SE532288C2 - Hölje för en karmskruv samt karmskruvar som innefattar hölje - Google Patents

Description

532 288 avsedd att fästas in i byggnaden och på sådant sätt att det ge upphov till ett förband mellan karmen och byggnaden. Skruven passas in i kanalen på sådant sätt att Skruvens huvud samt en del av fastsättningsorganet som sträcker sig från huvudet döljs i kanalen, men där den resterande delen av skruven sticker ut ur den cylinderformade enheten och är avsedd att infästas i huskroppen. Skruvens huvud är avsett att, vid installation av karmen, ligga an mot den inre flänsen medelst tryck då skruven skruvas in i byggnaden enligt nedan.

Vid installation av dörrar och fönster utförs följande moment: -I karmen förborras ett hål i vilket den cylinderformade enheten gängas via de yttre gängorna och med hjälp av verktyget som anordnats i passningsdelen. Den cylinderformade enheten skruvas in i hålet på sådant sätt att väsentligen hela den cylinderformade enheten döljs i hålet. Den yttre flänsen skall försänkas i karmen vilket kan göras genom att utforma den yttre flänsen med en bearbetningsanordning som försänker den yttre flänsen då höljet skruvas in. Det är till exempel i SE 0440696 känt med en sådan bearbetningsanordning, men gemensamt för alla sådana redan kända anordningar är att materialet flisar sig och ger upphov till fula kanter. Ett ytterligare problem med flisning är att flisorna kan komma att hamna mellan den yttre flänsens ändyta och den yta som ändytan är avsedd att ligga emot, vilket kan ge upphov till en snedvriden konstruktion.

-Karmen anordnas i en i huskroppen anordnad öppning varvid skruven förs in i kanalen från insidan av karmen, d.v.s. från den sida av karmen mot vilken dörren/fönstret skall vetta. - fastsättningsorganet skruvas därefter in i huskroppen Enligt en känd modell av karmskruv är installationen av karmskruven klar efter att skruven skruvats in i huskroppen, men enligt en annan modell återstår ett steg nämligen att: 53.52 283 -den cylindriska enheten medelst ett verktyg infört i kanalen från insidan av karmen delvis skruvas ut från karmen ända tills den yttre flänsens ändyta ligger an mot huskroppen och utövar ett tryck på huskroppen från karmen.

Genom trycket kan karmens position regleras i förhållande till huskroppen.

Om den cylindriska enheten väsentligen i har ändrat position, kan fastsättningsorganet behöva skruvas in ytterligare för att ett dragförband skall erhållas mellan karmskruven (och därmed karmen) och huskroppen.

Båda de ovan angivna modellerna har funnits på marknaden i över 50 år och har under hela tiden varit sammankopplade med ett välkänt problem.

Problemet består i att karmen rör sig relativt huskroppen efter installation. Vid en öppningsbar dörr eller ett öppningsbart fönster är toleranserna små mellan karmen och den svängbara enheten, varför det räcker med en liten förskjutning av karmen för att den svängbara enheten på vissa partier skall få ett negativt spel i förhållande till karmen. l händelse av att en sådan situation uppkommer måste karmen justeras för att ett positivt spel åter skall erhållas.

Det har länge varit känt att sådana justeringar är nödvändiga under en period "tills dörren har satt sig". Problemet med felställning på grund av flisning har angivits ovan.

Ett särskilt stort problem med felställning finns då karmskruven skall användas vid betong, stål och tegel samt andra material som kräver en plugg i vilken fastsättningsorganet skall skruvas in. För att kunna applicera pluggen måste ett hål borras upp via den cylinderformade enheten. Eftersom pluggen har en yttre diameter som överstiger diametern hos fastsättningsorganet måste ett borrstål med en diameter som överstiger diametern hos Borrstålet cylinderformade enheten och hålet borras upp i huskroppen. Pluggen fastsättningsanordningen användas. förs genom den appliceras i det borrade hålet efter att ha förts genom den cylinderformade enheten. Eftersom kanalen måste ha en diameter som passar borrstàlet och pluggen, och eftersom fastsättningsorganet måste ha en mindre diameter som passar att skruvas in i en pluggen befintlig mindre inre diameter, finns 532 283 en stor skillnad i diameter mellan kanalen och fastsättningsorganet varvid ovan angivna vridning av karmen uppkommer.

Det finns således ett länge känt problem med felställning och fula kanter, enligt ovan och därmed ett länge känt behov av en förbättrad anordning och ett förbättrat förfarande vid installation och av dörrar och fönster, särskilt då dörren/fönstret innefattar en svängbar enhet.

REDOGÖRELSE FÖR UPPFlNNlNGEN Föreliggande uppfinning avser lösa de ovan angivna problemen genom en karmskruv innefattande ett hölje innefattande en cylinderformad enhet med ett åtminstone delvis gängat ytterhölje och en yttre fläns innefattande en ändyta med en utbredning i radiell ledd större än ytterhöljet. Den yttre flänsen innefattar en kantdel som begränsar den yttre flänsen i radiell ledd. Den cylinderformade enheten innefattar en i axiell ledd genomgående kanal innefattande ett första avsnitt utformad med ett tvärsnitt i radiell ledd som är lämpligt för inpassning av ett verktyg som skall rotera den cylinderformade enheten samt en inre fläns innefattande en inre sektion.

Uppfinningen är kännetecknad av att den yttre flänsen innefattar en bearbetningsyta med en utsträckning från kantdelen till ytterhöljet varvid bearbetningsytan är anordnad med en vinkel relativt en normal till ytterhöljet. Den yttre flänsen innefattar genomgående hål som sträcker sig från ändytan genom den yttre flänsen till bearbetningsytan. Ändytan innefattar första öppningar för respektive hål och varvid bearbetningsytan innefattar motsvarande andra öppningar. Varje andra öppning begränsas av en främre kant och en bakre kant innefattande en skärkant anordnad att bearbeta en yta hos en detalj i vilken höljet är avsedd att skruvas in, varvid hålet är anordnat att transportera bort material som skärkanten bearbetat bort från detaljen.

En fördel med uppfinningen är att bearbetningsytan enligt uppfinningen ger en försänkning i detaljen utan att flisning uppstår, vilket minska risken för 532 288 felställning hos karmskruven. Den ovan nämnda detaljen kan vara en karm till en dörr eller en karm till ett fönster, vilket gör att uppfinningen väsentligen underlättar montage av dörrar och fönster på grund av att bearbetningsytan ger en optimal försänkning utan flisning vid kanterna med minskad risk för felställning som följd. Ändytan har en utbredning i radiell ledd som överstiger ytterhöljets utbredning i radiell ledd. Skillnaden skall vara så stor att hålen i den yttre flänsen får plats utan att flänsen försvagas på sådant sätt att den ger vika vid försänkningsprocessen. I Bearbetningsytan kan vara symmetriskt och/eller osymmetriskt konisk runt rotationscentrum i axiell ledd och/eller symmetriskt eller osymmetriskt konvex och/eller symmetriskt eller osymmetriskt konkav. Bearbetningsytan kan dessutom ha olika radier utmed sin sträckning i axiell ledd.

Hålen är var och en anordnade i den yttre flänsen med en vinkel cp1 och cp2 relativt en normal N till ändytan, varvid vinklarna vinkelrätta mot varandra. Vinkeln eller i en tangent till rotationsriktningen och d.v.s. i en riktning från en centrumaxel hos höljet mot kantdelen hos den yttre flänsen. Med ”centrumaxel” avses en rotationsaxel med utsträckning i axiell ledd, väsentligen vinkelrätt mot radiell ledd.

Enligt en utföringsform innefattar bearbetningsytan innefattar urtagningar anordnade med en utsträckning väsentligen i en rotationsriktning hos höljet.

Varje urtagning sträcker sig väsentligen i rotationsriktningen från den andra öppningens främre kant till en position innan nästa andra öppnings bakre kant, d.v.s. skärkanten. Urtagningarna sträcker sig så långt mot hålen att den främre kanten blir lägre än den bakre kanten. Skillnaden ger upphov till möjligheten för skärkanten att bearbeta materialet i detaljen, särskilt då vinkeln <1> är lika med eller nära noll. 532 288 Kantdelen har en tjocklek som medger att kantdelen motstår vikning då hylsan skruvas in i detaljen på sådant sätt att kantdelen kommer i kontakt med detaljen. Kantdelen kan således ligga an mot detaljen och bearbeta detaljen när hylsan skruvas in i detaljen. Att kantdelen är en del av försänkningsprocessen är en fördel eftersom detta ytterligare minskar risken för kantflisning. När hålen transporterar bort materialet från under bearbetningsytan kan kantdelen pressa ihop materialet i detaljen till en jämn och cirkulär försänkning.

Nedan följer ett exempel på en karmskruv i stål enligt uppfinningen som empiriskt visat sig fungera mycket väl i praktiken: Den yttre flänsen har en diameter av 28mm Den yttre flänsen innefattar 8 hål var och en med Smm diameter och en vinkel cp1 O-10grader samt en vinkel cp2. Hålen är ej förskjutna i radiell ledd.

Bearbetningsytan saknar urgröpningar.

Vinkel CD är ca 30grader.

Bearbetningsytan är utformad som en symmetrisk kon.

Det är 1-2mm godstjocklek mellan kantdelen och hålen.

Diameter ytterhölje är ca 14mm.

Totala längden hos hylsan är 28mm Ytterhöljets längd är ca 24 mm Gängorna har en längd av 15 mm Gängorna har en diameter på ca 17mm Det är ca 5 gängor per cm. 532 288 Gängorna börjar ca 5 mm från ytterhöljets kant.

Ytterhöljets kant är avfasad för styrning av hylsan i hålet i detaljen.

Den yttre flånsens längd = totala längden hos hylsan minus ytterhöljets längd.

Kanalen har samma längd som hylsan.

Med längd avses axiell ledd och diameter i radiell ledd.

Karmskruven kan vara utformad i metall, plast, kompositmaterial, eller annat lämpligt material som är hårdare än ytan som skall bearbetas i detaljen.

Karmskruven innefattar ett fastsättningsorgan som är inpassningsbart i kanalen. Med inpassningsbart avses att fastsättningsorganet kan löpa fritt i kanalen i axiell ledd och att den cylinderformade enheten kan roteras runt fastsättningsorganet då fastsättningsorganet är fast anordnat i en yttre enhet, t.ex. en huskropp.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar karmskruven en adapter anordnad åtminstone delvis i kanalen. Adaptern innefattar en yttre del anordnad att passa i kanalen och en inre del anordnad att utgöra åtminstone en del av ett styrningsparti. Den inre delen hos adaptern innefattar således en kanal, d.v.s. ett genomgående hål.

Styrningspartiet har ett tvärsnitt D1 i radiell ledd anpassat efter en längd L1 hos styrningspartiet i axiell ledd på sådant sätt att styrningspartiet begränsar den radiella rörelsefriheten hos en hos fastsättningsorganet befintlig centrumaxel i förhållande till en hos styrningspartiet befintlig centrumaxel till en rörelse av en maximalt förutbestämd storlek vid den cylinderformade enhetens ändyta, En fördel med uppfinningen är att karmskruven minskar risken för felställning och medger ett mer robust förband mellan karm och huskropp där de tidigare 532 288 angivna problemen med att karmen vrider sig har eliminerats eller åtminstone minskats väsentligt.

Rörelsen hos fastsättningsorganet utgörs av två möjliga rörelseriktningar.

Den första rörelseriktningen utgörs av en translatorisk rörelse i radiell ledd (kallas hädanefter parallellförflyttas. fastsättningsorganet kan vrida sig i styrningspartiet (hädanefter vridbar radiell rörelsefrihet) där hela fastsättningsorganet Den andra rörelseriktningen utgörs av att rörelsefrihet) Fastsättningsorganets radiella rörelsefrihet, Rradiell, vid den cylinderformade enhetens ändyta är, utifrån fastsättningsorganets centrumaxel begränsad till en rörelse av maximalt 0,5 mm i förhållande till styrningspartiets centrumaxel.

Värdet är taget vid en nymonterad dörr i karm med en springa mellan dörren och karmen på ca 2,5 mm. Värdet är således ej något absolut belopp för uppfinningen utan är till för att ge fackmannen en bild av uppfinningens möjligheter. Ett mindre och ett större värde är således möjligt och kan säkerställas genom att ändra styrningspartiets diameter och längd enligt nedan.

De ovan angivna värdena är tagna som exempel på empiriskt tillåtna värden vilka ger upphov till en tillåten vridning hos dörrkarmen utan att vridningen ger upphov till en så stor felställning att dörren ej kan öppnas och stängas på ett obehindrat sätt. Den uppfinningsenliga karmskruven ger en vridning hos karmen som kan minimeras genom att öka längden på styrningspartiet i axiell ledd.

Fastsättningsorganets vridbara rörelsefrihet är, utifrån fastsättningsorganets centrumaxel begränsad till en ungefärlig maximal vinkel or=arctangens (1/20) =2,9° i förhållande till styrningspartiets centrumaxel då Rradiell är 0,5 mm och styrningspartiet är 2 cm långt och sträcker sig hela vägen till karmen.

Formler för denna uträkning finns nedan. 532 288 Det finns ett förhållande mellan den radiella rörelsefriheten, styrningspartiets längd och den vridbara rörelsefriheten som kommer att förklaras närmare nedan.

För att den cylinderformade enheten skall kunna roteras runt fastsättningsorganet krävs att det finns ett positivt spel mellan fastsättningsorganet och styrningspartiet, eller åtminstone ett nollspel.

Fastsättningsorganet kan utgöras av en skruv eller en spik eller liknande.

Skruven innefattar fördelaktigt ett stödparti i form av ett cylindriskt parti med slät mantelyta som skall passa i styrningspartiet på sådant sätt att den ovan nämnda begränsningen av fastsättningsorganets rörelse uppnås. Även en spik kan innefatta ett stödparti i form av ett sådant cylindriskt parti men stödpartiet kan också bestå av ett antal räfflor eller liknande där räfflornas yttre delar, radiellt sett, utgör stödytor i och mot styrningspartiet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar kanalen en inre fläns innefattande en del av styrningspartiet och en särskilt utformad passningsdel.

Styrningspartiet är här placerat mellan det första partiet och passningsdelen.

Passningsdelen är placerad mellan styrningspartiet och en hos den cylinderformade enheten befintlig ändyta. Ändytan har en utsträckning i ett plan i radiell ledd. Passningsdelen är avsedd att mottaga ett verktyg med motsvarande utformning som passningsdelen, t.ex. trekantig, fyrkantig femkantig, sexkantig, eller annan lämplig form för att erhålla ett bra grepp mellan verktyget och passningsdelen. Adaptern kan vara anordnad i kanalen på sådant sätt att den inre flänsens inre sektion tillsamman med adapterns inre del bildar styrningspartiet. Adaptern kan också vara anordnad i kanalen på sådant sätt att adapterns yttre del är anpassat efter den inre flänsens inre sektion och passningsdelen på sådant sätt att enbart adapterns inre del bildar styrningspartiet.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar kanalen enbart det första avsnittet och den inre flänsen. Adaptern är här anordnad i den inre flänsens 532 E88 inre sektion. Liksom i de tidigare utföringsformerna ovan är styrningspartiet placerat mellan det första partiet och den cylinderformade enhetens ändyta. Ändytan innefattar fördelaktigt en perifer del i form av en inre fläns utformad att mottaga ett verktyg med motsvarande utformning som den perifera delen, t.ex. trekantig, fyrkantig femkantig, sexkantig, eller annan lämplig form för att erhålla ett bra grepp mellan verktyget och den perifera delen vid rotation av den cylindriska enheten. Ändytan behöver ej ha en sådan perifer del utformad att mottaga ett verktyg utan kan innefatta en eller flera urgröpningar eller liknande avsedda för ett verktyg med motsvarande utskjutande partier avsedda att användas vid rotation av den cylindriska enheten.

Som nämnts ovan är karmskruven avsedd att användas vid montage av en dörr- eller ett fönsterarrangemang i ett hus. Arrangemanget innefattar en karm som är avsedd att fästas i huskroppen varefter själva dörren eller fönstret monteras i karmen. Karmskruvens cylinderformade enhet skruvas in i karmen från utsidan av karmen, d.v.s. från den sidan av karmen som vetter mot huskroppen, med hjälp av ett verktyg monterat i passningsdelen eller den perifera delen eller i annan lämplig anordning passning av ett verktyg.

Därefter positioneras karmen i en i huskroppen anordnad öppning varefter fastsättningsorganet förs in i kanalen från insidan av karmen, d.v.s. från den sida av karmen som vetter från huskroppen. Fastsättningsorganet fästs därefter i byggnaden varvid ett förband bildas mellan karmen och byggnaden. Den cylinderformade enheten skruvas dessutom ut från karmen i riktning mot huskroppen medelst ett i det första avsnittet monterat verktyg.

Den cylinderformade enheten skruvas ut från karmen ända tills en hos den cylindriska enheten befintlig ändyta ligger an mot huskroppen, varvid förbandet mellan karmen och huskroppen förstärks samt att avståndet mellan karmen och huskroppen fixeras. Fastsättningsorganet förs därefter in ytterligare i riktning mot huskroppen ända tills ett hos fastsättningsorganet befintlig huvud ligger an mot den i kanalen befintliga den inre flänsen på sådant sätt att fastsättningsorganet utövar en dragande kraft mot den inre flänsen i riktning mot huskroppen. 5532 288 11 Då karmskruven skruvats på plats i karmen är passningsdelen enligt utföringsformen ovan ej längre nödvändig för karmskruvens funktion. I denna utföringsform finns tre alternativ för uppfinningen. Det första alternativet är att styrningspartiet har sådan längd och sådan tolerans mot fastsättningsorganets stödparti att fastsättningsorganets radiella rörelsefrihet begränsas enligt ovan. Det andra alternativet är att karmskruven innefattar en adapter innefattande en yttre del med en utformning som motsvaras av passningsdelen och en inre del med motsvarande mått som styrningspartiet i den inre flänsen. Den inre delen av adaptern utgör således en del av karmskruvens därmed styrningsparti och förlänger styrningspartiets utsträckning i axiell ledd. En fördel med ett sådant arrangemang är att styrningspartiets toleranser mot fastsättningsorganets stödparti kan ökas, d.v.s. att spelet mellan fastsättningsorganet och styrningspartiet kan vara större med ökad längd och bibehållen radiell rörelsefrihet. Det tredje alternativet är att adaptern är utformad att passa i både passningsdelen och i styrningspartiet. Adapterns inre del utgör således hela karmskruvens styrningsparti och kan anpassas . En ökad tolerans kan ge ett billigare tillverkningsförfarande av karmskruven och dessutom kan tidigare kända karmskruvar konverteras till en bättre och mer robust karmskruv.

Adaptern kan tillverkas i plast och/eller metall och/eller vilket annat material som helst material som enkelt och billigt kan formas enligt ovan.

Anledningen till att toleranserna kan ökas beror på att den vridbara rörelsefriheten minskar med ökad längd på styrningspartiet enligt följande formel: L1= styrningspartiets längd i axiell ledd L2=avståndet mellan styrningspartiet och den cylinderformade enhetens ändyta (inklusive styrningspartiet).

D1=styrningspartiets diameter 532 388 12 L3=stödpartiets längd i axiell ledd utmed fastsättningsorganets centrumaxel L4=avståndet mellan fastsättnlngsorganets huvud och den cylinderformade ändyta huvudet) centrumaxel då fastsättningsorganets huvud ligger an mot den inre flänsen. enhetens (exklusive utmed fastsättningsorganets D2=stödpartiets diameter oi=vinkeln mellan fastsättningsorganets centrumaxel och styranordningens centrumaxel RradieI|=den centrumaxel vid givna maximala radiella rörelsen hos fastsättningsorganets L1-L4, D1 och D2 i förhållande till cylinderanordningens centrumaxel.

Rvrid=den centrumaxel fastsättningsorganets förhållande till vridande rörelsen hos L1-L4, D1 och D2 i cylinderanordningens centrumaxel. maximala vid givna Rradiell=(D1-D2)/2 oi=arctangens ((D1-D2)/Li) Rvrid=L4xtangens (ot)x1/2 Rvrid=L4x(D1-D2)/L1x1/2 Det skall noteras att vid ett vridet fastsättningsorgan är Rvrid enligt ovan en approximation. L4 mäts då fastsättningsorganet centrumaxel ligger parallellt med styrningsanordningens centrumaxel. Den punkt på fastsättningsorganets centrumaxel som utgör mätpunkten för Rradiell och Rvrid är tagen i det plan som sammanfaller med ändytan hos den cylinderformade enheten. Samma matpunkt kommer vid vridning att befinna sig lite innanför nämnda plan och avståndet från mätpunkten till planet utgör approximationen. Approximationen gäller för små or. 532 288 13 L3 bör alltid vara lika med L1, eller större än L1, eftersom, t.ex., en skruv med ett mindre L3 ger att skruvens gängade avsnitt, som kan ha en annan diameter än stödpartiet, befinner sig i styrningsanordningen och kan förändra förutsättningarna rörelsefriheten hos fastsättningsorganet. Av samma anledning är L3 alltid lika med eller större än L4.

L2 är alltid lika med eller större än L1 och ju större L2 är i förhållande till L1 desto mindre är styrningspartiets längd. Styrningspartiet har en maximal längd L1=L2 beroende på definitionen av L2.

Enligt formlerna ovan ser man att då Ll ökar minskar Rvrid och oc, men att Rvrid ökar med ökningen av L4. l det första fallet av den första utföringsformen måste således L1 och L3 anpassas efter L4 för att maximalt tillåtna värdet på Rvrid ej skall överstigas.

I utföringsformernas andra och tredje fall, samt i den ytterligare utföringsformen är L4=L1=L2 och L3 kan varieras men då L3=L4 är Rvrid = Rradiell. Detta påverkar inte vinkeln a, men en ökning av L1 minskar vinkeln or och minskar möjligheten till felställning hos karmen. l det andra respektive tredje alternativet bildar adapterns inre del och styrningspartiet, respektive enbart adapterns inre del, ett styrningsparti där L4 = L1 vilket enligt ovan ger att Rvrid = Rradiell med de fördelar som diskuterats ovan.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar den inre flänsen ett speciellt anpassat avsnitt, t.ex. i form av en kon, och fastsättningsorganets huvud ett motsvarande parti. Fastsättningsorganet passas således in i kanalens styrningsparti på sådant sätt att den särskilt anpassade delen hos huvudet passas in i det anpassade avsnittet hos den inre flänsen samt att fastsättningsorganets stödparti passas in i styrningspartiet. En fördel med utföringsformen är att det särskilt utformade avsnittet hos den inre flänsen utgör en del av styrningspartiet och styr det särskilt utformade partiet hos fastsättningsorganet på sådant sätt att rörelsen hos fastsättningsorganet 532 288 14 relativt den cylinderformade enheten minimeras. Detta beror på att fastsättningsorganets huvud, vid installation av karmen, ligger an mot den inre flänsen medelst tryck då fastsättningsorganet skruvas in i byggnaden enligt nedan.

Enligt en utföringsform av uppfinningen innefattar kanalen en inre fläns innefattande styrningspartiet och en särskilt utformad passningsdel.

Passningsdelen är här placerat mellan det första partiet och styrningspartiet.

Styrningspartiet är placerat mellan passningsdelen och en hos den cylinderformade enheten befintlig ändyta. Ändytan har en utsträckning i ett plan i radiell ledd. Passningsdelen är avsedd att mottaga adaptern som är anordnad med motsvarande utformning som passningsdelen, tex. med ett tvärsnitt som är runt, trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, eller annan geometrisk form. Den yttre delen hos adaptern kan ha en annan utformning än passningsdelen om den yttre delen ändå passar i passningsdelen på sådant sätt att adaptern inte glappar i passningsdelen. Adaptern innefattar således fördelaktigt en yttre del med en utformning som motsvaras av passningsdelen och en inre del med motsvarande mått som styrningspartiet i den inre flänsen. Den inre delen av adaptern bildar tillsammans med styrningspartiet en kanal och utgör således en del av karmskruvens styrningsparti och förlänger därmed styrningspartiets utsträckning i axiell ledd.

En fördel med ett sådant arrangemang är att styrningspartiets toleranser mot fastsättningsorganets stödparti kan ökas, d.v.s. att spelet mellan fastsättningsorganet och styrningspartiet kan vara större med ökad längd och bibehållen radiell rörelsefrihet.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen är adaptern utformad att passa i både passningsdelen och i styrningspartiet. Adapterns inre del utgör således hela karmskruvens styrningsparti och kan anpassas till önskade toleranser. En ökad tolerans kan ge ett billigare tillverkningsförfarande av 532 288 karmskruven och dessutom kan tidigare kända karmskruvar konverteras till en bättre och mer robust karmskruv.

Adaptern ger den fördelen att kanalen i den cylinderformade enheten kan vara större än vad som är lämpligt för fastsättningsorganet. En fördel med att kanalen kan vara större är att ett borrstål med en diameter som överstiger diametern hos fastsättningsorganet kan användas för att borra hål i en huskropp eller en balk eller liknande via den cylinderformade enheten. Detta är nödvändigt då karmskruven skall användas vid stål, betong och tegel samt andra material som kräver en plugg i vilken fastsättningsorganet skall fästas.

Pluggen placeras i ett i huskroppen förborrat hål som borrats upp efter det att borrstålet förts in i och genom kanalen i den cylinderformade enheten.

Pluggen appliceras i det förborrade hålet efter att ha förts genom kanalen i den cylinderformade enheten. Adaptern anordnas därefter i kanalen på sådant sätt att adaptern fyller ut den alltför stora kanalen och adapterns inre del ger en perfekt anpassning mot fastsättningsorganet. Det är viktigt att adaptern har en längd L1 anpassad efter den inre delens diameter D1 på sådant sätt att de tillsammans ger den styrning av fastsättningsorganet som redovisats ovan.

Enligt styrningspartiet koaxialt anordnat i förhållande till kanalen. En fördel med samtliga ovan angivna utföringsformer av uppfinningen är denna utföringsform är att den cylinderformade enheten har samma rotationscentrum som fastsättningsorganet, vilket medför att karmen inte kommer att flytta på sig under rotation av den cylindriska enheten vid skruvning av den cylindriska enheten i riktning mot huskroppen Adaptern kan tillverkas i plast och/eller metall och/eller vilket annat material som helst som enkelt och billigt kan formas i enlighet med någon av de beskrivna utföringsformerna. Ett elastiskt material ger en fördel med att karmskruven kan ta upp vibrationer genom adaptern. Adaptern kan dock ej vara så mjuk att en vridning av karmskruven tillåts. Adaptern är fördelaktigt anordnad så att den bildar ett pressförband med kanalen, dvs. att det finns 532 238 16 en negativ tolerans. En fördel med detta är att adaptern svårligen ändrar position i kanalen under påverkan av krafter från fastsättningsorganet.

Adapterns yttre har fördelaktigt en utformning som motsvarar kanalens utformning. Om det första avsnittet är kantigt så är också adaptern kantig på motsvarande sätt. En fördel med detta är att adaptern erhåller en god passning i kanalen och att den inte kan rotera.

Enlig en utföringsform av uppfinningen innefattar fastsättningsorganet adaptern så att adaptern automatiskt anordnas i kanalen då fastsättningsorganet förs in i kanalen. En fördel med detta är att fastsättningsorganet och adaptern kan tillverkas separat för att sedan sättas samman och för att sedan kunna säljas som en enhet. Att erbjuda en enhet till en konsument ger en fördel för konsumenten som bara har en sak att hålla reda på istället för två. Dessutom förenklas monteringen av karmskruven eftersom adaptern automatiskt hamnar på rätt plats i kanalen då fastsättningsorganet bringas på plats.

Enligt en annan utföringsform av uppfinningen utformas fastsättningsorganet och adaptern i ett stycke. Enlig denna utföringsform utgör den inre flänsens inre sektion styrningspartiet. En fördel med denna utföringsform är liksom ovan att konsumenten enbart handskas med en enhet. Adaptern måste här anordnas att kunna rotera i kanalen så att fastsättningsorganet kan anordnas i huskroppen.

Adaptern kan vara utformad med en konisk yttre del vilket ger den fördelen att adaptern pressas ihop då fastsättningsorganets huvud pressar in adaptern i det första avsnittet av kanalen. Kanalen i det första avsnittet kan dessutom vara koniskt på motsvarande sätt för att gen ett jämt tryck mot adapterns yttre del. Kanalen i det första avsnittet är fördelaktigt utformat med den större delen hos konen vettandes mot den del av karmskruven i vilken adaptern skall införas. .32 288 17 Adaptern kan vara utformad med en genomgående slits från den yttre delen till den inre delen. En sådan slitsad adapter har den fördelen att adaptern kan träs på ett fastsättningsorgan innefattande ett yttre parti med gängor som har en större diameter än stödpartiet, genom att slitsen delar sig och vidgar den inre delen hos adaptern på sådant sätt att gängorna kan passera den inre delen. Stödpartiet är placerat mellan huvudet och det yttre gängade partiet.

Adaptern kan dessutom vara tvådelad av samma anledning som att den skulle vara slitsad. .

Fastsättningsorganet kan dessutom vara gängat hela vägen från huvudet till dess yttre spets. Gängorna själva utgör således stödpartiet hos fastsättningsorganet. Om adaptern är så mjuk att gängorna bildar gängspår i adaptern måst adapterns yttre del ha ett mått som tillåter att adapter kan rotera i kanalen, så att karmskruvens position i karmen kan justeras.

Styrningspartiet angivet i anslutning till adaptern ovan kan också utgöras av den inre flänsens inre yta. Flänsen kan således ha de mått som angivits ovan i anslutning till beskrivningen av adaptern. Adaptern inre yta kan dessutom tillsammans med den inre flänsen inre yta utgöra styrningspartiet.

FIGURBESKRIVNING Uppfinningen kommer nedan att beskrivas i anslutning till ett antal figurer där: Fig. 1 schematiskt visar ett hölje hos en karmskruv enligt föreliggande uppfinnlng; Fig. 2 schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en karmskruv enligt en första utföringsform av uppfinningen; Fig. 2a schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en karmskruv enligt en andra utföringsform av uppfinningen; Fig. 2b schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en karmskruv enligt en tredje utföringsform av uppfinningen; 532 288 18 Fig. 2c schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av ett hölje enligt någon av figurerna 1-2b; Fig. 2d schematiskt visar en sidovy av figur 2c sedd från andra sidan av höljet; Fig. 2e schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en karmskruv enligt någon av figurerna 1-2b; Fig. 2f schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en karmskruv enligt någon av figurerna 1-2b; Fig. 2g schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en karmskruv enligt någon av figurerna 1-2b; Fig. 3 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan och ett hölje enligt någon av figurerna 1-2e; Fig. 4 schematiskt visar en karmskruv enligt tidigare känd teknik (prior art) efter montage; Fig. 5 schematiskt visar ett hölje och en adapter hos en karmskruv enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 6 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan och ett hölje enligt figur 5; Fig. 7 schematiskt visar en karmskruv enligt figur 6 efter montage; Fig. 8 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 9 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 10 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; 532 288 19 Fig. 11 schematiskt visar en karmskruv enligt figur 10 men med en alternativ utformning av adaptern; Fig. 12 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 13 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 14 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 15 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 16 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen; Fig. 17 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen, och där; Fig. 18 schematiskt visar en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen.

BESKRIVNING AV UTFÖRlNGSEXEMPEL Fig. 1 visar schematiskt ett hölje 2 hos en karmskruv 1 enligt uppfinningen.

Höljet 2 är i form av en cylinderformad enhet 3 innefattande ett ytterhölje 4a och en yttre fläns 4b. Höljet 2 är således uppdelat i sin längdusträckning, d.v.s. axiell ledd X, genom ytterhöljet 4a och den yttre flänsen 4b. Ytterhölje 4a innefattar i axiell ledd åtminstone delvis yttre gängor 4 för att höljet 2 skall kunna skruvas in i en detalj 17 innefattande ett hål 21. Detaljen kan vara av trä, metall eller polymera material, t.ex. plast. Gängornas utformning, d.v.s. stigning, höjd, bredd och längdandel av ytterhöljet kan varieras utifrån det 532 288 material som karmskruven 1 skall verka. Detaljen är vanligtvis en karm i en dörrsammansättning eller en karm i en fönstersammansättning.

Den cylinderformade enheten 3 är utformad med en i axiell ledd X genomgående kanal 5. Kanalen 5 är i ett första avsnitt 6 utformad med ett tvärsnitt i radiell ledd R som är lämpligt för inpassning av ett verktyg, och kan utgöras av, t.ex. ett trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, eller annat lämpligt tvärsnitt för att medge ett bra ingrepp mellan verktyget och det första avsnittet 6. l kanalen 5 finns i ett andra avsnitt 7 och en inre fläns 8 innefattande en cirkulär inre sektion utgörandes ett styrningsparti 9 och en särskilt utformad passningsdel 10. Passningsdelen 10 är avsedd att mottaga ett verktyg (visas ej) med motsvarande utformning som passningsdelen 10, t.ex. trekantig, fyrkantig femkantig, sexkantig, eller annan lämplig form för att erhålla ett bra grepp mellan verktyget och passningsdelen 10. Kanalen 5 kan efter passningsdelen 10 innefatta ett tredje avsnitt 11 avsett att underlätta införsel av ett verktyg som skall passas in i det andra avsnittet 10. Det tredje avsnittet 11 kan utelämnas och det andra avsnittet 10 sträcker sig då från den inre flänsen 9 till en ändyta 12a hos höljet 2.

Höljet 2 är anordnat att medelst verktyget i passningsdelen 10 skruvas in i- den ovan nämnda detaljen genom att höljet 2 är anordnat att rotera i en rotationsriktning R1 kring en centrumaxel C1 med utsträckning i axiell ledd X.

Rotationsriktningen R1 är i figur definierad som en medurs rotation på grund av att den cylinderformade enheten 3 är högergängad. Vid en vänstergängad cylinderformad enhet 3 är rotationsriktningen R1 således moturs.

Den yttre flänsen 4b innefattar den yttre ändytan 12a, som är begränsad i radiell ledd R av en kantdel 12b, och en bearbetningsyta 12c. Ändytan 12a har en utbredning i radiell ledd R som överstiger ytterhöljets 4a utbredning i radiell ledd R. Bearbetningsytan 12c har en utsträckning från kantdelen 12b till ytterhöljet 4a. Bearbetningsytan 12c har en vinkel CD relativt en normal till ytterhöljet 4a som beror av ett antal faktorer som faktorer som kommer redovisas_nedan. Bearbetningsytan 12c kan vara konisk, d.v.s. innefatta raka 532 288 21 linjer, eller kan vara konvex, d.v.s. innefatta krökta linjer (se figur 2a). En fördel med en konisk yta jämfört med konvex är att mängden material som behöver transporteras bort då bearbetningsytan 12c verkar mot en detalj är minimal.

Figur 1 visar att den yttre flänsen 4b innefattar genomgående hål 31 som sträcker 12a genom den yttre flänsen 4b till bearbetningsytan 12c. l ändytan 12a finns således första öppningar 32 för sig från ändytan respektive hål 31 och i bearbetningsytan 12c finns motsvarande andra öppningar 33. Hålen 31 är var och en anordnade i den yttre flänsen 4b med en vinkel cp1 och q>2 (visas i figur 2b) relativt en normal N till ändytan 12a.

Vinkeln q>1 mäts mot normalen N väsentligen i rotationsriktningen, d.v.s. i en riktning som väsentligen sammanfaller med en normal till en radie tagen i ändytan 12a. Vinkeln d.v.s. i en riktning som väsentligen sammanfaller med radien tagen i ändytan 12a. Vinklarna cp1 och cp2 är således väsentligen vinkelrätta mot varandra i det plan som utgörs av ändytan 12a.

I figur 1 visas att bearbetningsytan 12c innefattar urtagningar 34 anordnade med en utsträckning väsentligen i rotationsriktningen R1 hos höljet 2. Varje urtagning 34 sträcker sig i rotationsriktningen R1 från den andra öppningens 34 främre kant 35a till en position innan nästa andra öppnings 34 bakre kant 35b. Längden på urtagningen samt dess geometriska utformning beror av ett antal faktorer, nämligen vinklarna cp1, (92 och G>, samt materialet hos detaljen som hylsan 2 skall användas vid.

Vinkeln q>1 beror av materialet hos detaljen och kan variera från 00 till ca 70°.

Vinkeln beror bland annat av materialet i hylsan eftersom kantdelen 12b inte får vika sig på grund av att godset försvagats för mycket då hålen 31 tas upp.

Experiment har visat mycket goda resultat för trä då cp1 är ca 0°-45°, och särskilt goda resultat då q>1 är ca 5-100. 532 288 22 Vinkeln 1300. Vinkeln beror bland annat av materialet i hylsan eftersom kantdelen 12b inte får vika sig på grund av att godset försvagats för mycket då hålen 31 tas upp. Experiment har visat mycket goda resultat för trä då Vinkeln <1) beror av hur mycket material som skall transporteras bort. Ju mindre vinkel desto mindre material att transportera bort. Vinkeln CD beror också på skärkantens 35 möjlighet att verka. Ju större lutning desto bättre kan skärkanten 35 verka. Båda dessa faktorer beror av materialet i detaljen 17. Ett mjukt material ger möjlighet att ha en stor vinkel GJ eftersom den stora mängden material som skall forslas bort via hålen 31 lätt kan bearbetas av skärkanten. Ett hårt material ger en önskan om att så lite material som möjligt skall tas bort, d.v.s. en lite vinkel, men skärkanten 35 måste då kunna verka skarpt. Vinkeln skall således optimeras beroende på materialval hos detaljen 17. Vinkeln CD skall också optimeras mot stigningsvinkeln hos antalet bearbetningsytans 12c tryck mot materialet i detaljen 17 beror av förhållandet gängorna 4, d.v.s. gängor per längdenhet, eftersom mellan stigningsvinkeln och vinkeln och mängden material som kan forslas bort. Vid en hög stigningsvinkel förflyttar sig hylsan 2 längre väg i axiell ledd än vid en låg stigningsvinkel. Vid en hög stigningsvinkel måste således mer material per tidsenhet transporteras genom hålen 31 för att inte trycket skall bli för stort så att hylsan 2 inte går att skruva in. Här finns då en önskan om att så lite material som möjligt skall behöva forslas bort varför vinkeln G2 skall vara liten. Mängden material som är möjlig att forsta bort genom hålen 31 beror dessutom av hålens 31 diameter samt vinklarna cp1 och cp1 och cp2 definierar skärkantens 35 förmåga att bearbeta materialet eftersom vinklarna q>1 och cp2 definierar skärkanternas 35 angreppsvinkel mot materialet i detaljen 17. Skärkantens förmåga att bearbeta materialet beror också av urtagningarnas 34 utformning, d.v.s. djup och längd, och urtagningarnas 34 vinkel mot de andra öppningarna 33. Experiment har visat mycket goda resultat för trä då <9 är ca 10°-50°, och särskilt goda resultat då 532 288 23 ger goda resultat utan förekomst av de ovan nämnda urtagningarna 34 i bearbetningsytan 12c.

Den bakre kanten 35b utgör en skärkant (kallas hädanefter skärkant 35b) avsedd att bearbeta, t.ex. genom skärning, brotschning, skrapning, eller annan lämplig bearbetningsmetod, i den detalj 17 som hylsan 2 används vid.

Hylsan 2 är anordnad att vid montage i detaljen 17 skruvas in i hålet 21 på sådant sätt att bearbetningsytan 12c bearbetar detaljen 21 genom att skärkanten 35b bearbetar materialet i detaljen på sådant sätt att materialet lossnar från detaljen och transporteras ut via hålen 31.

I en utföringsform av uppfinningen sträcker sig varje urtagning 34 så långt mot motsvarande hål 31 att den främre kanten 35a blir lägre än den bakre kanten 35b. Den andra öppningen 33 ligger således ej i ett plan, utan har en omgärdande kant som växlar i höjd i axiell ledd och där den bakre kanten 35b är högre än den främre kanten 35a. Urtagningarna 34 ger en förbättrad egenskap hos bearbetningsytan vid små vinklar <1) och är nödvändig då för att den bakre kanten 35b skall kunna utgöra en skärkant. Då vinkeln <1> är ca 20-45° är urtagningarna ej nödvändiga, utan den bakre kanten 35b hos den andra öppningen 33 utgör trots det en skärkant tack vare att bearbetningsytan 12c verkar i en spiralformad rörelse då höljet 2 skruvas in i detaljen. Den spiralformade rörelsen 17 uppkommer tack vare gängorna 4 i ytterhöljet 4a.

Skillnaden mellan ändytans 12a utbredning och ytterhöljets 4a utbredning i radiell ledd beror av ett antal faktorer: nämligen antalet hål 31; storlek på hålen 31; vinklarna 'skall användas vid; och valet av tjocklek hos godset mellan kantdelen 12b och hålen 31. l figur 1 har kantdelen 12b en utbredning i axiell ledd X, d.v.s. tjocklek, men bearbetningsytan 12c kan vara anordnad att möta ändytan 12a utan någon kantdel 12b, d.v.s. tjockleken hos kantdelen 12b är noll, eller i vart fall en mycket tunn kantdel. Kantdelen måste dock vara så tjock att kantdelen 12b ej viker sig då hylsan skruvas in i detaljen 17 och kantdelen 532 288 24 kommer i kontakt med detaljen. Materialvalet hos hylsan 2 samt materialet hos detaljen 17 är således avgörande för kantdelens 12b tjocklek. I figur 1 är kantdelen 12b cirkulär, vilket har visat sig vara fördelaktigt när hylsan 2 skruvas in i detaljen 17 så att kantdelen 12b ligger an mot detaljen 17 och bearbetar detaljen 17, eftersom materialet hos detaljen ej flisar sig, åtminstone vad gäller trä. När hålen 31 transportera bort materialet från under bearbetningsytan, kan kantdelen 12b pressa ihop materialet i detaljen 17 till en jämn och cirkulär försänkning. Den cirkulära kantdelen 12b tillsammans med avståndet mellan hålen 31 är en parameter som skall beaktas för att uppnå en försänkning utan flisning.

Figur 1 visar i detaljen 17 med streckad linje 36 att detaljen 17 innefattar en urtagning 37. urtagningen är ett resultat av att hylsan 2 skruvats in i hålet 21 i detaljen 17 varvid bearbetningsytan 12c genom skärkanterna har bearbetat bort material från detaljen 17, vilket material sedan har transporterats bort från detaljen 17 via hålen 31. l figur 1 visas att den yttre flänsen 4b innefattar sju hål 31, men den yttre flänsen kan innefatta både fier och färre antal hål 31, t.ex. totalt ett hål eller 14 hål, beroende på materialet i den yttre flänsen 4b, storleken på hålen 31, storleken på urtagningarna 34, (pl, som hylsan 2 skall användas vid. En kompromiss kan behöva göras avseende antal hål, men målet är att erhålla en god bearbetande förmåga och materialtransport bort från detaljen 17, samt en styrka hos den yttre flänsen 4b som medger bearbetning utan att den yttre flänsen viker sig.

Hålen behöver ej vara runda, utan kan vara ovala eller ha någon annan lämplig geometri.

Fig. 2 visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en karmskruv enligt uppfinningen en första utföringsform av uppfinningen.

I figur 2 visas att bearbetningsytan 2c har en väsentligen konisk geometri, d.v.s. raka tvärsnittsprofiler. 532 288 l figur 2 visas att kanalen 5 efter passningsdelen 10 innefattar det tredje avsnitt 11 med ett väsentligen cirkulärt tvärsnitt. ledd; styrningspartiet 9 och den cylinderformade enhetens 3 ändyta 12a. L2 l figur 2 visas: L1= styrningspartiets 9 längd i axiell samt L2=avståndet mellan innefattar styrningspartiets längd L1; D1=styrningspartiets 9 diameter.

Fig. 2a visar schematiskt ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en karmskruv enligt en andra utföringsform av uppfinningen. l figur 2 visas att bearbetningsytan 2c har en väsentligen konvex geometri, d.v.s. krökta tvärsnittsprofiler. Bearbetningsytan 2c kan även vara konvex eller en blandning av konvex, konkav och konisk geometri.

Fig. 2b schematiskt visar ett tvärsnitt utmed linjen A-A i figur 1 av ett hölje hos en karmskruv enligt en tredje utföringsform av uppfinningen. Vinkeln q>2 mäts mot normalen N väsentligen i radiell ledd R, d.v.s. i en riktning som väsentligen sammanfaller med radien tagen i ändytan 12a. Vinkeln av materialet hos detaljen och kan variera från O° till ca :S09 Vinkeln beror bland annat av materialet i hylsan eftersom kantdelen 12b inte får vika sig på grund av att godset försvagats för mycket då hålen 31 tas upp. Experiment har visat mycket goda resultat för trä då (p2 är ca 00. l figur 2b är vinkeln positivt och ca 25°, men som nämnts tidigare kan vinkeln variera.

Fig. 2c schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av ett hölje enligt någon av figurerna 1-2b. Den ovan nämnda beskrivningen skall appliceras på figurerna 2c-2f. Vinkeln cp1 är i figur 2c positiv liksom i figur 1 och vinkeln cp2 är lika med noll.

Fig. 2d schematiskt visar en sidovy av figur 2c sedd från andra sidan av höljet.

Fig. 2e schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en karmskruv enligt någon av figurerna 1-2b. Vinkeln cp1 är i figur 2e lika med noll och vinkeln cp2 är lika med noll. 532 288 26 Fig. 2f schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en karmskruv enligt någon av figurerna 1-2b. Vinkeln vinkeln cp2 är lika med noll. I figur 2f visas att bearbetningsytan 2c saknar urtagningar 34, men detta är enbart möjligt då vinkeln <1) är större än noll.

Bearbetningsytan 2c kan sakna urtagningar 34 i samtliga utföringsformer beskrivna i anslutning till figurerna 1-2e, under förutsättning att vinkeln större än noll. l figur 2f är hålen 31 förskjutna i radiell ledd R. Hålen 31 kan vara förskjutna i radiell ledd R i samtliga utföringsformer beskrivna i anslutning till figurerna 1-2e.

Fig. 2g schematiskt visar en sidovy enligt en utföringsform av en karmskruv enligt någon av figurerna 1-2b. Vinkeln cp1 är i figur 2f lika med noll och vinkeln har tagits bort i anslutning till hålen 31.

Fig. 3 visar schematiskt en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan 13 och ett hölje 2 enligt figur 2. Fastsättningsorganet 13 kan röra sig fritt i kanalen 5 både i rotationsled R1 och axiell ledd X. Fastsättningsorganet 13 innefattar ett huvud 14, ett stödparti 15 och ett gängat parti 16.

L3=stödpartiets 15 längd i axiell ledd utmed fastsättningsorganets 13 centrumaxel. L4=avståndet mellan fastsättningsorganets huvud 14 och den cylinderformade enhetens 3 ändyta 12a (exklusive huvudet 14) utmed fastsättningsorganets 13 centrumaxel då fastsättningsorganets 13 huvud 14 ligger an mot den inre flänsen 8. D2=stödpartiets 15 diameter, Rradiell=den maximala radiella rörelsen hos fastsättningsorganets 13 centrumaxel vid givna L1-L4, D1 och D2 i förhållande till den cylinderformade enhetens 3 centrumaxel då fastsättningsorganet 13 parallellförflyttas i radiell ledd R i förhållande till kanalens 5 centrumlinje.

Fig. 4 visar schematiskt en karmskruv 1 enligt figur 3 efter montage i en karm 17 och en byggnad 18. l figur 2 visas att en dörr 19 är fäst till karmen via gångjärn 20. Det i karmskruven 1 ingående fastsättningsorganet 13 är avsett att fästas in i byggnaden 18 och på sådant sätt ge upphov till ett förband E32' 288 27 mellan karmen 17 och byggnaden 18. Fastsättningsorganet 13 passas in i kanalen 5 på sådant sätt att fastsättningsorganets 13 huvud 14 samt en del av fastsättningsorganet 13 som sträcker sig från huvudet 14 döljs i kanalen 5, men där större delen av fastsättningsorganet 13 sticker ut ur den cylinderformade enheten 3. Fastsättningsorganets 13 huvud 14 är avsett att, vid installation av karmen 17, ligga an mot den inre flänsen 8 medelst tryck då fastsättningsorganet 13 skruvas in i byggnaden enligt nedan. l figur 4 visasatt ett hål 21 upptagits i karmen 17 i vilket den cylinderformade enheten 3 gängas via de yttre gängorna 4 och med hjälp av verktyget som anordnats i passningsdelen 10 i riktning mot dörren 19. Den cylinderformade enheten 3 är initialt inskruvad i hålet 21 på sådant sätt att väsentligen hela den cylinderformade enheten 19 döljs i hålet.

Karmen 17 är därefter anordnad i en i huskroppen 18 anordnad öppning 22 Den cylinderformade enheten 3 skruvas därefter i riktning mot huskroppen 18 medelst ett verktyg anordnat i det första avsnittet 6 ända tills ändytan 12a ligger an mot huskroppen 18. Fastsättningsorganet 13 förs därefter in i kanalen från insidan av karmen 17, d.v.s. från den sida av karmen 17 mot vilken dörren 19 vetter, varefter fastsättningsorganet 19 skruvas in i huskroppen 18 och bildar ett dragförband mellan karmskruven 1 (och därmed karmen) och huskroppen 18.

I figur 4 visas ett välkänt problem som består i att karmen 17 kan röra sig relativt huskroppen 18 eftersom fastsättningsorganet 13 kan röra sig fritt i radiell ledd i förhållande till den cylinderformade enheten 3. Problemen vid sådan lägesförändring har diskuterats tidigare ovan.

Rvrid=den centrumaxel vid givna rörelsen hos och D2 i fastsättningsorganets förhållande till vndande L1-L4, D1 cylinderanordningens centrumaxel. maximala Rradiell=(D1-D2)/2 532 283 28 oi=arctangens mellan ((D1-D2)/L1) centrumaxel och styranordningens centrumaxel =vinke|n fastsättningsorganets Rvrid=L4xtangens (or)x1/2 Rvrid=L4x(D1-D2)/L1x1/2 Det skall noteras att vid ett vridet fastsättningsorgan är Rvrid enligt ovan en approximation. L4 mäts då fastsättningsorganet centrumaxel ligger parallellt med styrningsanordningens centrumaxel. Den punkt på fastsättningsorganets centrumaxel som utgör mätpunkten för Rradiell och Rvrid är tagen i det plan som sammanfaller med ändytan hos den cylinderformade enheten. Samma mätpunkt kommer vid vridning att befinna sig lite innanför nämnda plan och avståndet från mätpunkten till planet utgör approximationen. Approximationen gäller för små ot. l figur 4 visas en längd L5 som markerar en ökning av avståndet mellan karmen 17 och dörren 19 på grund av att karmen vridit sig. Ökningen av avstånd är jämfört med avståndet L5 mellan karm 17 och 19 då karmen ej vridit sig. Det senare visas i figur 7. Karmens vridning och ökningen av L5 på gångjärnssidan motsvaras av en minskning av avståndet mellan karm 17 och dörr 19 på motstående sida av dörren. l figur 5 visas att L5 minskar i riktning mot gångjärnen 20, vilket visar på en vridning av karmen 17. Om karmen ej hade vridit sig hade L5 ej minskat.

Fig. 5 visar schematiskt ett hölje 2 hos en karmskruv 1 enligt en utföringsform av uppfinningen. Karmskruven 1 innefattar här en adapter 23 innefattande en yttre del 24 med en utformning som motsvarar passningsdelens 10 inre mått samt det tredje avsnittets 11 inre mått och en inre del 25 med en inre mantelyta med motsvarande mått som styrningspartiets 9 inre mantelyta i den inre flänsens 8 inre sektion. Den inre delen 25 av adaptern 23 utgör således en del av karmskruvens 1 styrningsparti 9 och förlänger därmed styrningspartiets 9 utsträckning i axiell ledd. En fördel med ett sådant arrangemang är att styrningspartiets toleranser mot fastsättningsorganets 532 288 29 stödparti kan ökas, d.v.s. att spelet mellan fastsättningsorganet och styrningspartiet kan vara större med ökad längd och bibehållen radieil rörelsefrihet.

Fig. 6 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13 och ett hölje 2 enligt figur 5. l figur 6 visas adaptern 23 monterad i passningsdelen 10 och fastsättningsorganet 13 anordnat i höljet 2 i den kanal 26 som bildas av den inre flänsen 8 inre mantelyta med och adapterns 25 inre mantelyta. Den bildade kanalen 26 utgör styrningspartiet 9 hos den uppfinningsenliga karmskruven 1. I figur 6 visas att stödpartiet 15 hos fastsättningsorganet 13 är lika långt som styrningspartiet 9.

Fig. 7 visar schematiskt en karmskruv enligt figur 6 efter montage i en karm 17 och i en huskropp. Jämförelse skall här göras med den tidigare kända karmskruven i figur 4.

L3 bör alltid vara åtminstone lika med L1 eftersom, t.ex., en skruv med ett mindre L3 ger att skruvens gängade avsnitt, som kan ha en annan diameter än stödparti 15, befinner sig i styrningsanordningen 9 och kan förändra förutsättningarna för rörelsefriheten hos fastsättningsorganet 13.

Enligt formlerna ovan ser man att då L1 ökar minskar Rvrid och a, men att Rvrid ökar med ökningen av L4. l det första fallet av utföringsformen måste således L1 och L3 anpassas efter L4 för att maximalt tillåtna värdet på Rvrid ej skall överstigas.

I figur 7 är L1=L2=L3=L4 vilket ger att Rvrid = Rradiell med de fördelar som diskuterats ovan. Detta påverkar inte vinkeln or i sig, men en ökning av L1 minskar vinkeln a och minskar möjligheten till felställning hos karmen 17. l figur 7 visas att L1 är så långt och D1 och D2 så anpassade till varandra att karmen 18 ej ges något större utrymme att vrida på sådant sätt som i figur 4.

I figur 7 visas också att L5 är väsentligen konstant över hela det partiet som utgör avståndet mellan karmen 17 och dörren 19. 532 288 Fig. 8 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13 och ett hölje 2 enligt en utföringsform av uppfinningen. Höljet innefattar här en inre fläns 8 som sträcker sig hela vägen till den cylinderformade enhetens 3 ändyta 12a. Adaptern 23 innefattar här styrningspartiet 9 vilket består av den inre mantelytan hos den inre delen 25 hosadaptern 23.

Adaptern 23 innefattar en yttre del 24 med en utformning som motsvaras av den inre flänsens 8 inre sektion. Den bildade kanalen 26 motsvarar precis som i figur 6 styrningspartiet 9 och har i figur 8 sådan längd och sådan tolerans mot fastsättningsorganets 13 stödparti 15 att fastsättningsorganets 13 radiella rörelsefrihet Rrad begränsas på samma sätt som vid användning av adaptern 23 i figurerna 5-7.

Fig. 9 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13 och ett hölje 2 enligt en utföringsform av uppfinningen. Liksom i figur 8 innefattar holjet en inre fläns 8 som sträcker sig hela vågen till den 12a. styrningspartiet 9 vilket består av den inre mantelytan hos den inre delen 25 cylinderformade enhetens 3 ändyta Adaptern 23 innefattar hos adaptern 23. Adaptern 23 innefattar en yttre del 24 med en utformning som motsvaras av den inre flänsens 8 inre sektion I figur 9 visas att den inre flänsen 8 och adaptern innefattar speciellt anpassade avsnitt 27 vilka tillsammans bildar en trunkerad kon. Fastsättningsorganets huvud 14 har ett motsvarande parti 28. Fastsättningsorganet 13 passas således in i styrningspartiet 9 på sådant sätt att det särskilt anpassade partiet 28 hos huvudet 14 passas in i det anpassade avsnittet 27 hos den inre flänsen 8 samt att fastsättningsorganets13 stödparti 15 passas in i styrningspartiet 9.

En fördel med utföringsformen är att det särskilt utformade avsnittet 27 hos den inre flänsen 8 utgör en del av styrningspartiet 9 och styr det särskilt utformade partiet 28 hos fastsättningsorganet 13 på sådant sätt att rörelsen hos fastsättningsorganet 13 relativt den cylinderformade enheten 3 minimeras. Detta beror på att fastsättningsorganets huvud 14, vid installation av karmen 17, ligger an mot den inre flänsen 8 medelst tryck då fastsättningsorganet skruvas in i byggnaden 18 enligt ovan. 532 288 31 I en annan utföringsform av uppfinningen är det bara den inre flänsen 8 som har speciellt anpassade avsnitt 27 i form av en trunkerad kon. Adaptern 23 kan således ha raka ändavsnitt eller vinklade ändavsnitt.

Fig. 10 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13, ett hölje 2 och en adapter 23 enligt en utföringsform av uppfinningen. l figur 10 visas att kanalen 5 i axiell ledd innefattar en sekvens av ett första avsnitt 6, ett andra avsnitt 7 och ett tredje avsnitt 11. I figur 10 visas att det första avsnittet 6 är utformat på sådant sätt att ett fastsättningsorgan 13 med ett huvud 14 kan anordnas roterbart i kanalens 5 första avsnitt. l figur 10 visas att det andra avsnittet 7 innefattar en särskilt utformad passningsdel 10 och att det tredje avsnittet 11 innefattar en inre fläns 8 innefattande en inre sektion som utgör ett styrningsparti 9. Passningsdelen 10 är här placerat mellan det första avsnittet 6 och styrningspartiet 9. Styrningspartiet 9 är placerat mellan passningsdelen 10 och en hos den cylinderformade enheten 3 befintlig ändyta 12a. Ändytan 12a har en utsträckning i ett plan i radiell ledd. Passningsdelen 10 är avsedd att mottaga en adapter 23 med motsvarande utformning som passningsdelen 10, t.ex. med ett tvärsnitt som är runt, trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, eller annan geometrisk form. Adaptern 23 innefattar en yttre del 24 med en utformning som motsvaras av passningsdelen 10 och en inre del 25 med motsvarande mått som styrningspartiet 9 i den inre flänsen 8. Den inre delen 25 av adaptern 23 bildar tillsammans med den inre sektionen ett förlängt styrningsparti 9 genom att en kanal 26 bildats. Det förlängda styrningspartiet utgör således en del av karmskruvens 1 styrningsparti 9 och förlänger därmed styrningspartiets 9 utsträckning i axiell ledd.

En fördel med ett sådant arrangemang är att styrningspartiets 9 toleranser mot fastsättnlngsorganets 13 stödparti 15 kan ökas, d.v.s. att spelet mellan fastsättningsorganet och styrningspartiet kan vara större med ökad längd och bibehållen radiell rörelsefrihet. 532 288 32 I figur 11 visas en alternativ utföringsform där adaptern 23 är utformad att passa i både passningsdelen 10 och i den inre sektionen hos den inre flänsen. Adapterns 23 inre del 25 utgör således hela karmskruvens 1 styrningsparti 9 och kan anpassas till önskade toleranser. En ökad tolerans kan ge ett billigare tillverkningsförfarande av karmskruven och dessutom kan tidigare kända karmskruvar konverteras till en bättre och mer robust karmskruv 1. I Figur 11 visas liksom i figur 2 att det andra avsnittet innefattar passningsdelen 10 och att den inre flänsen 8 är anordnad i det tredje avsnittet.

En ytterligare fördel med uttöringsformerna visade i figurerna 10 och 11 är att adaptern inte riskerar att puttas ut ur kanalen 5 då fastsättningsorganet förs in i kanalen 45 eftersom den inre flänsen 8 utgör ett hindrande parti för adaptern 23. Eftersom adaptern 23 inte kan tryckas ut ur den cylinderformade enhetens 3 kanal 5 kan toleranserna vara små mellan stödpartiet 16 och den bildade kanalen 26, d.v.s. mellan stödpartiet 15 och styrningspartiet 9.

Den inre sektionen hos den inre flänsen 8 kan vara cirkulär eller ha ett tvärsnitt enligt passningsdelen beskriven i anslutning till figur 1 och som medger inpassning av ett verktyg för rotation av den cylinderformade enheten 3 vid montering i en karm.

Adaptern 23 kan tillverkas i plast och/eller metall och/eller vilket annat material som helst material som enkelt och billigt kan formas enligt ovan.

En fördel med en relativt mjuk adapter 23 är att fastsättningsorganet 13 kan formera adaptern 23 genom ett axiellt tryck då fastsättningsorganet anordnas i en mottagande enhet, t.ex. i form av en vägg. Med "formeras" menas här att adapterns form ombildas under tryck. Adaptern kan tex. vara något längre än kanalen 5 vilket ger att den utskjutande delen av adaptern trycks in i kanalen då fastsättingsorganets 13 huvud14 bringas att trycka mot adaptern.

När den utskjutande delen trycks in i kanalen 5 ökar mängden massa i 532 238 33 kanalen vilket gör att styrningspartiet blir trängre vilket i sin tur gör att fastsättningsorganets rörelsefrihet minskas.

Fig. 12 visar schematiskt visar innefattande ett fastsättningsorgan 13, ett hölje 2 och en adapter 23 enligt en utföringsform av uppfinningen. Karmskruven enligt figur 12 är identisk med karmskruven en karmskruv 1 enlig figur 10 med de fördelar som där nämnts, men med följande skillnader.

Karmskruven i figur 12 har ett andra passningsparti 29 positionerat mellan den inre flänsen 8 och den cylinderformade enhetens 3 ändyta 12a. Det andra passningspartiet 29 kan liksom det första passningspartiet enligt figur 5 vara anpassat att mottaga ett verktyg för rotation av den cylinderformade enheten 3 vid montering i en karm.

Fig. 13 visar schematiskt en karmskruv 1 enligt en utföringsform av uppfinningen. Karmskruven enligt figur 13 är identisk med karmskruven 1 enlig figur 11 med de fördelar som där nämnts, men med följande skillnader.

Karmskruven i figur 13 har ett andra passningsparti 29 positionerat mellan den inre flänsen 8 och den cylinderformade enhetens 3 ändyta 12a. Det andra passningspartiet 29 kan liksom det första passningspartiet enligt figur 5 vara anpassat att mottaga ett verktyg för rotation av den cylinderformade enheten 3 vid montering i en karm.

Fig. 14 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13, ett hölje 2 och en adapter 23 enligt en utföringsform av uppfinningen.

Karmskruven 1 enligt figur 14 är identisk med karmskruven 1 enligt figur 8 men med den skillnaden att adaptern 23 innefattar en andra inre fläns 30 avsedd att anordnas mellan fastsättningsorganets 13 huvud 14 och den inre flänsen 8. I figur 14 visas dessutom att karmskruven innefattar ett passningsparti 10 enligt figur 7 anordnat mellan den inre flänsen 8 och höljets 2 ändyta 12a.Adapterns yttre del 24 är utformad att passa in i kanalen 5 som utgörs av den inre mantelytan hos det första avsnittet 6 och den inre mantelytan hos den inre flänsens 8 inre sektion. Det första avsnittet 6 hos kanalen 5 är fördelaktigt anordnat att mottaga ett verktyg för rotation av 532 288 34 höljet 2. Det första avsnittet 6 kan således vara utformat att vara kantigt, t.ex. trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, etc., vilket har beskrivits tidigare.

Adapterns 23 andra inre fläns 30 är fördelaktigt utformad på motsvarande sätt för att passa in i den profil som utgörs av kanalen 5 i det första avsnittet.

Adaptern 23 kan dessutom vara utformad att passa in i passningspartiet 10 då passningspartiet 10 är utformat med upphöjningar som sträcker sig in i kanalen 5 på sådant sätt att adaptern kan ligga an upphöjningarna.

Passningspartiet 10 i figur 14 kan väljas bort i enlighet med vad som angivits i anslutning till figur 8.

Fig. 15 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13 , ett hölje 2 och en adapter 23 enligt en utföringsform av uppfinningen.

Karmskruven 1 enligt figur 15 är identisk med Karmskruven 1 enligt figur 9 men med den skillnaden att adaptern 23 innefattar en andra inre fläns 30 avsedd att anordnas mellan fastsättningsorganets 13 huvud 14 och den inre flänsen 8. l figur 15 visas att den andra den inre flänsen innefattar ett speciellt anpassat avsnitt 27 i form av en trunkerad kon och att huvudet 14 på fastsättningsorganet har en motsvarande utformning. De speciellt anpassade avsnitten 27 ger ett stabilt förband mellan fastsättningsorganet 13 och adaptern 23.

I figur 15 visas dessutom att karmskruven innefattar ett passningsparti 10 enligt figur 7 anordnat mellan den inre flänsen 8 och höljets 2 ändyta 12a.

Adapterns yttre del 24 är utformad att passa in i kanalen 5 som utgörs av den inre mantelytan hos det första avsnittet 6 och den inre mantelytan hos den inre flänsen 8. Det första avsnittet 6 hos kanalen 5 är fördelaktigt anordnat att mottaga ett verktyg för rotation av höljet 2. Det första avsnittet 6 kan således vara utformat att vara kantigt, t.ex. trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, etc., vilket har beskrivits tidigare. Adapterns 23 andra inre fläns är fördelaktigt utformad på motsvarande sätt för att passa in i den profil som utgörs av kanalen 5 i det första avsnittet. Adaptern 23 kan dessutom vara utformad att passa in i passningspartiet 10 då passningspartiet 10 är 532 288 utformat med upphöjningar som sträcker sig in i kanalen 5 på sådant sätt att adaptern kan ligga an upphöjningarna. Passningspartiet 10 i figur 15 kan väljas bort i enlighet med vad som angivits i anslutning till figur 8.

Fig. 16 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13 , ett hölje 2 och en adapter 23 enligt en utföringsform av uppfinningen.

Karmskruven 1 enligt figur 16 är identisk med karmskruven 1 enligt figur 10 men med den skillnaden att höljet enbart innefattar ett första avsnitt 6 och en inre fläns 8. Kanalen 5 utgörs således av den inre mantelytan i det första avsnittet 6 och den inre mantelytan i den inre flänsen 8. Den inre flänsen 8 kan innefatta ett särskilt utformat passningsparti 10 anordnat att mottaga ett verktyg för rotation av höljet vid montering, men kan också vara utformat med ett cirkulärt tvärsnitt. . l figur 16 är adaptern 23 utformad att passa in i den profil som utgörs av den inre mantelytan hos det första avsnittet 6. Adapterns yttre del 24 är utformad att passa in i kanalen 5 som utgörs av den inre mantelytan hos det första avsnittet 6 och den inre mantelytan hos den inre flänsen 8. Det första avsnittet 6 hos kanalen 5 är fördelaktigt anordnat att mottaga ett verktyg för rotation av höljet 2. Det första avsnittet 6 kan således vara utformat att vara kantigt, t.ex. trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, etc., vilket har beskrivits tidigare. Adapterns 23 yttre del 23 är fördelaktigt utformad på motsvarande sätt för att passa in i den profil som utgörs av kanalen 5 i det första avsnittet.

Adaptern 23 har en längd L1 i kanalen 5 mätt från den inre flänsen.

Adapterns 23 inre del 25 bildar en genomgående kanal med en diameter D1, anpassad efter längden L1, som utgör ett styrningsparti 9 för fastsättningsorganet 13. Fastsättningsorganet 13 är avsett att anordnas i 9 och utformad att hindra att fastsättningsorganet 13 kan röra sig för mycket i förhållande till den styrningspartiet adaptern 23 är cylinderformade enhetens 3 centrumaxel. 532 288 36 l en annan utföringsform av uppfinningen innefattar adaptern 23 en andra inre fläns 30 avsedd att passa in i den del av kanalen 5 som bildas av den inre flänsens 8 inre mantelyta. En fördel med detta är att styrningspartiet förlängs ytterligare vilket minskar toleranskravet på diametern D1.

I figur 16 visas att adaptern 23 innefattar ett speciellt anpassat avsnitt 27 i form av en trunkerad kon och att huvudet 14 på fastsättningsorganet 13 har en motsvarande utformning. De speciellt anpassade avsnitten 27 ger ett stabilt förband mellan fastsättningsorganet 13 och adaptern 23. Adaptern 23 och huvudet 14 kan dock vara utformade utan de speciellt anpassade avsnitten 27, d.v.s. både adaptern 23 och huvudet kan vara utformade med raka avsnitt.

Fig. 17 visar schematiskt en karmskruv innefattande ett fastsättningsorgan, ett hölje och en adapter enligt en utföringsform av uppfinningen.

Karmskruven 1 enligt figur 17 är identisk med karmskruven 1 enligt figur 16 men med den skillnaden att höljet enbart innefattar ett första avsnitt 6, en inre fläns 8 och en passningsdel 10. Den inre flänsen 8 är positionerad mellan passningsdelen 10 och det första avsnittet 6. Passningspartiet 10 är anordnat att mottaga ett verktyg för rotation av höljet vid montering. Kanalen 5 utgörs således av den inre mantelytan hos det första avsnittet 6, den inre mantelytan hos den inre flänsen 8 och den inre mantelytan hos passningsdelen 10. Den inre flänsens 8 inre mantelyta är fördelaktigt med ett väsentligen cirkulärt tvärsnitt. .

I figur 17 är adaptern 23 utformad att passa in i den profil som utgörs av den inre mantelytan hos det första avsnittet 6. Adapterns yttre del 24 är utformad att passa in i kanalen 5 som utgörs av den inre mantelytan hos det första avsnittet 6 och den inre mantelytan hos den inre flänsen 8. Det första avsnittet 6 hos kanalen 5 är fördelaktigt anordnat att mottaga ett verktyg för rotation av höljet 2. Det första avsnittet 6 kan således vara utformat att vara kantigt, t.ex. trekantigt, fyrkantigt, femkantigt, sexkantigt, etc., vilket har beskrivits tidigare. Adapterns 23 yttre del 23 är fördelaktigt utformad på 532 238 37 motsvarande sätt för att passa in i den profil som utgörs av kanalen 5 i det första avsnittet.

Adaptern 23 har en längd L1 i kanalen 5 mätt från den inre flänsen.

Adapterns 23 inre del 25 bildar en genomgående kanal med en diameter D1, anpassad efter längden L1, som utgör ett styrningsparti 9 för fastsättningsorganet 13. Fastsättningsorganet 13 är avsett att anordnas i styrningspartiet 23 är att hindra att fastsättningsorganet 13 kan röra sig för mycket i förhållande till den 9 och adaptern utformad cylinderformade enhetens 3 centrumaxel. l figur 17 visas att adaptern 23 innefattar en andra inre fläns 30 avsedd att passa in i den del av kanalen 5 som bildas av den inre flänsens 8 inre mantelyta. l figur 17 visas också att den andra den inre flänsen är anordnad att passa in i passningsdelen 10. Passningsdelen 10 innefattar ett antal upphöjningar som sträcker sig i riktning in mot kanalens centrum.

Upphöjningarna bildar tillsammans stödytor för adaptern 23 på sådant sätt att adapterns 23 position låses i passningsdelen. Adaptern 23 har således en utsträckning i kanalen 5 mellan huvudet 14 på fastsättningsorganet 13 och ändytan 12a hos den cylinderformade enheten. En fördel med detta är att styrningspartiet förlängs ytterligare vilket minskar toleranskravet på diametern D1. Det skall dock nämnas att den andra den inre flänsen 30 kan var kortare, d.v.s. kan sluta innan ändytan 12a. Adaptern 23 kan således ha en utsträckning som kan variera från en sträcka som utgörs av avståndet mellan huvudet 14 till åtminstone en bit in i den inre flänsen till en sträcka som utgörs av avståndet mellan huvudet 14 och ändytan 12a.

I figur 17 visas att adaptern 23 innefattar ett speciellt anpassat avsnitt 27 i form av en trunkerad kon och att huvudet 14 på fastsättningsorganet 13 har en motsvarande utformning. De speciellt anpassade avsnitten 27 ger ett stabilt förband mellan fastsättningsorganet 13 och adaptern 23. Adaptern 23 och huvudet 14 kan dock vara utformade utan de speciellt anpassade 533 288 38 avsnitten 27, d.v.s. både adaptern 23 och huvudet kan vara utformade med raka avsnitt, vilket visas i figur 18, Fig. 18 visar schematiskt en karmskruv 1 innefattande ett fastsättningsorgan 13, ett hölje 2 och en adapter 23 enligt en utföringsform av uppfinningen.

Karmskruven 1 enligt figur 18 är identisk med karmskruven 1 enligt figur 17 men med den skiltnaden att adaptern 23 och fastsättningsorganet saknar de speciellt anpassade ytorna (27 i figur 17) och har väsentligen raka mot varandra liggande anliggningsytor. En annan skillnad är att i figur 18 har adaptern 23 en utsträckning mellan huvudet 14 och den inre flänsen 8. l både figur 17 och 18 visas att den inre flänsen 8 är placerad mellan passningsdelen 10 och det första avsnittet 6. l de visade utföringsformerna har passningsdelen 10 samma mått som det första avsnittet 6, d.v.s. de är utformade på samma sätt. en fördel med detta är att samma verktyg kan användas på passningsdelen 10 som på det första avsnittet 6.

En kombination av de ovan angivna utföringsformerna är möjlig inom ramen för uppfinningen. Som exempel kan nämnas att en kombination av utföringsformerna i figurerna 17 och 18 ger att adaptern 18 kan ha speciellt utformade avsnitt enligt figur 17 men kan sakna en andra inre fläns 30 enligt figur 18. En kombination av figurerna 17 och 18 ger också att adaptern kan sakna de speciellt utformade avsnitten enligt figur 17 men kan innefatta en andra inre fläns 30 enligt figur 18.

En kombination av figurerna 5-7, 10-13 och 16-18 skulle kunna ge en första adapter 23 på ena sidan av den inre flänsen 8 och en andra adapter 23 på andra sidan av den inre flänsen där de två adaptrernas inre delar tillsammans bildar styrningspartiet 9. Även den inre mantelytan hos den inre flänsen 8 kan vara med och bilda styrningspartiet 9 tillsammans med de två adaptrerna 23.

Uppfinningen är således ej begränsad till de ovan angivna utföringsformerna utan kan variera inom ramen för de vidstående patentkraven. Som exempel E32 238 39 kan nämnas att adaptern 23 kan innefatta ett sådant speciellt anpassat avsnitt som beskrivits i anslutning till figur 9.

Claims (22)

10 15 20 25 532 285 40 PATENTKRAV

1. Hölje (2) för en karmskruv (1) varvid höljet innefattar en cylinderformad enhet (3) med ett åtminstone delvis gängat (4) ytterhölje (4a) och en yttre fläns (4b) innefattande en ändyta (12a) med en utbredning i radiell ledd (R) större än ytterhöljet (4a), varvid den yttre flänsen (4b) innefattar en kantdel (12b) som begränsar den yttre flänsen (4b) i radiell ledd (R), varvid den cylinderformade enheten (3) innefattar en i axiell ledd (X) genomgående kanal (5) innefattande ett första avsnitt (6) utformad med ett tvärsnitt i radiell ledd (R) som är lämpligt för inpassning av ett verktyg som skall rotera den cylinderformade enheten samt en inre fläns (8) innefattande en inre sektion (9), kä n n eteckn at av av att den yttre flänsen (4b) innefattar en bearbetningsyta (12c) med en utsträckning från kantdelen (12b) till ytterhöljet (4a) varvid bearbetningsytan (12c) är anordnad med en vinkel GD relativt en ytterhöljet (4a), genomgående hål (31) som sträcker sig från ändytan (12a) genom den yttre flänsen (4b) till bearbetningsytan (12c), varvid ändytan (12a) innefattar första öppningar (32) för respektive hål (31) och varvid bearbetningsytan (12c) innefattar motsvarande andra öppningar (33), varvid varje andra öppning (33) normal till varvid den yttre flänsen (4b) innefattar begränsas av en främre kant (35a) och en bakre kant (35b) innefattande en skärkant (35b) anordnad att bearbeta en yta hos en detalj (17) i vilken höljet (2) är avsedd att skruvas in, varvid hålet (31) är anordnat att transportera bort material som skärkanten (35) bearbetat bort från detaljen (17).

2. Hölje (2) enligt krav 1, kännetecknad av att den ändytan (12a) har en utbredning i radiell ledd (R) som överstiger ytterhöljets (4a) utbredning i radiell ledd (R).

3. Hölje (2) enligt krav 1 eller 2, kännetecknad av att bearbetningsytan (12c) är symmetriskt och/eller osymmetriskt konisk, eller symmetriskt eller osymmetriskt konvex och/eller symmetriskt eller osymmetriskt konkav. 10 15 20 25 532 288 41

4. Hölje (2) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att hålen (31) var och en är anordnade i den yttre flänsen (4b) med en vinkel 2 relativt en normal N till ändytan (12a), varvid vinklarna cp1 och väsentligen vinkelrätta mot varandra.

5. Hölje (2) enligt något av föregående krav, kännetecknad av att bearbetningsytan (120) innefattar urtagningar (34) anordnade med en utsträckning väsentligen i en rotationsriktning (R1) hos höljet (2), varvid varje urtagning (34) sträcker sig i rotationsriktningen (R1) från den andra öppningens (34) främre kant (35a) till en position innan nästa andra öppnings (34) bakre kant (35b).

6. Hölje (2) enligt krav 5, kännetecknad av att urtagningarna (34) sträcker sig så långt mot hålen (31) att den främre kanten (35a) blir lägre än den bakre kanten (35b).

7. Hölje (2) enligt krav 5 eller 6, kännetecknad av att vinkeln d>=0.

8. Hölje (2) något av föregående krav, kännetecknad av att kantdelen (12b) har en tjocklek som medger att kantdelen (12b) motstår vikning då hylsan (2) skruvas in i detaljen (17) på sådant sätt att kantdelen (12b) kommer i kontakt med detaljen, utan att kantdelen (12b) kan ligga an mot detaljen (17) och bearbeta detaljen (17) när hylsan (2) skruvas in i detaljen (17).

9. Hölje (2) enligt krav 8, kännetecknad av att, när hålen (31) transporterar bort materialet från under bearbetningsytan (120), kantdelen (12b) kan pressa ihop materialet i detaljen (17) till en jämn och cirkulär försänkning.

10. Hölje (2) enligt krav 9 kännetecknat av att kanalen (5) innefattar enbart det första avsnittet (6) och den inre flänsen (8).

11. Karmskruv (1) kännetecknad av att karmskruven (1) innefattar ett hölje (2) enligt något av krav 1-10 och ett fastsättningsorgan (13) som är inpassningsbart i kanalen (5; 26) och den inre sektionen (9), varvid karmskruven innefattar en adapter anordnad åtminstone delvis i kanalen, 10 15 20 25 532 288 42 vilken adapter innefattar en yttre del (24) anordnad att passa i kanalen (5) och en inre del (25) anordnad att utgöra åtminstone en del av ett styrningsparti (9), varvid styrningspartiet (9) har ett tvärsnitt D1 (D1) i radiell ledd anpassat efter en längd L1 (L1) hos styrningspartiet (9) i axiell ledd på sådant sätt att styrningspartiet (9) begränsar den radiella rörelsefriheten hos en hos fastsättningsorganet (13) befintlig centrumaxel i förhållande till en hos styrningspartiet (9) befintlig centrumaxel till en rörelse av en maximalt förutbestämd storlek vid den cylinderformade enhetens (3) ändyta.

12. Karmskruv (1) enligt krav 11, kännetecknad av att styrningspartiets (9) tvärsnitt D1 (D1) i radiell ledd är anpassat efter ett tvärsnitt D2 (D2) hos ett hos fastsättningsorganet (13) befintligt stödparti (15) med en längd L3 (L3).

13. Karmskruv (1) enligt krav 11 eller 12, kännetecknad av att kanalen (5) innefattar en särskilt utformad passningsdel (10) placerad i axiell ledd på andra sidan om den inre flänsen (8) iförhållande till det första avsnittet (6).

14. Karmskruv (1) enligt krav 11 eller 12, kännetecknad av att kanalen (5) innefattar en särskilt utformad passningsdel (10) placerad i axiell ledd mellan den inre flänsen (8) och det första avsnittet (6).

15. Karmskruv (1) enligt krav 13 eller 14, kännetecknad av att adaptern (23) innefattar en yttre del (24) med en utformning som motsvarar passningsdelens (10) inre mått och en inre del (25) med en inre mantelyta med motsvarande mått som den inre sektionens inre mantelyta l den inre flänsen (8), varvid den inre sektionen hos den inre flänsen (8) och tillsammans med den inre delen (25) av adaptern (23) utgör styrningspartiet (9)-

16. Karmskruv (1) enligt krav 13 eller 14, kännetecknad av att adaptern (23) innefattar en yttre del (24) med en utformning som motsvarar passningsdelens (10) inre mått och den inre sektionen hos den inre flänsen (8), varvid den inre delen (25) av adaptern (23) utgör styrningspartiet (9). 10 15 20 25 532 283 '43

17. Karmskruv (1) enligt krav 11, kännetecknad av att kanalen (5) innefattar enbart det första avsnittet (6) och den inre flänsen (8).

18. Karmskruv (1) enligt något av föregående krav 11-16, kännetecknad av att adaptern (23) är placerad åtminstone i det första avsnittet (6) och att adaptern innefattar en yttre del (24) med en utformning som motsvarar det första avsnittets (6) inre mått, varvid den inre delen (25) av adaptern (23) utgör åtminstone en del av styrnlngspartlet (9).

19. Karmskruv (1) enligt krav 18, kännetecknad av att adaptern (23) är placerad i det första avsnittet (6) och l den inre flänsen (8) och att adaptern innefattar en yttre del (24) med en utformning som motsvarar det första avsnittets (6) inre mått och den inre flänsens (8) inre mått, varvid den inre delen (25) av adaptern (23) utgör åtminstone en del av styrnlngspartlet (9).

20. Karmskruv (1) enligt krav 11 eller 12, kännetecknad av att den inre flänsen (8) sträcker sig hela vägen till en hos den cylinderformade enheten (3) befintlig ändyta (12a), varvid den inre mantelytan hos den inre flänsen (8) bildar styrnlngspartlet (9).

21. Karmskruv (1) enligt något av föregående krav 11 eller 12, kännetecknad av att styrnlngspartlet (9) och stödpartiet (15) är utformad efter följande parametrar och inbördes förhållanden; L1= styrningspartiets längd i axiell ledd L2=avståndet mellan styrnlngspartlet och den cylinderformade enhetens ändyta (inklusive styrningspartiet). D1=styrningspartiets diameter L3=stödpartiets längd iaxiell ledd utmed fastsättningsorganets centrumaxel 10 15 532 288 44 L4=avståndet mellan fastsättningsorganets huvud och den cylinderformade enhetens huvudet) centrumaxel då fastsättningsorganets huvud ligger an mot den inre flänsen. ändyta (exklusive utmed fastsättningsorganets D2=stödpartiets diameter or=vinkeln mellan fastsättningsorganets centrumaxel och styranordningens centrumaxel Rradiell=den maximala radlella rörelsen hos fastsättningsorganets centrumaxel vid givna L1-L4, D1 och D2 i förhållande till cylinderanordningens centrumaxel. Rvrid=den centrumaxel fastsättningsorganets förhållande till vridande rörelsen hos L1-L4, D1 och D2 i cylinderanordningens centrumaxel. maximala vid givna Rradiell=(D1-D2)/2 a=arctangens ((D1-D2)/L1) Rvrid=L4xtangens (or)x1/2 Rvrid=L4x(D1-D2)/L1x1/2

22. Karmskruv (1) enligt krav 21, kännetecknad av att L22L1; L1S=L3; och där, L4sL3.