SE536120C2 - Anordningar för positionering av strålmål och förfaranden för användning av densamma - Google Patents

Description

536 120 KORTFATTAD BESKRIVNING AV RITNINGARNA

[0007] Exempel på utföringsformer kommer att bli mer uppenbara genom utförlig beskrivning och de bifogade ritningarna, varvid liknande element betecknas med lika hänvisningssiffror, vilka endast ges som illustration och således inte begränsar exemplen på utföringsfonner häri.

[0008] Fig. l är en illustration av ett exempel på en uttöringsform av en målplatta.

[0009] Fig. 2 är en illustration av ett exempel på en utföringsform av en målplatta och detaljer av strålmâl och distansstycken däri. [0009.1] Detalj A är en detalj av en lastningsposition i exemplet på utföringsfonnen av mål- plattan enligt fig. 2. [0009.2] Detalj B är en detalj av en lastningsposition i exemplet på utföringsforrnen av mål- plattan enligt fig. 2. [0009.3] Detalj C är en detalj av en lastningsposition i exemplet på utföringsformen av mål- plattan enligt fig. 2. [0009.4] Detalj D är en detalj av en lastningsposition i exemplet på utföringsformen av mål- plattan enligt fig. 2. [0009.5] Detalj E är en detalj av en lastningsposition i exemplet på utiöringsfonnen av mål- plattan enligt tig. 2. [0009.6] Detalj F är en detalj av en lastningsposition i exemplet på utföringsforrnen av mål- plattan enligt fig. 2.

[0010] Fig. 3 är en detaljillustration av ett exempel på en utföringsform av en målplatta med strålmål och distansstycken anordnade däri enligt exempel på förfaranden.

[0011] F ig. 4 är en illustration av ett exempel på en utföringsform av en hållare för en mål- platta.

[0012] Fig. S är ett flödesschema som visar exempel på förfaranden för användning av mål- plattor och målhâllare.

UTFÖRLIG BESKRIVNING

[0013] Utförliga illustrativa utföringsformer av exempel på utíöringsforrner beskrivs häri.

Specifika strukturella och funktionella detaljer som beskrivs häri är emellertid bara avsedda för ända- målet att beskriva exempel på utföringsformer. Exemplen på utföringsforrner kan emellertid utföras i många altemativa former och bör inte tolkas som att de endast är begränsade till de exempel på utfö- ringsfonner som framläggs häri.

[0014] Det skall inses att även om tennema första, andra, osv. kan användas häri för att besk- riva olika element, skall dess element inte vara begränsade av dessa termer. Dessa tenner används endast för att särskilja ett element från ett annat. Ett första element skulle till exempel kunna benämnas ett andra element och på liknande sätt skulle ett andra element kunna benämnas ett första element utan awikelse från omfånget av exempel på titföringsfonner. När den används häri innefattar termen "och/eller" samtliga kombinationer av en eller flera av de åtföljande för-tecknade punktema.

[0015] Det skall inses att när det hänvisas till ett element såsom varande "anslutet till", "kopp- lat till", "hopparat med", "fast på" eller "fixerat vid" ett annat element, kan det anslutas eller kopplas direkt till det andra elementet eller också kan mellanliggande element förekomma. När det hänvisas till ett element såsom varande "direktanslutet" eller "direktkopplat" till ett annat element, finns det däre- mot inga mellanliggande element. Andra ord som används för att beskriva förhållandet mellan element bör tolkas på ett liknande sätt (t.ex. "mellan" jänifört med "direkt mellan", "bredvid" jämfört med "di- rekt bredvid", osv.). 536 120

[0016] Syftet med tenninologin som används häri är endast att beskriva särskilda utförings- former och den är inte avsedd att vara begränsande för exempel på utföringsforrner. Såsom använda häri avses singularforrnema "en" och "ett" liksom singularändelsema i bestämd form "-en", "-et", "-n", "-t" osv. även innefatta pluralformema, såvida språket inte uttryckligen anger någonting annat. Dessu- tom skall det inses att termerna "innefattar", "innefattande", "omfattar", "omfattande", "inbegriper" och/eller "inbegripande", när de används häri, specificerar förekomsten av angivna särdrag, heltal, steg, arbetssteg, element, och/eller komponenter men de utesluter inte förekomsten eller tillägg av en/ett eller flera särdrag, heltal, steg, arbetssteg, element, komponenter och/eller grupper därav.

[0017] Det skall också noteras att de angivna funktionema/handlingama i vissa altemativa ut- föranden kan ske i en annan ordning än den som anges i figurema. Till exempel kan två figurer som visas i följd i själva verket utföras väsentligen samtidigt eller kan ibland utföras i omvänd ordning, beroende på de ingående funktionema/handlingama.

[0018] Fig. 1 är en illustration av ett exempel av en utföringsform av en målplatta 100. Såsom visat i fig. 1 kan exemplet på utföringsformen av mälplattan 100 vara en cirkulär skiva eller altemativt, uppvisa en godtycklig form, inbegripet kvadratisk, elliptisk, toroidformad osv., beroende på tillämp- ningen. Målplattan 100 innefattar en eller flera lastningspositioner 101 där strålmål kan placeras och hållas kvar. Lastningspositionema 101 är lokaliserade i målplattan 100 vid positioner med kända strål- ningsnivåer när målplattan 100 utsätts för ett neutronflöde eller armat strålningsfilt. Såsom använd häri innefattar "strålningsnivå" eller "strålningsfält" alla typer av exponering för joniserande strålning som kan omvandla grundämnena i mål som placerats i strålningsfältet, vilket till exempel innefattar joner med hög energi från en partikelaccelerator eller ett neutronflöde med olika energier i en kom- mersiell kämkraftsreaktor. Om målplattan 100 är placerad i till exempel ett neutronflöde vid en sär- skild position i en kommersiell kämkrafisreaktor i drift, är exakta nivåer och typema av neutronflöden vid lastningspositionema 101 kända, så att varje position kan motsvara en viss exponeringsnivå för en given exponeringstid.

[0019] På detta sätt kan lastningspositionema 101 anordnas i ett exempel på en utfóringsform av målplattor 100 för att säkerställa att strålmålen vid de positionema exponeras med en exakt och önskad nivå av strålningsexponering. Som exempel kan det vara önskvärt att placera lastningsposit- ionema 101 på ett sådant sätt att varje position exponeras för en lika stor mängd av neutronflödet i en lättvattenreaktor. När flödesprofilen för vilken målplattan 100 kommer att exponeras och målplattans 100 relevanta tvärsnitt, inbegripet absorptions- och spridnings-lreflektionstvärsnitt, är kända, kan last- ningspositionema 101 anordnas på ett sådant sätt att varje lastningsposition 101 tar emot lika stora strålmängder, till exempel inbegripet att låta lastningspositionema 101 ligga tätare vid målplattans 100 yttre omkrets där flödet är större, såsom visat i fig. 1.

[0020] Fig. 2 är en annan vy av ett exempel på en utföringsforrn av målplattan 100 där olika exempel på arrangemang vid lastningspositionema 101 och strålmålen 150 däri visas i utförliga vyer A-F. Ett eller flera hål 102 som är helt eller delvis utsträckta genom målplattan 100 kan befmna sig vid en lastningsposition 101 för att hålla ett eller flera strålmål 150. Hålen 102 kan ha godtycklig fonn.

[0021] Såsom visat i detalj A och C, kan hålen 102 till exempel vara fonnade för att passa strålmålens form 150 däri, inbegripet till exempel cylindriska hål 102 för att hålla cylindriska strålmål 150. Såsom ett ytterligare exempel kan hålen 102, såsom visat i detalj D och F, vara formade som spalter fór att hålla skivfonnade eller plana strålmål 150. Ett antal strålmål 150 kan lastas i varje hål 102 på basis av den uppskattade neutronflödesprofilen vid en lastningsposition 101 i hålet. Lastnings- positioner 101 som förväntas exponeras för högre strålningsnivåer kan till exempel innefatta hålen 102 med fler strålmål 150 lastade däri. Medan exempel på utföringsforrner illustrerar hål 102 vid last- ningspositioner 101, inses det andra kvarhållningsmekanismer för strålmål, såsom till exempel vidhäf- 536 120 tande eller inneslutande avdelningar, är användbara fór att hålla kvar strålmål 150 vid lastningsposit- ionema 101.

[0022] Ett enkelt hål 102 kan till exempel befinna sig vid lastningspositionen 101, såsom visat i detalj A, _.eller flera hål kan till exempel befinna sig vid en lastningsposition 101, såsom visat i detalj C. Exempel på utföringsforrner av målplattor 100 kan innefatta många olika hål 102 med olika fonn och i olika antal vid olika lastníngsposltioner 101. För att härbärgera olika former av strålmål 150 och på basis av den kända flödesprofilen fór vilken målplattan 100 exponeras, kan till exempel flera kvadratiska hål 102 placeras vid lastningspositionema 101 vid kantema medan ett enda cylindriskt hål 102 kan befinna sig vid inre lastningspositíoner 101.

[0023] Strålmålen 150 kan anta ett antal former, storlekar och konfigurationer och kan place- ras, fórseglas och/eller hållas kvar i hål 102 eller hållas kvar av andra kvarhållningsmekanismer vid lastningspositionema 101 på många olika sätt. Strålmålens 150 storlek kan justeras på ett sätt som är lämpligt för den avsedda användningen (t.ex. radiografimål, brakyterapigroddar, elueringsmatris osv.).

Ett strålmål 150 kan till exempel ha en längd av omkring 3 mm och en diameter av omkring 0,5 mm.

Strålmålen 150 kan även vara sfäriska, skiv-, rån- och/eller BB-formade, eller ha varje annan form och storlek, inom olika typer av hål 102 i samma målplatta 100, såsom visat i fig. 2. Det skall inses att hålens 102 storlek och/eller tjockleken av exemplet på utfóringsformen av målplattor 100 kan justeras efier behov för att härbärgera målen 150.

[0024] Strålmålen 150 lastas strategiskt vid de passande lastningspositionema 101 på basis av olika faktorer (inbegripet varje målmaterials egenskaper, kända flödesbetingelser i reaktorhärden, de resulterande målens önskade aktivitet osv.) som diskuteras utförligare nedan, fór att erhålla dotterpro- dukter från strålmålen 150 med önskad koncentration eller aktivitetsnivå, såsom en förhållandevis enhetlig aktivitet.

[0025] Strålmålen 150 kan utgöras av samma material eller av olika material. Strålmålen 150 kan också utgöras av naturliga isotoper eller av anrikade isotoper. Såsom använda häri inses det att strålmâlen 150 innefattar de material som uppvisar ett väsentligt absorptionstvärsnitt fór den typ av strålning fór vilken exemplen på utfóringsforrner kan exponeras, så att strålmålen 150 innefattar material som kommer att absorbera och omvandlas till andra grundämnen i strålningsfáltets närvaro.

Lämpliga mål 150 kan till exempel utgöras av kobolt (Co), krom (Cr), koppar (Cu), erbium (Er), ger- manium (Ge), guld (Au), holmium (Ho), iridium (Ir), lutetium (Lu), molybden (Mo), palladium (Pd), sarnarium (Sm), tulium (I' m), ytterbium (Yb) och/eller yttrium (Y), även om andra lämpliga material också kan användas. Pâ liknande sätt kan målen vara vätskeformiga, fasta eller gasformiga med lämp- lig inneslutning vid lastningspositionema 101, såsom ihål 102.

[0026] För att bibehålla mellanrummen mellan strålmålen 150 och strålmålens 150 inriktning inom ett känt strålningsfált fór vilket de är exponerade, kan ett eller flera distanselement 105 upprätt- hålla mellanrummen mellan och/eller hålla kvar strålmålen 150 inom hålen 102. Såsom visat i detalj B kan till exempel ett enda distanselement l05A fór målen placeras i ett hål 102 fór att hålla kvar och upprätthålla avstånden mellan strålmålen 150 på rätta positioner vid lastningspositionema 101. Såsom visat i detalj E kan ett eller flera distanselement 105B för målen alternativt vara format som ett mål utan att det utgör ett mål och insatt i ett håll 102 för att hålla kvar strålmål 150 och upprätthålla deras avstånd vid rätta lägen inom ett hål 102 vid lastningspositioner 101 fór strålmål.

[0027] F ig. 3 är en illustration av ett exempel på en utfóringsforrn av en målplatta 100 i vilken distanselement 105B fór målen, såsom de som visas idetalj E i tig. 2, används vid varje lastningsposit- ion 101 med ett hål 102. Såsom visat i fig. 3 kan varje hål 102 fyllas lika mycket med en kombination av distanselement 105B fór målen och/eller strâlmål 150. I enlighet med exempel på förfaranden som diskuteras nedan, kan lastningspositionerna 101 vid en periferi innehålla en högre andel strålmål 150 i 535 120 förhållande till distanselement l05B för målen, medan lastningspositionema l0l kan ha en lägre an- del, för att framställa dotterprodukter med en önskad aktivitet.

[0028] Såsom visati fig. 2, detalj D kan distanselementen IOSC för målen, som ett ytterligare altemativ vara fomrade som skivor, med en tjocklek som är tillräcklig för att särskilja strålmålen 150 i ett spaltformat hål 102. Särskiljningen kan anordna strålmålen 15 0 på avstånd från varandra på öns- kade positioner fór bestrålning. Andra typer av distans- och kvarhållningselement, inbegripet kåpor, lim, elastiska delar, osv. kan vara användbara som distanselement 105 för målen.

[0029] Exempel på utföringsforrner av målplattor 100 och varje distanselement 105 däri kan tillverkas av material med önskat tvärsnitt, med hänsyn till den typ av strålningstält för vilket exemplet på utföringsforrner kan exponeras. Exempel på utiöringsformer av målplattor 100 som exponeras för ett flödesfalt av terrniska neutroner kan tillverkas till exempel av material med ett lågt absorptions- och spridningstvärsnitt för terrniska neutroner, såsom zirkonium ella aluminium, för att maximera de däri liggande strålmålens 150 exponering för neutroner. Om exempel på utföringsforrner av målplattor 100 exponeras för ett aggregerat neutronflöde med en bred energifördelning, kan distanselementen 105 till exempel tillverkas av ett material, såsom paraffin, med ett högt absorptionstvärsnitt för neutroner med en särskild energi för att säkerställa att strålmålen 150 inte exponeras för ett neutronflöde med just denna energi.

[0030] De ovan beskrivna kännetecknen för exempel på utföringsformer av målplattor 100 och den kända strålningsprofilen för vilken målplattan 100 skall exponeras kan på ett entydigt sätt möjlig- göra exakt bestrålning av strålmålen 150 som används däri. Genom att känna till ett strålflödes typ och profil; strålmålens 150 forrn, storlek och absorptionstvärsnitt; och storleken, fonnen, positionen och absorptionstvärsnittet för exemplet på utföringsforrn av mâlplattan 100, lastningspositioner 101 på den samma och distanselement 105 for målen däri, kan målen 150 till exempel positioneras och bestrålas mycket exakt för att framställa de önskade isotopema och/eller radioisotopema. På liknande sätt kan fackmannen variera alla dessa parametrar, inbegripet strålmålets typ, form, storlek, position, absorpt- ionstvärsnitt osv. i exempel på utföringsfonner för att framställa önskade isotoper och/eller radioisoto- per.

[0031] I fig. 3 visas ett exempel på arrangemang av målplattor 100 där de yttre lastningsposit- ionema 101 kommer att exponeras direkt för högre strålningsnivåer när målplattan 100 är placerad i ett neutronflöde, såsom det som råder i en kämreaktor i drift. Ett större antal strålmål 150 kan placeras vid var och en av de yttre positionema 101, vilket leder till en jämnare aktivitet bland strålmålen 150 i de yttre lastningspositionema 101. Färre strålmål 150 kan placeras i var och en av de inre lastningsposit- ionema l0l för att kompensera för att dessa strålmål 150 kommer att befinna sig längre bort från flö- det, vilket därigenom gör det möjligt att ge strålmålen 150 i de inre lastningspositionema l0l aktivi- tetsnivåer som är jämförbara med dem för målen 150 ide yttre lastningspositionema 101. Mot bak- grund av den ovanstående diskussionen inses det emellertid att exemplet på arrangemang enligt fig. 3 kan ändras på flera sätt för att öka/minska den resulterande aktiviteten för varje strålmål 150 till följd av bestrålhingen. Stràlmålen 150, som utgörs av material med lägre infångningstvärsnitt för ett särskilt strålningšfält, kan till exempel anordnas vid lastningspositioner 101 som kommer att ligga närmare fältet, meilan strålmålen 150 av material med högre tvärsnitt kan placeras längre bort från fältet i ex- empel påiutföringsfonner av målplattor 101.

[0032] I fig. 4 visas ett exempel på en utföringsfonn av en hållare 200 för målplattor som är användbar med ett exempel på utföringsformer av målplattor 100 som beskrivits ovan. Såsom visat i fig. 4 kan exemplet på hållare 200 fór målplattor innefatta en kropp 201 som kan sättas in i ett strål- ningsfält. Kroppen 201 kan vara stel eller böjlig. Kroppen 201 kan vara formad och/eller dimension- erad för att passa in i områden där strålningsfält kan finnas, inbegripet till exempel ett instrumentrör i 536 120 en lättvattenreaktor, en kämbränslestav, ett tillträdesrör till en partikelaccelerator, osv. På liknande sätt kan flera exempel på utföringsformer av hållare 200 för målplattor sättas in och/eller placeras tillsam- mans och kroppen 201 kan dimensioneras och formas för att möjliggöra flera insatser, till exempel i ett 4-tumshål som vanligen återfinns i kärnreaktorer. Kroppen 201 kan vidare innefatta ett eller flera anslutningsdon 202 som kan göra det möjligt att fasta hållare 200 på utsträcknings- eller insättnings- anordningar, såsom en onnkabel.

[0033] Kroppen 201 håller åtminstone ett exempel på utföringsformer av målplattor 100.

Kroppen 201 kan till exempel innefatta en axel på vilken målplattor 100 kan passas och hållas kvar.

Kroppen 201 och delar därav kan dimensioneras och formas för att passa vilken som helst av olika möjliga former av målplattan 100, inbegripet ett kvadratiskt, cirkulärt, triangulärt, osv. tvärsnitt.

Såsom visat i frg. 5, kan en eller flera av distansplattoma 203 placeras med målplattoma 100 i eller bredvid kroppen 201. Distansplattoma 203 kan skilja och positionera målplattoma 100 vid precisa lägen inom exempel på utföringsforrner av hållare 200 för målplattor för att åstadkomma exakt expo- nering av strålmålen 150 däri. Distansplattoma 203 kan ha tjocklekar som leder till en önskad grad av åtskíllnadmellan målplattoma 100. Om exempel på utföringsfonner av målplattor 100 till exempel tillverkas och konñgureras för att väsentligen absorbera ett neutronflöde som passerar därigenom, kan till exempel en tjockare distansplatta 203 skilja målplattoma 100 i hållaren 200 för målplattor för att säkerställa att plattoma får en minimal inverkan på varandras bestrålning, för att åstadkomma en jäm- nare bestrålning av strålmålen 150 däri. Altemativt kan flera dístansplattor 203 placeras med en högre frekvens för att åstadkomma samma mellanrum och/eller exponering som tjockare distansplattor 203.

Distansplattoma 203 kan formas och dimensioneras på godtyckligt sätt för att åstadkomma de önskade positionema för målplattoma. Distansplattoma 203 kan ha godtycklig fomr, såsom rektangulär, tri- angulär, ringforrnig, osv. beroende på positioneringen av målplattoma 100 i exempel på utföringsfor- mer av hållarna 200 för målplattoma.

[0034] Distansplattoma 203 kan vidare åstadkomma säkring av strålmålen l50 inom exempel på utföringsformer av målplattor 100 som är staplade i följd med distansplattor 203 på kroppen 201.

Distansplattoma 203 kan även vara färgade, försedda med texturer och/eller ha andra tecken som anger deras fysikaliska egenskaper och/eller identiteten för strålmålen 150 inom målplattoma 100 som är placerade bredvid.

[0035] Distansplattoma 203 och kroppen 201 kan tillverkas av ett material med en önskad strålabsorptionsprofil. Distansplattoma 203 och kroppen 20] kan till exempel få ett lågt tvärsnitt (t.ex. ungefär 5' bam eller mindre) för neutroner med termisk energi genom att de tillverkas av ett material såsom aluminium, rostfritt stål, en titanlegering, osv. På liknande sätt kan vissa distansplattor 203 och/eller kroppen 201 tillverkas av material med högre tvärsnitt för vissa strålningsfålt, såsom silver, guld, ett bordopat material, en bariumlegering osv. iterrniska neutronflöden. Distansplattoma 203 kan placeras strategiskt på kroppen 201 beroende på dess inverkan på strålningsfáltet. Distansplattor 203 med högt tvärsnitt (t.ex. över 5 bam) placerade på vardera sidan av målplattoma 100 kan till exempel minska eller eliminera bestrålningen av strålmålen 150 däri från sidan, vilket leder till en önskad akti- vitetsnivå hos isotopema som framställs av dessa. På liknande sätt kan ringformiga distansplattor 203 ge maximal bestrålning av målplattorna 100 från ena sidan.

[0036] De ovan beskrivna kännetecknen fór exempel på utföringsfomrer av hållare 200 för målplattor och distansplattor 203 och målplattor 100 däri, och den kända bestrålningsprofilen for vil- ken hållaren 200 för målplattan skall exponeras kan på ett entydigt sätt möjliggöra exakt bestrålning av strålmålen l50 som används däri. Genom att känna till strålflödets typ och profil; strålmålens 150 form, storlek och absorptionstvärsnitt; precis placering av strålmålen 150 inom strålningsflödet; stor- leken, formen, positionen och absorptionstvärsnittet för exemplet på utföringsforrnen av målplattan 536 120 100 och distanselementen 105 däri, målplattans 100 och distansplattans 203 position inom hållaren 200 för mâlplattan; platthållarens 200 och distansplattans 203 storlek, form och absorptionstvärsnitt, kan till exempel målen 150 bestrålas mycket exakt för att framställa de önskade isotopema och/eller radioisotopema. På liknande sätt kan fackmannen variera någon av dessa parametrar i exempel på utföringsforrner för att framställa önskade isotoper och/eller radioisotoper.

[0037] Fig. 5 är ett flödesschema av ett exempel på ett förfarande för användning av ett exem- pel på en utföringsfonn av målplattor 100 och/eller hållare 200 fór målplattor. Såsom visat i frg. 5, bestämmer användaren en önskad isotop/radioisotop som skall framställas, och mängden som skall framställas, i exemplet på forfarande i S110. Den önskade isotopen och mängden därav kan väljas på basis av ett godtyckligt antal faktorer, inbegripet till exempel ett tillgängligt strålmål, önskade indust- riella tillämpningar och/eller ett tillgängligt strålningsfált. I kraft av överensstämmelsen mellan dotter- produkt och modemuklid kommer användaren också att välja ut strålmålens 150 material och mängd i S110.

[0038] I S120 kommer användaren att bestämma ett tillgängligt strålningsfälts egenskaper. De relevanta egenskaperna kan innefatta strålningens typ och energi och/eller variation av typ och energi i ett särskilt utrymme. Användaren kan till exempel bestämma ett neutronflödes variation och nivå vid en särskild tillträdespunkt till en forskníngsreaktor i S120. Altemativt kan användaren bestämma ener- gin och typen för de joner som återfinns i en málställning i en partikelaccelerator i S120.

[0039] På basis av det utvalda strålmålets 15 0 fysikaliska egenskaper och strålningsfältets egenskaper, vilka båda har bestämts ovan, konfigurerar användaren sedan mâlplattan eller målplat- toma 100, strâlmålet eller strålmålen 150, distanselementet eller distanselementen 105 för målet, hålla- ren eller hållama 200 för mâlplattan och/eller distansplattan eller distansplattoma 203 i för att åstad- komma den strålningsmängd som är nödvändig fór att producera en önskad mängd av och/eller aktivi- tet fór de framställda isotopema, i S130. En sådan konfiguration kan innefatta bestämning av last- ningspositionemas 101 lägen i mâlplattan 100, placering och positionering av strålmålen 150 i mål- plattoma 100, vid lastningspositionema 101 med distanselement 105 för målen, och positionering av målplattor 100 i hållare 200 för målplattor med distansplattor 203 för att åstadkomma en exakt posit- ion för varje strâlmål 150 inom ett strålníngsfalt. En sådan konfiguration kan dessutom innefatta urval av material med kända absorptionstvärsnitt för ett strålningsspektrum som är relevant för strålningsfäl- tet för att åstadkomma önskade mängder av strålning för strålmål 150 som är placerade inom det fältet.

En önskad aktivitet kan till exempel vara en väsentligen lika stor aktivitet bland åtskilliga framställda isotoper från åtskilliga snålmâl 150. l S130 kan användaren också beräkna en exponeringstid på basis av konfigurationen, strålningsfältets egenskaper och strålmålets 150 egenskaper för att åstadkomma en önskad strålningsmagrritud för strålmålen 150 som är placerade i exempel på utfóringsformer av an- ordningar i det fältet.

[0040] I S140 kan användaren sedan placera de konfigurerade strålmålen 150 i exempel på ut- föringsformer av anordningar som konfigurerats i S130 och placera dem i det bestämda strålningsfaltet for att framställa de önskade isotopema och/eller radioisotopema i en önskade mängd och/eller med en önskad aktivitet. Altemativt kan användaren leverera eller på annat sätt tillhandahålla det konfigure- rade exemplet på utfóringsforrnen av anordningama till någon annan för att denna skall kunna sätta in stràlmålen 150 och bestråla dem i det bestämda strålningsfaltet i S140.

[0041] Genom exempel på utföringsforrner och förfaranden som sålunda har beskrivits, kom- mer fackmannen att inse att exemplen på utföringsformer kan varieras genom rutinmässigt experimen- terande och utan ytterligare innovativ verksamhet. Även om olika exempel på utföringsformer av plat- tor, hållare och distanselement används tillsammans med exempel på förfaranden for framställning av önskade isotoper, kan till exempel varje exempel på utföringsforrn användas separat. Fastän cylind- 536 'l20 riska exempel på utfóringsforrner visas, kan till exempel anordningar av andra typer, med andra for- mer och i andra konfigurationer användas på liknande sätt i exempel på utfóringsforrner och förfaran- den. Variationer skall inte betraktas som awikelse från meningen och omfånget för exempel på utfö- ringsforrner, och alla sådana modifieringar som skulle vara uppenbara för fackmannen avses ingå inom de följande kravens omfång.

Claims (9)

536 120 Patentkrav

1. l. Förfarande fór tillhandahållande av ett positioneringssystem for strålmål, varvid förfarandet innefat- tat: bestämning (S110) av ett strålmål (150) och en dotterprodukt framställd från strålniålet (l50); bestämning (S120) av fysikaliska egenskaper fór ett strålningsfált for vilket strålmålet (150) kommer att exponeras; konfigurering (S130) av strålmâlet, en strålmâlsplatta (100), och en hållare (200) fór strålmålet fór att framställa dotterprodukten när strålmålet (150) är ilastat i strålmålsplattan (100) och hållaren (200) fór målplattan i strålningsfáltet, varvid konfigureringen (S 1 30) innefattar, tillhandahållande av åtminstone en lastningsposition (101) i målplattan (100) fór strålmålet (150), defmiering av ett hål (102) i målplattan (100) vid varje lastningsposition (101), varvid hålet (102) konfigureras fór att hålla kvar strålmålet (150) i målplattan (100), och placering av åtminstone ett distanselement (105) for målet i hålet (102) fór att hålla strålmålet (150) vid en konstant position inom lastningspositionen (101).

2. Förfarande enligt krav 1, vidare innefattande: lastning av stràlniålet (150) i strålmålsplattan (100) och hållaren (200) fór målplattan; och bestrålning (S140) av stràlmålet (150) ilastat i strålmålsplattan (100) och hållaren (200) fór rnålplattan i strålningsfáltet fór att framställa dotterprodukten.

3. Förfarande enligt krav 2, varvid strålningsfáltet är ett neutronflöde som innefattar tenniska neutro- ner som framställs i en lättvattenreaktor.

4. Förfarande enligt krav 2, varvid konfigureringen (S130) innefattar tillhandahållande av åtminstone en/ett av en forrn, storlek och känt absorptionstvärsnitt för strålrnâlet (150), en konstant position for strålmålet (150) i strålningsfáltet vilken skall upprätthållas av strål- målsplattari (100) och hållaren (200) fór målplattan, och material för strålmålsplattan ( 100) och hållaren (200) fór plattan med känt absorptionstvärsnitt fór strålningsfáltet.

5. S. F örfarande enligt krav 1, varvid strålningsfáltets fysikaliska egenskaper innefattar åtminstone en av strålningstyp och strålningsenergifórdelning över positionen.

6. Förfarande enligt krav l, varvid strålmålet ( 150) är tillverkat av ett material innefattande åtminstone ett av kobolt (Co), krom (Cr), koppar (Cu), erbium (Er), germanium (Ge), guld (Au), holmium (Ho), iridium (Ir), lutetium (Lu), molybden (Mo), palladium (Pd), samarium (Sm), tulium (Tm), ytterbium (Yb) och yttrium (Y).

7. F örfarande enligt krav l, varvid konfigureringen (S130) vidare innefattar placering av åtminstone en distansplatta (203) i hållaren (200) for målplattan for att hålla målplattan (100) och åtminstone en last- ningsposition (101) vid konstant position inom strålningsfaltet. 536 120

8. Positioneringssystern fór strålmål (150) innefattande: enimåtpiana (100) som definierar en flemi här (102); åtminstone ett strålmål (150) kvarhållet i åtminstone ett av flertalet hål (102); åtminstone ett distanselement (105) for målet, som positionerar det, åtminstone ett, strålmålet (150) i det åtminstone ett av flertalet hål (102); en hållare (200) för målplattan som håller kvar målplattan ( 100); och åtminstone en di- stansplatta (203) som hålls kvar av hållaren (200) för målplattan med målplattan (100), varvid målplat- tan (100), det, åtminstone ett, distanselementet (105) for målet, hå1laren(200) for målplattan, och den, åtminstone en, distansplattan (203) är konñgurerade for att tillsammans hålla det, åtminstone ett, stràlmålet (150) vid en konstant position inom strålningsfaltet.

9. System enligt krav 8, varvid det, åtminstone ett, strålmålet (150) är ett flertal strålmål (150), och varvid målplattan (100), det, åtminstone ett, distanselementet (105) for mål, hållaren (200) fór rnålplat- tan, och den, åtminstone en, distansplattan (203) är konfigurerade tillsammans for att hålla varje strål- mål (1 S0) av flertalet strålmål vid en konstant position inom ett strålningsfált, och varvid varje strål- måls ( 150) konstanta position har en väsentligen lika stor mängd av exponering mot strålningsfáltet. 10