SE533115C2 - Förfarande vid fjärrövervakning av lagringstankar för trycksatt öl - Google Patents

Description

25 30 35 Hela logistikhanteringen med skifte mellan lagrings- tankar, som ibland kanske inte ens ar helt urtömda, samt påfyllnad, sker idag utan någon egentlig kontroll av den faktiska ölnivån i lagringstankarna.

Den kontakt med och kontroll utav externa lagret som bryggeriet har idag består i det besök som bryggeriets tankbil med chaufför gör vid planerad eller påkallad påfyllnad av en eller flera lagringstankar. Visserligen finns två små inspektionsfönster av glas i tankens ena ände och möjligheten att ringa restauratörens personal och be dem att göra en okular besiktning samt rapportera in, dock missuppfattas faktisk situation ofta och inspek- tionsfönstrens glas kan vara immiga på insidan. Ibland kan restauratören meddela vilseledande uppgifter i eget syfte.

Dessa förhållanden leder för bryggerierna till oönskade kostnader och ineffektivitet i den bulkhantering av öl som genom sin storvolymsnatur önskas maximalt kostnads- effektiv.

Det händer ofta att restauratörens personal, som ej all- tid har tid och möjlighet att ha insikt i anläggningens status och funktion, kopplar om tappstållena till en ny tank innan den år tom. Följden blir att kvarvarande öl, som kan uppgå till 100-200 liter eller i vissa fall t.o.m. halva tanken, måste kasseras.

Det förekommer även att större försäljningsställen opla- nerat får slut på öl en fredags- eller helgkvall. Då får en tankbil från bryggeriet rycka ut oavsett arbetstider och övriga förhållanden till stora kostnader och mycket omak, eftersom stor skada på restauratörens verksamhet annars kan bli resultatet. lO 15 20 25 30 35 533 'lfiš Det förekommer även att vissa restauratörer med kredit- problem bereder sig egenmäktigt tillträde till bryggeri- ets externa lager som är lokaliserat hos dem. De bryter upp plomberingar och/eller kodlås och får på så sätt tillgång till insatsvaran, säljer den, och betalar så i efterskott varan med de intäkter gom erhållits.

Det har även förekommit att kreditstoppade restauratörer egenmäktigt har skiftat mellan lagringstankar utan till- stånd från bryggeriet.

Hos ölleverantörer finns det således ett behov av ett enkelt system för att kontinuerligt och automatiskt mäta ölnivàn i de lagringstankar som utgör leverantörens externa lager. Detta system ska även enkelt kunna instal- leras vid de lagringstankar som bryggerier idag har i sina externa lager.

Försök har gjorts med nivåmätrör, men den metoden har ej befunnits vara framkomlig, eftersom lagringstankarna i dag har ett rationellt system med inre utbytbar engångs- plastpåse för att undvika diskning och hygienproblem. Att lämna detta system för att kunna mäta nivån med nivåmät- rör innebär större nackdelar än fördelar, eftersom ölen i så fall åter skulle lagras direkt inuti lagringstanken.

Exempelvis GB 2 273 560 beskriver ett system för nivåmät- ning av öl med hjälp av ett nivårör.

Andra försök har gjorts med vägning av lagringstankarna med lastceller. Tekniken har emellertid varit för dyr och komplicerad, samt dessutom hindrat ett enkelt utbytes- system av lagringstankar, där ölleverantören ändrar den fysiska positionen hos en lagringstank. Ändamålet med föreliggande uppfinning är att lösa ovan- nämnda problem och frambringa ett förfarande och ett system som medger kontinuerlig och automatisk mätning av 10 15 20 25 30 35 533 115 ölnivån i de lagringstankar som utgör ett bryggeris externa lager, vilket system dessutom är enkelt att installera vid befintliga externa lager och medger ett utbytessystem för lagringstankarna i de externa lagren.

Detta ändamål uppnås med ett förfarande enligt krav l och ett system enligt den kännetecknande delen av patent- krav 8.

Uppfinningen bygger på att en sensorenhet placeras inuti det tryckkärl som lagringstanken utgör. Sensorenheten fästs i lagringstankens tak med ett adhesiv, såsom poly- butylenbutyl, dubbelhäftande tape, självhäftande kard- borreband eller liknande. Sensorenheten är batteridriven samt har en inbyggd radiosändare och kräver således inte någon anslutning eller genomföring in eller ut genom tryckkärlets väggar. Just att inga ingrepp behöver göras är av stort värde eftersom lagringstankarna är klassade som tryckkärl. Hos systemet enligt uppfinningen saknar således lagringstankarna vågledargenomföringar för de radiosignaler som skickas ut av radiosändarna.

Tack vare en pulskrets är sensorenheten mestadels i ett passivt vilotillstånd, i vilket sensorenheten endast för- brukar cirka en miljondels ampere från batteriet. Unge- färligen en gång per minut, eller upp till en gång var tionde minut väcks sensorenheten till liv av pulskretsen och utför under en bråkdel av en sekund sitt arbete.

Företrädesvis är sensorenheten anordnad att rapportera ett uppmätt värde för en parameter endast om värdet skil- jer sig från det senast uppmätta värdet för samma para- meter. Typisk tidsåtgång för inmätning av parametervärden är 30 ms och, i det fall förhållandena har ändrats, för inmätning och rapportering 300 ms. Batteriet får därige- nom en livslängd på flera, upp till tio år. Detta medför i praktiken en underhållsfri inmontering i det förhållan- devis slutna utrymme som lagringstanken utgör. 10 l5 20 25 30 35 Sensorn har elektronik som mäter avståndet till ölens yta där ölen ligger i sin plastpåse. Genom att kärlet är trycksatt fungerar plastpåsen så att den inte är uppblåst inuti lagringstanken, utan den ligger platt på ölens vätskeyta. Det är mot denna yta som avståndet mäts. Olika tekniker för att realisera detta kan tänkas. En sådan teknik är ultraljudsradar. Avståndet mäts genom att sensorn skickar ut en väl definierad, mycket kort ultra- ljudspuls. Därefter lyssnar sensorn efter ekot från den utskickade pulsen. Tiden till dess att ekot återvänder avgör avståndet. Företrädesvis mäts även temperaturen inuti lagringstanken, dels för att få ett temperaturvärde i ölens närhet, dels för att möjliggöra korrigering av ljudhastigheten hos den utsända pulsen och dess eko, som är temperaturberoende.

Sensorenhetens processor omräknar det inmätta avståndet mellan sensorenheten och ölytan till ett volymmått hos ölen i lagringstanken. Volymen hos den i lagringstanken innestående vätskan, temperaturen vid sensorenheten samt sensorenhetens egen identitet läggs in i ett datamedde- lande, som skickas ut såsom ett radiomeddelande via en radiosändare, som är anordnad inuti sensorenheten.

Detta radiomeddelande studsar dels mot väggarna inne i lagringstanken, dels påverkar det inspektionslock som är anordnad i lagringstankens ena ände. Inspektionslocket i sin tur återsänder radiovågorna, dock i något försvagat skick, men ändock fortfarande i detekteringsbart skick, ut till lagringstankens omgivning.

Alternativt kan radiosignalen inuti lagringstanken kapa- citivt koppla till en på utsidan av lagringstanken anord- nad ledande kropp, vilken kropp i sin tur återutsänder radiosignalen utanför lagringstanken. lO l5 20 25 30 35 533 'Všš I kylrummet sitter en radiomottagare, som tar emot medde- landen från sensorerna hos lagringstankarna i kylrummet.

Normalt är det 2-6 lagringstankar i ett kylrum. Genom att varje radiomeddelande innehåller sensorns unika identitet kan mätvärden från olika lagringstankar särskiljas.

Förutom mätvärden innehåller varje radiomeddelände även information om sensorns egna funktioner, batterispänning, m.m. samt meddelandenummer och cyklisk checksumma, dvs. s.k. CRC (cyclic redundancy check), vilken används för att avgöra huruvida radiomeddelandet är korrekt till innehåll eller korrupt.

Mottagaren skickar informationen i varje radiomeddelande via en gateway och klient över Internet till en server, där en databas innehållande aktuell information om lagringstankarna och deras sensorer, såsom exempelvis fyllnadsgrad och temperatur och sensorstatus, upprätt- hålls.

Denna databas är åtkomlig via Internet från vanliga dato- rer med webbhantering. Där kan bryggeriet, restauratörer, m.fl. få åtkomst till i realtid gällande information om exempelvis fyllnadsgrad och temperatur inne i de olika lagringstankarna. Uppfinningen medger även att fyllnads- historik kan lagras i servern, vilket möjliggör beräk- ningar som förutsäger tiden för nästkommande påfyllning av lagringstanken.

Genom uppfinningen erhålls således den fördelen, att bryggeriet i realtid kan erhålla information om fyllnads- graden i sitt externa lager. Vidare kan bryggeriets kunder, dvs. avnämarna av ölet i det externa lagret, på ett mycket enkelt sätt erbjudas möjlighet att se sitt lagerläge, vilket underlättar för avnämaren att planera sin verksamhet. Genom att systemet enligt uppfinningen löpande följer ölnivån inuti lagringstankarna i det 10 l5 20 25 30 35 533 'E15 externa lagret, finns förutsättningarna för bryggeriet att i sitt logistiksystem förutsäga tidpunkten för kom- mande leveransbeställningar.

Dessutom erhålls den fördelen, att ölet kan kvalitets- säkras genom att dess temperatur mäts, samt att genom- flöde och omsättning blir som tänkt för verksamheten och produkten. Detta leder även till bättre kvalitet i och med att informationen från uppfinningen utnyttjas i bryg- geriets logistik.

Ibland byts lagringstankar i det externa lagret ut eller flyttas om. Denna hantering störs ej på något sätt av systemet enligt uppfinningen, utan stöds snarare genom att systemet medger att sensorn i varje lagringstank har en unik identitet. Systemet medger således, att brygge- riet fortlöpande kan erhålla information om vilka lagringstankar som befinner sig på vilka uppställnings- platser.

Systemet enligt uppfinningen bidrar till att minska bryg- geriets kundförluster, till att minska stöld av öl och till att ge bättre inleverans av betalningar. Tveksamma och krångliga kunder kan därmed bibehållas med minimal risk för kreditförluster, m.m. Detta har positiv bety- delse för bryggeriets möjlighet att behålla eller erövra marknadsandelar räknat i antal avnämare.

Systemet enligt uppfinningen ger även bryggeriet möjlig- het att utöka det externa lagret hos sina befintliga avnämare utan ökad risk, vilket ger till effekt en inbok- ning av marknadsutrymme. Uppfinningen har således stor marknadsstrategisk betydelse för det bryggeri, som nytt- jar systemet enligt uppfinningen i sin logistik.

Vidare ger systemet enligt uppfinningen, när en av systemet styrd avstängningsventil inkorporeras hos lO 15 20 25 30 35 F UJ UB J .A LB lagringstankarna, bryggeriet den ytterligare fördelen, att bryggeriet kan försälja sin vara på ett nytt sätt.

Genom att utnyttja systemet kan bryggeriet sälja valfria mängder öl, istället för som nu, en eller ett visst antal hela lagringstankar.

Systemet enligt uppfinningen innebär att man utan ingrepp i nuvarande hygieniska och rationella hantering av öl kan rationalisera den ytterligare på ett helt nytt sätt och i avsevärd grad.

Det finns stora mängder lagringstankar i standardiserat 3 och l m3. Systemet enligt utförande med volymer av 0,5 m uppfinningen hindrar inte gängse hantering av vare sig öl eller lagringstankarna, utan förbättrar och underlättar båda.

Vidare innebär en installation av systemet enligt uppfin- ningen i ett externt lager ingen som helst påverkan av lagringstankarna i lagret, vilka lagringstankar är klassade som tryckkärl, för vilka rigorösa krav gäller.

Installationen är enkel, utan ingrepp på lagringstankarna i det externa lagret, och de tryckkärl som lagrings- tankarna utgör behöver således ej provtryckas, klassas om, besiktigas eller godkännas på något sätt. Sensorn måste dock vara konstruerad för att tåla och kunna fun- gera obehindrat i maximalt förekommande tryck inuti lag- ringstanken, vilket typiskt är 3,5 atm, dvs. cirka 3,5 bar <3,5-1o5 N/mz).

Ibland händer det att kylrummets kylutrustning på något sätt fallerar, vilket resulterar i högre temperatur i kylrummet än önskvärda +4 grader. Företrädesvis inne- fattar därför systemet enligt uppfinningen även utrust- ning för inmätning och rapportering av kylrummets tempe- ratur samt larmavgivning vid felaktig temperatur. Svinn kan därigenom undvikas. Om temperaturen blir för hög blir l0 l5 20 25 30 35 Lfi ul En .m .A Cfl ölet grumligt och förstört. Vidare kan kostnader för reparation av kylsystemet sparas genom att felaktig tem- peratur upptäcks i god tid, vilket möjliggör att service kan beställas på normal arbetstid och till lägsta möjliga kostnad. För att övervaka kylrummets kylsystem kan syste- met enligt den föreliggande uppfinningen med fördel kom- pletteras med ett övervakningssystem enligt EP l 906 290.

Uppfinningen kommer i det följande att beskrivas närmare med hänvisning till bifogade patentritningar.

Figur l visar en lagringstank, som är försedd med en första utföringsform av en sensorenhet hos ett system enligt uppfinningen.

Figur 2 visar sensorenheten enligt Figur l.

Figur 3 visar ett system enligt uppfinningen i vilket sensorenheten enligt figur 2 ingår i lagringstankarna.

Figur 4 visar en andra utföringsform av en sensorenhet hos ett system enligt uppfinningen.

Figur 5 visar en antenn hos en tredje utföringsform av en sensorenhet hos ett system enligt uppfinningen.

Figur 1 visar en lagringstank 1 för förvaring av tryck- satt öl. Lagringstanken l bildar således ett tryckkärl.

Lagringstanken l utgör en del av ett externt lager hos ett bryggeri och är placerad såsom en av ett flertal läg- ringstankar la, lb, lc i ett kylrum 20 hos en avnämare (se Figur 3). Avnämaren är följaktligen kund hos brygge- riet.

Lagringstanken l innefattar på känt sätt en påse 2, i vilken ölen 3 förvaras. 10 15 20 25 30 35 'H5 10 Lagringstanken 1 innefattar en sensorenhet 4, som är monterad i lagringstankens 1 tak med hjälp av ett fast- sättningsorgan 5. Fastsättningsorganet 5 är av en typ, som inte påverkar lagringstankens 1 funktion såsom tryck- kärl. Företrädesvis är fastsättningsorganet 5 ett lämp- ligt adhesiv, såsom till exempel polybutylenbutyl, dubbelhäftande tape, självhäftande kardborreband eller liknande.

Sensorenheten 4 innefattar ett batteri 12, som är anord- nat att driva de i sensorenheten 4 ingående delarna.

Sensorenheten 4 innefattar vidare en avståndsmätare 6 för mätning av avståndet mellan sensorenheten 4 och det parti hos påsen 2, som vilar på ölens 3 vätskeyta. Avstånds- mätaren 6 är företrädesvis av den typ, som skickar ut en väl definierad, mycket kort ultraljudspuls 7, lyssnar efter ekot 8 från den utskickade pulsen och beräknar avståndet till ekokällan genom att notera tiden mellan utsändandet av pulsen och mottagandet av ekot. Sådan avståndsmätning är känd i sig och kommer inte att beskri- vas närmare här. Dock ställer uppfinningen speciella krav på avståndsmätarens utförande. Den elektronik som utför själva avståndsmätningen skall företrädesvis vara helt passiv mellan mättillfällen, men skall vid aktivering mycket snabbt utföra sin mätning och det med en låg strömförbrukning. Exempelvis är avståndsmätaren 6 aktiv endast 30 ms vid mätning och förbrukar under denna tids- rymd endast 5-50 mA. Dessutom skall avståndsmätaren 6 tåla det tryck och den fuktighet, som förekommer i lagringstanken 1.

Sensorenheten 4 innefattar även en temperaturgivare 9 för mätning av temperaturen i luftvolymen 10 ovanför påsen 2.

Denna temperatur är intressant dels för att den i huvud- sak överensstämmer med ölens 3 temperatur, dels för att den kan användas för att kompensera avståndsmåttet från 10 15 20 25 30 35 ll avstàndsmätaren 6 i det fall avståndsmätaren använder den ovan beskrivna ultraljudpulstekniken, i vilket fall den uppmätta tidsskillnaden mellan puls och eko är tempera- turberoende.

Sensorenheten 4 innefattar vidare en processor ll, som är ansluten till avståndsmätaren 6 och temperaturgivaren 9 för att ta emot avståndsvärden respektive temperatur- värden från dessa. Processorn ll är programmerad att vid varje mättillfälle omräkna det mottagna avståndsvärdet till ett volymvärde över den i lagringstanken 1 inne- stående mängden öl. Om avståndsmätaren 6 är av en typ som bygger på den ovan beskrivna ultraljudpulstekniken, är det dessutom föredraget att processorn ll är programmerad att temperaturkompensera anstàndsvärdet med hjälp av det mottagna temperaturvärdet innan volymvärdet beräknas. Om ultraljudpulstekniken används för avstàndsmätningen är det dessutom föredraget att processorn ll är anordnad att driva avståndsmätarens 6 ultraljudsutsändande enhet samt ta emot och analysera signalen från avståndsmätarens 6 ekomottagande mikrofon, vilket minimerar strömförbrukning hos avstándsmätaren 6 samt förenklar dess uppbyggnad.

Processorn ll är vidare programmerad att jämföra volym- värdet respektive temperaturvärdet från det aktuella mättillfället med volymvärden respektive temperaturvärden från föregående mättillfällen. Om det aktuella volym- värdet skiljer sig från det föregående volymvärdet med mer än en förutbestämt volym, som exempelvis kan vara 10 liter, är processorn ll programmerad att rapportera det aktuella volymvärdet och det aktuella temperatur- värdet genom att sammanställa ett datameddelande, som innefattar nämnda aktuella volymvärde och temperaturvärde och ett för sensorenheten 4 unikt identifikationsnummer.

Likaså är processorn ll programmerad att sammanställa ett sådant datameddelande när integralen av skillnaden mellan det av processorn ll senast rapporterade lO 15 20 25 3O 35 'S15 12 temperaturvärdet, dvs. det temperaturvärde som processorn ll senast inkluderade i ett datameddelande, och det aktuella temperaturvärdet överstiger ett förutbestämt temperaturgränsvärde, som exempelvis kan vara i intervallet 0,5-l,0°C. Detta sätt att övervaka temperaturen innebär ett kommunikationsbesparande utan att senast inrapporterade temperaturvärden i mottagaren är missvisande. Vid små förändringar hos temperaturen sker således en rapportering så småningom även om temperaturförändringen mellan två mättillfällen är mycket liten, bara den är bestående och således signifikant att rapportera.

Ovannämnda temperaturföranledda rapportering kommer i det följande att belysas närmare med hjälp av ett exempel, där det förutsätts att det senaste rapporterade tempera- turvärdet är lO°C och temperaturgränsvärdet är 0,7°C.

Antag att det uppmätta temperaturvärdet vid nästa mät- tillfälle efter rapporteringen är lO,5°C. Skillnaden mellan senaste rapporterade temperaturvärde och aktuellt temperaturvärde är då lO,5-l0 = 0,5°C och integralen över skillnadsvärdena, dvs. ovannämnda integralvärde, är följ- aktligen O,5°C. Integralen över skillnadsvärdena är således mindre än temperaturgränsvärdet och ingen rappor- tering sker.

Antag att det uppmätta temperaturvärdet vid nästa mät- tillfälle 9,8°C. Skillnaden mellan senaste rapporterade temperaturvärde och aktuellt temperaturvärde är då 9,8-10 = -O,2°C och integralen över skillnadsvärdena är följaktligen 0,5-0,2 = värdena är således fortfarande mindre än temperaturgräns- O,3°C. Integralen över skillnads- värdet och ingen rapportering sker.

Antag nu att det uppmätta temperaturvärdet vid nästa mät- tillfälle lO,6°C. Skillnaden mellan senaste rapporterade 10 15 20 25 30 35 533 *Vlši 13 temperaturvärde och aktuellt temperaturvärde är då 10,6-10 = O,6°C. Integralen över skillnadsvärdena är följaktligen 0,5-O,2+O,6 = 0,9°C, dvs. större än tempera- turgränsvärdet, och rapportering sker.

Företrädesvis är processorn 11 även programmerad att i varje datameddelande inkludera ett för det aktuella data- meddelandet unikt meddelandenummer, information om batte- rispänningen hos batteriet 12 samt en så kallad CRC-summa (cyclic redundancy check), dvs. en cyklisk checksumma, som är avsedd att möjliggöra kontroll av huruvida data- meddelandet är korrekt till innehåll eller stört.

Processorn 11 är vidare programmerad att skicka det sammanställda datameddelandet till en i sensorenheten 4 innefattad radiosändare 13, som i sin tur är anordnad att skicka ut datameddelandet såsom en radiosignal 14 inuti lagringstanken 1.

Om det aktuella volymvärdet eller temperaturvärdet inte skiljer sig från det föregående volymvärdet respektive temperaturvärdet, kommer processorn 11 i normala fall inte att sammanställa ovannämnda datameddelande, i vilket fall radiosändaren 13 inte heller kommer att erhålla något datameddelande att skicka ut. På så sätt undviker sensorenheten 4 att förbruka energi på att rapportera att ingen förändring hos lagringstanken 1 har skett. Om ingen förändring hos temperaturen eller volymen detekteras under en längre tid, exempelvis inom 1-4 timmar, är emellertid processorn 11 programmerad att sammanställa ett kontrollmeddelande, som innefattar information om att inget av vikt finns att rapportera, men att sensor- enheten 4 fungerar som den ska.

Sensorenheten 4 innefattar vidare en pulskrets 15, som är ansluten till ovannämnda batteri 12. Pulskretsen 15 är även ansluten till avståndsmätaren 6, 10 15 20 25 30 35 14 temperaturgivaren 9, processorn 11 och radiosändaren 13 för att med förutbestämda intervaller, som exempelvis kan vara en gång per minut, en gång var tionde minut eller något annat intervall, initiera en mätsekvens och eventu- ellt en rapportsekvens genom att skicka en initierings- signal till processorn 11, vilken i sin tur styr avståndsmätaren 6. En mätsekvens består således av att avståndsmätaren 6 och temperaturgivaren 9 mäter ovan- nämnda avstånd mellan sensorenheten 4 och påsen 2, där den vilar på ölen 3 respektive ovannämnda temperatur i luftvolymen 10, att processorn ll beräknar ovannämnda volymvärde och att processorn 11 jämför det aktuella volymvärdet respektive temperaturvärdet med föregående volym- respektive temperaturvärde. En rapporterings- sekvens, som i enlighet med beskrivningen ovan endast genomförs om en signifikant volym- eller temperatur- förändring föreligger eller om en förutbestämd tid har förflutit sedan den föregående rapporteringen, består således av att processorn 11 sammanställer ovannämnda datameddelande eller kontrollmeddelande och att radio- sändaren 14 sänder ut ovannämnda radiosignal 14 inne- fattande datameddelandet eller kontrollmeddelandet.

Processorn 11 är dessutom anordnad att efter mätsekvensen och den eventuella rapportsekvensen försätta avstånds- mätaren 6, temperaturgivaren 9 och radiosändaren 13 i ett passivt vilotillstånd då de har utfört sina respektive uppgifter, vilket vilotillstånd fortsätter till dess att pulskretsen 15 initierar nästa mätsekvens. Tidsåtgången för en mätsekvens är cirka 30 ms och tidsåtgången för en rapportsekvens cirka 300 ms. Tiden från det att pulskret- sen 15 initierar en mätning till dess att processorn 11 försätter avståndsmätaren 6, temperaturgivaren 9 och radiosändaren 13 i vilotillståndet är således normalt cirka 30 ms om inget finns att rapportera och cirka 300 ms om ett radiomeddelande skickas ut. Eftersom tids- åtgången för en mät- och rapporteringssekvens normalt är 10 15 20 25 30 35 533 115 15 endast bråkdelar av en sekund, och eftersom givarnä 6 och 9, processorn 11 och radiosändaren 13 spänningsätts via pulskretsen 15, som endast förbrukar cirka en miljon- dels ampere från batteriet 12 under vilotillståndet, är energibehovet hos sensorenheten 4 extremt lågt.

Pulskretsens 15 batterisparande funktion kompletteras således företrädesvis med logik i processorn 11, så att radiomeddelanden endast utsänds då förändringar av signi- fikans har uppstått eller då en förutbestämd tid från föregående rapportering har förflutit. På så sätt behöver sensorenheten 4 vara aktiv endast under en mycket kort tid, typiskt 30 ms, och endast undantagsvis något längre vid radioutsändning, typiskt 300 ms. Batteriet 12 får därigenom en livslängd på flera, upp till tio år.

Efter utsändandet från radiosändaren 13 studsar radio- signalen 14 mot lagringstankens 1 invändiga väggar 16.

Radiosignalen 14 påverkar även den inspektionslucka 17 av metall, som varje lagringstank 1 är försedd med. Inspek- tionsluckan 17 återutsänder i sin tur radiosignalen 14, dock i något försvagat skick, utanför lagringstanken 1 såsom en i kylrummet 20 detekterbar radiosignal 18. Vid denna typ av indirekt utsändande av radiosignaler kan exempelvis någon av frekvenserna 916,5 MHz, 868,35 MHz, 433,92 MHz, 418,0 MHz, 318,0 MHz, 315,0 MHz och 303,825 MHz användas. I Sverige är det föredraget att använda någon av de licensfria frekvenserna 434 MHz, 868 MHz eller 2,4 GHz, och mest föredraget är det att använda den lägsta frekvensen, dvs. 434 MHz.

Figur 4 visar en lagringstank 1, som innefattar en alternativ utföringsform av en sensorenhet 31. Sensor- enheten 31 är likadan som den ovan beskrivna sensor- enheten 4, men med den skillnaden att sensorenheten 31 innefattar en extern antenn 32, som är fäst på insidan av ett inspektionsfönster 33 ovanför inspektionsluckan 17. lO l5 20 25 30 35 533 'B15 16 Radiosignalen leds till antennen 32 via en vågledare i form av en antennkabel 34. Denna konfiguration kan utnyttjas för att erhålla starkare radiosignaler 18 utan- för lagringstanken l.

Figur 5 visar ytterligare en utföringsform av en extern antenn 35. Företrädesvis är antennkabeln 34 i detta fall koaxial och skärmad, så att radiosignalen till anten- nen 35 ej dämpas när påsen 2 blir fylld till maximal storlek på så sätt att den blir tätt tryckt emot lagringstankens l tak. Således förs radiosignalen opåver- kad i antennkabeln 34 fram till inspektionsfönstret 33.

Antennkabeln 34 avslutas med en rund, elektriskt ledande kropp 36 med en diameter av cirka 3 cm, i vilken kropp 36 radiosignalen inkopplas. Denna kropp 36 är fäst på insidan av inspektionsfönstret 33 och är inkapslad i ett elektriskt isolerande material, så att radiosignalen ej kan kortslutas av eventuell Öl som läcker ut från påsen 2. Denna kropp 36 kommer, såsom den ovan beskrivna antennen 32, att fungera som en antenn för utsändande av radiosignalen inuti tanken.

Företrädesvis är emellertid en andra, yttre, elektriskt ledande kropp 37 anordnad på utsidan av inspektions- fönstret 33 mitt för den första, inre kroppen 36. Genom detta arrangemang blir kropparna 36 och 37 kapacitivt kopplade till varandra genom inspektionsfönstret 33, och den av den inre kroppen 36 inuti lagringstanken l utsända radiosignalen kommer genom denna kapacitiva koppling att fångas upp av den yttre kroppen 37. Ett antennspröt 38 är fäst vid och utskjuter från den yttre kroppen 37, som företrädesvis är inkapslad i ett isolerande material, och har en längd som är avstämd till radiosignalens 18 frekvens. Antennsprötet 38 fungerar således som en reso- nator, som svänger i takt med radiosignalens frekvens och kommer följaktligen, genom kropparnas 36 och 37 försorg, 10 15 25 30 35 533 115 17 återutsända den inuti lagringstanken 1 utsända radio- signalen såsom en utvändig radiosignal 18.

På detta sätt kan en radiosignalstyrka erhållas, som även med helt fylld lagringstank 1 kan uppfångas på ett avstånd upp till 10-15 m från lagringstanken 1.

I kylrummet 20 sitter en mottagningsenhet 19, som innefattar en radiomottagare 21 för mottagande av radio- signalerna 18 från sensorenheterna 4 inuti lagrings- tankarna la-lc. Mottagningsenheten 19 innefattar en processor 22, som är anordnad att registrera data- meddelandet i varje mottagen radiosignal 18. Eftersom varje datameddelande innehåller den sändande sensor- enhetens 4 unika identitet, framgår det av datamedde- landet till vilken lagringstank informationen i data- meddelandet hör. Processorn 22 är vidare anordnad att vidarebefordra informationen i datameddelandet till en datalagringsenhet 23. Denna datalagringsenhet 23 kan till exempel vara en server i vilken en databas 24 är anordnad för att ta emot och lagra informationen. Processorn 22 kan till exempel vara anordnad att på känt sätt överföra informationen till databasen 24 över Internet 25 via en gateway och klient 26.

I datalagringsenheten 23, som företrädesvis är åtkomlig via Internet från vanliga datorer med webbhantering, kan bryggeriets personal studera såväl historisk som gällande information om fyllnadsgrad och temperatur inne i de olika lagringstankarna la-lc, vilken information till exempel kan användas för att planera påfyllning av lagringstankarna.

Om så önskas, kan även avnämare ges tillträde till infor- mationen i datalagringsenheten 23, och då företrädesvis till den information, som hör till de lagringstankar som avnämaren använder. 10 15 20 25 30 35 'E15 18 Sensorenheterna 4 i de olika lagringstankarna 1, motta- garen 19 och datalagringsenheten 23 bildar således ett system för enkel och automatisk övervakning av fyllnads- grad och temperatur hos lagringstankarna la-lc.

Det inses att systemet även kan utnyttjas för att över- föra annan information till bryggeriets personal än sådan information, som är förknippad med lagringstankarna. Till exempel kan information om kylrummets 20 kylanordning 27 vidarebefordras till mottagningsenheten 19, som i sin tur skickar denna information till datalagringsenheten. Exem- pelvis kan ett övervakningssystem 28 av den typ som är beskriven i EP 1 906 290 vara anslutet till kylanord- ningen 27, i vilket fall övervakningssystemet 28 skickar radiosignaler 29 innehållande information om kylanord- ningen 27 till radiomottagaren 21, vilken information sedan vidarebefordras till datalagringsenheten 23 av processorn 22.

Det inses att systemet enligt uppfinningen även kan utnyttjas för att utföra vissa handlingar i kylrummet 20.

Processorn 22 kan exempelvis vara ansluten till en ventil 30, som sitter mellan lagringstankarna la-lc och avnämarens tappställe. Om bryggeriets personal upptäcker att avnämaren otillàtet tappar öl från en lagringstank, skulle de kunna instruera processorn 22, via Internet 25 och gateway 26, att stänga ventilen 30. Alternativt kan processorn 22 vara prcgrammerad att automatiskt stänga ventilen 30 i det fall sensorenheterna 4 lämnar information, som indikerar sådan otillåten tappning.

Detta kräver emellertid att processorn 22 innefattar någon form av programvarulogik, som gör det möjligt för processorn 22 att ta egna självständiga beslut baserade på informationen i de mottagna radiosignalerna 18. 533 115 19 Uppfinningen har ovan beskrivits utifrån en specifik utforingsform. Det inses emellertid att andra utförings- former och varianter är möjliga inom uppfinningens ram.

Claims (11)

10 15 20 25 30 35 533 'P15 20 PATBNTKRAV

1. Förfarande vid fjärrövervakning av ett flertal trycksatta lagringstankar (1) för öl (3) med hjälp av ett fjärrövervakningssystem, vilket fjärrövervakningssystem innefattar - en i varje lagringstank (1) anordnad sensorenhet (4, 31), - en i anslutning till lagringstankarna (1) placerad mottagningsenhet (19), och - en på avstånd från lagringstankarna (1) placerad datalagringsenhet (23), vilken sensorenhet (4, 31) är fäst på insidan av lagringstanken (1) på en nivå som är ovanför lagrings- tankens (1) maximalt tillåtna vätskenivå och innefattar: - en avstàndsmätare (6), - en temperaturgivare (9), - en processor (11), - ett batteri (12), - en radiosändare (13) och - en pulskrets (15), vilket förfarande innefattar steget: - att pulskretsen (15) med förutbestämda intervaller initierar en mätsekvens genom att skicka en initie- ringssignal till processorn (ll), vilken mätsekvens innefattar stegen: - att processorn (ll) bringar temperaturgivaren (9) att mäta temperaturen hos en luftvolym (10) ovanför nämnda vätskenivá, - att processorn (ll) bringar avstándsmätaren (6) att mäta avståndet mellan sensorenheten (4, 31) och ölens (3) vätskeyta, och - att processorn (ll) uppskattar ett volymvärde över den i lagringstanken (l) innestàende mängden öl utifrån det uppmätta avståndet, vilket förfarande vidare innefattar steget: 10 15 20 25 30 35 21 ~- att processorn (ll) initierar en rapporterings- sekvens, som innefattar stegen: - att processorn (11) sammanställer ett data- meddelande, som innefattar det vid mätsekvensen erhållna temperaturvärdet och volymvärdet och ett för sensorenheten (4, 31) unikt identifikationsnummer, - att processorn (ll) skickar datameddelandet till radiosändaren (13), - att radiosändaren (13) skickar ut datameddelandet såsom en radiosignal (14) invändigt i lagrings- tanken (1) så att radiosignalen (14) tränger ut ur lagringstanken (1) och når mottagnings- enheten (19), - att mottagningsenheten (19) tar emot den inifrån lagringstanken (1) utträngande radiosignalen (18) och vidarebefordrar temperaturvärdet, volymvärdet och sensorenhetens unika identifikationsnummer till datalagringsenheten (23), och - att datalagringsenheten (23) lagrar temperaturvärdet, volymvärdet och sensorenhetens unika identifikationsnummer i en databas (24).

2. Förfarande enligt krav 1, kännetecknat av att avståndsmätaren (6) använder ultraljudpulsteknik och att temperaturvärdet användas för att kompensera för ett temperaturberoende hos ljudhastigheten hos den ultraljudspuls som avståndsmätaren (6) skickar ut.

3. Förfarande enligt något av kraven 1 och 2, kännetecknat av att rapporteringssekvensen innefattar stegen: - att processorn (ll) i datameddelandet inkluderar ett för det aktuella datameddelandet unikt meddelande- nummer, information om batterispänningen hos batte- riet (12) och en cyklisk checksumma, 10 15 20 25 30 35 533 '115 22 - att mottagningsenheten (19) vid mottagandet av radio- signalen (18) kontrollerar den cykliska checksumman och meddelandenumret, och - att datalagringsenheten (23) lagrar meddelandenumret och informationen om batterispänningen i data- basen (24).

4. Förfarande enligt något av kraven 1-3, kännetecknat av dels att mätsekvensen innefattar steget: - att processorn (ll) jämför det i den aktuella mät- sekvensen erhållna volymvärdet med ett volymvärde från en närmast föregående mätsekvens, dels att processorn (ll) initierar rapporteringssekvensen endast om skillnaden mellan nämnda volymvärden överstiger ett förutbestämt volymgränsvärde.

5. Förfarande enligt krav 4, kännetecknat av dels att mätsekvensen innefattar steget: - att processorn (ll) såsom ett skillnadsvärde beräknar skillnaden mellan det i den aktuella mätsekvensen erhållna temperaturvärdet och det temperaturvärde som processorn (ll) senast inkluderade i ett datamedde- lande, dels att processorn (ll) initierar rapporteringssekvensen endast om integralen över skillnadsvärdena hos matsekven- serna sedan det senaste datameddelandet överstiger ett förutbestämt temperaturgränsvärde.

6. Förfarande enligt krav 5, kännetecknat av dels att mätsekvensen innefattar steget: - att processorn (ll) registrerar den tid som har förflutit sedan volymgränsvärdet eller temperatur- gränsvärdet senast överskreds, dels att processorn (ll), om nämnda förfluten tid överskrider ett förutbestämt tidsgränsvärde, initierar en andra typ av rapporteringssekvens, som innefattar stegen: 10 15 20 25 30 35 533 'V15 23 - att processorn (11) sammanställer ett kontrollmedde- lande, som innefattar det för sensorenheten (4, 31) unika identifikationsnummer samt information om att inget av vikt finns att rapportera, men att sensor- enheten (4) fungerar som den ska, - att processorn (ll) skickar kontrollmeddelandet till radiosändaren (13), - att radiosändaren (13) skickar ut kontrollmeddelandet såsom en radiosignal (14) invändigt i lagrings- tanken (1) så att radiosignalen (14) tränger ut ur lagringstanken (1) och när mottagningsenheten (19), - att mottagningsenheten (19) tar emot den inifrån lagringstanken (1) utträngande radiosignalen (18) och vidarebefordrar informationen hos kontrollmeddelandet till datalagringsenheten (23), och - att datalagringsenheten (23) lagrar informationen hos kontrollmeddelandet i databasen (24).

7. Förfarande enligt något av kraven 1-6, kännetecknat av steget att processorn (11), i det fall ingen rapporte- ringssekvens initieras, försätter avståndsmätaren (6), processorn (11) och radiosändaren (13) i ett passivt vilotillstånd efter mätsekvensen, eller av steget att processorn (11), i det fall en rapporteringssekvens initieras, försätter avståndsmätaren (6), processorn (11) och radiosändaren (13) i vilotillstàndet efter det att radiosändaren (13) har skickat ut radiosignalen (14).

8. System för fjärrövervakning av ett flertal i ett kylrum (20) placerade trycksatta lagringstankar (1) för öl (3), kännetecknat av att systemet innefattar: - en i varje lagringstank (1) anordnad sensor- enhet (4, 31), - en i kylrummet (20) placerad mottagningsenhet (19), och - en på avstånd från kylrummet (20) placerad data- lagringsenhet (23), 10 15 20 25 30 35 533 'P15 24 vilken sensorenhet (4, 31) är fäst på insidan av lagringstanken (1) på en nivå som är ovanför lagringstankens (1) maximalt tillåtna vätskenivå och innefattar: - en avstàndsmätare (6), ~ en temperaturgivare (9), - en processor (11), - ett batteri (12), - en radiosändare (13) och - en pulskrets (15), vilken pulskrets (15) är anordnad att med förutbestämda intervaller initiera en mätsekvens genom att skicka en initieringssignal till processorn (11), vilken processor (11) är anordnad att, vid mottagandet av initieringssignalen, dels mäta temperaturen hos en luftvolym (10) ovanför nämnda vätskenivå med hjälp av temperaturgivaren (9), dels mäta avståndet mellan sensor- enheten (4, 31) och ölens (3) vätskeyta med hjälp av avstándsmätaren (6) och dels uppskatta ett volymvärde över den i lagringstanken (1) innestående mängden öl utifrån det uppmätta avståndet, vilken processor (11) vidare är kapabel att sammanställa ett datameddelande, som innefattar det av temperaturgivaren (9) uppmätta temperaturvärdet, nämnda volymvärde och ett för sensorenheten (4, 31) unikt identifikationsnummer, och skicka detta datameddelande till radiosändaren (13), vilken radiosändare (13) är anordnad att vid mottagandet av datameddelandet skicka ut datameddelandet såsom en radiosignal (14) invändigt i lagringstanken (1) så att den tränger ut ur lagringstanken (1), vilken mottagningsenhet (19) är anordnad att ta emot radiosignalen (18) och vidarebefordra temperaturvärdet, volymvärdet och sensorenhetens unika identifikations- nummer till datalagringsenheten (23), och 10 15 20 53-3 'H5 25 vilken datalagringsenhet (23) är anordnad att lagra temperaturvärdet, volymvärdet och sensorenhetens unika identifikationsnummer i en databas (24).

9. System enligt krav 8, kânnetecknat av att systemet för varje lagringstank (1) innefattar en antenn (32, 36) för utsändande av radiosignalen (14) inuti lagrings- tanken (1).

10. System enligt krav 9, kännetecknat av att systemet för varje lagringstank (1) innefattar en utvändigt om lagringstanken (1) anordnad kropp (37), vilken kropp (37) är dels elektriskt ledande, dels kapacitivt kopplad till antennen (36) för att återutsända radiosignalen (18) utanför lagringstanken (1).

11. ll. System enligt något av kraven 8-10, kännetecknat av att varje lagringstank (1) i systemet saknar vågledar- genomföring för radiosignalen (14).