SE533651C2 - Till- eller frånluftsdon med flödesindikator - Google Patents

Description

533 B51 valet av tilluftsdon måste hänsyn också tas till utförandet av ventilationskanalen i anslutning till tilluftsdonet. Vid installation inspekteras och justeras tilluftsdonet vanligen så att rätt luftflöde erhålls. Justering sker med ett ínjusteringsspjåll.

Tilluftsdonet inspekteras, både vid installation och vid senare kontroller, bland annat genom att mäta lufiflöden genom tilluftsdonet, vanligen med hjälp av en tryckgivare som ansluts till ett där för avsett uttag i tilluftsdonet eller genom att placera en speciell mättratt, en så kallad måtstos, över tilluftsdonets utlopp. Båda måtmetoderna kräver stor kunskap om ventilationsanläggningar i allmänhet och ventilationsanlåggningens utformning i närheten av tílluftsdonet i synnerhet, ett noggrant handhavande av mâtutrustningen och korrekt tolkning av måtresultaten.

Mätning med hjålp en tryckgivare ger typiskt en spänningssigrial, vilken först skall omvandlas till ett tryckvärde och sedan till ett luftílöde. Vanligen beräknas luftflödet genom att multiplicera kvadratroten av trryckvårdet med en proportionalitetskonstant, en så kallad korrektionsfaktor (k-faktor), som varierar beroende bland annat av ventilationsdonets storlek och injusteringsspjällets läge.

Ventilationsanlåggningens utformning omedelbart före tilluftsdonet påverkar också k-faktorn. Följaktligen påverkas en luftflödesmâtriing av flera faktorer. Korrekt och effektiv mätning av luftflödet och korrekt injustering av ett ventilationsdon underlättas om det finns en dokumentering avseende bland armat projekterat flöde, tidigare uppmätta luftflöden, k-faktorer och inställningar av injusteririgsspjâll.

Inspektion och justering av tilluftsdon, och givetvis även andra ventilationsdon såsom frånluftsdon, år idag en kostsam process och behovet av kvalificerade inspektörer fór att utföra flertalet åtgärder försvårar en snabb inspektion och justering av ventilationsanläggningar.

Eftersom kvalificerade inspektörer i flertalet fall måste anlitas för inspektion och justering leder till att inspektioner genomförs förhållandevis sällan. I byggnader som ofta iömyas eller byggs om, med påföljande störningar i ventilationen, kan luftflödet från individuella ventilationsdon under långa perioder avvika lcrafirigt från det projekterade luftflödet. I värsta fall är luftflödet i dessa fall korrekt då. inspektion sker, men avvikelsema däremellan uppdagas aldrig. Dessutom har det visats att spridningen mellan luftflödesmåtningar genomförda av olika professionella inspektörer, av en och samma inspektör vid olika tillfällen, eller med användning av olika mätinstrument väsentligen skiljer sig från varandra. 533 651 Luftflödesmâmingarna kan idag avvika med så mycket som 40 % från projekterat flöde. Normalt tillåts en avvikelse av 5 %. Självfallet leder detta till ett dåligt optirnerat flöde i det ensldlda ventilationsdonet och i hela ventilationsanlâggningen, vilket vidare leder till onödigt hög energiförbrukning, ett sämre inomhusklimat än möjligt, hög kostnad och en onödig belastning för den globala miljön.

Redogörelse för uppfinningen Kända venfilationsdon har uppenbara det nackdelar avseende möjligheten att enkelt och tillförlitligt inspektera och justera ventilationsdonens lufctlöden.

Syftet med föreliggande uppfinning år att övervinna nackdelarna med känd teknik.

Detta åstadkommes med ett ventilationsdon enligt krav 1.

Ventílationsdonet enligt föreliggande uppfinning innefattar en flödesindikator som åtminstone indikerar om ett luftflöde genom ventilationsdonet är under en förutbestämd tzröskelnivå. Flödesindikatorn innefattar en flödesgivare som genererar en signal relaterad till luftflödet och ett synligt anordnat signaldon.

Flödesíndikatorn enligt föreliggande uppfinning kan vidare innefatta en elektronisk krets som år anpassad att jämföra signalen från flödesgivaren med åtminstone ett fórutbeståmt tröskelvårde som motsvarar den förutbestämda tröskelnivån.

Flödesgivaren enligt föreliggande uppfinning kan bestå av en trycksensor, exempelvis av membrantyp, eller en flödessensor, exempelvis av vanntrådstyp.

Enligt föreliggande uppfinning kan flera signaldon användas, exempelvis tre signaldon i form av tre lysdioder, vilka indikerar ett första, ett andra respektive ett tredje luftflödesiritervall.

En elektronisk krets enligt föreliggande uppfinning kan vidare användas för att lagra ett mâtprotokoll med data avseende det individuella ventílationsdonet, såsom uppmätta luftflöden, identifikationsnummer, projekterat luftflöde, inställningar för justeringsanordning, och k-faktorer. 533 651 Tack vare föreliggande uppfinning är det möjligt att tillhandahålla ett ventilationsdon som underlättar inspektion och justering samt ger förbättrad tillförlitlighet i kontrollen av lufttlöden genom ventilationsdon.

Utföringsformer av föreliggande uppfinning definieras i de beroende kraven. Andra syften, fördelar och nya kännetecken enligt föreliggande uppfinning kommer att framgå i beaktande av den efterföljande detaljerade beskrivningen av föredragna utföringsformer i anslutning till de åtföljande fimingaina och kraven.

Figur-beskrivning Uppfinningen kommer att beskrivas närmare nedan i anslutning till de bifogade ritningar-na, ívilka Fig. 1 visar en schematisk bild av en ventilationsanlåggning innefattande ventilationsdon enligt föreliggande uppfinning, Fig. 2 visar en schematisk tvârsnittsbildbild av inspektion av ett tílluftsdon med mâttratt respektive tryclmâtning enligt känd teknik, Fig. 3 visar en tvârsnittsbild av ett ventilationsdon med flödesindikator enligt föreliggande uppfinning, Fig. 4 visar en tvârsnittsbild av ett ventílationsdon med en flödesindikator enligt en annan uttöríngsform av föreliggande uppfinning, och Fig. 5 visar ett schernatiskt diagram av verkligt lufttlöde mot projekterat luftllöde med tre tröskelnivåer k, l, m.

Fig. 6 visar ett schematiskt diagram av verkligt luftflöde mot projekterat luftflöde med fyra tzröskelnivåer k, l, m, n.

Detaljerad beskrivning av föredragna utfóringsformer Ventilationsdonen 100 enligt föreliggande uppfinning år avsedda att vara en del av en ventilatrionsanläggning 101 i en byggnad 103. En sådan ventilationsanlåggrzing 101 finns schematiskt beskriven i Fig. 1. Ventilationsanlåggningen 10 1 består av en ventilationscennal 102 som innefattar flâlctar, vilka skapar ett luftElöde 109 i 533 651 ventilationskanaler 105 som leder ut till olika rum 104 i byggnaden 103. I änden av ventilationskanalen 105 sitter ett ventílationsdon 100 i form av ett tilluftsdon som fördelar ett luftflöde 110 ut i rummet. I rummet 104 finns också en annan typ av ventílationsdon 100, ett frånluftsdon, fór att leda bort luft från rummet 104.

Ventilationsdonen 100 enligt föreliggande uppfinning kan vara tilluftsdon, frånluftsdon, eller andra typer av ventílationsdon. I efterföljande beskrivning beskrivs föreliggande uppfinning med utgångspunkt från ett takmonterat tilluftsdon, men föreliggande uppfinning år ej begränsad till detta. Även andra ventílationsdon såsom frånluftsdon, och med alla former av montering såsom även väggmontering och golvmontering, innefattas.

För att erhålla ett bra inomhusklimat och en god energihushållning är det viktigt att alla ventílationsdon 100 är inställda så att rätt luftflöde 110 därigenom erhålls.

Luftflödet 110 får inte avvika för mycket från ett så kallat projekterat luftflöde P, det vill säga det lufiflöde som skall passera ett individuellt ventílationsdon 100 för att hela ventilationsanläggningen 10 1 ska fungera optimalt. Först och främst bör ventilationsdonen 100 justeras och kontrollmätas vid installation och igångsättande av ventílationsanlâggningen 101, men därefter bör de också tillförlitligt kunna inspekteras, kontrollmätas och eventuellt justeras vid för stor avvikelse. Justering sker vanligen genom att justera ett injusteringsspjäll på ventilationsdonet 100.

Kontrollmätriing av tilluftsdon 100 görs vanligen genom att mäta luftflödet (l/ s) 110 därigenom. l Fig. 2 visas två konventionella tzilluftsdon 100 och två kända sätt att mäta luftflödet 1 10 på dessa. Mätonoggrannheten i luftflödesmätriingarna på tilluitsdon 100 enligt kända sätt är stora. Eftersom justering av tilluftsdonet 100 görs utifrån luñflödesmåmingen blir justeringen av tilluftsdonet 100 med ett injusteringsspjäll 1 13 osäker och luftflödet 1 10 kan avvika från det proj ekterade flödet P. Orsaker till mâtonoggrannheten återfinns i bland annat mätinstrument med inkorrekta korrektionsfaktorer (k-faktorer), tilluftsdon med felaktigt angivna k- faktorer, mätinstrument med dålig prestanda, felaktigt handhavande av mätinstrument, okalibrerade mätinstrument, etc. Vidare kan ventilationsanlåggningens 101 utformning i anslutning till tilluftsdonet 100 påverka luftflödet 1 10, vilket k-faktom oftast inte tar hänsyn till. Mätning av lufizflödet 1 10 genom att placera en speciell mättratt 130, så kallad mâtstos eller tilluftsstos, över tilluttsdonets 100 utlopp skapar dessutom ett tzryckfall som kan påverka 533 651 tilluftsdonets 100 luftflöde 1 10, och luflflödet 110 fiån olika ventilationsdon 100 sprids på olika sätt i mättratten 130, vilket ger olika luftflöde 110 beroende på tilluftsdonets 100 utformning. Ett armat vanligt sätt att mäta luftflödet 110 är att ansluta ett flödesmätinstrument 131, eller närmare bestämt en trycksensor, till en anslutning 107 för flödesmätinstrumentet 131 iväggen till ventilationsdonets 100 flödeskanal 116. En annan orsak till avvikelse mellan proj ekterat flöde P och verkligt flöde R kan härledas till tilluftsdonen 100. Tilluftsdon 100 från olika tillverkare, och mer förvånande tilluftsdon 100 av samma typ från en och samma fabrikant, kan .generera väsentligen olika luftflöden 1 10 trots identisk installation och justering.

Specifikafionen för k-faktorerna kan vara felaktig, eller så kan kvaliteten och reproducerbarheten av tilluftsdonen 100 från samma fabrikör vara otillräcklig.

Dessutom finns det brister i rutiner för initial inspektion och justering av venfilationsdonen 100 och frånvaro av standardiserade mätprotokoll och dokumentering avseende ventilationsdonen 100 och ventilationsariläggningen 101 i anslutning till tilluftsdonen 100, vilket komplicerar senare inspektion och justering av tilluftsdonen 100.

För att få en mer korrekt uppmätning av luftflöden 1 10 och därmed mindre avvikelse mellan verkligt flöde R och proj ekterat flöde P krävs med konventionella mätmetoder ett kalibreringsfórfarande med ett flertal mätinstrument. Varje mätställe, det vill säga varje tillufisdon 100, måste kalibreras mot åtminstone en annan mätmetod med känt mätfel. Detta blir mycket resurskrävande om tillförlitligheten ska bli tillräcklig.

Ventilationsdonet 200 enligt föreliggande uppfinning har en flödesindikator 220 innefattande en flödesgivare 221 och åtminstone ett synligt signaldon 222, se Fig. 3, vilket signaldon 222 indikerar tillståndet för lufctlödet 210 genom ventilationsdonet 200. I motsats till konventionell inspektion då ett mätinstrument för luñflödesmåtnirig temporärt ansluts till ventilationsdonet âr flödesiridikatom 220 enligt föreliggande uppfinning permanent, eller åtminstone avsedd att sitta fast en längre tid. Därigenom avlägsnas åtminstone felkällor relaterade till olika inspektörer, olika mätinstrument och olika handhavande av mâtinstrtimenten. Detta ger också en möjlighet att justera och kalibrera ventilationsdonet 200 dels före och dels efter installation med användande av både flödesindikatorn 220 och andra mätinstrument, för att efterföljande justering huvudsakligen använda den inbyggda flödesindikatorn 220 för fortlöpande inspektion och justering av ventilatíonsdonet 200. I samband med den justeringen, eller senare, kan 533 651 också k-faktorerna anpassas till det individuella ventilationsdonet 200 och dess individuella placering.

Med en tydlig och enkel utläsning genom flödesiridilcatoms 220 signaldon 222 ökar tillgängligheten för inspektion. Den inspektion som på sedvanligt sätt utförs av kvalificerade inspektörer underlättas och kan utföras mycket snabbare. Dessutom kan irispektion utföras av någon som har betydligt mindre kännedom om ventilationsanläggningar i allmänhet och om venülationsanläggningens utformning i anslutning till det specifika venülationsdonet 200 i syrmerhet, exempelvis ett skyddsombud eller till och med lokalanvåndaren. Ett signaldon 222 som anger att lufizflödet 2 10 år enligt projekterat luftflöde P ger bland annat ett förtroende för att ventilationen fungerar som planerat, och än viktigare, om luftflödet 210 avviker från det projekterade flödet P ges en indikation på detta, vilket gör att en befogad felrapport kan lämnas in och en befogad kontroll och justering kan företas, till skillnad från hur det ofta år idag då många onödiga felrapporter och påñljande åtgärder företas.

I Fig. 4 visas en utfóringsform av föreliggande uppfinriing där ett tilluftsdon 300 innefattande en flödesindikator 320 med ett signaldon 322 på. tilluñzsdonets 300 framsida är monterati ett innertak 306 i anslutning till en anslutande ventilationskanal 305. Signaldonet 322 år efter installation av tilluftsdonet 300 synlig för en person som befinner sig under filluftsdonet 300. Tilluftsdonets 300 framsida innefattar ett flertal dysor 3 1 1, vilka år formade för att dragfritt sprida ett luftflöde 310. Dysoma 3 1 1, eller perforeringarna, år förbundna med anslutande ventilationskanal 305 på tilluftsdonets 300 baksida genom en flödeskanal 316. I anslutning till ventílationskanalen 305 firms ett mekaniskt injusteringsspjâll 3 13 med vilket luftflödet 3 10 genom tilluñsdonet kan styras. Tillluftsdonet 300 innefattar en anslutning 315 för mätinstrument i flödeskanalens 316 vägg. Anslutningen 3 15 är anpassad tör att mottaga en flödesgivare 321. Denna typ av anslutning 315 år vanligt förekommande i konventionella ülluftsdon 100 och används för anslutning av tryckgivare i konventionella flödesmåtinsüument vid inspektion. I tilluftsdonet 300 enligt föreliggande uppfinning är en flödesgivare 321 permanent ansluten till anslutningen 3 15 via ett förbindelsedon 327. I detta fall består flödesgivaren 321 av en trycksensor av membrantyp och förbindelsedonet 327 består av en slang.

Flödesindikatorn 320 innefattar vidare en elektronisk krets 323 och ett batteri 325 för strömförsörjning. Trycksensorn 321 genererar en spånningssignal relaterad till 533 B51 8 det tryck som luftflödet 3 10 åstadkommer. 'Prycksensom 321 är ansluten till den elektroniska kretsen 323 där spårmingssigrialen jämförs med ett förutbeståmt uöskelvårde. Tröskelvârdet motsvaras av en förutbestämd tröskelnivå. för luftflödet 3 10. Om spånningssignalen understiger tröskelvårdet, det vill såga trycket från luftflödet 310 år lägre ån en förutbestämd tröskelnivå och därmed lufttlödet 309 år under en förutbestämd nivå, indikerar signaldonet detta. I denna utföringsform år signaldonet 322 en lysdiod belägen på tilluftsdonets 300 framsida på så sâtt att en brukare av lokalen kan se signaldonet. Den elektroniska ln-etsen 323 år anpassad för att endast utföra en hyckmátning var 30:e sekund i syfte att spara energi. Om spånningssignalen år under tröskelvârdet lyser lysdioden 322 i 5 sekunder. Batteriet 325 år avsett att räcka i flera år och ska bara behöva bytas i samband med regelbundna huvudinspektioner.

I en annan utföringsform av föreliggande uppfinning år ett tilluftsdon 300 som lilkriande det ovan beskrivna, men med annan anpassning av den elektroniska kretsen 323 och en annan typ av signaldon 322. Tilluftsdonet 300 innefattar ett första, ett andra, respektive ett tredje signaldon placerade i en rad på tilluftsdonets 300 fiamsida. Spânningssignalen från trycksensorn 321 jämförs med tre tröskelvârden motsvarande tre tröskelnivåer k, 1, m för luftflödet 310. Fig. 5 visar ett schematiskt diagram för verkligt luitflöde R mot projekterat flöde P, med dessa tröskelnivåer k, 1, m samt det ideala flödet I, där det verkliga luftflödet R exakt överensstämmer med det projekterade luftflödet P, indikerade. Diagrammets axlar visas med godtycklig enhet, men axlarna för det proj ekterade luftflödet P och det verkliga luflflödet R har samma skala. 'Pröskelvårdena definierar tre luftflödesiritervall: ett första intervall motsvarande -12 % upp till +20 % av proj ekterat luftflöde P; ett andra intervall motsvarande -25 % upp till -12 % av proj ekterat luftflöde P; och ett tredje intervall motsvarande mindre ån -25 % av projekterat luftflöde P. Det första signaldonet, en grön ljusdiod, indikerar om det verkliga luftflödet R år inom det första intervallet, ett andra sígnaldon, en gul lysdiod, indikerar om det verkliga luftflödet R år inom det andra intervallet, och det tredje signaldonet, en röd lysdiod, indikerar om det verkliga luftflödet R år inom det tredje intervallet.

I ytterligare en annan utfóringsform av föreliggande uppfinning innefattar ventilationsdonet 300 ett signaldon 322 som kan indikera luftflödets 3 10 tillstånd med hjälp av grönt, gult eller rött sken. Signalen från flödesgivaren 32 1 jämförs i 533 651 den elektriska kretsen 323 med fyra tröskelvården som motsvarar fyra izröskelnivåer k, 1, m, n för luftflödet 310. Fig. 6 visar ett schematískt diagram för verkligt flöde R mot projekterat luftflöde P, med dessa tröskelnivåer k, l, m, n samt det ideala flödet I, där det verkliga luftflödet R exakt överensstämmer med det “projekterade luftflödet P, indikerade. Diagrammets axlar visas med godtycklig enhet, men axlarna för det proj ekterade luftflödet P och det verkliga luftflödet R har samma skala. Den första tröskelnivån k motsvarar en avvikelse av +5 % från det projekterade luftflödet P, den andra tröskelnivån l motsvarar en avvikelse av -5 % från det proj ekterade luftflödet P, den tredje tröskelnivån m motsvarar en avvikelse av -25 % från det projekterade luftflödet P, och den fiårde tröskelnivân n motsvarar en avvikelse av +25 % från det projekterade luftflödet P. Tröskelvärdena definierar på så sätt fem luftflödesiritervall: ett första intervall motsvarande -5 % upp till +5 % av projekterat luftflöde P; ett andra intervall motsvarande -25 % upp till -5 % av projekterat luftflöde P; ett tredje intervall motsvarande mindre än -25 % av projekterat luftflöde P, och ett fiårde intervall motsvarande mer ån +25 % av proj ekterat luftflöde P. Om luftflödet 3 10 genom ventilationsdonet år inom -5 % upp till +5 % av projekterat flöde P avger signaldonet 322 ett blinkande grönt sken, om luftflödet 3 10 är -25 % upp till -5 % av projekterat flöde P avger signaldonet 322 ett blinkande rött sken, om luftflödet 310 år mindre än -25 % av projekterat flöde P avger signaldonet 322 ett fast rött sken, om luftflödet 310 är +5 % upp till +25 % av projekterat flöde P avger signaldonet 322 ett blinkande gult sken, och om luftflödet 310 överstiger +25 % av projekterat flöde P avger signaldonet ett fast gult sken.

Denna konfiguration är användbar bland annat på så sätt att det fasta röda skenet tydligt indikerar att luftflödet år alldeles för lågt, vilket i första hand negativt påverkar inomhusklimatet, och att en snabb åtgärd år nödvändig. Det fasta gula skenet indikerar att luftflödet år alldeles för högt, vilket i första hand år negativt för energiförbrukningen, och att en snabb åtgärd år nödvändig. Blinkande sken indikerar likaså ett problem, men ett problem som inte âri. samma akuta behov av en åtgärd.

I en annan utföringsform enligt föreliggande uppfinning enligt någon av de ovan beskrivna uüöringsformerna kan tilluftsdonets 300 elektroniska krets 323 användas för att lagra information om det individuella ventilationsdonet 323, företrädesvis i form av ett standardiserat måtprotokoll, där data såsom identifikationsnurnmer, projekterat luftflöde, uppmätta tryck med beräknade luftflöden, k-faktorer och inställningarna för den mekaniska justeringsanordningen anges. 533 651 Iytterligare en utföringsform av föreliggande uppfinning är den elektroniska kretsens 323 tröskelvärden justerbara antingen genom en styranordning, t.ex. en vridpotentiometer, eller en IO-lâges-potentiometerm belägen åtkomlig fór en brukare på ventilationsdonet 300 eller genom radiokommunikation med en kommunikationskrets iventilationsdonet. Styranordningen eller radiokommunikationen kan också. användas för att programmera ventilatíonsdonet 300, exempelvis sätta tröskelvârden, inhämta information som lagrats i den elektroniska kretsen 323, för att mata in nya inställningar eller information, eller för att aktivera flödesindikatorn 320 istället för att vänta på nästa tillfälle då den automatiskt aktiveras.

I en utfóringsform av föreliggande uppfinning innefattar ett tillufcsdon tre signaldon 322, närmare bestämt tre lysdioder, på samma sätt som beskrivits ovan är trycksensorn 32 1 av membrantyp och har ett arbetsområde mellan åtminstone 5-50 Pa. Den minsta luflílöde 310 som kan registreras är 50 1/2 och det maximalt registrerbara luftflödet är 110 l/ s. Den projekterade lufttlödet P genom tilluftsdonet 300 är 80 l/ s. Det första signaldonet 322 aktiveras för vid ett tryck av 12-26 Pa motsvarande ett lufttlöde 310 av 70- 1 10 1/ s, det andra signaldonet 322 aktiveras vid ett tryck av 9-12 Pa motsvarande ett luftflöde 310 av 65-75 l/ s, och det tredje signaldonet 322 aktiveras vid ett tryck av 5-9 Pa motsvarande ett luflflöde 3 10 av 50- 65 1/ s. Awikelsen mellan uppmätt och verkligt luftflöde 3 10 år mindre än 5 %.

Responstiden för tryckändringar inom 10-90 % av hela lufthastighetsområdet är mindre än 2 sekunder. Strömfórbrukruingen år vid drift mindre än 5 mA, vilket ger en driftstid av mer än ett år om ett kommersiellt 9 V batteri 325 används.

I en uttöringsform av ßreliggande uppfinning används en trycksensor 321 som arbetar på binärt sätt. När trycket understiger ett givet tröskelvärde bryter eller sluter trycksensorn 32 1 en elektrisk krets, varpå ett signaldon 322 aktiveras.

I en del ventilationsanläggningar finns tillgång till strömförsörjning från byggnadens ordinarie elnät eller ett elnät avsett ßr att styra olika funktioner, exempelvis reglering av ventiler, i en ventilationsanläggning. Sådana elnät kan användas som ströförsörjning i ventilationsdon enligt föreliggande uppfinning. 533 G51 11 Utföringsformer med ett flertal signaldon 322, exempelvis tre lysdioder, har beskrivits ovan. Valfritt kan andra sätt att indikera luflöden 310 i förhållande till förutbestämda tröskelnivåer och/ eller flödesintervall användas. Ett enda signaldon 322, exempelvis en lysdiod, med exempelvis en signalsekvens för indikering av ett luftflöde 3 10 och en annan signalsekvens fór att indikera ett annat luftflöde 3 10 kan exempelvis användas. Signaldonet 322 kan till exempel vara utformat så att det växlar mellan fast och blinkande sken beroende på tillståndet för luftflödet 3 10. Ett alternativ är också att ha en diod, exempelvis av halvledartyp, vars utstrålning :förändras beroende på luftflödets förhållande till förutbestämda tröskelnivåer, såsom elektrolumiriicenta halvledande polymerer, kan ändra ljusstyrka eller ändra färg beroende på luftflödet 310. 'hinna plastfolier som kan ändra sin genomskinlighet med hjälp av elektrisk spänning kan också utnyttjas i ventilationsdonet som signaldon. En spärmingssigrial lrån flödesgivaren 32 1 matas in i plastfolien och beroende på spänningsnivån, vilken är relaterad till luftilödet 310, erhålls en genomskinlighet som indikerar vilket luftflöde 3 10 man har genom ventilationsdonet 300. Istället för ljusdon kan ljuddon användas. Vidare kan bildskärmar, exempelvis av LCD~typ, användas. Dessutom kan signaldonet 322 vara beläget på annan plats än på ventilationsdonets framsida. En variant år att signaldonet 322 år anpassat fór att monteras på angränsande tak, vägg eller golv i rummet.

Flödesgivare med trycksensorer 321 kan utformas på olika sätt. En variant är exempelvis att mäta luftflödet 3 10 i en punkt i flödeskanalen 3 16 inuti ventilationsdonet 300. Exempelvis kan ett rör som leder fiån uycksensoranslumingen 315 i flödeskanalens vägg till en position mitt i flödeskanalen 316 användas. I detta fall genererar trycksensorn 32 1 en signal som beror av trycket i denna position av flödeskanalen 3 16. En annan variant år att mäta ett tryckfall mellan två delar av flödeskanalen 316 i ventilationsdonet 300, företrädesvis med användande av en difierentiell tryckgivare. 'Prycksensorn genererar då en signal som beror av tryckskillnaden. Oavsett vilken variant som används multipliceras kvadratroten av trycket eller tryckskillnaden med en k-faktor fór att beräkna luflflödet 3 10. I ovan beskrivna utíöringsformer kan flödesgivaren 32 1 bestå av en flödessensor. Vanligtvis år det emellertid så att en trycksensor är mindre kostsam fór att uppnå. samma resultat. Dessutom är redan många konventionella ventilationsdon utrustade med en anslutning där en uycksensor kan anslutas. 533 651 12 Emedan föreliggande uppfinning har beskrivits i anslutning till vad som För närvarande år ansett att vara de mest praktiska och föredragna utfóringsformerna skall det inses att föreliggande uppfinníng inte ska begränsas av de beskrivna utföringsformema, utan är avsedda att irmefatta olika modifikationer och ekvivalenta anordningar som täcks av de bifogade patentkraven.

Claims (1)

1. 0 15 20 25 30 533 651 \ 5 PATENTKRAV Till- eller frånluftsdon (300) för montering i tak, vägg eller golv i ett rum i anslutning till en ände av en ventilationskanal (305), varvid till- eller frånluftsdonet (300) innefattar en flödeskanal (316) för att leda ett luftflöde (310) genom till- eller frånluftsdonet (300) och där ett injusteringsspjäll (313) för justering av lufttlödet (310) finns i anslutning till till- eller frånluftsdonet (300); kärmetecknat av att till- eller frånluftsdonet vidare innefattar en flödesindikator (320) som innefattar: en flödesgivare (321) som år permanent ansluten üll en anslutning (315) i flödeskanalens (3 16) vägg för att mäta luftflödet (3 10) i flödeskanalen (316) och som genererar en signal relaterad till lufülödet (310) genom till- eller frånluftsdonet (300); och åtminstone ett synligt anordnat signaldon (322) som baserat på signalen från flödesgivaren (321) ger en indikering av luftflödets (310) ñrhållande till en förutbestämd tröskelnivå; och varvid flödesiridikatorn (320) används för inspektion och justering av luftflödet (3 10) med iiijusteringsspjället (313). Till- eller frånluftsdon (300) enligt lcrav 1, där signaldonet (322) åtminstone ' indikerar om luftflödet (3 10) är under en förutbestämd tröskelnivå. Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 1, där signaldonet (322) åtminstone indikerar om luftflödet (310) är över en förutbestämd tröskelnivå. Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 2, där till- eller fiånluftsdonet (300) innefattar en elektronisk krets (323) anpassad att jämföra signalen fi°ån flödesgçivaren (321) med åtminstone ett fórutbestämt tröskelvårde som motsvarar den förutbestämda tröskelnivån, och om signalen är under tröskelvârdet aktiverar signaldonet (3 22). Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 1, där flödesgivaren (321) består av en flödessensor av varmtrådstyp. Till- eller frånluñsdon (300) enligt hav 1, där flödesgivaren (321) består av en trycksensor. 10 15 20 25 30 10. 11. 12. 13. 14. 15. 533 651 "i Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 6, där trycksensorn (321) mäter en tryckskillnad mellan två delar av flödeskanalen (3 16) i till- eller frånluftsdonet (300). Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 4, där ett första signaldon (322) indikerar att signalen år under ett första förutbestâmt tröskelvärde och ovan ett andra förutbestämt tröskelvårde, ett andra signaldon (322) indikerar att signalen år under det andra íïöskelvârdet och ovan ett tredje tröskelvårde, ett tredje signaldon (322) indikerar att signalen år under det tredje trröskelvârdet, vilket första, andra och tredje tröskelvärdet motsvaras av en första, en andra respektive en tredje tröskelnivå för luftflödet (310). Till~ eller frånluftsdon (300) enligt krav 4, där signaldonet (322) med en första indikering indikerar att signalen är under ett första fórutbestämt tröskelvärde och ovan ett andra förutbeståmt tröskelvärde, med en andra indikering indikerar att signal år under det andra tröskelvârdet och ovan ett tredje tröskelvärde, med en tredje indikering indikerar att signalen är under det tredje tröskelvärdet, med en fiärde indikering indikerar att signalen är över det första förutbestämda tröskelvärdet men under ett fiärde förutbeståmt tröskelvärde, med en femte indikering indikerar att signalen år över det fjärde förutbestämda tröskelvärde, där varje tröskelvårde motsvaras av varsin tröskelnivå för luftllödet (310) och där indikeringarna år olika, såsom olika signalsekvenser eller färg. Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 1, 2, 4, 8 eller 9, där åtminstone ett tröskelvärde år justerbart. Till- eller frånluftsdon (300) enligt något av föregående krav, där flödesindikatorn (320) kan aktiveras på kommando. Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 4, där den elektroniska kretsen (323) kan lagra data. Till- eller frånluftsdon (300) enligt krav 1 l, där data består av uppmätta luftflöden (3 10) . Till~ eller frånluftsdon (300) enligt krav ll, där data såsom identifikationsnummer, projekterat luftflöde, inställningar fór justeringsanordning, och k-faktorer bildar ett mätprotokoll. Till- eller frånluftsdon (300) enligt något av krav 1-4, där till- eller frånluftsdonet (300) innefattar en radiokommunikationskrets. 533 651 15 16. Till- eller frånluftsdon (300) enligt något av krav 1-4, där signaldonet (322) år en bildskärm.