den barande ramen. En forsta lina (ej visad i Fig 5) Jr ansluten till den drivande delen 2 och loper Over namnda atminstone en fasta talja 11a, 11b och namnda 5tminstone en rorliga talja. I ett exempel loper repektive forsta lina mellan den tillhorande forsta fasta talja 11a, 11b och den drivande delen utan avbajning. En andra lina (ej visad i Fig 5) Jr operativt forbunden med namnda Atminstone en rorlig talja i sin ena ande och med den drivna delen 3 i sin andra ande. Respektive andra lina loper via en fast regulator Sa, Sb. Den forsta linan hos varje taljasystem 10a, 10b Jr ansluten till en gemensam punkt (Ei) hos den drivande delen. Den andra linan hos varje taljasystem Jr operativt forbunden med en gemensam excentrisk punkt (Eo) hos den drivande delen.

Regulatorerna Sa, Sb och den drivna delen (3) Jr anordnade i forhallande till varandra s att ett rotationscentrum (Co) for den drivna delen 3 Jr placerat p5 en tat-1kt forsta linje (30) mellan den b5da taljasystemens regulatorer Sa, Sb. Den tankta forsta linje 30 har en forsta vinkel yin i forhAllande till horisontalplanet bestamd baserat p5 Gausskrokningen och Gauss matematisk principer.

Den forsta vinkeln yin kan definieras som tangens for den drivna delens 3 radie och ett avstAnde d mellan rotationscentrum Co och respektive regulator Sa, Sb. Detta illustreras i Fig 6.

Den drivande delen 2 och de !Ada taljasystemen forsta fasta taljor 11a, 11b och Jr anordnade i forh5llande till varandra s5, att rotationscentrum (Ci) for den drivande delen 2 befinner sig p5 en tankt forsta linje 31 mellan de !Ada taljasystemens forsta fasta taljor 11a, 11b. Den tankta forsta linjen (31) mellan de forsta taljorna 11a, 11b har en forsta vinkel v16 i forh5llande till horisontalplanet bestamd harmonsiserat med den forsta vinkeln (yin) for den forsta tankta linjen (30) mellan regulatorerna Sa, Sb. Vardet p5 den forsta vinkeln v16 p5 den drivande sidan av anordningen kan bestammas p5 samma satt som den forsta vinkeln v1n p5 den drivna sidan av anordningen baserat p5 den drivande delens radie (dvs avstAnd mellan rotationscentrum Ci och den excentriska punkten Ei) och baserat p5 en den Gaussiska krokningen och Gauss matematisk principer. I detta utforande bildar de forsta fasta taljorna 11a, 11b och regulatorerna Sa, Sb hornen i ett parallellogram.

I ett exempel är berakningarna ovan baserade p5 en tankt forsta linje for den drivande sidan respektive den drivna sidan av anordningen mellan de forsta fasta taljornas 11a, 11b mitt respektive mellan regulatorernas Sa, Sb mitt. Med positioneringen av centrum for den drivande delen och den drivande delen Wigs den forsta linjen p5 den drivande sidan respektive den drivna sidan bildar de forsta fasta taljorna 11a, 11b och regulatorerna Sa, Sb hornen i ett parallellogram. Med denna konfiguration for 360 grader enligt den Gaussiska krokningen och Gauss matematisk principer med en ratlinjig rorelse.

I Figur 7 är i ett utokat utforande den ovre regulatorn Sa forflyttad vertikalt uppAt och den nedre forsta fasta taljan 11b forflyttad vertikalt ned5t i forh5llande till anordningen beskriven i anslutning till Figur 5. De forsta fasta taljorna 11a, 11b, regulatorerna Sa, Sb, 11 den drivande delens 2 rotationscentrum och den drivna delens 3 rotationscentrum bildar hornen i en hexagon. Med denna geometri kan anordningen konfigureras for 720 grader enligt Lorentz symmetri med en linjar rorelse.

I Fig 7 Jr den ovre regulatorn Sa forskjuten vertikalt uppAt i forhAllande till den forsta linjen 30 s5 att en andra vinkel v2n mellan en tankt andra linje mellan oversta regulatorn Sa och ett rotationscentrum for den drivna delen Co och den tankta forsta linjen 30 mellan regulatorerna (Sa, Sb) är bestamd enligt Lorentz-symmetri for att utnyttja Newtons Brachistoschronos- effekt.

Den nedre forsta fasta taljan 11b är vidare forflyttad vertikalt nedat i forhallande till den tankta forsta linjen v115 mellan de forsta fasta taljorna 11a, 11b i respektive taljasystem s5 att en tat-1kt andra ovre vinkel v215 mellan en tat-1kt andra linje mellan den nedre forsta fasta taljan 11b och ett rotationscentrum Ci for den drivande delen och och den tankta oversta forsta linjen Jr bestamd i harmoni med den andra nedre vinkeln v2n.

I ett exempel är en arbetsstracka S for den drivande delen mindre an 1 meter, dar arbetsstrackan for utforandet med en ing5ende/utgAende axel bestams som S =211; IT.

For de b5da ovan beskrivna synkroniseringsutforandena galler for anordningen enligt Lorentz berakningsmodell att fem variabler anvands.: x, y, z, massa och rumtiden. Har galler Lorentz kovarians som är nyckelegenskapen i rumtiden, extra fart och for anordningen extra vridmoment.

Den ratlinjiga och/eller linjara rorelsen mellan punkterna i den oberoende variabeln arbetsstracka 0 <5 < 1.

Lorentz-symmetrin och Lorenz kovarians Jr viktiga for rumtiden och den spatiala separationen mellan handelserna i den oberoende variabeln arbetsstrackan.

Konfigurationen enligt Lorentz akar vridmomentet p5 vertyget enligt ovan. Vridmomentet kan vidare okas oberoende av massa p5 grund av vald hastighet p5 den drivande delen 12 respektive den drivna delen som ska harmonisera med rotationsrorelsen, vilket ger hogre effekt som i sin tur ger ett hogre vridmoment.

Den rata och linjara rorelserna kan vara oberoende av varandra eller en kombination av !Ada effekters onskernAlav prestanda has anordningen, beroende av vilken av de tv ovan beskrivna konfigurationer man anvander.

I de fall permanentmagnet och eller planetvaxel anvands som drivande/driven del i anordningen dimensioneras anordningen enligt berakningar p5 en axel enligt ovan.

Darefter formAs planetvaxel och/eller permanentmagnet att operera med en ratlinjig eller linjar rorelse med onkskad arbetsstracka (S).

I ett exempel har respektive fasta talja 11a, 11b en diameter vald baserat p5 gravitationen. Diameterna är exempelvis i intervallet 0,09 till 0,1 meter. Aven diametern for respektive sista rorliga talja 14a, 14b kan dimensioneras baserat p5 gravitationen.

Relativitet fores15r att rumstiden är böjd. Vidare finns olika uppfattninar am massans ursprung. I verktyget uppstAr massan genom att den inerta troghetsmoment som finns i generator och som fordelas pa antal block som finns i verktyget. Exempelvis fordelas 100 Nm p5 25 Nm p5 varje block som Jr i arbete i ett system med fyra arbetande block. Ju storre massa desto storre effektivitet vid konstant hastighet. Om hastigheten okas med samma massa sA okas effektiviteten och darmed verkningsgraden i verktyget med samma givna arbetsstracka. Det finns forutsattningar att satta gravitationen ur spel i ett "ramverk" for troghetsmoment som Jr konstant och som gars enligt en korrekt ratlinjig eller linjar rorelse. Uttryckt p5 ett annat satt är alla inertialsystem i ett tillst5nd av ratlinjeig eller linjar rorelse i forhAllande till varandra. I den linjara rorelsen kan Brachistoschrons-effekten utnyttjas i kombination med storleken p5 blacken for att minska p5verkan av gravitationen. Darmed erh5lls ett tillst5nd dar taljasystemet, dvs blacken, arbetar i ett friktionsfritt tillstAnd av Brachistoschronos-effekten som trotsar gravitationen enligt Newton och Lorentz. 13

Claims (11)

PATENTKRAV

1. Vridmoment/kraftoverforingsanordning (1, 1', 1", 1'") innefattande en barande ram en drivande del (2) en driven del (3) atminstone tva taljasystem, varvid varje taljasystem (10a, 10b) innefattar atminstone en fast talja (11a, 12a, 13a, 11b, 12b, 13b) som är fast i forhallande till den barande ramen, atminstone en rorlig talja(14a, 15a, 16a, 14b, 15b, 16b), vilken är rorlig i forhallande till den barande ramen, en forsta lina (7a, 7b) vilken är ansluten till den drivande delen (2) och vilken loper over namnda atminstone en fasta talja (11a, 12a, 13a, 11b, 12b, 13b) och namnda atminstone en rorliga talja (14a, 15a, 16a; 14b, 15b, 16b) och en andra lina (8a, 8b) operativt forbunden med namnda atminstone en rorlig talja i sin ena ande och med den drivna delen (3) i sin andra ande, vilken andra lina loper via en fast regulator (Sa, Sb), dar den forsta linan (7a, 7b) hos varje taljasystem (10a, 10b)ar ansluten till en gemensam punkt (Ei) hos den drivande delen och att den andra linan (8a, 8b) hos varje taljasystem är operativt forbunden med en gemensam excentrisk punkt (Eo) has den drivande delen kannetecknad at' att regulatorerna (Sa, Sb) och den drivna delen (3) är anordnade i forhallande till varandra sa att ett rotationscentrum (Co) for den drivna delen (3) är placerat pa en tankt forsta linje (30) mellan de bada taljasystemens regulatorer (Sa, Sb), namnda tankta forsta linje (30) mellan de bada taljasystemens regualatorer (Sa, Sb) har en forsta vinkel (yin) i forhallande till horisontalplanet bestamd baserat pa den drivna delens (3) radie och ett avstand (d) mellan rotationscentrum (Co) och respektive regulator (Sa, Sb), de !pada taljasystemens i forhallande till den drivande delen (2) forsta fasta taljor (11a, 11b) och rotationscentrum (Ci) for den drivande delen (2) är anordnade i forhallande till varandra sa att rotationscentrum (Ci) for den drivande delen (2) är 14 anordnat p5 en tankt forsta linje (31) mellan de b5da taljasystemens forsta fasta taljor (11a, 11b) och namnda tankta forsta linje (31) mellan de b5da taljasystemens forsta fasta taljor har en forsta vinkel (v1o) i forhAllande till horisontalplanet bestamd harmoniserat med den forsta vinkeln (yin) for den forsta tankta linjen (30) mellan regulatorerna (Sa, Sb).

2. Vridmoment/kraftoverforingsanordning enligt patentkrav 1, varvid den oversta 10regulatorn (Sa) är forskjuten vertikalt uppAt i forh5llande till den forsta linjen (30) mellan regulatorerna (Sa, Sb) s5 att en andra vinkel (v2n) mellan en tankt andra linje (40) mellan oversta regulatorn (Sa) och ett rotationscentrum for den drivna delen (Co) och den tankta forsta linjen (30) mellan regulatorerna (Sa, Sb) är bestamd enligt Lorentz-symmetri for att utnyttja Brachistochronos- effekten.

3. Vridmoment/kraftoverforingsanordning enligt n5got av foreg5ende patentkrav, varvid den nedre forsta fasta taljan (11b)är forflyttad vertikalt neclAt i forhAllande till den tankta forsta linjen (31) mellan de forsta fasta taljorna (11a, 11b) s5 att en tankt andra ovre vinkel (v20) mellan en tankt andra linje (41) mellan den nedre forsta fasta taljan (11b) och ett rotationscentrum (Co) for den drivande delen och och den tankta oversta forsta linjen (31) mellan de forsta taljorna (11a, 11b) är bestamd i harmoni med den andra nedre vinkeln (v2n).

4. Vridmoment/kraftoverforingsanordning enligt nAgot av foreg5ende patentkrav, dar en arbetsstracka S for den drivande delen (2) och den drivna delen (3) är 0 < S < 1 meter.

5. Vridmoment/kraftoverforingsanordning enligt patentkrav 4, dar arbetsstrackan S =2R; IT for en cirkular rorelse.

6. Vridmoment/kraftoverforingsanordning (1, 1', 1", 1'") enligt patentkrav 1, dar den drivande delen (2) och/eller den drivna delen (3) Jr en axel.

7. Vridmoment/kraftoverforingsanordning (1, 1', 1", 1'") enligt n5got av foreg5ende patentkrav, dar den drivande delen (2) och/eller den drivna delen (3) innefattar en axel och en planetvaxel, vilken är anordnad pa axeln och vilken är utformad med den excentriska punkten (Eo, El), varvid respektive planetvaxel Jr inrattat att utfora en ratlinjig och/eller linjar rorelse i analogi med motsvarande axel.

8. Vridmoment/kraftoverforingsanordning (1, 1', 1", 1'") enligt nAgot av foregAende patentkrav, dar den drivande delen och/eller den drivna delen innefattar en permanentmagnet, vilken Jr utformad med den excentriska punkten (Eo, El), varvid respektive permanentmagnet Jr inrattad att operera i analogi med en tankt motsvarande axel nar det galler att utfora arbetsstrackan (S).

9. Vridmoment/kraftoverforingsanordning enligt nAgot av foreg5ende patentkrav, dar den drivande (2) och drivna delen (3) Jr inrattade att utfora en rat eller en linjar rorelse oberoende av varandra.

10. Vridmoment/kraftoverforingsanordning (1, 1', 1", 1") enligt nAgot av foregAende patentkrav, dar namnda forsta fasta talja (11a, 11b) en sista rorlig talja (14a, 14b) har en diameter vald baserat p5 gravitationen.

11. Vridmoment/kraftoverforingsanordning (1, 1', 1", 1'") enligt patentkrav 10, dar diametern är i intervallet 0,09 till 0,1 meter. 16 10b Sb Eo