SE532442C2 - Klubbhuvud för golfputter - Google Patents

Description

53.2 ÅåE 2 mycket viktig del i människans precisionsrörelse. Ju mer precis en rörelse är desto mer försöker vi flytta ut rörelsen till det bästa precisionsverktyg vi har, hand-tumme-pekfinger.

Förklaringen till detta är från en neurofysíologisk kunskap att: Kroppens stora muskelgrupper är kontrollerade av 1 nervfiber per 100 muskelfibrer. I tumme och pekfinger har vi däremot en nervfiber per muskelfiber. All finmotorik utförs med den dominerande handens grepp. Allt ifrån laboratoriearbete, urmakeri, tandläkeri, till kirurgi är styrt och kontrollerat via den dominerande handens tumme och pekñnger, ofta med ett lätt stöd från den andra handen för att ytterligare förhöja precisionen och skapa stabilitet.

Tyngden hos ett konventionellt klubbhuvud gör det svårt att utföra ett puttingslag i huvudsak med den dominerande handen. Gravitationslcrafien gör det svårt att behålla klubban i sina konstruerade vinklar eftersom klubbskaftet naturligt vill orientera sig mot en vertikal position.

Ett sätt att motverka gravitationskraiten är att involvera större muskelgrupper såsom axel, rygg och bröstmuskler men detta leder till en oönskad rotation av kroppen och mindre finkänslighet.

Klubbhuvudet kommer då att röra sig i en snävare båge i stället för en mer utdragen båge som tangerar en rak linje. Den snävare hågen försämrar markant precisionen i slaget.

Ett lätt klubbhuvud minimerar problemen med gravitafionskrafien och möjliggör en betydligt större hastighet av klubban. Den centrifugalkrafi som då skapas gör det enkelt att behålla vinkeln mellan skaft och klubbhuvud. Vidare skapar hastigheten en betydande stabilitet i själva rörelsen. Det lätta klubbhuvudet skapar möjlighet till mer kinetisk energi till bollen utan att involvera större muskelgrupper. Formeln för kinetisk energi Ek= l/zrn*v2*v2 visar att hastigheten är vital för rörelseenergin. Massan i klubbhuvudet är väsentligt lägre än i konventionella klubbhuvuden vilket innebär att hastigheten i klubbhuvudet väsentligen kan ökas och en större rörelseenergi skapas därmed. I Möjligheten till en markant ökad aecelerationshastighet med det lätta klubbhuvudet innebär att baksvingen kan göras väsentligt kortare vilket ger ytterligare ökad kontroll och precision i slaget.

Huvuddelen av rörelsen i den dominerande handen sker genom att höger handled gör en dorsal flexion under baksvingen och en volar flexion i framsvingen. När handleden i den dominerande handen (höger hand) är fullt uträtad vid tillslaget av bollen menande att volarflexionen av handleden är avslutad, har klubbhuvudet passerat sin lägsta punkt i sin ' svingbana och rör sig nu uppåt och framåt. Detta innebär att kontakten mellan boll och klubbhuvud sker mycket lågt ner på klubbhuvudets träfifyta, ganska nära underkanten på klubbhuvudet. Om man använder ett klubbhuvud med traditionell tyngdpunkt, ca 10 - 15 mm ovanför underkanten, leder detta till en oren träff. Detta beroende på att klubbhuvudets tyngdpunkt inte ligger bakom bollen vid träffögonblicket, utan ovanför kontaktpurilcten mellan klubbhuvud och boll. Detta problem kan lösas genom att man sänker tyngdpunkten väsentligt jämfört med ett _ konventionellt klubbhuvud. Tyngdpunkten bör ligga mellan 3 och 8 mm ovanför underkantens lägsta punkt.

Claims (10)

1. 532 442

2. PATENTKRAV

3. I. Klubbhuvud för en golfputter, som är avsedd att i huvudsak hanteras av den dominerande

4. handens tumme och pekfmger och där den andra handen är avsedd att utgöra ett stöd,

5. Kännetecknat av

6. att klubbhuvudets vikt är mellan 140 -230 gram;

7. att klubbhuvudets tyngdpunkt befinner sig mellan 3 - 8 mm ovanför klubbhuvudets lägsta

8. punkt; och

9. att klubbhuvudet har formen av ett U sett ovanifiån, med två sídovikter, som utgör benen i

10. Uzet, och en slagyta som förbinder sídovíkterna.