SE533639C2 - EMC-Skyddad kompressionsenhet och ett tätningssystem som innefattar en sådan kompressionsenhet - Google Patents

Description

25 30 533 639 De delar som tar emot en enskild kabel etc för båda typerna diskuterade ovan har ofta en uppsättning avskalningsbara lager eller skikt på insidan. Lagren eller skikten skalas av tills delens inre diameter har anpassats till den yttre diametem för kabeln som tas emot i nämnda del. Skikten vidhäflar varandra tillräckligt starkt för att sitta samman och samtidigt tillräckligt löst för att möjliggöra att skikten skalas av från stapeln, an- tingen ett i taget eller ett antal skikt tillsammans. Vid vissa utföringsformer finns det även avskalningsbara lager eller skikt på utsidan, vilket gör det möjligt att anpassa de yttre dimensionerna för exempelvis en cirkulär tätning till en specifik öppning eller hyl- sa.

En fackman inser att den exakta formen och utseendet för de olika delarna, in- nefattande skikten, kan variera utan att avvika från föreliggande uppfinningstanke. Ex- empelvis kan uppsättningen lager ha en annan tvärsnittsfonn än cirkulär.

Normalt anordnas en eller flera kompressibla moduler i en öppning. Därefter komprimeras modulerna för att uppnå en tät passning mellan enskilda moduler och mel- lan en enskild modul och kabeln eller röret anordnat i den. Sökanden utnyttjar två hu- vudstrategier ñr att uppnå kompression, föreliggande uppfinning är dock inte begränsad till dessa strategier. Den första strategin innefattar att anordna en kompressionsenhet tillsammans med modulema inom ramens begränsningar. Kompressionsenheten expan- deras därefter mekaniskt och komprimerat de kompressibla modulerna. Denna typ av kompressionsenhet beskrivs i flera ansökningar fiân föreliggande sökande. Den andra strategin innefattar att anordna en elastisk stomme mellan två kompressionsplattor, och att anordna de kompressibla modulema i en öppning i den elastiska stommen. Kompri- mering av den elastiska stommen med hjälp av kompressionsplattoma, gör att den ex- panderar och när den expanderar kommer den att komprimera de kompressibla modu- lerna. Denna strategi beskrivs även i flera ansökningar från föreliggande sökande. Det finns andra exempel på kompressionsenheter och föreliggande uppfinning skall följakt- ligen inte begränsas till någon speciell typ av kompressionsenhet.

Kompressionsenheten komprimerar samtliga moduler, vilket innebär att medan varje modul endast komprimeras i en liten omfattning, kan kompressionsenheten behö- va expandera i avsevärd omfattning.

Modulerna, liksom resten av systemet, kan vara utformat för att öka speciella egenskaper hos tätningssystemet av vilka de utgör en del. Exempel på egenskaper kan innefatta brandbegränsning, tätningsbarhet, mekanisk friktion, tryckhållfastliet, explo- sionshållfasthet, avskärrnriing mot elektromagnetiska störningar etc. 10 20 25 30 35 533 639 Vid vissa installationer är det viktigt att dämpa elektromagnetiska stömingar för att skydda olika elektriska eller elektroniska utrustningar på insidan eller utsidan av väggen, skiljeväggen etc som tar emot ramen. Både stömingar som går längs en kabels skärm eller ett rör och elektromagnetisk strålning som kan orsaka RFI (Radio Frequen- cy Interference) kan dämpas vid system av det ovan beskrivna slaget.

Elektriska och elektroniska anordningar m' mer eller mindre känsliga för elek- tromagnetiska störningar orsakade av elektromagnetisk strålning. Elektromagnetisk störning kan orsakas av den elektromagnetiska strålningen som ofta avges av elektriska laetsar som har signaler som ändrar sig snabbt, som en sidoeffekt av deras normala drift och som orsakar att oönskade signaler (störning eller brus) induceras i andra kretsar.

Detta avbryter, blockerar eller på annat sätt försämrar eller begränsar den effektiva pres- tandan fiir dessa andra kretsar. Den kan induceras med avsikt, som i någon form av elektronisk krigföring, eller oavsiktligt, som ett resultat av oönskade sändningar och svar, intermodulationsprodukter och liknande.

Kablar som används i miljöer där det krävs garanterat skydd mot RFI har nor- malt en skärm, i form av ett ledande skikt, vilket omger kabelns ledare, som ett skydd mot elektromagnetisk stöming. För att vara effektiv, måste en kabelskärm kunna leda bort strömmar alstrade av elektromagnetisk störning från kabeln, vilket uppnås genom jordning av kabelskärmen. Korrekt jordning är kritisk för att uppnå gott skydd mot elek- tromagnetisk störning och är en viktig del av all elektronisk och elektrisk design. Det finns ett förhållande mellan jordningens effektivitet och den uppnådda därnpningen.

För att minimera radiofi-ekvensstörning och dämpa elektromagnetisk strålning skall någon typ av vågledare (vågtälla) och/eller en RF I-skärm bildas. Vågledaren skall jordas.

Det finns idag olika typer av s k EMC-moduler. EMC står för ”electromagnetic compatibilityï dvs förrnågan hos elektriska eller elektroniska anordningar att fungera på ett riktigt sätt i deras avsedda elektromagnetiska miljö. EMC-moduler är försedda med någon typ av vågledare och/eller en RF I-skärrn samt en elektrisk kontakt med ka- belskännaina för att leda bort elektromagnetisk stöming/interferens som bärs av kabeln till jord. Vågledaren är normalt någon typ av ledande material som är utformad som ett rör, en kanal eller liknande, och vars syfte är att verka som en fälla för RFI. RFI- skärmen går normalt vertikalt genom hela EMC-modulen. Ett exempel kan vara en RFI- skärm tillverkad av glaskulor belagda med silver och placerade i ett gumrnimaterial.

Normalt görs en öppning i RFI-skärmen fór att släppa igenom en kabel eller ett rör. Det ledande materialet i kontakt med kabelskärmen kan vara koppar med en tennbeläggning. 10 15 20 25 30 35 533 639 För att ha en bra förbindelse skall det ledande materialet ha en viss längd och företrä- desvis gå 360° runt kabelskärmen. I många installationer idag måste dessutom ett speci- ellt skydd av ledande material placeras på eller i kompressionsenheten för att garantera skydd mot RFI och riktig jordning av eventuellt utskjutande bultar.

Vid många militära tillämpningar, vid oljeriggar, på sjukhus, ombord på flyg- plan, ombord på fartyg, i olika typer av fordon, i vissa industrier, osv kan det finnas vissa områden som är mer känsliga för stömingar, dvs det är mycket allvarligt om dessa områden slås ut. Sådana områden behöver en mer effektiv dämpning än andra områden.

I många fall är det även önskvärt att dämpa utrustning på insidan av ramen för att hindra spionage eller arman oönskad övervakning.

Dämpningsefielcten mäts i dB, exempelvis enligt standard IEEE 299 eller MIL- STD 285. Det finns ett antal utrustningar som ger viss dämpning av elektromagnetiska störningar. Dämpningseffekten förbättras i många fall av en relativt komplex uppsätt- ning modificrade komponenter och hanteringssteg. Med de kända utrustningarna är det emellertid svårt att uppnå en dämpning som överstiger ca 60 dB, när kablar har tagits emot. För känsliga områden skall emellertid dämpníngen vara åtminstone 60 dB eller företrädesvis mer.

Ett speciellt element som är svårt att avskärma på ett praktiskt sätt är kompres- sionsenheten, eftersom denna enhet ofta innefattar ett aggregat som expanderar vid an- vändning.

En lösning som används ßr närvarande är att i efterhand montera ett metall- skydd som täcker kompressionsenhetens hela utsträckning när den är i ett helt expande- rat tillstånd, dvs komprimerar befintliga moduler i den önskade omfattningen. Även fast den är effektiv, kan denna lösning vara något besvärlig, efiersom den kräver ytterligare en komponent och extra arbetsinsats.

En arman lösning visas i EP-A-1 484 541, där en veckad skärm är anordnad in- uti en kompressíonsenhet. När kompressionsenheten expanderar kommer den veckade skärmen att veckas upp och fortfarande ge avskärmning. Även om den fyller sitt syfte kräver systemet en ganska komplicerad tillverkningsprocess. Dessutom är det inte en- kelt att fastställa att den veckade skärmen är hel och ens att den finns.

I EP-A-1 479 958 visas en tredje känd lösning. Enligt denna lösning kan kom- ponenter hos kompressionsenheten vakuumbeläggas med en elektriskt ledande belägg- ning, såsom med en metallegering. Lösningen har visat sig vara effektiv, den kräver dock ett något komplicerat tillverkningsförfarande, vilket naturligtvis kommer att på- verka kostnaden för den slutliga produkten. Föreliggande uppfinníng är inriktad på att 10 15 20 25 30 35 533 639 ge en förbättrad, och på många sätt förenklad, lösning för att uppnå avskärmning mot elektromagnetiska störningar.

Sammanf m' En uppfunnen kompressionsenhet enligt krav 1 kännetecknas av att en ledande, flexibel skiva omsluter en ände hos kompressionsaggregatet så att den ger full avskärm- ning i en riktning och tillräcklig elektrisk kontakt i andra riktningar.

Det kännetecknande särdraget resulterar i flera fördelaktiga effekter, såsom: Skivan kan placeras i efterhand vid en befintlig kompressionsenhet, vilket re- sulterar i att en skräddarsydd kompressionsenhet inte behöver tillhandahållas.

De ursprungliga kraven på ramen kommer att uppfyllas.

Man kan enkelt utvärdera visuellt om skivan är hel och således systemets av- skämmingsförrnåga.

Skivan kan ges en storlek för att acceptera en avsevärd kompression/expansion för kompressionsenheten och är inte lika känslig för utmattning eller förslitning som vissa lösningar enligt tidigare teknik.

Tillverkningen av kompressionsenheten behöver inte ändras.

Om en ny design för kompressionsenheten utvecklas är det enkelt att justera skivan, om en justering behövs överhuvudtaget, till den nya designen.

Vid en eller flera utföringsforrner är den flexibla skivan ett nät. Att använda ett nät möjliggör att elastiskt material hos kompressionsaggregatet skjuter ut mellan trådar- na, vilket stödjer tätningsegenskaper och ökar friktion mot ytor i kontakt. Dessutom är ett nät mer elastiskt än en skiva, för motsvarande materialdimensioner, dvs ett nät till- verkat av trådar som har en diameter på 0,3 mm är mer elastiskt och ”förlåtande” än en skiva på 0,3 mm tillverkad av samma material.

Vid en annan utföringsfonn är det ledande nätet helt eller delvis inbäddat i kompressionsenheten och kopplingsanordningar garanterar att det finns elektrisk kon- takt mellan nätet och jord vid en ände och med nätet och kabelskärmarna vid en annan ände. Kontaktanordningen kan tillhandahållas av själva nätet eller av andra komponen- ter i elektrisk kontakt med nätet, exempelvis anslutningsdon. Den slutliga kontakten mellan avskärmningen hos enskilda kabelskärmar och nätet påverkar jordningsegenska- per och kan åstadkommas via befintliga stagplattor etc. Konceptet är enkelt att förstå, med början fiån en extrem: Om en ram eller en öppning täcks med en homogen, ledande platta, förbunden med jord, kommer det praktiskt taget att inte finnas något läckage av elektromagnetisk strålning. Vilket steg som helst bort från denna extrem kommer att reducera avskärmningsegenskapema. Det är därför fördelaktigt om samtliga intilliggan- 10 15 20 25 30 533 639 de komponenter (ram/kompressionsenhet/stagplatta/modul/kabel) är elektriskt förbund- na i hela sina kontaktytor, i en lågresistent förbindning och att samtliga komponenter är förbundna med jord (valfritt via andra komponenter). Om exempelvis stagplattan inte är i god elektrisk kontakt med intilliggande moduler, kommer det att finnas en ”skära” genom vilken den elektromagnetiska strålningen kan passera. Det borde vara uppenbart att det finns många utföringsformer där inte samtliga ovannärrmda komponenter an- vänds, exempelvis kan stagplattan uteslutas i vissa utföringsformer. Hur som helst är den elektriska kontakten mellan intilliggande komponenter den viktiga frågan. Det skall också noteras att den nödvändiga avskärmningsgraden kan variera, varför visst läckage kan accepteras. Föreliggande uppfinning skall därför inte begränsas till en situation där samtliga intilliggande komponenter är i elektrisk kontakt.

”Omsluter”, ”omslutande” osv innebär att nätet täcker kompressionsaggrega- tets ände och delar hos intilliggande ytor, vilket anses motsvara den gängse definitio- nen. I en eller flera utföringsformer kan kompressionsaggregatet penetreras av exem- pelvis skruvanordningar. I ett sådant fall kan också skruvanordningama penetrera nätet, nätet anses dock fortfarande omsluta en ände hos kompressionsaggregatet.

Vid en utföringsform innefattar kompressionsaggregatet två kompressibla kilar tillverkade av gummi eller motsvarande elastiskt material, som kan flyttas bort och mot varandra med hjälp av skruvanordningar samt två ytterligare kompressibla kilar som också kan flyttas mot och bort från varandra och vilka samverkar med de två första nämnda kilama. I en eller flera utföringsformer kan de fyra kilarna hållas samman med hjälp av ett flexibelt band och kan tillverkas i ett stycke med bandet, för att bilda en packe som är enkel att hantera där kilama tillsammans bildar en sluten komponent som enkelt kan passas in i en ram. Med undantag för avskärmningsegenskapema visas ett sådant kompressionsaggregat i WO 96/1 1353 (härmed införlivad som hänvisning) och relevanta detaljer beskrivna där, med hänvisning till kompressionsaggregatets konstruk- tion anses också bilda en del av denna ansökan. I detta sammanhang skall det noteras att det finns andra typer av kompressionsenheter som kan användas och de faller inom fö- religgande uppñnnings omfång såsom definierat av bifogade patentkrav.

Kortfattad beskrivning av ritningarna Fig. 1 är en vy frarnifrán över ett tâtningssystem försett med en kompressions- enhet enligt en första utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 2 är en sidovy över en kompressionsenhet enligt en första utföringsforrn av föreliggande uppfinning, utan det ledande nätet. 10 15 20 25 30 533 639 Fig. 3A och B är sidovyer över en kompressionsenhet enligt en första utfö- ringsform av föreliggande uppfinning i ett ospänt tillstånd respektive komprimerat till- stånd.

Fig 4 är en vy över tämingssystemet enligt Fig. 1, från den motsatta riktningen.

F ig. 5 och 6 är sidovyer, delvis i snitt över en kompressionsenhet enligt en andra utföringsform av föreliggande uppfinning.

Fig. 7 är en perspektiwy över ett tätningssystem motsvarande en av F ig. 5 och Fig. 8 är en schematisk vy över en kompressionsenhet enligt en tredje uttö- ringsforrn av föreliggande uppfinning.

F ig. 9 är en schematisk vy över ett arrangemang av kompressionsenheten enligt Fig. 8 i en ram.

Beskrivning av utföringsformer Fig. l visar ett tätningssystem som innefattar en kompressionsenhet enligt en första utföringsforrn av föreliggande uppfinning, sedd från en första sida. Systemet in- nefattar en ram 1, i vilken kompressibla moduler 2 är anordnade. Kompressionsmodu- lema 2 har avskalningsbara materiallager 5 för att kunna anpassas till dimensionerna hos en servisledning, såsom ett rör eller en kabel, anordnad där. En gummikäma 6 är anordnad för att ge tätning och för att positionera de avskalningsbara lagren 5 om en servisledning inte är anordnad. Stagplattor 4 är placerade mellan raderna med kompres- sibla moduler 2. Stagplattorna 4 är glidbart anordnade och verkar för att positionera de kompressibla modulema 2 och för att fördela kompressionen från kompressionsenheten 3. Kompressionsenheten 3 visad i vyn enligt Fig. 1 motsvarar kompressionsenheter en- ligt tidigare teknik. Skruvarna 7, av vilka huvudena syns, används för att expandera kompressionsenheten 3 som beskrivs i ett följande stycke, med hänvisning till Fig. 2.

F íg. 2 visar en sidovy över en kompressionsenhet enligt tidigare teknik, vilken kan underlätta förståelsen av kompressionsenheten 3 enligt Fig. 1. Skruvhuvudena 7 syns på den vänstra sidan i Fig. 2. Kornpressionsenheten har ett kompressionsaggregat innefattande två motsatta kilar l 1, 12 förbundna med skruven 7 och, genom att tvinga dessa kilar 1 1, 12 mot och bort fifårr varandra, kan två samverkande kilar 14, l5 tvingas bort och mot varandra. En reduktion i en horisontell dimension resulterar således i en expansion i en vertikal riktning, varvid de kompressibla modulerna kan komprimeras.

Kompressíonsenheten 3 såsom beskriven hittills beskrivs grundligt i den tidigare citera- de WO-ansökan. 10 15 20 25 30 35 533 639 Fig. 3A och B visar hm' ett elektriskt ledande nät 16 är så anordnat att det inne- sluter en ände av kompressionsaggregatet. I detta sammanhang kan det understrykas att ”kompressionsaggregatet” är en delenhet av ”kompressionsenheten”, varför kompres- sionsenheten innefattar kompressionsaggregatet liksom andra komponenter såsom skru- var, beslag etc. Det ledande nätet 16 har en sådan utsträckning att det kommer i kontakt med ramen, vilken är anordnad på kompressionsenhetens övre, nedre och sidoliggande sidor och att det blockerar elektromagnetiska stömingar som utbrcder sig genom kom- pressionsenheten (från vänster till höger, eller vice versa, i Fig. 3). Själva kompres- sionsenheten kan placeras var som helst i ramen; topp, botten eller däremellan.

Fig. 4 visar tätningssystemet enligt Fig. 1 fi~ån den motsatta riktningen.

Fig. 5 och 6 visar en andra utföringsform av föreliggande uppfinning, där ett konipressionsaggregat som har en cylindrisk yttre yta används. Kompressionsenheten som utnyttjar ett sådant kompressionsaggregat, eller kompressibel stomme 20, är väl beskriven i flera ansökningar fiân föreliggande sökande. Endast konstruktionsdetaljer som förenklar förståelsen av ßreliggande uppfinning kommer att beskrivas här. Vid vardera änden av den kompressibla stommen 20 kan ett beslag 22, 24 anordnas. Besla- _ gen 22, 24 är sammankopplade med hjälp av kompressionsanordningar, såsom skruvar 26 som kan skruvas åt för att uppnå kompression. När den komprimeras i den axiella riktningen kommer den kompressibla stommen att expandera i den radiella riktningen, och uppnår således tätning radiellt inåt och utåt och fixerar även servisledningen anord- nad däri och relativt öppningen i konstruktionen i vilken den är anordnad, vilket visas i Fig. 6. I denna avseende, och jämfört med det tidigare beskrivna kompressionsaggrega- tet innefattar inte denna andra utföringsform några rörliga delar i en praktisk mening av ordet (det är dock uppenbart att beslagen kommer att röra sig mot varandra när kom- pressionsanordningen tvingar den att göra så). En motsvarande typ av nät 28 är anord- nad i detta fall. Det skall noteras att tvärsnitten enligt F ig. 5 och 6 inte ger en riktig bild av nätet 28 och i synnerhet är inte nätets utseende en sann tvärsnittsvy och skall endast ses som en indikation för enkel förståelse av konstruktionen. En mer formellt riktig il- lustration visas i utföringsformen visad i perspektiv i Fig. 7. Vid utföringsformen enligt Fig. 5 och 6 sträcker sig nätet 28 från ett läge vid den kompressibla stommens yttre om- krets och sträcker sig till ett läge på den yttre Omkretsen för det yttersta avskalningsbara materiallagret 30. Om de avskalningsbara materiallagren inte är ledande, kan nätet i stället sträcka sig till ett läge på den innersta Omkretsen av det innersta, avskalningsbara materiallagret. Demra inneslutning av kompressionsaggregatet kan ge en tillräcklig av- skärnming och har den fördelen att varken den kompressibla stommen eller de avskal- 10 15 20 25 30 35 533 639 ningsbara materialskikten 30 behöver ha ledande egenskaper. Vid utföringsfonnen en- ligt Fig. 7 är nätet anordnat för att även innesluta beslaget och kompressionsanordning- en vid en ände hos den kompressibla stommen och samma siffior har använts för mot- svarande delar.

Den schematiska vyn enligt F ig. 8 visar fimktionen för en kompressionsenhet enligt en tredje utföringsforrn av föreliggande uppfinning. Funktionen visas från en sida, såsom för kompressionsenheterna enligt Fig. 2 och 3. Vid denna utföringsform tvingar tvâ motsatta kilar en tredje kil placerad mellan de två nedåt för att åstadkomma kom- pression. De motsatta kilarna innefattar en öppning genom vilken en kompressionsan- ordning kan sträcka sig och den tredje innefattar en avlång skåra i samma syfte. För att denna kompressionsenhet skall ftmgera måste de två motsatta kilama vara rörliga rela- tivt varandra. En av dem kan vara fäst vid, eller integrerad med, en ram, medan den andra kan vara rörlig med hjälp av fästanordningar, såsom skruvar, för att valbart röra sig tillbaka och fram mot den första.

Kompressionsenhetens ftmktion visas i Fig. 8. När en kompressionsskruv 32 dras åt med hjälp av en mutter vid en ände kommer de första och andra kompressionski- lama 34, 36 att pressas mot varandra, såsom visat av de horisontella pilarna i Fig. 8.

Tack vare kompressionskilarnas 34-38 lutande ytor, kommer kompressionskilen 38 i mitten att röra sig i riktningen för den vertikala pilen i Fig. 8 när de första och andra kornpressionskilarna 34, 36 pressas mot varandra. Kompressionskilen 38 i mitten kan röra sig fritt i en vertikal riktning tack vare skâran (ej visad) som tar emot kompres- sionsskruven 32 och delen hos kompressionskilen 38 som har en bredd som är mindre än avståndet mellan en rams fixeringsanordningar. Mittkilen 38 kommer att röra sig mot och komprimera modulema inuti ramens öppning. Nätet 40 kan i denna utföringsform vara arrangerat för att innesluta samtliga tre kilar 34-38. Vid en annan uföringsform, där kompressionsenheten är anordnad i en ram som har en sådan utformning att själva ra- men ger den nödvändiga avskärmningen av ett område som motsvarar utsträckningen för de två motsatta kilama 34, 36, kan nätet vara anordnat för att endast innesluta míttki- lens 38 utskjutande del. Detta visas i Fig. 9, där kompressionsenheten är anordnad i en sådan ram 101, av vilken endast en del visas. Ramen kan motsvara ramen enligt Fig. 1, även om kompressionsenheten enligt Fig. 8 är integrerad i ramen 101 i större utsträck- ning. Om ramen är tillverkad av plast, kan den första kilen 34 även tillverkas i ett stycke med ramen 101 på ett lämpligt sätt. Ramen 101 skall ha öppningar genom vilka skru- varna 32 kan sträcker sig eller genom vilka ett verktyg kan sträcka sig för att manövrera skruvarna 32. Det visas inte explicit i ritningen att kompressibla moduler är anordnade i 10 15 533 639 10 öppningen 42 under kompressionsenheten. Det skall återigen noteras att vyerna enligt Fig. 8 och 9 endast är schematiska.

Vid en utiöringsform är de första och andra kompressionskilarna 34, 36 tillver- kade av ett plastmaterial, såsom PA 66, 306F eller motsvarande, medan kompressions- kilen 38 i mitten är tillverkad av ett gurmnimaterial, såsom EPDM, Roxylon eller mot- svarande. Normalt placeras ett Smörjmedel på de lutande kontaktytorna hos kompres- sionskilarna 34-3 8.

Systemet enligt uppfinningen har något överraskande visat sig vara lika bra el- ler mer effektivt med avseende på dämpning av RFI eller elektromagnetisk strålning än tidigare lösningar. Ett exempel är att jämfört med lösningen med det i efierhand monte- rade metallskyddet förbättrades dâmpningen med 40 dB.

Nätstorleken måste naturligtvis variera och behöver allmänt justeras till våg- längden för de elektromagnetiska vågor som skall blockeras. Andra parametrar, såsom elasticitet, styvhet etc. kan bero på nätstorleken och dimensionerna för nätets ledare och det är möjligt att justera nätets egenskaper utan att avvika fi°ån omfånget för föreliggan- de uppfinning såsom definierat av bifogade patentkrav.

Claims (10)

10 15 20 25 30 533 639 11 PATENTKRAV

1. Kompressionsenhet för ett modulärt tätningssystem, som har ett kompres- sionsaggregat anordnat for att expandera i en riktning samtidigt som den komprimeras i en annan riktning och har två verksamma tillstånd, ett lagringstillstånd där kompressionsaggregatet är ospänt, ett komprimerat tillstånd där kompressionsaggregatets dimension reduceras i en dimension och expanderas i en arman dimension i syfie att uppnå lämplig tätning, kännetecknad av att en elektriskt ledande, flexibel skiva omsluter en ände av kompressionsaggregatet.

2. Kompressionsenhet enligt krav l, där den ledande, flexibla skivan är helt el- ler delvis inbäddad i kompressionsaggregatet;

3. Kompressionsenhet enligt krav l, där den elektriskt ledande, flexibla skivan är ett nät.

4. Kompressionsenhet enligt något av Föregående krav, där kompressionsag- gregatet innefattar två kompressibla kilar som kan föras mot och bort från varandra med hjälp av skruvanordningar och två ytterligare kompressibla kilar vilka också kan föras bolt och mot varandra och som samverkar med de två första kilama.

5. Kompressionsenhet enligt krav 4, där de fyra kilarna hålls samman av ett flexibelt band vilket verkar för att hålla kilarna rörliga i förhållande till varandra, så att kilarna och skruvanordningama tillsammans bildar en innesluten komponent.

6. Kompressionsenhet enligt krav l, 2 eller 3, där kompressionsaggregatet inte har några rörliga delar.

7. Kompressionsenhet enligt krav 6, där kompressionsaggregatet innefattar en kompressibel stomme som har en huvudsakligen cylindrisk yttre omkrets.

8. Kompressionsenhet enligt krav 5 eller 6, där kompressionsaggregatet är delat längs en eller flera skåror i riktningen for den centrala symmetriaxeln.

9. Kompressionsenhet enligt krav 1, 2 eller3, där kompressionsenheten är en integrerad del av en ram (101) som har en öppning anpassad for att ta emot en eller flera moduler och som bildar en överföring för servisledningar, såsom kablar eller rör till- sammans med modulema, och är placerad i ett utrymme under ett skydd vid en ände hos ramens (101) öppning och där kompressionsenheten innefattar en första kompressions- kil (34), en andra kompressionskil (36) och en kompressionskil (3 8) i mitten, vilka kompressionskilar (34~3 8) har lutande, gemensamma kontaktytor. 533 639 12

10. Tätningssystem som utnyttjar en kompressionsenhet enligt något av föregå- ende krav, där den flexibla skivan är anordnad för att vara i direkt fysisk och elektrisk kontakt med en servisledning som sträcker sig genom tätningssystemet.